Parlametern. Fältarbete: november december 2010 Utgivning: april Special Eurobarometer / Wave 74.3 TNS Opinion & Social EUROPEAN PARLIAMENT

Relevanta dokument
Europeiska Unionen och Energi

Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för opinionsundersökningar 24 mars 2009

Eurobarometer Parlameter. En undersökning genomförd av TNS Opinion & Social på uppdrag av Europaparlamentet

Parlameter - november 2012 Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SOCIODEMOGRAFISK BILAGA

STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 82.4) Parlemeter Övergripande analys

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Parlameter Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 78.2)

Eurobarometer för Europaparlamentet (EB/EP 84.1) Parlameter 2015 Del I ÖVERGRIPANDE ANALYS

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Parlameter-delen SAMMANFATTANDE ANALYS

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

Opinionsundersökning en om europeiska arbetsmiljöfrågor

Européernas attityder till klimatförändringar

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C - Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

DET EUROPEISKA FISKET I SIFFROR

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Innehållsförteckning

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

Samråd med intressenterna vid utformningen av småföretagspolitiken på nationell och regional nivå

Nationell webbplats om skatteregistreringsnummer.

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

KLIMATFÖRÄNDRING. NB: För en allmän analys, se den analytiska sammanfattningen.

Européerna och krisen

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Resultattavla för innovationsunionen 2014

En del länder utger sitt kort i olika språkversioner och därför finns det flera modellkort för dem.

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009

EUROBAROMETER 75.2 KRIS OCH LIVSMEDELSTRYGGHET

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

EUROPÉERNA OCH KRISEN

Varumärken 0 - MEDVERKAN

Politiskt deltagande - vilka väljer att välja och vilka blir valda?

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Parlameter November 2011 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/PE 76.3)

Kvarsättning i europeiska skolor: stora skillnader mellan länderna

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

I. BEGÄRAN OM UPPGIFTER vid utsändning av arbetstagare för tillhandahållande av tjänster i andra länder

EFTERVALSUNDERSÖKNING Eurobarometern, Europaparlamentet (EB standard 71.3) våren 2009 Sammanfattande analys

Dator, jämlikhet och könsroller

EU-medborgare år 2016: Uppfattningar och förväntningar, kampen mot terrorism och radikalisering

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen

Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 79.5)

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (ordinarie Eurobarometerunderökning nr 70) Våren 2008 Analys

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent


BILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning. om det europeiska medborgarinitiativet. {SWD(2017) 294 final}

Mini-One-Stop-Shop (MOSS) Deklarationsrader i fil. (för inläsning i e-tjänsten)

Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen

KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V

Dator, jämlikhet och könsroller

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

L 165 I officiella tidning

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Mångfald på arbetsplatsen och mångfaldsarbete i ditt företag

PÅ VARUEXPORTEN ÖKADE MED SJU PROCENT ÅR

KLIMATFÖRÄNDRINGEN. Särskild Eurobarometer (EB 69) våren 2008 Undersökning EP/EU Sammanfattning

Finlands utrikeshandel 2015 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

Kvinnorna och Europavalet. Huvudpunkter

Två år före valet till Europaparlamentet 2014 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB/EP 77.4)

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram TULLEN Statistik 1

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Standard Eurobarometer 84. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

Svenskars livstillfredsställelse & lycka

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse

9332/15 ADD 3 CH/chs,mv 1 DG D 2A

Finlands utrikeshandel 2018 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Lars Calmfors Finansutskottet, 25/5-2010

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

Bredbandsanslutning till Internet för alla i Europa: Kommissionen startar en diskussion om de samhällsomfattande tjänsternas roll i framtiden

Standard Eurobarometer 90

Finlands utrikeshandel 2017 Figurer och diagram. Tullen Statistik

VÄLKOMMEN TILL EUROPAPARLAMENTET! DG COMM, Enheten för besök och seminarier

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europaparlamentets sammansättning inför valet 2014

Jag har sökt asyl inom EU vilket land kommer att hantera min ansökan?

Finlands utrikeshandel 2013 Figurer och diagram TULLI Tilastointi 1

Standard Eurobarometer 86. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelserna föreslår kommissionen

Transkript:

EUROPEAN PARLIAMENT Parlametern Eurobaromètre Spécial / Vague 74.3 TNS Opinion & Social Fältarbete: november december 2010 Utgivning: april 2011 Special Eurobarometer / Wave 74.3 TNS Opinion & Social 1

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3 SAMMANFATTNING...5 1. Kännedom och kunskap om Europaparlamentet....7 1.1 Europaparlamentet och medierna [QA1]...7 1.2 Kunskapsnivån om Europaparlamentets verksamheter [QA2]...13 1.3 Valet av ledamöter till Europaparlamentet [QA4]...18 2. Bilden av Europaparlamentet och parlamentets roll...24 2.1 Bilden av Europaparlamentet [QA3]...24 2.2 Europaparlamentets roll [QA5]...48 3. Europaparlamentets prioriteringar och värderingar...53 3.1 Värderingar som bör prioriteras [QA6]...53 SLUTSATS...61 2

INLEDNING Denna nya Eurobarometer, Parlametern, genomfördes nästan ett år efter den förra undersökningen i januari februari 2010. När man bedömer resultaten och de ändringar som konstaterats i den senaste europeiska opinionsundersökningen om Europaparlamentets verksamhet och roll bör man komma ihåg att undersökningen genomfördes mellan slutet av november och mitten av december 2010, ungefär 18 månader efter det senaste valet till Europaparlamentet i juni 2009. Ett av målen med undersökningen var därför att ta reda på om valet fortfarande påverkar EU-medborgarnas uppfattning om Europaparlamentet. På samma sätt som vid tidigare Parlameterundersökningar är syftet med den nya Eurobarometerundersökningen inte bara att mäta hur mycket medborgarna känner till om Europaparlamentet utan även att ta reda på hur de uppfattar bilden av parlamentet och den roll de anser att parlamentet bör spela. I undersökningen identifieras även de värderingar som EU-medborgarna anser att Europaparlamentet i första hand bör försvara. En ny dimension har nu lagts till, nämligen energifrågan (särskilt problemen med energiförsörjningen) med anledning av de förslag om en europeisk energigemenskap som Europaparlamentet framförde våren 2010. En särskild rapport ägnas åt den frågan. Denna Eurobarometer beställdes av Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation. Den genomfördes av TNS Opinion & Social mellan slutet av november och mitten av december 2010. 26 574 européer från 15 års ålder intervjuades personligen av intervjuare från TNS Opinion & Social-nätverket (intervjuarna ställde frågorna i de svarandes hem). Samma metodik användes som i den vanliga Eurobarometern från Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation (enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen). En teknisk förklaring om de intervjuer som utfördes av instituten i TNS Opinion & Social-nätverket är bifogad rapporten. I förklaringen beskrivs intervjumetoden samt konfidensintervallen. Undersökningen omfattar samtliga 27 medlemsstater och ingår i serie EB 74.3. Den består av flera barometerfrågor, dvs. de frågor som ställts under tidigare undersökningar, vilket gör det möjligt för att mäta eventuella förändringar. 3

Anmärkning I rapporten används de officiella förkortningarna för de olika länderna enligt följande: FÖRKORTNINGAR EU27 VE Europeiska unionen - 27 medlemsstater Vet ej BE CZ BG DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Tjeckien Bulgarien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien ***** 4

SAMMANFATTNING Resultatet av Parlametern ger värdefulla uppgifter om EU-medborgarnas kunskap om Europaparlamentet, om bilden av parlamentet och den roll de anser att parlamentet bör spela och om de värderingar det främst bör främja. Vid bedömningen av resultatens betydelse bör man komma ihåg att undersökningen genomfördes 18 månader efter valet till Europaparlamentet då parlamentets synlighet var särskilt hög. En majoritet av de tillfrågade (59 %) kommer ihåg att de nyligen har sett eller hört något i medierna om Europaparlamentet. Detta är dock tre procentenheter lägre än i början av 2010. Denna nedgång i mediehågkomst kan förklaras av i synnerhet den betydande mediebevakningen under utfrågningarna av den nya Barroso II-kommissionen i början av 2010. Trots detta anser fortfarande två tredjedelar av de svarande (69 %, en procentenhet mer än i undersökningen i januari februari 2010) att de är dåligt insatta i Europaparlamentets verksamheter. När det gäller förståelsen av hur Europaparlamentet arbetar vet dock mer än fyra av tio EU-medborgare (42 %) att Europaparlamentets ledamöter är placerade enligt sin politiska samhörighet (även om resultatet har sjunkit med en procentenhet), medan 38 procent (-1) felaktigt tror att ledamöterna är placerade efter sin nationalitet. Bilden av Europaparlamentets fortsätter att vara en fråga där de svarande har skilda meningar. Även om resultaten för de positiva påståendena om bilden ( dynamiskt, demokratiskt och lyssnar på EU-medborgarna ) har sjunkit en aning har de nu stabiliserats. Tidigare har dessa inslag i bilden stadigt tappat terräng sedan hösten 2007 när frågan först ställdes. En majoritet av de tillfrågade (52 %) anser att Europaparlamentet bör spela en viktigare roll än det gör för närvarande även om andelen har sjunkit med tre procentenheter sedan undersökningen i januari februari 2010. 5

I undersökningen i början av 2010 konstaterades att de värderingar som de svarande vill att Europaparlamentet ska prioritera att försvara rör medborgerliga friheter och bekämpande av diskriminering: o Skydd av de mänskliga rättigheterna nämndes oftast av de svarande: Sex av tio anser att de bör främjas av Europaparlamentet som en prioritet även om resultatet har sjunkit med två procentenheter under året. o Jämställdhet mellan kvinnor och män och yttrandefrihet kommer på delad andraplats med 36 procent (24 procentenheter efter den högst rangordnade värderingen). Resultaten för dessa båda värderingar är oförändrade sedan förra undersökningen. 6

1. Kännedom och kunskap om Europaparlamentet. För att bedöma hur kunniga européerna är om Europaparlamentet frågade vi de svarande i de 27 medlemsstaterna om de hade stött på information om Europaparlamentet i medierna och om de ansåg att de var väl insatta i denna institution. 1.1 Europaparlamentet och medierna [QA1] 1 En majoritet av européerna kommer ihåg att de nyligen har sett eller hört något i medierna om Europaparlamentet Svaren på fråga QA1 ger oss möjlighet att få reda på hur mycket information om Europaparlamentet som EU:s medborgare har fått och jämföra detta med resultaten för knappt ett år sedan, vid tiden för Eurobarometer 73.1 (januari-februari 2010). En absolut majoritet (59 %) av de tillfrågade har nyligen läst, sett på Internet eller hört någonting om Europaparlamentet. Nästan fyra av tio (39 %, +2 procentenheter) hade inte gjort det och 2 procent hade inte någon uppfattning. Trots detta hade mediehågkomsten om Europaparlamentet sjunkit en aning (- 3 procentenheter) sedan undersökningen i början på 2010, som genomfördes ett par månader efter valet till Europaparlamentet i juni 2009. Vid den tiden hade det logiskt nog skett en ökning med 26 procentenheter av de positiva svaren på frågan under årets lopp, mellan januari februari 2009 och januari februari 2010. I den föreliggande undersökningen börjar de positiva effekterna av det senaste Europaparlamentsvalet på mediehågkomsten att avklinga. QA1 Have you recently read in the press, seen ont the Internet or heard on the radio or television something about the European Parliament? - %EU Yes No DK 54% 53% 60% 62% 59% 42% 44% 36% 37% 39% 4% 3% 4% 1% 2% EB68.1 Aut. 2007 EB70.1 Aut. 2008 EB71.1 Jan-Feb. 2009 EB73.1 Jan-Feb2010 EB74.3 Nov.-Dec. 2010 1 QA1 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? 7

Skillnader mellan medlemsstaterna Det finns en skillnad på tio procentenheter mellan svaren på denna fråga från länder som blev medlemmar före 2004 och länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007. De svarande i de sistnämnda länderna är mer benägna än i de förstnämnda att komma ihåg att de nyligen fått information om Europaparlamentet (67 % respektive 57 %). En detaljanalys visar följande: De svarande i Litauen och Slovenien (båda 78 %) samt i Irland, i Finland och Rumänien (76 % i alla tre fallen) är mest benägna att komma ihåg att de har fått sådan information. Precis som för ett år sedan är de svarande i Frankrike (42 %), Storbritannien (49 %) och Italien (51 %) man bör komma ihåg att Frankrike och Italien hör till EU:s ursprungliga medlemmar minst benägna att komma ihåg att de har fått sådan information. 8

Jämfört med resultaten för knappt ett år sedan har antalet positiva svar sjunkit i 19 av de 27 medlemsstaterna medan antalet har ökat i sex länder. Resultaten är oförändrade i två länder. Mediehågkomsten har sjunkit mest i Bulgarien (61 %, -24 procentenheter) och Sverige (69 %, -13 procentenheter), medan den har ökat mest påtagligt i Irland (76 %, +17 procentenheter), sannolikt på grund av diskussionerna nyligen om den ekonomiska krisens effekter i Irland. Den anmärkningsvärda tillbakagången av mediehågkomsten i Bulgarien kan lätt förklaras av mediernas bevakning av Europaparlamentet i samband med kontroverserna kring utfrågningen i januari 2010 av den första bulgariska kandidaten till kommissionen. 9

QA1 Have you recently read in the press, seen on the Internet or heard on the radio or television something about the European Parliament? - Yes - EB73.1 Jan.- Feb. 2010 EB74.3 Nov.- Dec. 2010 Diff. EB74.3-EB73.1 EU27 62% 59% -3 IE 59% 76% +17 CZ 67% 57% +10 UK 44% 49% +5 LU 77% 66% -11 SE 82% 69% -13 BG 85% 61% -24 Sociodemografisk analys Den nya Parlametern bekräftar många sociodemografiska skillnader som noterats i tidigare undersökningar: Precis som var fallet i de båda senaste Parlametrarna (i början av 2010 respektive 2009) är mediehågkomsten en aning mer uttalad bland män än bland kvinnor: 64 procent av männen sade att de hade läst, sett eller hört något i medierna om Europaparlamentet mot endast 55 procent av kvinnorna. En skillnad på nio procentenheter. De svarandes ålder tycks också påverka svaren. De äldsta svarande är mer benägna att svara ja (61 % av de svarande i åldern 55 år eller äldre mot 50 % av de svarande mellan 15 och 24 år). Äldre personer är i allmänhet den kategori som ägnar mest tid åt att hålla sig informerade om aktuella händelser, delvis därför att de har mer fritid. 10

Förutom dessa köns- och åldersrelaterade skillnader förefaller de socialt mest gynnade kategorierna vara mest exponerade för sådan information om Europaparlamentet: 70 procent av de svarande som studerat efter 19 års ålder har sett, läst eller hört någonting om Europaparlamentet (mot 52 % av dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare). Det hade också chefer (73 %) och egenföretagare (69 %), vilket kan jämföras med arbetslösa personer (55 %). Personer som praktiskt taget aldrig har problem med att betala sina räkningar (62 %, mot 49 % av dem som nästan alltid kämpar med att betala dem) och de som placerade in sig själva högst upp på den sociala skalan (65 %, mot 52 % av dem längst ned) är också mer benägna att komma ihåg något från medierna. Slutligen är detta fallet för de 63 procent som använder Internet varje dag, men 55 procent för dem som aldrig gör det. 11

QA1 Have you recently read in the press, seen on the Internet or heard on the radio or television something about the European Parliament? Yes No Don't know EU27 59% 39% 2% Gender Male 64% 34% 2% Female 55% 43% 2% Age 15-24 50% 48% 2% 25-39 59% 40% 1% 40-54 64% 34% 2% 55 + 61% 37% 2% Education (End of) 15-52% 46% 2% 16-19 59% 39% 2% 20+ 70% 29% 1% Still studying 53% 45% 2% Respondent occupation scale Self- employed 69% 30% 1% Managers 73% 26% 1% Other white collars 59% 40% 1% Manual workers 57% 41% 2% House persons 50% 49% 1% Unemployed 55% 44% 1% Retired 61% 37% 2% Students 53% 45% 2% Use of the Internet Everyday 63% 36% 1% Often/ Sometimes 62% 36% 2% Never 55% 43% 2% Difficulties paying bills Most of the time 49% 49% 2% From time to time 59% 39% 2% Almost never 62% 36% 2% 12

1.2 Kunskapsnivån om Europaparlamentets verksamheter [QA2] 2 Över två tredjedelar av EU:s medborgare anser att de är dåligt insatta i Europaparlamentets verksamhet - Som vi har sett är medborgarna på det hela taget positiva till mediernas bevakning av Europaparlamentet. Trots detta anser 69 procent att de inte är väl insatta, vilket är en procentenhet högre än ett år tidigare. Endast 28 procent (-2 procentenheter) säger att de är väl insatta, medan tre procent inte uttryckte någon uppfattning. Denna negativa trend måste ses i relation till att den tidigare Eurobarometern genomfördes bara ett par månader efter valet till Europaparlamentet i juni 2009, vid en tidpunkt då alla EU-medborgare av naturliga skäl kände sig bättre insatta i Europaparlamentets verksamheter. Ett år senare hade valeffekten försvunnit och denna känsla tycks ha avklingat. Vi bör också vara medvetna om att nivåerna av mediehågkomst om Europaparlamentet inte nödvändigtvis är direkt förknippade med uppfattningarna om att vara väl eller dåligt insatta i den institutionens verksamheter. Detta väcker frågan om huruvida den låga hågkomsten beror på typen av och innehållet i den information som sprids. 2 QA2 Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? 13

Skillnader mellan medlemsstaterna Det finns en liten skillnad beroende på tidpunkten för EU-anslutningen: 32 procent av de svarande i länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 anser att de är väl insatta, mot 27 procent i länder som blev medlemmar före 2004. Detaljbilden ser ut på följande sätt: De svarande i Slovakien (45 %), Malta och Irland (båda 43 %), Luxemburg (42 %) och Litauen (41 %) är mest benägna att anse att de är väl insatta. De svarande i Spanien (19 %), Frankrike (21 %), Sverige och Rumänien (båda 23 %) och Lettland (24 %) är däremot de som är minst benägna att anse att de är väl insatta. 14

Sedan januari 2010 har de största ökningarna av antalet väl insatta svarande registrerats i Österrike (37 %, +10 procentenheter) och Danmark (30 %, +4). De svarande i Spanien (19 %, -9 procentenheter), Luxemburg (42 %, -8) och Bulgarien (29 %, -8) är däremot mindre benägna än i januari 2010 att anse att de är väl insatta. 15

QA2 In general, do you consider that you are very well, fairly well, fairly badly or very badly informed about the European Parliament s activities? - Total 'Well informed' - EB73.1 Jan.- Feb. 2010 EB74.3 Nov.- Dec. 2010 Diff. EB74.3- EB73.1 EU27 30% 28% -2 AT 27% 37% +10 DK 26% 30% +4 MT 40% 43% +3 BG 37% 29% -8 LU 50% 42% -8 ES 28% 19% -9 Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys gör det möjligt för oss att identifiera de befolkningskategorier som anser att de är väl insatta i Europaparlamentet. Män är mer benägna än kvinnor att anse att de är väl insatta i Europaparlamentet (33 % respektive 24 %). Denna uppfattning tycks också vara vanligare bland de svarande i åldern mellan 40 och 54 än bland de yngsta svarande (30 % av de förstnämnda jämfört med 24 % i åldersgruppen 15 24). I likhet med de svar som noterades för den tidigare frågan om mediehågkomst (QA1), är de mest gynnade befolkningskategorierna också de som anser sig vara bäst insatta i Europaparlamentets verksamhet. Detta gäller främst de svarande som har studerat efter 20 års ålder (36 %, mot 20 % av dem som lämnade skolan före 16 års ålder). Det gäller också chefer (41 %, mot 18 % av de hemarbetande och 20 % av de arbetslösa). 16

- 32 procent av de svarande som praktiskt taget aldrig har svårigheter att betala sina räkningar säger att de är väl insatta, mot 19 procent av dem som för det mesta har svårigheter. Detta gäller även för 37 procent av dem som placerar in sig själva högst upp på den sociala skalan (mot 21 % av dem längst ned). QA2 In general, do you consider that you are very well, fairly well, fairly badly or very badly informed about the European Parliament s activities? Total 'Well informed' Total 'Not well informed' Don't know EU27 28% 69% 3% Gender Male 33% 65% 2% Female 24% 73% 3% Age 15-24 24% 73% 3% 25-39 28% 70% 2% 40-54 30% 68% 2% 55 + 29% 68% 3% Education (End of) 15-20% 77% 3% 16-19 28% 69% 3% 20+ 36% 62% 2% Still studying 27% 70% 3% Respondent occupation scale Self- employed 36% 62% 2% Managers 41% 57% 2% Other white collars 31% 66% 3% Manual workers 25% 72% 3% House persons 18% 77% 5% Unemployed 20% 77% 3% Retired 29% 68% 3% Students 27% 70% 3% Left-Right scale (1-4) Left 30% 68% 2% (5-6) Centre 29% 69% 2% (7-10) Right 36% 62% 2% Difficulties paying bills Most of the time 19% 78% 3% From time to time 27% 70% 3% Almost never 32% 66% 2% 17

1.3 Valet av ledamöter till Europaparlamentet [QA4] 3 - En knapp majoritet av de svarande känner till att ledamöterna i Europaparlamentet är placerade efter sin politiska samhörighet - Andelen svarande som känner till att Europaparlamentets ledamöter är placerade efter sin politiska samhörighet (42 %, -1 procentenhet) är fortfarande än aning högre än de som felaktigt tror att nationaliteten är den avgörande faktorn (38 %, -1). Andelen rätta svar ökade med sju procentenheter mellan undersökningen i början av 2009 och den undersökning som genomfördes i början av 2010: Valet till Europaparlamentet i juni 2009 förbättrade utan tvekan EU-medborgarnas kunskaper. Andelen Vet ej-svar har ökat med två procentenheter och gäller nu en av fem svarande (exakt 20 %). 3 QA4 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? 18

Skillnader mellan medlemsstaterna Det finns betydande skillnader mellan medlemsstaterna både i fråga om svaren (om de svarat rätt eller fel) och andelen Vet ej-svar. De svarande i Nederländerna (61 %), Belgien (60 %), Estland och Sverige (båda 59 %) och Slovenien (58 %) är mest benägna att svara rätt. De svarande i Tjeckien (64 %), Slovakien (56 %), Grekland (54 %) och Italien (53 %) är mest benägna att felaktigt tro att ledamöterna är placerade efter nationalitet i Europaparlamentet. I vart och ett av dessa fyra länder har antalet felaktiga svar ökat under det senaste året. Bulgarien (32 %), Tyskland (29 %), Storbritannien (28 %) samt Cypern och Malta (båda 26 %) har den högsta andelen Vet ej-svar. 19

Antalet rätta svar har ökat mest påtagligt i Portugal (53 %, +12 procentenheter), Frankrike (48 %, +7) och Lettland (46 %, +7). Antalet rätta svar ( enligt sin politiska samhörighet ) har sjunkit kraftigt under året i Finland (56 %, -10 procentenheter), Ungern (42 %, -9) och Cypern (52 %, -9). 20

QA4 And, in your opinion, do members of the European Parliament sit in the European Parliament according to? Their political affinities Diff. EB74.3 - EB73.1 Their nationality Diff. EB74.3 - EB73.1 Don't know Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 42% -1 38% -1 20% +2 PT 53% +12 31% -10 16% -2 FR 48% +7 33% -10 19% +3 LV 46% +7 41% -10 13% +3 LT 51% +5 27% -4 22% -1 ES 47% +3 33% -6 20% +3 PL 40% +3 40% -7 20% +4 BE 60% +1 35% +2 5% -3 RO 52% +1 29% +1 19% -2 EE 59% = 30% = 11% = NL 61% -2 33% = 6% +2 MT 46% -2 28% -1 26% +3 AT 44% -2 43% +1 13% +1 IT 32% -2 53% +7 15% -5 SE 59% -3 33% +6 8% -3 DE 37% -3 34% -3 29% +6 SK 34% -3 56% +1 10% +2 BG 33% -3 35% +7 32% -4 UK 38% -4 34% -1 28% +5 CZ 26% -4 64% +6 10% -2 EL 32% -5 54% +2 14% +3 DK 52% -6 36% +4 12% +2 LU 50% -6 37% = 13% +6 IE 41% -6 35% +4 24% +2 SI 58% -8 27% +3 15% +5 CY 52% -9 22% +6 26% +3 HU 42% -9 49% +10 9% -1 FI 56% -10 32% +7 12% +3 21

Sociodemografisk analys Bland de EU-medborgare som hade störst sannolikhet att svara rätt på frågan finns det en betydande skillnad på fem procentenheter (samma som föregående år) mellan män och kvinnor (45 % respektive 40 %). Män är dock också mer benägna att svara fel (39 % respektive 37 %). Kvinnor är däremot mer benägna att inte ha någon uppfattning: 23 procent, mot 16 procent av männen. Den ålder då de svarande slutförde sina studier är också en avgörande faktor eftersom 48 procent av dem som studerat till 20 års ålder eller längre svarade rätt, mot endast 39 procent av dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare. Detta resultat behöver dock ställas mot det faktum att de mest utbildade också var de som oftast svarade fel (40 % mot 33 % av dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare). Detta beror på att de minst utbildande svarande var betydligt mer benägna att inte ha någon uppfattning: 28 procent mot endast 12 procent av dem som hade studerat längst. Att tillhöra en gynnad social kategori tycks också ha påverkat svaren, eftersom endast 48 procent av cheferna sade att parlamentsledamöterna är placerade efter sin politiska samhörighet (jämfört med exempelvis 38 % av de hemarbetande). Lika stort antal av dem som för det mesta kämpar med att betala sina räkningar och av dem som aldrig har sådana svårigheter (43 % i båda fallen) svarade rätt. Ganska logiskt gav 50 procent av dem som anser att de är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet rätt svar (mot 40 % av dem som inte ansåg sig vara väl insatta). På liknande sätt kunde 23 procent av dem som inte är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet (mot endast 9 % av de väl insatta svarande) inte svara på vare sig det ena eller det andra sättet. 22

QA4 And, in your opinion, do members of the European Parliament sit in the European Parliament according to? Their political affinities Their nationality Don't know EU27 42% 38% 20% Gender Male 45% 39% 16% Female 40% 37% 23% Education (End of) 15-33% 39% 28% 16-19 39% 42% 19% 20+ 40% 48% 12% Still studying 42% 38% 20% Respondent occupation scale Self- employed 41% 44% 15% Managers 48% 40% 12% Other white collars 40% 45% 15% Manual workers 43% 37% 20% House persons 38% 40% 22% Unemployed 44% 35% 21% Retired 43% 33% 24% Students 38% 42% 20% Difficulties paying bills Most of the time 43% 35% 22% From time to time 40% 40% 20% Almost never 43% 38% 19% Information on EP's activities Informed 50% 41% 9% Notinformed 40% 37% 23% 23

2. Bilden av Europaparlamentet och parlamentets roll Vi har sett i hur hög grad EU:s medborgare känner sig väl insatta i Europaparlamentets verksamhet och hur kunniga de är i hur parlamentet arbetar. Vi ska nu undersöka närmare hur de för närvarande uppfattar bilden av Europaparlamentet och den roll de anser att parlamentet bör spela. 2.1 Bilden av Europaparlamentet [QA3] 4 En bild som ger utrymme för förbättringar - För att mäta hur EU-medborgarna uppfattar bilden av Europaparlamentet fick de svarande en lista med fem beskrivningar och blev tillfrågade om dessa stämde med deras egen uppfattning av Europaparlamentet. De positiva påståendena om bilden har tappat terräng en aning sedan början av 2010. Beskrivningarna dynamiskt (39 %) och demokratiskt (63 %) har båda sjunkit med en procentenhet och lyssnar på EU-medborgarna har tappat tre procentenheter (35 %). 4 QA3 Ange för vart och ett av följande ord/uttryck om det stämmer mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt med din uppfattning om Europaparlamentet: dynamiskt, demokratiskt, lyssnar på EU-medborgarna inte välkänt, ineffektivt. 24

Däremot har beskrivningen inte välkänt (51 %) ökat med två procentenheter och ineffektivt (38 %) med en procentenhet. Dessa förändringar kan utan tvekan återigen förklaras av den minskade mediebevakningen av Europaparlamentet jämfört med under perioden efter parlamentsvalet: Som nämnts ovan genomfördes den senaste undersökningen (EB73.1, januari februari 2010) strax efter valet till Europaparlamentet i juni 2009. Effekten av den bevakningen har givetvis avtagit med tiden. Trots detta är resultaten ändå mer positiva än under perioden före valet. En ingående analys av resultaten för respektive alternativ med början i påståendena om den positiva bilden visar följande: Uppfattningarna om Europaparlamentets dynamik är starkt åtskilda. Resultaten för den positiva bilden är mycket blandade: 39 procent anser att Europaparlamentet kan beskrivas som dynamiskt medan 42 procent anser det motsatta. Resultaten är mer eller mindre oförändrade sedan början av 2010 (en minskning med endast en procentenhet för vardera ståndpunkten). Antalet Vet ej-svar i frågan har dock ökat en aning med två procentenheter och representerar nu nästan en av fem svarande (19 %). Som vi kommer att se nedan har andelen Vet ej-svar ökat under året för alla de andra fyra beskrivningarna, som om det hade blivit allt svårare för de svarande att bestämma sig för hur de uppfattar bilden av Europaparlamentet. Efter den topp som följde efter parlamentsvalet syns Europaparlamentet mindre i medierna och följaktligen har EU:s medborgare en aning mindre bestämda uppfattningar om ämnet. 25

Skillnader mellan medlemsstaterna Den första punkten som bör noteras är den betydande skillnaden på 15 procentenheter mellan de länder som gick med i EU före 2004 och de länder som gick med efter 2004 eller 2007. Medan endast 36 procent av de svarande i den förstnämnda gruppen anser att Europaparlamentet är dynamiskt är en majoritet (51 %) i den andra gruppen av den uppfattningen. Jämfört med EU-genomsnittet på 39 procent är de svarande i Slovakien (69 %), Ungern (62 %), Bulgarien (58 %) och Slovenien (57 %) de som är mest benägna att betrakta Europaparlamentet som en dynamisk institution. Däremot hör de länder där bilden av Europaparlamentet lämnar mest utrymme för förbättringar (där det inte ses som en dynamisk institution) till de äldsta EU-medlemsstaterna: Nederländerna (61 %), Storbritannien (58 %) samt Tyskland och Danmark (båda 53 %). Den mest negativa utvecklingen för denna punkt registrerades i Grekland (52 % instämmer i att ordet dynamiskt är en passande beskrivning av Europaparlamentet, -16 procentenheter). Grekland har erfarit en finanskris utan motstycke sedan slutet av 2009 och förefaller vara ganska kritiskt till Europaparlamentet. 26

QA3.1 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. - Dynamic - Total 'Describes well' Diff. EB74.3 - EB73.1 Total 'Describes badly' Diff. EB74.3 - EB73.1 Don't know Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 39% -1 42% -1 19% +2 SK 69% +2 24% -2 7% = HU 62% +3 27% -3 11% = BG 58% -2 20% +1 22% +1 SI 57% = 31% -1 12% +1 IT 56% +3 30% -5 14% +2 RO 54% -2 13% -4 33% +6 EL 52% -16 43% +14 5% +2 LT 52% +3 20% -1 28% -2 MT 51% -1 13% +1 36% = CY 50% -8 19% +3 31% +5 PT 50% = 28% -3 22% +3 CZ 49% = 41% = 10% = FI 48% +3 45% -4 7% +1 LU 46% -13 42% +11 12% +2 BE 45% = 48% -1 7% +1 EE 45% +1 28% +1 27% -2 IE 45% +2 28% +1 27% -3 PL 45% -5 29% -1 26% +6 AT 41% +5 49% -5 10% = ES 37% -1 35% -3 28% +4 LV 37% +2 36% -7 27% +5 DK 36% +3 53% -2 11% -1 SE 35% -1 52% +3 13% -2 FR 33% = 49% +3 18% -3 DE 32% +2 53% -2 15% = NL 31% +5 61% -6 8% +1 UK 17% -3 58% = 25% +3 27

Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys visar vilka kategorier av EU:s befolkning som är mest kritiska till Europaparlamentets dynamik: Det finns en betydande skillnad på sju procentenheter mellan män och kvinnor om detta ämne. 45 procent av männen anser att Europaparlamentet inte är dynamiskt, mot 38 procent av kvinnorna. I fråga om ålder är svarande i åldern 40 till 54 mer benägna att dela denna uppfattning (46 %, mot 35 % av de svarande i åldern 15 till 24). Men uppfattningen om bristande dynamik är mest markant bland de mest gynnade svarande, en majoritet av dem instämmer på denna punkt: 49 procent av de mest utbildade svarande anser att parlamentet inte är dynamiskt (mot 38 % av dem som lämnade skolan före 16 års ålder), vilket också 51 procent av cheferna anser (mot 37 % av de hemarbetande), 45 procent av dem som praktiskt taget aldrig har svårigheter med att betala sina räkningar (mot 41 % av dem som för det mest har svårigheter) och 44 procent av dem som placerar sig själva högst upp på den sociala skalan (mot 39 % av dem längst ned). Det är faktiskt andelen Vet ej-svar som varierar mest från en social kategori till en annan: 25 procent av de arbetslösa i fråga om den här punkten, vilket kan jämföras med exempelvis 9 procent av cheferna. Det verkar som om ju mer de svarande tillhör en socialt gynnad kategori desto större är förväntningarna på Europaparlamentet när det gäller dynamik, i synnerhet eftersom de är mer bekanta med hur parlamentet arbetar och dess potential. Slutligen är det intressant att konstatera att de svarande som anser att de är dåligt insatta i Europaparlamentets verksamheter också är de som är mest kritiska till parlamentet (46 % anser att ordet dynamiskt inte är en passande beskrivning av Europaparlamentet, mot 34 % av dem som anser sig vara väl insatta). Detta gäller även dem som anser att Europaparlamentet bör spela en mindre viktig roll (64 %, mot endast 38 % av dem som anser att det bör ha en viktigare roll). 28

QA3.1 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. Dynamic Total 'Describes well' Total 'Describes badly' DK EU27 39% 42% 19% Sex Male 40% 45% 15% Female 39% 38% 23% Age 15-24 43% 35% 22% 25-39 41% 42% 17% 40-54 37% 46% 17% 55 + 37% 42% 21% Education (End of) 15-34% 38% 28% 16-19 41% 41% 18% 20+ 40% 49% 11% Still studying 45% 34% 21% Respondent occupation scale Self-employed 43% 44% 13% Managers 40% 51% 9% Other white collars 44% 43% 13% Manual workers 40% 41% 19% House persons 36% 37% 27% Unemployed 33% 42% 25% Retired 36% 42% 22% Students 45% 34% 21% Difficulties paying bills Most of the time 33% 41% 26% From time to time 44% 37% 19% Almost never 38% 45% 17% Self-positioning on the social staircase Low (1-4) 35% 39% 26% Medium (5-6) 40% 42% 18% High (7-10) 45% 44% 11% Information on EP's activities Informed 62% 34% 4% Not informed 30% 46% 24% Preference for the EP's role More important 48% 38% 14% The same 43% 35% 22% Less important 26% 64% 10% 29

Sex av tio EU-medborgare beskriver Europaparlamentet som demokratiskt. Nästan två tredjedelar av de tillfrågade (63 %) anser att ordet demokratiskt är en passande beskrivning av Europaparlamentet (som är den enda EU-institutionen vars ledamöter väljs genom direkta och allmänna val). Resultatet är dock en aning lägre (-1 procentenhet) än det resultat som registrerades i Eurobarometer 73.1 i början av 2010 (som också hade sjunkit med två procentenheter sedan början av 2009). Färre än en fjärdedel av de svarande (24 %, oförändrat) anser att Europaparlamentet inte är demokratiskt och 13 procent (+1 procentenhet) uttryckte inte någon uppfattning. Skillnader mellan medlemsstaterna Uppfattningen att Europaparlamentet är demokratiskt blir allt mer utbredd i länderna i euroområdet (66 %, mot 58 % utanför euroområdet) men även i länderna som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 (70 %, mot 61 % i länderna som blev medlemmar före 2004). De svarande i Slovakien (82 %), Ungern (76 %), Luxemburg (74 %) och Bulgarien (71 %) är de som är mest benägna att anse att Europaparlamentet kan beskrivas som demokratiskt. Motsatsen gäller för de svarande i Storbritannien (39 %) och Grekland (49 %, vilket är en mycket betydande minskning med 20 procentenheter på ett år) som är de mest skeptiska (dvs. minst benägna att anse att parlamentet är en demokratisk institution). När det gäller förändringar har antalet svarande som anser att Europaparlamentet är en demokratisk institution ökat i Österrike (65 %, +10 procentenheter) och minskat i motsvarande grad i Cypern (54 %, -10 procentenheter). 30

QA3.2 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. - Democratic - Total 'Describes well' Diff. EB74.3 - EB73.1 Total 'Describes badly' Diff. EB74.3 - EB73.1 Don't know Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 63% -1 24% = 13% +1 SK 82% +2 14% -2 4% = HU 76% +3 17% -3 7% = LU 74% +1 17% -1 9% = BG 71% = 13% +1 16% -1 DE 70% -2 21% = 9% +2 PL 70% = 11% -3 19% +3 SE 70% = 24% +1 6% -1 CZ 69% -1 24% = 7% +1 DK 69% -1 25% +3 6% -2 ES 69% +1 18% -3 13% +2 IT 69% +3 22% -4 9% +1 BE 68% -2 28% +3 4% -1 RO 68% -3 11% = 21% +3 EE 67% -3 18% +2 15% +1 LT 66% -1 15% +1 19% = NL 66% -5 28% +4 6% +1 MT 65% +2 12% +1 23% -3 AT 65% +10 30% -9 5% -1 IE 61% +2 16% +2 23% -4 PT 59% = 22% -5 19% +5 SI 59% -6 34% +5 7% +1 FR 57% -4 27% +6 16% -2 CY 54% -10 18% +5 28% +5 FI 54% -1 39% = 7% +1 LV 51% +1 28% -5 21% +4 EL 49% -20 46% +17 5% +3 UK 39% -3 41% +4 20% -1 31

Sociodemografisk analys Så som konstaterades tidigare för frågorna om i vilken grad medborgarna är väl insatta (QA1, QA2 och QA4) är de mest gynnade kategorierna av svarande också dem som är bäst insatta när det gäller Europaparlamentet. De är därför logiskt sett också de som sannolikt är mest medvetna om att det är en institution som verkligen arbetar på ett demokratiskt sätt. Ännu en gång är det chefer (72 %, mot 56 % av de arbetslösa), de mest utbildade svarande (70 %, mot 53 % av dem som lämnade skolan före 16 års ålder) och de som praktiskt taget aldrig har svårigheter att betala sina räkningar (65 %, mot 51 % av dem som för det mesta har problem) som är mest benägna att anse att parlamentet är en demokratisk institution. Detta anser också de yngsta svarande (66 % av dem i åldern 15 till 24 år mot 59 % av dem som är 55 år eller äldre). Denna uppfattning delas också logiskt nog av 79 procent av de svarande som är väl insatta i Europaparlamentets verksamheter (mot 57 % av dem som anser sig vara dåligt insatta). Slutligen delar 73 procent av dem som är för en förstärkt roll för Europaparlamentet denna uppfattning (mot endast 48 % av dem som vill att parlamentet ska ha en mindre roll). 32

QA3.2 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. Democratic Total 'Describes well' Total 'Describes badly' DK EU27 63% 24% 13% Age 15-24 66% 18% 16% 25-39 65% 23% 12% 40-54 64% 25% 11% 55 + 59% 27% 14% Education (End of) 15-53% 28% 19% 16-19 63% 24% 13% 20+ 70% 23% 7% Still studying 71% 16% 13% Respondent occupation scale Self-employed 68% 24% 8% Managers 72% 22% 6% Other white collars 69% 22% 9% Manual workers 61% 26% 13% House persons 59% 22% 19% Unemployed 56% 27% 17% Retired 58% 27% 15% Students 71% 16% 13% Difficulties paying bills Most of the time 51% 30% 19% From time to time 63% 24% 13% Almost never 65% 24% 11% Information on EP's activities Informed 79% 19% 2% Not informed 57% 27% 16% Preference for the EP's role More important 73% 19% 8% The same 68% 18% 14% Less important 48% 44% 8% 33

Hälften av EU:s medborgare anser att Europaparlamentet inte lyssnar på medborgarna. Lite drygt en tredjedel av européerna (35 %) anser att uttrycket lyssnar på EU-medborgarna är en passande beskrivning av Europaparlamentet (och endast 4 % säger att det beskriver Europaparlamentet mycket väl ). Resultatet har faktiskt sjunkit med tre procentenheter sedan Eurobarometer 73.1 i början av 2010 och med fem procentenheter sedan EB71.1 i början av 2009. Däremot anser 50 procent (+1 procentenhet, men +7 sedan undersökningen i början av 2009) att detta inte är en passande beskrivning. Denna aspekt av bilden av Europaparlamentet har således försämrats sedan början av 2009. Andelen Vet ej-svar för detta påstående om bilden är nu 15 procent (+2 procentenheter). Skillnader mellan medlemsstaterna Den första observationen: Det finns en betydande skillnad på 23 procentenheter mellan de svarande i länderna som blev EU-medlemmar före 2004 och de svarande i länderna som blev medlemmar efter 2004 eller 2007. 55 procent av de förstnämnda (mot 32 % av de sistnämnda) är kritiska till Europaparlamentet (eftersom de anser att det inte lyssnar till EU-medborgarna). Detta stämmer också men i mindre utsträckning för de svarande i euroområdet: 55 procent är kritiska till Europaparlamentets förmåga att lyssna till medborgarna, mot 42 procent av dem i icke-euroländer. Som vi har sett är de svarande i länderna som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 mest benägna att anse att Europaparlamentet lyssnar på EU-medborgarna: Särskilt Ungern (64 %), Slovakien (63 %), Malta (57 %), Estland (51 %) och Litauen (50 %). De svarande i länderna som blev medlemmar före 2004 är däremot de mest kritiska: Grekland (68 %), Tyskland (64 %), Nederländerna (63 %), Frankrike (61 %) och Österrike (61 %). Ännu en gång är Grekland det land där åsikterna har förändrats mest under året: Andelen svarande som anser att Europaparlamentet lyssnar på medborgarna har sjunkit med 21 procentenheter. 34

QA3.3 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. - Listening to European citizens - Total 'Describes well' Diff. EB74.3 - EB73.1 Total 'Describes badly' Diff. EB74.3 - EB73.1 Don't know Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 35% -3 50% +1 15% +2 HU 64% +4 31% -4 5% = SK 63% -1 32% = 5% +1 MT 57% -3 22% +1 21% +2 EE 51% -2 32% = 17% +2 LT 50% +2 31% -2 19% = BG 48% +2 29% = 23% -2 IT 48% = 39% -4 13% +4 PL 46% -1 29% -3 25% +4 RO 45% -12 29% +9 26% +3 IE 44% +2 33% +1 23% -3 CY 43% -7 29% +5 28% +2 LV 43% -3 39% -1 18% +4 CZ 42% -4 51% +4 7% = DK 40% -1 53% +3 7% -2 SE 40% -1 52% +1 8% = BE 39% +4 58% -3 3% -1 LU 38% -7 51% +6 11% +1 FI 37% +2 57% -4 6% +2 PT 36% +3 43% -8 21% +5 SI 36% -4 54% +1 10% +3 ES 35% -2 49% -1 16% +3 AT 31% +5 61% -7 8% +2 NL 30% -1 63% = 7% +1 EL 26% -21 68% +17 6% +4 FR 25% -8 61% +10 14% -2 DE 24% -7 64% +5 12% +2 UK 24% -3 56% +1 20% +2 35

Sociodemografisk analys Medan män och kvinnor har praktiskt taget samma andelar för svaret beskriver väl (36 % respektive 34 %), är män betydligt mer benägna än kvinnor (53 % respektive 48 %) att anse att Europaparlamentet inte lyssnar på EU-medborgarna. På den här punkten liksom andra är kvinnor mindre benägna att ha en uppfattning (andelen Vet ej-svar är 18 %, mot 11 % för männen). De yngsta svarande (41% av dem i åldern 15 till 24 mot 31 % av dem i åldern 55 år eller äldre) är mest benägna att säga att uttrycket lyssnar till EU-medborgarna är en passande beskrivning av Europaparlamentet. Detta gäller också dem som har studerat längst (37 % av dem som studerat efter 19 års ålder, mot 29 % av dem som lämnade skolan före 16 års ålder) och dem som placerar sig själva högst upp på den sociala skalan (42 %, mot 30 % av dem längst ned). Denna uppfattning är också vanligare bland dem till höger på den politiska skalan: 42 procent, mot 35 procent av dem till vänster. De svarande som var mest benägna att anse att Europaparlamentet lyssnar till medborgarna är emellertid de som är mest insatta i institutionens verksamheter: 51 procent, mot 28 procent av dem som säger att de är dåligt insatta. På samma sätt finns det en betydande skillnad på 20 procentenheter mellan de svarande som vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll och de som vill ha en mindre viktig roll: 43 procent respektive 23 procent. 36

QA3.3 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. Listening to European citizens Total 'Describes well' Total 'Describes badly' DK EU27 35% 50% 15% Sex Male 36% 53% 11% Female 34% 48% 18% Age 15-24 41% 43% 16% 25-39 38% 49% 13% 40-54 35% 53% 12% 55 + 31% 52% 17% Education (End of) 15-29% 50% 21% 16-19 36% 50% 14% 20+ 37% 53% 10% Still studying 44% 41% 15% Left-Right scale (1-4) Left 35% 54% 11% (5-6) Centre 34% 53% 13% (7-10) Right 42% 48% 10% Self-positioning on the social staircase Low (1-4) 30% 52% 18% Medium (5-6) 35% 50% 15% High (7-10) 42% 49% 9% Information on EP's activities Informed 51% 44% 5% Not informed 28% 54% 18% Preference for the EP's role More important 43% 47% 10% The same 38% 45% 17% Less important 23% 70% 7% 37

Vi ska nu titta på de negativa synpunkterna: Över hälften av de svarande anser att Europaparlamentet inte är välkänt. Över hälften av EU-medborgarna (51 %) anser att Europaparlamentet inte är välkänt. Detta utgör en ökning med två procentenheter sedan Eurobarometer 73.1 i början av 2010. Tvärtom anser i genomsnitt fyra av tio (41 %, -3 procentenheter) att det inte är en bra beskrivning av Europaparlamentet (och att det alltså är välkänt ). Andelen Vet ej-svar har ökat med en procentenhet: 8 procent av de svarande kunde inte formulera en åsikt i frågan. Skillnader mellan medlemsstaterna De svarande i de länder som blev EU-medlemmar före 2004 är mest kritiska till Europaparlamentet: 54 procent säger att parlamentet kan beskrivas som inte välkänt (42 % för de länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007). De svarande från euroområdet (53 %) är också mer benägna än de svarande utanför detta område (47 %) att ha den uppfattningen. De svarande i Nederländerna och Finland (båda 64 %) och Frankrike (60 %) är mest benägna att anse att Europaparlamentet inte är välkänt. De svarande i Litauen (71 %), Grekland (70%), Portugal (66 %), Malta (63 %) och Slovakien (62 %) är mest benägna att säga att uttrycket inte välkänt inte stämmer för Europaparlamentet. I fråga om förändringar har negativa uppfattningar vunnit mest terräng i Bulgarien (47%, +6 procentenheter) och Ungern (56 %, +6 procentenheter). Andelen som svarar inte välkänt har däremot sjunkit betydligt på Malta (19 %, -7 procentenheter) och Slovenien (40 %, -6 procentenheter). 38

QA3.4 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. - Not well known - Total 'Describes well' Diff. EB74.3 - EB73.1 Total 'Describes badly' Diff. EB74.3 - EB73.1 Don't know Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 51% +2 8% +1 41% -3 FI 64% +4 4% +1 32% -5 NL 64% +4 1% = 35% -4 FR 60% +5 9% = 31% -5 LV 58% +5 10% = 32% -5 IT 57% +4 6% = 37% -4 DK 57% -2 4% = 39% +2 BE 57% +1 2% -1 41% = HU 56% +6 3% = 41% -6 DE 55% +1 5% +1 40% -2 UK 54% +2 9% = 37% -2 ES 52% +5 10% +3 38% -8 CZ 49% +4 3% = 48% -4 BG 47% +6 13% = 40% -6 LU 46% +3 5% -5 49% +2 RO 45% +5 25% +4 30% -9 SE 45% +5 3% = 52% -5 SI 40% -6 5% = 55% +6 AT 38% -3 3% = 59% +3 EE 37% = 13% +4 50% -4 PL 37% = 13% +4 50% -4 SK 36% -4 2% -1 62% +5 EL 28% -2 2% +1 70% +1 IE 27% -5 15% -6 58% +11 PT 20% -3 14% +4 66% -1 MT 19% -7 18% +2 63% +5 CY 16% -4 26% +5 58% -1 LT 15% -2 14% +2 71% = 39

Sociodemografisk analys Man bör vara medveten om att denna fråga gäller hur bilden av Europaparlamentet uppfattas. De svarande som anser att institutionen inte är välkänd kanske ger uttryck för särskilda förväntningar på Europaparlamentet när det gäller verksamhet och synlighet, vilket vi ska se av svaren på fråga QA5, som visar att majoriteten av de svarande vill att Europaparlamentet ska få en förstärkt roll. Genomsnittet på 51 procent av de svarande som anser att inte välkänt är en passande beskrivning av Europaparlamentet döljer vissa sociodemografiska skillnader: De mest socialt gynnade svarande tycks vara de mest kritiska på denna punkt. Denna uppfattning delas av 55 procent av de mest utbildade svarande (mot 48 % av dem som lämnade skolan före 16 års ålder) och 57 procent av cheferna (mot 50 % av arbetarna). De som står till vänster på den politiska skalan är också mer benägna att ha denna uppfattning än de som står till höger (56 % respektive 50 %). Men svaren tycks logiskt nog framför allt vara korrelerade till hur insatta de svarande är. Endast 41 procent av dem som säger att de är väl insatta i Europaparlamentets verksamheter anser att institutionen inte är välkänd, jämfört med 56 procent av dem som anser att de är dåligt insatta. 40

QA3.4 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. Not well known Total 'Describes well' Total 'Describes badly' DK EU27 51% 41% 8% Education (End of) 15-48% 40% 12% 16-19 51% 41% 8% 20+ 55% 41% 4% Still studying 48% 43% 9% Respondent occupation scale Self-employed 49% 46% 5% Managers 57% 40% 3% Other white collars 49% 45% 6% Manual workers 50% 42% 8% House persons 51% 37% 12% Unemployed 54% 38% 8% Retired 51% 39% 10% Students 48% 43% 9% Left-Right scale (1-4) Left 56% 39% 5% (5-6) Centre 52% 41% 7% (7-10) Right 50% 45% 5% Information on EP's activities Informed 41% 56% 3% Not informed 56% 35% 9% Preference for the EP's role More important 51% 44% 5% The same 47% 44% 9% Less important 55% 41% 4% 41

Uppfattningarna går kraftigt isär om beskrivningen ineffektivt Effektivitet är ett viktigt drag i bilden av en politisk institution som Europaparlamentet. EU-medborgarna tillfrågades om de ansåg att ordet ineffektivt stämmer bra som beskrivning av Europaparlamentet. De svarandes uppfattningar går kraftigt isär i denna fråga. 40 procent anser att ordet ineffektivt är en passande beskrivning av Europaparlamentet medan 38 procent har motsatt uppfattning. Bilden av Europaparlamentet i detta avseende har försämrats en aning sedan den föregående Eurobarometerundersökningen i början av 2010: Andelen svarande som anser att institutionen är effektiv har sjunkit med två procentenheter, medan andelen som har motsatt uppfattning har ökat med en procentenhet. Mer än en av fem svarande uttryckte inte någon uppfattning (22 %, +1 procentenhet), vilket tyder på en viss svårighet att svara på denna punkt. Indirekt förstärker detta den tidigare nämnda känslan av att det råder en viss okunnighet om Europaparlamentets verksamhet. 42

Skillnader mellan medlemsstaterna Den första observationen: Det finns en betydande skillnad mellan de svarande i länderna som blev EU-medlemmar före 2004 och de svarande i länderna som blev medlemmar efter 2004 eller 2007. 42 procent av de förstnämnda anser att Europaparlamentet är ineffektivt, vilket endast 25 procent av de sistnämnda gör. De svarande i länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 är mer benägna att anse att parlamentet är effektivt (49 % mot 38 %), men är också mer benägna att inte ha någon uppfattning i frågan (26 % jämfört med 20 %). Detaljbilden ser ut på följande sätt: De svarande i Slovakien (65 %), Litauen (63 %), Ungern (58 %), Italien (57 %), Luxemburg (56 %) och Bulgarien (55 %) är mest benägna att anse att Europaparlamentet är en effektiv institution. De svarande i Sverige (59 %), Storbritannien (53 %), Nederländerna (52 %), Danmark (51 %) samt Grekland och Finland (båda 50 %) är mest benägna att betrakta Europaparlamentet som ineffektivt. Precis som konstaterats för de andra beskrivningarna av Europaparlamentet (utom inte välkänt ) är Grekland återigen det land där uppfattningarna om institutionen har utvecklats mest negativt. Andelen av de svarande som anser att Europaparlamentet är ineffektivt har nämligen ökat med elva procentenheter (50 %). 43

QA3.5 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. - Inefficient - Total 'Describes well' Diff. EB74.3 - EB73.1 Total 'Describes badly' Diff. EB74.3 - EB73.1 Don't know Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 38% +1 40% -2 22% +1 SE 59% +4 30% -2 11% -2 UK 53% +3 23% = 24% -3 NL 52% -2 35% +2 13% = DK 51% +6 38% +1 11% -7 EL 50% +11 41% -15 9% +4 FI 50% +2 41% -3 9% +1 AT 48% = 39% = 13% = DE 47% +5 32% -5 21% = BE 45% +2 49% = 6% -2 SI 43% -2 44% +1 13% +1 ES 39% = 36% -5 25% +5 FR 38% +3 41% -1 21% -2 LV 38% -2 39% -2 23% +4 CZ 36% +3 51% -4 13% +1 PT 34% +5 37% -11 29% +6 LU 33% -7 56% +7 11% = EE 31% = 48% = 21% = HU 29% -3 58% +1 13% +2 SK 28% = 65% -1 7% +1 PL 25% = 45% -1 30% +1 IT 24% -2 57% = 19% +2 IE 23% -3 45% +7 32% -4 CY 23% +3 42% -6 35% +3 RO 22% +6 41% -10 37% +4 LT 18% -3 63% +4 19% -1 MT 17% -5 53% +4 30% +1 BG 15% -1 55% = 30% +1 44

Sociodemografisk analys En sociodemografisk analys uppenbarar vissa betydande skillnader: Män är mer benägna än kvinnor att beskriva Europaparlamentet som ineffektivt (42 % respektive 35 %). Ålder är också ett särskiljande kriterium: Det finns en skillnad på tio procentenheter mellan de yngsta och de äldsta svarande där 46 procent av dem i åldern 15 till 25 säger att Europaparlamentet är effektivt (detta är fortfarande majoritetsuppfattningen i denna kategori), mot 36 procent av de svarande i åldern 55 år eller äldre. En analys av de svarandes utbildningsnivå visar dock att de mest utbildade inte bara är mest benägna att anse att institutionen är effektiv (42 %, mot 33 % av dem som lämnade skolan före 16 års ålder), men även de som är mest benägna att anse att parlamentet är ineffektivt (44 %, mot 36 % av dem som lämnade skolan i 15-årsåldern eller tidigare). I båda kategorierna anser en knapp majoritet att Europaparlamentet är ineffektivt men uppfattningarna bland de mest utbildade är mer polariserad: De är mer benägna att uttrycka en uppfattning vare sig denna är positiv eller negativ. Uppfattningarna bland cheferna går också kraftigt isär: De är de som är mest benägna (45 %, mot 33 % av de hemarbetande) att anse att Europaparlamentet är ineffektivt men samtidigt säger 41 procent att det är en effektiv institution (mot 37 % av de hemarbetande). Precis som vi såg i fråga om utbildning är chefernas uppfattningar mer polariserade än de hemarbetandes: Andelen Vet ej-svar bland de hemarbetande är långt högre än bland cheferna (30 % respektive 14 %). En majoritet av cheferna anser dock att Europaparlamentet är ineffektivt, medan motsatt uppfattning dominerar bland de hemarbetande. Samma trend kan ses bland de svarande som placerar sig själva högst upp på den sociala skalan: De är inte bara mest benägna att vara kritiska till Europaparlamentet (41 %, mot 36 % av dem längst ned på den sociala skalan), men även mest benägna att stödja institutionen (44 % mot 37 %). 45

Följande två variabler är dock de viktigaste bestämmande faktorerna: o o För det första anser 52 procent av de svarande som säger att de är väl insatta i Europaparlamentets verksamheter att det är en effektiv institution (mot 36 % av dem som anser att de är dåligt insatta). För det andra är de svarande som vill att Europaparlamentet ska spela en mindre viktig roll mest benägna (58 %) att kritisera dess ineffektivitet (mot 37 % av dem som vill att parlamentet ska spela en viktigare roll). 46

QA3.5 Please tell me for each of the following words/ expressions whether it describes very well, fairly well, fairly badly or very badly your perception of the European Parliament. Inefficient Total 'Describes well' Total 'Describes badly' DK EU27 38% 40% 22% Sex Male 42% 42% 16% Female 35% 39% 26% Age 15-24 31% 46% 23% 25-39 37% 43% 20% 40-54 42% 39% 19% 55 + 40% 36% 24% Education (End of) 15-36% 33% 31% 16-19 38% 41% 21% 20+ 44% 42% 14% Still studying 31% 47% 22% Respondent occupation scale Self-employed 38% 45% 17% Managers 45% 41% 14% Other white collars 39% 45% 16% Manual workers 39% 40% 21% House persons 33% 37% 30% Unemployed 38% 39% 23% Retired 40% 35% 25% Students 31% 47% 22% Self-positioning on the social staircase Low (1-4) 36% 37% 27% Medium (5-6) 38% 41% 21% High (7-10) 41% 44% 15% Information on EP's activities Informed 41% 52% 7% Not informed 38% 36% 26% Preference for the EP's role More important 37% 47% 16% The same 29% 45% 26% Less important 58% 31% 11% 47

2.2 Europaparlamentets roll [QA5] 5 Över hälften av EU-medborgarna är för en förstärkt roll för Europaparlamentet - Trots att uppfattningarna om bilden av Europaparlamentet är mycket blandade vill fortfarande en majoritet av EU-medborgarna att parlamentet ska spela en viktigare roll. 52 procent av de svarande (-3 procentenheter) är för en förstärkt roll medan en av fem (22 %, +3) har motsatt uppfattning. 16 procent (-1) av de svarande anser att parlamentets roll ska förbli oförändrad och 10 procent (+1) uttryckte inte någon uppfattning. Den andel av de svarande som vill att parlamentet ska spela en mindre viktig roll har dock ökat stadigt men måttligt sedan Eurobarometer 68.1 hösten 2007 (från 12 % hösten 2007 till 22 % i slutet av 2010). Det förefaller som om de svarande är mindre medvetna om betydelsen av institutionens roll nu när valet till Europaparlamentet är över. QA5 Would you personally like to see the European Parliament play a more important or less important role than it currently does? - EU% More important The same (SPONTANEOUS) Less important DK 48% 44% 48% 55% 52% 22% 18% 12% 24% 22% 18% 16% 14% 14% 19% 22% 17% 16% 9% 10% EB68.1 Aut. 2007 EB70.1 Aut. 2008 EB71.1 Jan-Feb. 2009 EB73.1 Jan-Feb. 2010 EB74.3 Nov-Dec. 2010 5 QA5 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare eller en mindre viktig roll än i dag? 48

Skillnader mellan medlemsstaterna Det europeiska genomsnittet på 52 procent av de svarande som är för en förstärkt roll för Europaparlamentet döljer vissa betydande skillnader mellan medlemsstaterna. Det finns exempelvis en betydande skillnad på nio procentenheter mellan svarande i länderna i euroområdet (55 %) och de som bor i länder utanför euroområdet (46 %). Det finns också en betydande skillnad mellan svarande i länderna som gick med i EU före 2004 och svarande i länderna som anslöts efter 2004 respektive 2007. 50 procent av de förstnämnda vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll mot 57 procent av de senare. En analys per land ger följande resultat: De européer som är mest för en förstärkt roll för Europaparlamentet tenderar att återfinnas i tre Medelhavsländer, även om en nedgång i stödet har registrerats i samtliga tre länder: Cypern (79 %, -3 procentenheter), Grekland (72 %, -8) och Spanien (72 %, -1). Stödet för en minskad roll för Europarlamentet är däremot mest utbrett i de nordligare medlemsstaterna: Storbritannien (49 %), Sverige (39 %), Nederländerna (37 %) och Danmark (36 %). 49

De mest slående förändringarna sedan början av 2010 gäller huvudsakligen Irland, där stödet för en viktigare roll har sjunkit med elva procentenheter (33 %) och Tyskland (38 %, -10). Den förändring som registrerats i Tyskland ger det största bidraget på tre procentenheters minskning av det europeiska genomsnittet: På grund av befolkningens storlek (över 80 miljoner) har de tyska resultaten en betydande inverkan på resultaten på europeisk nivå. Men stödet för en viktigare roll har också sjunkit brant (-8 procentenheter) i följande sex medlemsstater: Storbritannien (32 %), Tjeckien (45%), Lettland (52 %), Bulgarien (54 %), Slovakien (66 %) och Grekland (72 %). 50

QA5 Would you personally like to see the European Parliament play a more important or less important role than it currently does? More important EB73.1 Jan-Feb. 2010 EB74.3 Nov-Dec. 2010 Diff. EB74.3 - EB73.1 EU27 55% 52% -3 HU 55% 61% +6 DK 34% 39% +5 BE 62% 65% +3 RO 63% 66% +3 BG 62% 54% -8 CZ 53% 45% -8 EL 80% 72% -8 LV 60% 52% -8 SK 74% 66% -8 UK 40% 32% -8 DE 48% 38% -10 IE 44% 33% -11 Sociodemografisk analys När den senaste Eurobarometern genomfördes i januari februari 2010 var intressant nog de mest gynnade kategorierna (chefer, egenföretagare samt tjänstemän) mest benägna att stödja en förstärkt roll för Europaparlamentet. Resultaten av denna undersökning är dock något annorlunda: Arbetslösa (55 %) och egenföretagare (54 %) är nu mest benägna att vara för en förstärkt roll, mot 52 procent av cheferna. Ålder och utbildningsnivå är också två variabler som har betydande inflytande över de svarandes val. De yngre svarande är således mer benägna att låta Europaparlamentet spela en viktigare roll: 58 procent av dem mellan 15 och 24 år mot 48 procent av dem som är 55 år eller äldre. Ju längre de svarande har studerat, desto mer benägna är de att dela denna åsikt: 57 procent av de svarande som har studerat efter 19 års 51

ålder vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll, mot 47 procent av dem som lämnade skolan före 16 års ålder. Slutligen är 60 procent av dem som anser att de är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet för en förstärkt roll för parlamentet mot 49 procent av dem som anser att de är dåligt insatta. QA5 Would you personally like to see the European Parliament play a more important or less important role than it currently does? More important The same (SPONTANEOUS) Less important DK EU27 52% 16% 22% 10% Sex Male 53% 16% 24% 7% Female 51% 17% 19% 13% Age 15-24 58% 15% 15% 12% 25-39 54% 17% 20% 9% 40-54 51% 17% 24% 8% 55 + 48% 17% 24% 11% Education (End of) 15-47% 18% 21% 14% 16-19 51% 16% 23% 10% 20+ 57% 14% 23% 6% Still studying 59% 16% 14% 11% Respondent occupation scale Self-employed 54% 16% 21% 9% Managers 52% 15% 27% 6% Other white collars 52% 18% 22% 8% Manual workers 51% 17% 23% 9% House persons 53% 17% 17% 13% Unemployed 55% 15% 19% 11% Retired 48% 17% 23% 12% Students 59% 16% 14% 11% Information on EP's activities Informed 60% 15% 22% 3% Not informed 49% 17% 22% 12% 52

3. Europaparlamentets prioriteringar och värderingar 3.1 Värderingar som bör prioriteras [QA6] 6 - Skyddet av de mänskliga rättigheterna betraktas fortfarande som en grundläggande värdering av sex av tio EU-medborgare - Som den enda EU-institution vars ledamöter väljs direkt i allmänna val är Europaparlamentet en symbol för demokrati och dialog på grund av sitt potentiella inflytande. Det är därför viktigt att ta upp frågan om de grundläggande värderingar som medborgarna anser bör försvaras. De svarande blev ombedda att välja högst tre värderingar som de ansåg borde prioriteras från en lista med åtta alternativ. Den ordning i vilken de svarande placerade dessa värderingar är nästan densamma som registrerades i början av 2010, men med en lätt förändring av resultaten för respektive värdering. Därmed framhålls områden som är relaterade till de medborgerliga friheterna och kampen mot diskriminering. Skyddet av de mänskliga rättigheterna var ännu en gång den värdering som de flesta nämnde: 60 procent av de svarande anser att den värderingen bör prioriteras av Europaparlamentet, även om andelen svarande som nämner denna värdering har sjunkit med två procentenheter sedan den senaste Eurobarometern i frågan. På delad andra plats, men en bit efter, kommer jämställdhet mellan kvinnor och män samt yttrandefrihet (båda 36 %, oförändrat under året). De följdes hack i häl av solidaritet mellan EU-medlemsstaterna, som nämndes av 35 procent av EU:s medborgare. Detta är fem procentenheter högre än i början av 2010, och den mest betydande förändringen för denna fråga: Den solidaritet som EU visade våren 2010 för att hjälpa Grekland när landet stod inför en svår statsskuldskris har utan tvekan bidragit till ökningen av stödet för denna värdering. Därefter nämndes solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen av en fjärdedel av de svarande (25 %, en liten minskning med 2 procentenheter). 6 QA6 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? 1. Jämställdhet mellan kvinnor och män. 2. Skydd av minoritetsgrupper. 3. Dialog mellan kulturer och religioner. 4. Solidaritet mellan EU:s medlemsstater. 5. Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen 6. Skydd av mänskliga rättigheter. 7. Yttrandefrihet. 8. Avskaffande av dödsstraff i hela världen. 53

Därefter följde två alternativ med 22 procent: Skydd av minoritetsgrupper (+1 procentenhet) och dialogen mellan kulturer och religioner (-1 procentenhet). Avskaffandet av dödsstraff i hela världen kom på sista plats med 16 procent (+1 procentenhet). Skillnader mellan medlemsstaterna Så som konstaterades i de båda senaste undersökningarna i början av 2009 och början av 2010, visar en analys av resultaten per land vissa intressanta skillnader, särskilt i förhållande till tidpunkten för anslutningen till EU. De länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 är mer benägna än de äldsta medlemsstaterna att vilja att Europaparlamentet ska försvara följande värderingar: o Skydd av mänskliga rättigheter (60 %): 65 procent i de länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 mot 58 procent i de länder som blev medlemmar före 2004. o Solidaritet mellan EU:s medlemsstater (35 %): 42 procent respektive 33 procent. 54

Stödet för sex andra värderingar är dock starkast i de länder som blev medlemmar före 2004: o Jämställdhet mellan kvinnor och män (36 %) tenderar att ses som en prioritering i dessa medlemsstater: 37 procent respektive 29 procent. o Yttrandefrihet (36 %) 37 procent respektive 31 procent. o Skydd av minoritetsgrupper (22 %) 24 procent respektive 16 procent. o Dialog mellan kulturer och religioner (22 %): 22 procent respektive 18 procent. o Avskaffande av dödsstraff i hela världen (16%): 17 procent respektive 10 procent. Resultaten för solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (25 %) är desamma i båda grupperna av länder: 25 procent i de länder som blev medlemmar efter 2004 eller 2007 och 25 procent i de länder som blev medlemmar före 2004. On vi tittar närmare på de nationella resultaten konstaterar vi ett antal ganska betydande skillnader: Skyddet av de mänskliga rättigheterna (60 %) har särskilt starkt stöd i Cypern (85 %), Litauen (74 %), Slovenien (73 %) och Ungern (72 %). Det var det oftast nämnda alternativet i 26 av de 27 medlemsstaterna. Stödet för denna värdering har vunnit mest terräng i Slovenien (+9 procentenheter). Tvärtom har den tappat mest terräng i Frankrike (55 %, -8 procentenheter). Jämställdhet mellan kvinnor och män (36 %) tenderar oftare att betraktas som en prioritet i Frankrike (54 %), Sverige (47 %), Irland (45 %) samt Belgien och Spanien (båda 43 %). I Luxemburg registrerades den största förändringen (39 %, -11 procentenheter). Yttrandefrihet (36 %) nämndes framför allt i Nederländerna (55 %), Storbritannien (54 %) där det också var det alternativ som nämndes oftast, Sverige (51 %) samt Finland och Danmark (båda 49 %). Stödet för denna värdering har vunnit mest terräng i Danmark (49 %, -9 procentenheter). 55

QA6 In your opinion, which of the following values should the European Parliament defend as a matter of priority? The protection of human rights Freedom of speech Equality between men and women Solidarity between EU Member States Solidarity between the EU and poor countries in the world The protection of minorities The dialogue between cultures and religions The abolition of the death penalty throughout the world EU27 60% 36% 36% 35% 25% 22% 22% 16% BE 54% 40% 43% 37% 25% 27% 19% 17% BG 68% 22% 20% 59% 32% 16% 27% 4% CZ 68% 36% 30% 47% 25% 12% 13% 8% DK 61% 49% 34% 28% 31% 18% 44% 19% DE 69% 22% 33% 43% 25% 25% 28% 22% EE 66% 43% 25% 38% 21% 25% 26% 5% IE 63% 39% 45% 31% 22% 33% 16% 15% EL 62% 38% 21% 56% 35% 19% 15% 16% ES 62% 33% 43% 30% 27% 19% 14% 14% FR 55% 45% 54% 30% 29% 21% 21% 19% IT 50% 30% 27% 36% 28% 28% 23% 20% CY 85% 35% 35% 44% 42% 20% 15% 12% LV 63% 36% 15% 35% 22% 17% 17% 5% LT 74% 37% 23% 37% 22% 11% 13% 5% LU 47% 36% 39% 34% 33% 31% 26% 16% HU 72% 27% 30% 43% 28% 22% 20% 7% MT 53% 26% 37% 30% 31% 38% 21% 9% NL 62% 55% 39% 37% 18% 25% 26% 12% AT 62% 29% 42% 35% 24% 24% 17% 34% PL 64% 31% 29% 37% 23% 13% 17% 11% PT 47% 22% 32% 33% 38% 30% 20% 19% RO 59% 30% 34% 42% 25% 22% 18% 12% SI 73% 37% 37% 38% 23% 13% 22% 16% SK 66% 34% 27% 49% 26% 15% 19% 12% FI 68% 49% 34% 29% 24% 30% 20% 18% SE 68% 51% 47% 26% 32% 20% 27% 19% UK 51% 54% 33% 17% 17% 21% 24% 9% Highest percentage per country Highest percentage by item Lowest percentage per country Lowest percentage by item DV\864276SV.doc 56

Solidaritet mellan EU:s medlemsstater (35 %) tycks främst vara angeläget i Bulgarien (59 %), Grekland (56 %), Slovakien (49 %) och Tjeckien (47 %). Stödet för denna värdering har ökat starkt i vissa medlemsstater, främst i Nederländerna (37 %) och Tyskland (43 %), där det har ökat med tolv procentenheter, och Danmark (28 %, +10 procentenheter). Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (25 %) ses framför allt som en prioritet i Cypern (42 %), Portugal (38 %) och Grekland (35 %). Skydd av minoritetsgrupper (22 %) har mest stöd i Malta (38 %), Irland (33 %), Luxemburg (31 %) samt i Finland och Portugal (båda 30 %). Dialogen mellan kulturer och religioner (22 %) tenderar oftare att ses som en prioritering av de svarande i Danmark (44 %), Tyskland (28 %) samt Bulgarien och Sverige (båda 27 %). 57