Insatser för att minska utsläpp från enskilda avlopp 2015, Värmlands län

Insatser för att minska utsläpp från enskilda avlopp 2015, Värmlands län 1 Allmänt a) Hur många ansökningar om tillstånd till avloppsanläggningar hanteras per år? Ca 90 st./år. Eda: 20-30 st./år Filipstad: 26 st. Förvaltningen får in 20-30 ansökningar per år. Miljöfunktionen i Grums handlägger ca 15 ansökningar om enskilda avlopp per år. 20-30 st. 13-16 ansökningar per år. Vi får in 60-70 ansökningar/år. Vi har börjat inventerat befintliga dåliga avlopp och har under 2014 ställt förbud för utsläpp på ca 190 enskilda avlopp vilket kommer att öka antalet ansökningar/år. Cirka 50-60 stycken ansökningar per år. Siffran är ett genomsnitt för de senaste åren. Mellan 40-50 ansökningar/anmälningar per år. Se svaret under Forshaga. År 2013 inkom 14 tillståndsansökningar för enskilt avlopp, år 2014 inkom 14 tillståndsansökningar för enskilt avlopp. År 2015 beräknas minst 70 tillståndsansökningar inkomma då en större avloppsinventering utfördes under år 2014 som resulterade i många 1

föreläggande om bristfälliga anläggningar. Ca 100 st. Normalt prövas/handläggs totalt omkring 30 st. ansökningar/anmälningar om tillstånd/godkännande per år. Normalt ca 25 ansökningar per år men 40 st. under 2014 50-60 st. b) Har ni resurser till att inventera och ställa krav på förbättringar i prioriterade områden? Ja, det beror på vilken takt man anser att man ska ha. För närvarande inventeras och ställs krav på 1-1,5 % av totala antalet enskilda avlopp. Eda: Nej, kommunen har inte pengar att anställa den extra personal som skulle behövas till denna typ av åtgärder. Filipstad: Nej, åtgärdstakten är lägre än försämringstakten. Inom ordinarie personalresurser finns det endast utrymme för mindre inventeringar per år som omfattar några tiotal fastigheter. Om stora områden ska inventeras måste personal anställas. Miljöfunktionen saknar för tillfället resurser för att kunna inventera och ställa krav i prioriterade områden. Nej. Idag görs endast inventering utifrån klagomål. I dagsläget har vi ont om resurser eftersom det är enbart en person som jobbar med enskilda avlopp plus att den personen inte jobbar heltid med bara avlopp. Vi försöker se till att de avloppen som är undermåliga åtgärdas, men det är svårt när resurserna inte räcker till. 2

Vi har under 2013-2014 prioriterat inventering av enskilda avlopp. En viss ökning av resurser har skett genom projektanställning av en extra resurs under avloppsinventeringssäsong. Ja till en viss utsträckning, vi har en anställd som jobbar främst med enskilda avlopp. I år har vi en projektanställd på 6 månader som hjälper oss med inventeringarna i Ölmeviken inom hög- och normal skyddsnivå för fosfor. Det har vi kunnat lösa på grund av sjukskrivningar och därav fått loss medel för tillfällig förstärkning. Vi skulle behöva anställa fler personer för att hinna med avloppsinventeringen på ett tillfredställande sätt. Se svaret under Forshaga. Det finns i dagsläget resurser att inventera, men vi vill öka åtgärdstakten då vi uppmärksammat att det finns många bristfälliga avlopp, övergödda recipienter och eftersatt tillsyn i Storfors kommun. Både ja och nej vi arbetar utifrån våra egna förutsättningar. Självklart behövs mer resurser om vi ska öka på upprustningstakten. Nej, inte i dagsläget. Detta pga. underbemanning. Med LOVA-bidraget har det kunnat inventeras inom några delar av kommunen och just nu prövas ansökningar som kommit in. Ett korttidsmål just nu är att kunna visstidsanställa någon som kan hjälpa till med att pröva tillståndsansökningar, så att detta arbete kommer ikapp och att inventeringar och kravställande kan fortsätta framöver. Långtidsmål är att få genomföra anställning/-ar till miljökontoret på heltid. Nej, inga särskilda resurser i dagsläget. Ja, vi inventerar och ställer krav bland annat via LOVA projekt, men det tar tid. c) Vilken hjälp skulle miljöförvaltningen behöva av Miljösamverkan Värmland, Länsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. Bidrag så att vi kan anställa mer personal. 3

Eda: Se svar på föregående fråga. Men det skulle även underlätta med material som kan användas vid en inventering t.ex. färdiga utskicksmaterial med checklistor att fylla för fastighetsägarna, informationsbroschyrer med vika krav som ställs enligt lagstiftningen m.m. Filipstad: Fortsatt möjligt till LOVA bidrag. Information till fastighetsägare varför det är viktigt att ha ett bra avlopp. Påtryckningar så fastighetsägare blir motiverade att åtgärda sitt dåliga avlopp. LOVA pengarna till personal för inventering av avlopp. Det skulle på central nivå finnas vägledning om de frågor inom enskilda avlopp som är svåra att bedöma och där man kan se stora skillnader mellan olika kommuner. Jag tänker på tex på bedömningen var normal och hög skyddsnivå ska gälla och där det nästan finns lika många olika bedömningar som det finns kommuner. Länsstyrelsen har tagit fram ett underlag för Värmlands men det finns behov av bra vägledning på central nivå så att det blir enhetlig bedömning över hela landet. Andra frågor som skulle behöva lösas centralt är bedömningen av olika avloppsanläggningars funktion, hur fastighetsägarens skötsel av minireningsverk på långsikt ska säkerställas. Hur tillståndsmyndigheterna ska bedöma kretsloppsfrågorna som ofta kräver systemlösningar med fler intressenter mm. Information riktad till politikerna för att öka deras förståelse för problematiken kring enskilda avlopp. Om vi kan få politikerna att inse vikten av att arbeta med enskilda avlopp kommer de förhoppningsvis bli bättre på att skjuta till pengar så vi kan anställa fler. Utbildningar och träffar för inspektörer i länet som arbetar med enskilda avlopp för att öka kunskapen samt att få en mer likriktad tillsyn i länet. Det är svårt att hänga med i teknikutvecklingen och veta hur man ska bedöma nya avloppstekniker på marknaden. En utvärdering av ny teknik vore önskvärt. Bevisbördan, när är ett avlopp uttjänat? Hur bevisar man att en infiltration håller måttet efter antal år? Detta är frågor som man ställs inför och skulle vilja få vägledning i. Det som skulle behövas är tydligare riktlinjer från HaV. Idag handläggs och det ställs olika krav på avlopp i olika kommuner. Från länsstyrelsen skulle det vara bra med vägledning hur vi ska jobba med enskilda avlopp enligt det nya åtgärdsförslaget i vattendirektivet. Utbildning inom miljösamverkan är inte fel kanske en kurs/träff för inventerare av enskilda avlopp? Vägledningar för förbättra och effektivisera tillsynsarbetet. 4

Vi ser ett behov i samsyn i länet gällande avloppsprövning, tillsyn och uppföljning. Bedömningen skall vara likvärdig oberoende av vilken inspektör som gör det och därför bör det tas fram gemensamma rutiner, samsyn vad gäller tekniska lösningar, utbildningar och samverkansträffar. Se svaret under Forshaga. Tydlig handbok med avloppsvägledning. - Kanske hjälp med någon typ av informationskampanj till politiker i toppskikten inom kommunerna, så att de får en förståelse för avloppsfrågorna och en vilja att satsa resurser på detta. Hjälp med att ta fram rimliga krav/bedömningar på anläggningar som även politiker kan förstå. Förslag på hur prioritering på områden kan göras inför en inventering. Hjälpen vi får är ganska bra HAV:s senaste handläggning för tillsyn var bra. Dock vore ett GIS-stöd bra. 2. Avloppsinventering a) Ungefär hur många enskilda avlopp finns det i kommunen? År 2014 cirka 5 100 st. Eda: Enligt slamtömningsregistret finns det 1811 stycken. Registret är dock inte komplett utan det finns några utöver detta. Filipstad: 4500 st. Det finns ca 1100 enskilda avlopp i Forshaga och Munkfors kommuner. 5

Det finns uppskattningsvis ca 1400 enskilda avloppsanläggningar i kommunen. Det finns ca 2600 anläggningar enligt slamtömningsregistret. Det finns ca 500 enskilda avlopp. Ca 3314 permanenthushåll har enligt SCB 2009 enskilt avlopp till det tillkommer ca 2000 fritidshus. Det finns knappt 1600 stycken enskilda avlopp i Kils kommun. Vi har drygt 3200 enskilda avlopp inom kommunen. Se svar under Forshaga. 1000 st. 3200 st. Omkring 3200 st. Ca 4500 avlopp finns i kommunen. 4000-5000 st. b) Hur många avlopp har miljöförvaltningen inventerat och hur många kvarstår? Vi har inventerat cirka 12 %. Det kvarstår 88 % att inventera. Eda: 1997 gjordes en inventering och då inventerades 14 % av de enskilda avloppen i kommunen alltså kvarstår 84 %. 6

Filipstad: 4 % innebär inte nödvändigtvis att 96 % är underkända. 20 % av enskilda avloppen är inventerade, det kvarstår ca 80 %. En uppskattning är att 5-10 procent av avloppen är inventerade och det kvarstår 90-95% att inventera. Drygt 5 % av anläggningarna är inventerade. Räknar vi istället på hur många nya anläggningar som har anlagts de senaste 10-15 åren blir siffran 10-13%. Ca 80 har inventerats men det är många av dessa avlopp som inventerade för mer än tio år sedan och skulle behöva inventeras igen då det var många som inte följdes upp. Med dagens prioritering av inventering inventerar vi enbart permanenthushåll med avlopp som är äldre än 1987. Vilket vid Glumman inventeringen gav att vi inventerade totalt 50 % av totala antalet avlopp från permanenthushåll och 0 % av fritidshusen. Om det ger samma fördelning för resten av Karlstad har slutfört inventering av 186 avlopp vilket motsvarar 5,6 % av det totala antalet permanenthushåll i Karlstad. Viket innebär att 94,3% av avloppen för permanenthushåll återstår. Inom samlad bebyggelse ska vi inventera alla avlopp. Miljöförvaltningen har enligt uppgifter inventerat cirka 50 % av alla enskilda avlopp. Vi har inventerat ca 40 % och det kvarstår drygt 50 %. Se svar under Forshaga. Totalt har vi inventerat 10 % och det finns ca 900 avlopp kvar att inventera. Vi arbetar inte med att inventera avlopp. Det har inventerats totalt 246 avloppsanläggningar sedan 2012 och nu kvarstår ca82% av de 3200 avloppsanläggningarna att inventera (Då har jag räknat bort 322 anläggningar som fått tillstånd och som anordnats under de senaste 10 åren, eftersom de sannolikt inte behöver inventeras. De är alltså totalt ca 2630 anläggningar som behöver inventeras). Om man inte räknar bort några nyare anläggningar kvarstår ca 92 % av alla anläggningar. 7

Av 4500 är ca 2 % inventerade i moderntid. (finns inventeringar från 1980-talet i arkivet). Ca 10 % är nog inventerat. c) Hur gör miljöförvaltningen prioriteringen av vilka avlopp/ områden som ska inventeras? Inventering av avlopp har skett i det avrinningsområdet som utifrån en utredning 2010 visade påverkan på Kyrkviken. Eda: Kommunen har beviljats pengar till ett LOVA-projekt att ta fram en VA-plan tillsammans med Årjängs kommun. Steg 1 och 2 är finansierat och genomförda/ håller på att genomföras, finansiering för steg 3 har sökts men inte fått något svar om finansiering än. I VA-planen ska de områden där det redan idag syns en viss miljöpåverkan och de områden där det finns risk för miljöpåverkan att identifieras. Det är dessa områden som i första hand kommer att prioriteras vid en eventuell inventering. Filipstad: Närhet till dricksvatten, känsliga vattendrag, känd påverkan på dricksvattenkvalitet. Valet av områden har skett utifrån länsstyrelsens Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län och områden där kommunen vet att det är problem med bristfälliga avlopp. För närvarande utförs ingen inventering men när vi har utfört inventering har vi utgått från vilken status recipienten har och om vi vet om områden som har problem med enskilda avlopp. De inventeringar som gjorts hittills har varit kring sjön Värmullen som är utpekad som övergödd samt i vattenskyddsområdena i kommunen. Sen har några mindre områden inventerats utifrån klagomål på något/några avlopp i området och då har vi inventerat alla avlopp i det området. Det är främst de avlopp som inte inventerats tidigare och där man fått in klagomål. 8

Vi har prioriteringsordning i Vår VA-plan se s.21-22 (bifogas). Miljöförvaltningen prioriterar tillrinningsområden till vattendrag eller sjöar som dålig status, otillfredsställande status eller måttlig status. Även områden där det inkommer klagomål på enskilda avlopp kan prioriteras. Vi prioriterar i första hand vattenskyddsområden och sedan områden med hög skyddsnivå för fosfor. Avloppsprioriteringen har vi i första hand tagit permanentboende, avlopp som har inkopplat WC och som saknar efterföljande rening. Se svar under Forshaga. Vi prioriterar närhet till större vattendrag, övergödda områden, vattendrag med måttlig eller dålig status. Succesivt ska hela Sunne kommun ha upprustade avlopp, så upprustningen sker först och främst i de områdena där vattenstatusen är dåligt klassad eller om det är tätbebyggt. Områden intill vatten med övergödningsproblem har prioriterats hittills. Har gjorts två inventeringar och dessa gjordes där det var känt att problem fanns (övergödd sjö Sirsjön och dåliga badvattenprover vid stor badplats vid Fryken). Utifrån kända problem, samt tät bebyggelse vilken redan finns eller då bebyggelse trycket plötsligt ökar. d) Hur lägger miljöförvaltningen upp och utför inventeringen? En projektanställd (dåvarande) Arvika Kommunteknik utförde en översiktlig inventering. Den har sedan följts upp av miljöstaben. Eda: Tidigare inventeringar utfördes genom en checklista skickades ut till boende i området. Hur en framtida inventering kommer att se ut är i dagsläget inte klart. 9

Filipstad: Samma som tidigare år, uppgiftinsamling, platsbesök, bedömning och eventuellt utsläppsförbud. Ett informationsblad tillsammans med en enkät skickas ut till fastighetsägarna i området som ska inventeras. De fastighetsägare som har tillstånd och byggt ett avlopp nyligen plockas ur inventeringen. De inventeringar som utförts har skett områdesvis med brev till fastighetsägare där de får fylla i själva hur avloppet ser ut. I de fall avloppsanläggningarna inte verkar vara godkända eller om det finns frågetecken har även tillsynsbesök till fastighetsägarna skett. Hittills har det gått till på så vis att kontoret har avgränsat ett område och sedan skickat ut information om att inventering kommer att ske och sen har inspektioner utförts. Återkoppling sker sedan till fastighetsägarna om avloppet är godkänt eller om åtgärder krävs. Utsläppsförbud har utfärdats på de fastigheter som har undermåliga avlopp. Innan nästa inventering, när nu det blir, kommer vi att se över vårt arbetssätt för att se om vi kan göra det mer effektivt. Områdesvis. De områden som aldrig inventerats tidigare och har inventerats för länge sedan men inte följts upp. Ett tiotal fastigheter i taget så man hinner följa upp alla. Vi gör en aktiv undersökning där vi kollar upp vad vi vet om de enskilda avloppen. Enkäter skickas ut till de avlopp vi planerar att inventera för att få in fler uppgifter och få fastighetsägaren att tänka över hur sitt avlopp är utformat. Uppgifter om vad som finns i arkivet är inlagt i enkäten. I samband med att vi åker ut skickar vi ut bokningsbrev där vi anger vilken tid vi ska komma. Kommunicering av om avloppet är dåligt och behöver åtgärdas kan göras muntligt på plats eller genom utskickat förslag till beslut. Beslutet som skickas ut är förbud att släppa ut avloppsvatten ca 2 år framåt. Först skickar miljöförvaltningen ut information om den kommande inventeringen tillsammans med en enkät där de får besvara vilken typ av avloppsanläggning de har på fastigheten. Därefter åker miljöförvaltningen ut och inventerar de enskilda avloppsanläggningarna inom de veckor som angivit i informationsskrivelsen som skickas ut i början. Efter att inventeringen genomförts återkopplar miljökontoret till fastighetsägarna om avloppsanläggningen anses okej eller om de måste vidta åtgärder. Vi börjar med en skrivbordsinventering. Hittills har vi använt oss av enkätunderlag. Vid nästa 10

inventering avser vi att använda oss av informationsmöte samt möjligheter för fastighetsägaren att själv kan ringa in och anmäla om undermåligt avlopp, för att slippa tillsynsavgift. Därefter görs inventering i fält. Se svar under Forshaga. Inför varje inventering väljer vi ut ett område med fastigheter. Antal fastigheter beror på hur mycket resurser vi har att lägga på avloppsinventeringen just det året. Sedan skickas en enkät ut till alla fastighetsägare. Utifrån enkäterna väljer vi sedan ut de fastigheter där efterföljande rening saknas eller är äldre än 25 år, samt om tillstånd för anläggningen saknas. Vi arbetar för närvarande med att ta fram en långtidsplan för avloppsinventeringen där planen är att alla avlopp i Storfors ska vara inventerade senast 2021 som är sista året i åtgärdsprogrammet. Kommunen jobbar inte med inventering. I första inventeringsomgången hölls ett informationsmöte, vilket endast ett fåtal deltog i och därför har det i efterföljande omgångar inte genomförts några fler möten. Däremot har informationsbrev inklusive enkät skickats ut till fastighetsägarna inom de utvalda områdena. Inkomna enkätsvar har sedan jämförts med befintliga tillstånd i avloppsarkivet och utifrån det har en bedömning gjorts gällande vilka avloppsanläggningar som behöver inventeringsbesök. Under inventeringen har ägaren kunnat välja att närvara. Inspektören har gått igenom en checklista och fotograferat. Efter bedömning av anläggningen har brev med information/ rapport om anläggningens status skickats ut och vid behov har också bifogats diverse information samt blanketter för ansökan om ny avloppsanläggning. I brevet har angetts ett sistadatum för inlämnande av ansökan. De fastighetsägare som skickat in ansökan i tid kommer att få ett föreläggande om förbud mot utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten. Hittills har de flesta skickat in ansökan i tid. Inventeringarna har gjorts av sommarjobbare. Brev om inventeringen till alla berörda fastighetsägare. Därefter skedde själva inventeringen med senare bedömning av avloppsanläggningar enligt SNV:s bedömningsgrunder. Föreläggande till alla som bedömdes ha röda avlopp att åtgärda inom två år. De med gulla avlopp fick brev om att det var dags att fundera på renovering. Startar med att studera kartor samt våra arkiv, gör platsbesök gärna tillsammans med fastighetsägarna, sätter förbud, ger nya tillstånd. En något förenklad processbeskrivning. 11

e) Anser ni att man bör inventera alla områden eller kan man prioritera bort några områden? (Här undrar vi vad ni menar med område. Avser ni avrinningsområde?). I dagsläget har vi fullt upp med nuvarande område; avrinningsområdet till Kyrkviken. Vi fortsätter sedan med de fokusområden som noterats i VA-översikten. Vi utgår till en del från VISS bedömning. Eda: VA-planen kommer att visa på områden som kan läggas på lägre prioritet, det finns troligen områden som det helt kommer går att prioritera bort i dagsläget. Filipstad: Alla områden bör kontrolleras någon gång. Alla områden bör prioriteras däremot så vissa fastigheter som ligger enskilt ut i skogen utan vattendrag i närheten prioriteras ner. Vi anser just nu att alla områden bör inventeras. Sen gör vi vissa prioriteringar inom områden t.ex. prioriteringar vi avloppsanläggningar med ansluten vattentoalett. Alla fastigheter ska ha godkända avlopp. En prioritering måste såklart göras där man tittar på risker och belastning i de olika områdena. De områden som nyligen inventerats och de som inom snar framtid kommer ingå i det kommunala verksamhetsområdet. Vi anser inte att man bör prioritera bort något område men försöka inventera de områden som är känsligast först. Däremot tycker vi att man kan prioritera vilka avlopp man inventerar. Så man i första hand inventerar de avlopp som har den största miljöpåverkan eller hälsorisken. Som vi har tolkat det inventerar vi utanför samlad bebyggelse nu enbart permanenthushåll (har störst miljöpåverkan) och av dem enbart avlopp utan tillstånd samt gamla avlopp (tillstånd givna före enligt de gamla allmänna råden 1987). Inom samlad bebyggelse finns en större hälsorisk pga. Närhet mellan avlopp och vattentäkter vilket gör att vi inom dessa områden inventerar alla avlopp. Alla områden bör inventeras men områden prioriteras enligt svaret på 2c. Alla områden är inte lika högt prioriterade, men alla skall följa miljöbalkens krav för små avlopp. Därefter är det viktigt att alla avlopp inventeras. 12

Se svar under Forshaga. Alla områden ska vara inventeras men i lämplig prioriteringsordning. Helan kommunen kommer så småningom ha godkända avlopp inget område hoppas över. Vissa områden kanske kan prioriteras bort med tanke på läget(tex. Enskilt och djupt in i skogensmark utan närhet till värdefulla vatten eller höga naturvärden), men det är i så fall inga större områden eller många fastigheter här i Säffle. Ensamma Agda 80 år mitt i skogen kan tas sist eller eventuellt vänta tills bebyggelsen blir mer. Börja med områden med relativt tät bebyggelse och jobba sig vidare med glesare nejder. (finns vissa åsikter om att inte inventera alls förrän alla områden kan inventeras samtidigt pga det här med rättvisa åt folket. På sikt bör alla områden inventeras så att vi faktiskt har kunskaper bland annat om hur många avlopp det faktiskt finns, idag vet vi inte det med säkerhet då det fortfarande är många äldre fastigheter som sakna tillstånd. f) Har miljöförvaltningen sökt och blivit beviljat LOVA-bidrag för något/ några inventeringar? Om ja, vilka? Kommunteknik sökte i samarbete med miljöstaben LOVA-bidrag för den översiktliga inventering som gjordes avseende Kyrkvikens avrinningsområde. Eda: Kommunen ansökte om pengar för provtagning av tillflöden till Bysjön- Hälsokontroll på Bysjön, Eda kommun, samt inventering av enskilda avlopp Länsstyrelsen 501-5659-2010. Provtagningar utfördes under 2011 och en sammanställning av projektet gjordes under 2012. Filipstad: Ja 2014, Älvsjöhyttan, 2012-2013 Daglösen. Förvaltningen har beviljats LOVA pengar för inventering i Öster Deje och områden runt Acksjön. 13

Nej. Nej. Miljö- och byggförvaltningen blev beviljad LOVA-bidrag för inventeringen på Tyehalvön under 2010/2011. Ja LOVA-bidrag för Glumman vilket b.la. innebar utskickade och sammanställande av enkäter för enskilda avlopp inom Glumman. Uppgifterna har sedan använts vid avloppsinventering. Samt 2014 söktes LOVA bidrag för åtgärder enligt VA-plan vilket b.la. innebar sammanställande och utskickande av enkäter för nästa etapp i avloppsinventeringen. Miljöförvaltningen har sökt LOVA bidrag för en inventering och fått det beviljat. Detta gäller tillrinningsområdet för Toitaälven. Nej, men vi avser att söka bidrag inför 2016. Se svar under Forshaga Ja för inventeringen 2014. Nej. Miljö- och bygg i Säffle kommun har fått LOVA-bidrag för alla de inventeringar som genomförts på senare tid. Det har varit inventeringar längs Slöan/Tarmsälven och Averstadsån 2012 samt inom ett delrinningsområde till Sirsjön 2014. Nej, inga LOVA bidrag har sökts för avloppsinventering. Ja. 3. Minireningsverk 14

a) Hur ställer ni er till installation av minireningsverk i situationer då det skulle fungera med en mer robust och passiv anläggning. Vi förespråkar i så fall en robust, passiv anläggning men om de söker minireningsverk och vi har gjort en bedömning av att det är möjligt som säger vi ändå OK till det. Eda: Upp till konsumenten att välja anläggning. Filipstad: Det är upp till fastighetsägaren att föreslå önskad reningsteknik. Det ska dock finnas biologisk rening i verket (inte enbart flockning) och regelbunden kontroll. Det finns även en dom från Mark och miljödomstol, 2013-M 2923 som godkänt en sådan anläggning (mot kommunens beslut). Vi har inte behov att ta ställning till detta för en- och tvåfamiljsavlopp då det inte inkommit några ansökningar. Men om det skulle bli aktuellt så kommer vi väl att godkänna dessa om det är minireningsverk som kan visa att de uppfyller lagkraven och det finns passande utsläppspunkter. Vi har ingen officiell inställning till minireningsverk. Kan man visa att anläggningen uppfyller miljöbalkens krav och fastighetsägaren även visar att anläggningen kommer att skötas på ett bra sätt exempelvis upprättar skötselavtal, beviljas ansökan. Det finns dock risker med minireningsverk eftersom de som sagt inte är robusta och kräver ständig skötsel. Undersökningar jag har sett om hur minireningsverk sköts och fungerar ute hos brukaren visar tyvärr att det ofta är problem med skötseln så personligen är jag inte odelat positiv till minireningsverk. Uppfyller reningsverket reningskraven så tillåter vi det som lösning. Serviceavtal ska tecknas. Brukar råda till att kanske inte installera vid fritidsbostäder. Vi ger rådet att det bör teckna serviceavtal. Frågan är hur man definierar minireningsverk. Idag finns allt från rening av allt i en burk till markbäddar med fosforfällning. I denna fråga har vi med minireningsverk tolkat det som om det är avloppsrening i en tät behållare som inte är i behov av en efterföljande markbädd eller infiltration annat än som efterpolering. De fastighetsägare som ansöker om vilken typ av avlopp de vill ha och om den kan fungera på fastigheten nekar vi inte tillstånd. Om det inte finns någon speciell orsak som gör att det 15

behövs ett reningsverk t.ex. brist på plats, närhet till vattentäkt etc. Nämner vi för sökande att även andra alternativ kan fungera men det är sökande som bestämmer. Vill de installera ett minireningsverk som uppfyller funktionskraven ser vi inte skäl att neka detta. Däremot kan det vara relevant att sätta som villkor i tillstånd att måste ha ett serviceavtal. Vi har avslagit ansökan om minireningsverk, men vi ställer oftast krav på efterpolering samt serviceavtal med tillverkaren. Vi ställer oss mer frågande till denna teknik då många av dem visar på otillfredställande rening. Se svar under Forshaga. Vi bedömer funktion och inte teknik. Det är inte vår sak att avgöra om minireningsverken inte är robusta. Vi uppmuntrar fastighetsägarna att rusta upp sina enskilda avlopp och om de väljer ett reningsalternativ som renar bättre än vad som kräver är det bara att uppmuntra. Inspektören informerar och ger råd, men kan inte neka till om någon fastighetsägare trots allt slutligen bestämmer sig för att installera ett minireningsverk. Om sökanden vill ha ett minireningsverk tillåts det ofta få det men kravet är alltid att de tecknar ett serviceavtal med leverantören. Det är upp till fastighetsägaren, vill de ha ett minireningsverk trots att det skulle gå att anlägga en annan anläggning och det finns en skötselorganisation/serviceavtal så visst får de ha ett minireningsverk. b) Ser ni några trender när det gäller minireningsverk? En svag ökning, framförallt så tillkommer fler företag som säljer dessa. Prisskillnaden mellan att anlägga en passiv anläggning jämfört med minireningsverk minskar. Eda: Nej, det är så få som installerar minireningsverk att det inte går att utläsa något av det. 16

Filipstad: Det blir ovanligare med förfrågningar om anläggningar med enbart flockningssteg (ingen biologisk nedbrytning/efterföljande rening). Nej. Nej. I Grums väljs ofta Baga Easy om det ställs krav på hög skyddsnivå. Fördelen är att den anläggningen är mer robust än vissa andra reningsverk eftersom det ofta ingår ett markbaserat reningssteg i den anläggningen. En svag ökning har skett senaste åren men det rör sig om ett par anläggningar per år. Det känns som antalet ökar men det är dock vanligast med passiva anläggningar. Något ökad trend främst på grund av avloppsinventering då man på befintliga tomter kan ha nära till dricksvattentäkter eller liten yta för anläggande av en mer skrymmande markbädd eller infiltration. Nej, det är väldigt få som ansöker om minireningsverk i kommunen. Vi har inte märkt någon ökning av ansökan om minireningsverk. Vi har väldigt få minireningsverk i kommunen. Se svar under Forshaga. Ständigt låg. De installeras framförallt där hög skyddsnivå råder. Men en och annan installation har gjorts av minireningsverk för att bygga bort problemen med markbädden. Det ställs fler frågor om minireningsverk nu än för några år sedan. Men, det ställs fler frågor överhuvudtaget gällande enskilda avlopp, så kanske det inte kan sägas vara en trend ändå. Har börjat bli mer förfrågningar om dessa men än så länge så blir det få i slutändan. Ökat intresse. 17

c) Ungefär hur många anlägger minireningsverk i er kommun i procent (%) 10 % av de nya anläggningarna. Eda 0 % inte ens en ansökan per år. Filipstad: Färre än 5 %. Inga minireningsverk som är dimensionerande för mindre än 25 pe. Finns ett antal minireningsverk på kursgårdar och mindre byar. Inräknat Baga Easy (3 st 2014) så är det uppskattningsvis ca 10 % som anlägger minireningsverk räknat på en treårsperiod. Andra minireningsverk som t.ex. Upnor och Wehoputs mm förekommer i kommunen men det är enstaka anläggningar. Ca 5 %. Ca 20 % nya per år. Vid nyanläggning är antalet minireningsverk 5-10%. Ytterst få, mindre än 1 % anlägger minireningsverk i kommunen. Ca 1 %. 18

Se svar under Forshaga. <1%. 10 %. Omkring 7 % (mellan 2007-2014 har det lagts mellan 0-4 minireningsverk per år, vilket blir ungefär 7% i snitt. Före 2007 installerades endast ett fåtal, förutom på 70-talet då ganska många minireningsverk av typen Wallax och Polypur installerades). 0-5% per år och knappt det. Nästan alla som vill bygga vill ju se vatten och är det direkt utsläpp mot vatten så blir det ett minireningsverk, då vårt mål är at våra näringsfattiga sjöar skall så förbli. Så ca 40 % av de anläggningar som görs idag är minireningsverk. 4. Omvandlingsområden a) Vilka krav på avloppslösning ställer miljöförvaltningen i s.k. omvandlingsområden? Just nu ser vi inte att vi har något sådant område. Det vi hade (Västra Sund) arbetade vi hårt för att det skulle bli ett kommunalt verksamhetsområde med anslutning av spillvattnet till reningsverket på Vik. Eda: Kommunen har idag inga områden som idag är klassificerade som omvandlingsområden. 19

Filipstad: För närvarande finns inga sådana områden. De områden som är aktuella har kommunen gått och byggt LPS-system eller planerar att bygga. Vi har inga regelrätta omvandlingsområden om ni med detta menar fritidshusområden som i stor omfattning omvandlas till permanentboende. Vi har ganska konstant andel permanentboende på dessa områden. Oavsett så är avlopp på dessa områden svåra att lösa. Vi ser inte att vi har några sådana områden. Om det skulle bli aktuellt så ställer vi samma krav som på övriga enskilda avlopp. Givetvis får vi även titta på om det kan bli aktuellt med en kommunal lösning. Vid nybyggnation kan vi godkänna slutentank. Om avloppet inte är alltför undermåligt så har man tidigare sagt att de kan vänta in påkopplingen, om det inte är allt för långt fram i tiden. Samma krav ställs på avloppen med undantag för samlad bebyggelse där det finns planer på utbyggnation av kommunalt avlopp där kan vi ställa krav på miljöskydd. I vissa detaljplaner finns den här frågan reglerad. Vi ställer samma krav här. Se svar under Forshaga. Beroende på område så ställer vi krav på normal eller hög skyddsnivå. Många områden som 20

bedöms som omvandlingsområden i Storfors har gemensamhetsanläggningar, men det är inget vi ställer. Att det ska klara den reningsgrad som råder i området. I Säffle görs bedömningen i varje enskilt fall beroende på platsen och omgivningens förutsättningar, så även inom omvandlingsområden om det inte finns något specifikt skrivet i någon gällande plan för området. En skillnad är dock att det är vanligare att samråda med VA-enheten när det handlar om avlopp inom omvandlingsområden. Vi har inga sådana uttalade områden men det är möjligt att vissa områden kan komma att pekas ut i kommande VA-plan, inga krav kan diskuteras än men generellt är att försöka åstadkomma. Vi har egentligen inga omvandlingsområden. b) Finns det ett samarbete mellan tekniska- och miljöförvaltningen i de här frågorna? Ja, det gör det. Eda Se svar på fråga a). Filipstad: Se ovan. Det finns ett bra samarbete mellan tekniska förvaltningen och miljö- och byggnadsförvaltningen i Forshaga och Munkfors. Vi samarbetar inte med tekniska om dessa områden. 21

Ja. Vi försöker samarbeta så fort det framkommer oklarheter. Serviceförvaltningen har ansvaret för att fastighetsägaren kopplar på sig kommunala Va-nätet inom verksamhetsområdena. Ja i samband med framtagandet av VA-planen har det bildats en arbetsgrupp där det ingår handläggare från Teknik- och fastighetsförvaltningens VA-enhet, Bygglovshandläggare och miljöinspektörer från Miljöförvaltningen. Ja, tekniska- och miljöförvaltningen har ett samarbete och kommunicerar med varandra. Vi har ett samarbete med tekniska och har även påbörjat ett samarbete med plansidan. Se svar under Forshaga. Delvis. Ja. Ja, vid behov. Ja tekniska och miljöförvaltningen tittar på frågan gemensamt. Ja vid behov. 22