Marknadsråd ägg 2015-04-15 Under 2014 minskade produktionen medan importen ökade, vilket gav en försvagad svensk marknadsandel. Importen till Sverige av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014. Under senaste året har antalet hönsplatser i inredd bur minskat medan antalet hönsplatser i frigående system ute och inne samt i ekologisk produktion ökat. Totalt har antalet hönsplatser ökat med 4,4 procent. Priserna inom EU har utvecklats i harmoni med föregående år sedan våren 2014, samtidigt som importen minskat och exporten ökat.
Enheten för handel och marknad Författare: Åsa Lannhard Öberg Foto: Ulf Nylén
Sammanfattning Sveriges äggproduktion minskade med nästan 6 procent 2014 samtidigt som importen ökade med nästan 10 procent och exporten minskade med drygt 13 procent. Sammantaget ledde detta till en ökad förbrukning av ägg med 2 procent och en försvagad svensk marknadsandel (självförsörjningsgrad) med nästan 8 procent. Per capita konsumtionen ökade till en i ett tjugoårsperspektiv ny rekordnivå på 14,7 kg. Samtidigt som produktionen av ägg minskade 2014 ökade antalet värphönsplatser med drygt 4 procent, och en förklaring till denna till synes skeva ekvation kan vara tomhållda stallar. Handeln på detaljerad nivå visar att importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014. Även importen av skalägg från Finland och Tyskland ökade och sammanlagt ökade skaläggsimporten med 214 procent. För övriga äggprodukter kan både ökad och minskad import konstateras 2014. Exporten minskade av de flesta äggprodukter 2014, bland annat minskade exporten av skalägg till Danmark. Jordbruksverket samlar veckovis in svenska avräkningspriser för ekologiska ägg, ägg från höns i inredda burar och ägg från frigående höns inomhus. Även partipriser för ägg från frigående höns inomhus samlas in veckovis. Priserna för samtliga fyra grupper har stigit svagt det senaste året. Det genomsnittliga partipriset i EU har utvecklats väl i linje med föregående tolv månader sedan våren 2014. Partipriserna avser ägg från höns i inredda burar i de flesta medlemsländerna. EU:s import av ägg (främst i form av olika äggprodukter) minskade med 36 procent 2014, och på detaljnivå berodde detta på att ökade import från Indien inte kompenserade för de kraftiga importminskningarna från USA och Kina. En anledning till importminskningen är att EU hade ett överskott på ägg 2014 och därför inte behövde importera äggprodukter, och detta syns även på den ökade exporten under året. Siffror inrapporterade enligt förordningen om handelsnormer för ägg över inhysningen i EU, visar att fördelningen i medlemsstaterna enligt inrapportering före den 1 april 2014 var följande: 57 procent inredd bur, 12 procent frigående utomhus, 27 procent frigående inomhus och 4 procent ekologisk. Medlemsstaterna rapporterade senast den 1 april 2015 in nya siffror över inhysningen, men dessa har tyvärr inte publicerats ännu. EU-priserna på skalägg ligger i nivå med priserna i Brasilien för närvarande, medan de amerikanska priserna är något högre. Indiska priser som finns med i jämförelsen ligger ungefär 50 procent under EU:s priser.
Innehåll 1 Den svenska marknaden... 1 1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter... 1 1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 1994-2014, kg/capita... 2 1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för animalieprodukter 1994-2014... 3 1.4 Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton... 4 1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014... 5 1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige... 6 1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU... 7 1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter... 8 1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt... 8 1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt... 9 1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt... 10 1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter... 11 1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt... 11 1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt... 12 1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt... 13 1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg... 14 1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg... 15 1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land... 16 1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI... 17 2 EU och världsmarknaden... 18 2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010... 18 2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013... 19 2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f)... 21 2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU... 22 2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg... 23 2.6 EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg)... 24 2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter... 25 2.8 EU:s exportutveckling per land... 26 2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014... 27 2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg... 28
1 Den svenska marknaden 1.1 Balans för ägg i Sverige, 1000 ton skaläggsekvivalenter Den svenska balansen för ägg visar i grova drag hur produktion, handel och förbrukning utvecklats över tid. Jordbruksverket har en serie med jämförbara uppgifter från 1994 till 2014 men i denna rapport visas bara de tio senaste åren. Handelssiffrorna inkluderar även ägg som handlas i annan form än skalägg, t.ex. äggpulver, bakverk och pasta där ägginnehållet räknats om till skaläggsekvivalenter. Längre fram i denna rapport beskrivs handeln på en mer detaljerad nivå. Den svenska andelen av förbrukningen (även kallad självförsörjningsgrad) indikerar hur den svenska konkurrenskraften utvecklats. Denna andel har under flera år legat en bra bit över 90 procent, men 2014 skedde en kraftig försämring då importen ökade samtidigt som produktionen minskade. Förbrukningen uttryckt i kg per person och år visar att svenskarna äter alltmer ägg, och 2014 var förbrukningen rekordhög i ett 20-årsperspektiv med 14,7 kg. År Produktion Import Export Förbrukning Svensk andel av förbrukningen Förbrukning kg/person 2005 101,5 44,0 27,9 117,6 86,3% 13,0 2006 98,8 45,9 27,0 117,7 83,9% 13,0 2007 95,4 51,3 28,3 118,4 80,6% 12,9 2008 102,5 46,6 29,1 119,9 85,4% 13,0 2009 104,5 49,0 28,0 125,5 83,3% 13,5 2010 111,3 52,4 41,7 122,0 91,2% 13,0 2011 116,1 49,8 43,9 121,9 95,2% 12,9 2012 122,2 51,9 41,8 132,3 92,4% 13,9 2013 129,2 51,3 41,2 139,3 92,8% 14,5 2014 121,6 56,3 35,7 142,1 85,5% 14,7 Skillnad 14/13-5,9% 9,6% -13,4% 2,0% -7,8% 1,0% Not: Produktionen beräknas genom partihandelns invägning delat med 0,73 (2004-2006), 0,744 (2007), 0,7642 (2008), 0,76337 (2009), 0,7741 (2010), 0,79 (2011), 0,8 (2012-2013), 0,82 (2014-). Källa: Svenska Ägg (produktion), SCB (handelssiffror) och Jordbruksverket (beräkning). 1
Förbrukning kg/capita per produkt Förbrukning kg/capita totalt 1.2 Totalkonsumtionen (förbrukningen) av animalieprodukter i Sverige 1994-2014, kg/capita Intresset för den svenska köttkonsumtionen har varit stort de senaste åren och i figuren nedan illustreras utvecklingen av både kött- och äggkonsumtionen sedan året före Sveriges EU-medlemskap. Förbrukningen av ägg har inte ökat lika mycket som kött de två senaste decennierna, där framför allt förbrukningen av fågel- och nötkött stigit rejält. För kött har Jordbruksverket på senare år bytt ut begreppet konsumtion mot förbrukning, eftersom den beräkning som görs visar åtgången i slaktad vikt av det kött vi sedan äter. Ungefär 30 procent av en slaktkropp försvinner i form av ben och andra förluster i värdekedjan från slakteri till hushåll. Förlusterna i värdekedjan av invägda ägg bör dock vara betydligt mindre. 120,0 120,0 100,0 100,0 80,0 80,0 60,0 60,0 40,0 40,0 20,0 20,0 0,0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Övrigt kött 4,8 4,7 4,1 4,1 3,4 4,0 4,4 4,4 4,3 4,3 4,3 4,2 3,9 3,8 3,9 3,9 4,0 3,8 3,6 3,4 3,4 Lammkött 0,7 0,7 0,8 0,8 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 1,0 0,9 1,1 1,3 1,3 1,4 1,6 1,4 1,5 1,5 1,6 1,7 Fågelkött 8,2 8,7 9,6 9,3 9,8 11,5 12,8 13,9 14,8 14,3 14,9 15,7 16,3 16,7 18,1 17,5 18,4 18,7 19,0 20,3 21,2 Nötkött 18,0 18,5 19,4 20,1 20,3 21,4 22,4 21,5 24,2 25,0 25,2 25,4 25,7 25,3 24,8 24,7 25,4 25,9 25,6 25,8 25,8 Griskött 34,0 35,5 34,9 35,5 37,5 36,5 35,7 34,7 36,2 36,1 36,5 35,7 35,5 36,1 36,2 36,0 37,0 37,3 35,9 36,6 35,0 Ägg 12,5 12,0 12,5 12,1 12,5 12,3 12,2 12,1 11,6 11,9 13,3 13,0 13,0 12,9 13,0 13,5 13,0 12,9 13,9 14,5 14,7 Totalt 78,2 80,1 81,3 81,9 84,3 86,6 88,4 87,6 92,0 92,6 95,1 95,1 95,7 96,2 97,4 97,2 99,2 100,1 99,5 102,2 101,8 0,0 Källa: Jordbruksverket och SCB 2
1.3 Svensk marknadsandel av totalkonsumtionen (självförsörjningsgrad) för animalieprodukter 1994-2014 Den svenska marknadsandelen, eller självförsörjningsgraden, har sjunkit successivt i samtliga animaliesektorer de tjugo senaste åren. Ökat importtryck då Sverige blev en del av den inre marknaden 1995 är den främsta orsaken till försämrad konkurrenskraft för svenskt kött och svenska ägg. För ägg inleddes redan 1984 en obligatorisk salmonellakontroll i fjäderfäbesättningar i Sverige, vilket innebar att Sverige kunde förhandla sig till salmonellagarantier vid EU-medlemskapet. Dessa har inneburit ett betydande skydd mot import av ägg för konsumtion från andra EU-länder, vilket även syns i jämförelsen i figuren genom att äggsektorn lyckats upprätthålla en relativt hög självförsörjningsgrad. Inom EU har idag även Finland och Danmark en salmonellastatus som innebär att ägg för konsumtion kan importeras från dessa två länder till Sverige utan särskilda intyg om salmonellafrihet. NÖT GRIS FÅGEL LAMM ÄGG 120% 100% 80% 60% 40% 20% 104% 102% 93% 91% 71% 86% 69% 65% 52% 31% 0% 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 1994 Källa: Jordbruksverket och SCB 3
ton 1.4 Invägning och beräknad produktion 2005-2014, ton För att beräkna den svenska produktionen av ägg räknas den kvantitet ägg i ton som vägs in på Svenska Äggs medlemspackerier om enligt en faktor som speglar den kvantitet ägg som bedöms gå via andra försäljningskanaler än just dessa packerier. Omräkningsfaktorn justeras med ett eller några års mellanrum (se not till figuren) och trenden är att en allt större andel av den svenska äggproduktionen vägs in på packerier som är medlemmar i Svenska Ägg. Till exempel var denna andel 82 procent 2014 vilket kan jämföras med 73 procent 2005. De senaste åren har beräkningen blivit mer osäker då kläckningsstatistiken, som tidigare varit offentlig och beaktats i beräkningen, numera är sekretessbelagd på grund av att det är så få verksamma företag. Produktionen av ägg steg varje år 2007-2013 för att minska med nästan 6 procent 2014. De två främsta orsakerna till produktionsminskningen förra året är den minskade efterfrågan på ägg från inredd bur och den ökade efterfrågan på ekologiska ägg. En del stallar med inredd bur står antingen tomma eller byggs om till frigående system, samtidigt som stallar byggs eller anpassas till ekologisk produktion. De åtta första veckorna 2015 ökade dock produktionen av ägg igen med drygt 3 procent, från 18,6 tusen ton till 19,2 tusen ton. 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Invägning 74 100 72 100 71 000 78 300 79 800 86 167 91 700 97 784 103 375 99 691 Produktion 101 507 98 767 95 430 102 460 104 532 111 312 116 076 122 230 129 219 121 575 Not: För att beräkna den svenska produktionen räknas invägningen till Svenska Äggs medlemspackerier om med en faktor som speglar den mängd ägg som bedöms passera via andra kanaler än dessa packerier. Den andel som gått via Svenska Äggs medlemspackerier har under den aktuella perioden varit följande: 73 % 2005-2006, 74,4 % 2007, 76,42 % 2009, 77,41 % 2010, 79 % 2012-2013 och 82 % 2014. Källa: Svenska Ägg 4
Antal berörda stallplatser Antal berörda stallavdelningar 1.5 Förprövning av stallar till unghöns och värphöns 2005-2014 Innan ny-, till- eller ombyggnadsåtgärder ska genomföras av ett djurstall måste det förprövas, vilket är en form av djurskyddsgranskning. Ansökan om förprövning lämnas till länsstyrelsen och i början av varje år gör Jordbruksverket en sammanställning och analys av det gångna årets förprövningar. Då erfarenheten visar att de flesta förprövningar leder till realisering av byggplanerna är statistiken en god indikator på investeringsviljan i animalieproduktionen, även om det kan ta ett antal år innan investeringen blir av. Värphöns är det djurslag som uppvisat den största ökningen av förprövade stallplatser och avdelningar de senaste åren. Antalet förprövade stallplatser och avdelningar har dock både ökat och minskat det senaste decenniet, med en toppnotering 2010. Statistiken för unghöns började sammanställas för fem år sedan. Figuren nedan visar nettot av tillkomna (berörda) stallplatser och stallavdelningar. 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 50 45 40 35 30 25 20 15 200000 100000 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Antal unghöns 275 500 181 908 134 630 181 907 149 598 Antal värphöns 94 715 222 656 616 277 390 250 320 517 808 060 424 872 713 201 635 323 688 552 Stallavd. unghöns 9 13 9 7 7 Stallavd. värphöns 13 18 38 30 22 43 31 41 35 42 10 5 0 Källa: Jordbruksverket och Länsstyrelsen 5
Miljontal värphöns Antal värphönsanläggningar Miljontal värphöns per produktionsmetod Miljontal värphöns totalt 1.6 Fördelning av värphöns per produktionssystem i Sverige De två figurerna nedan visar dels utvecklingen över fem år av antalet värphöns fördelat på fyra produktionsmetoder enligt Svenska Äggs register, och dels en jämförelse mellan fördelningen 2015 enligt Svenska Äggs och Jordbruksverkets register (utdrag på våren respektive år). Uppgifterna ska rapporteras till EU- kommissionen den 1 april varje år och de senaste åren har Jordbruksverket rapporterat uppgifter från Svenska Äggs register, eftersom det bedöms vara bättre uppdaterat. I jämförelsen nedan visar Jordbruksverkets register drygt 255 000 fler värphönsplatser och 25 färre anläggningar än enligt Svenska Äggs register. Sistnämnda register visar att antalet platser i inredd bur minskat samtidigt som antalet i övriga tre produktionssystem ökat sista året. Uppgifterna för 2015 visar också en total ökning av antalet hönsplatser med 4,4 procent, samtidigt som produktionen minskade 2014 enligt tidigare figurer. En förklaring till denna skeva ekvation kan vara tomhållda stallar på vissa gårdar. Registeruppgifter används även i andra sammanhang, t.ex. för kartläggning och planering vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. 8 8 7 7 6 5 4 3 2 1 0 2011 2012 2013 2014 2015 Ekologisk 749 539 792 239 809 412 826 307 964 934 Frigående ute 3 100 21 625 28 625 54 625 109 166 Frigående inne 3 468 659 3 684 495 4 087 546 4 449 916 4 756 173 Inredd bur 2 297 697 2 308 955 2 083 537 1 721 690 1 532 094 Totalt 6 518 995 6 807 314 7 009 120 7 052 538 7 362 367 6 5 4 3 2 1 0 Källa: Svenska Ägg 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Inredd bur Frigående inne Frigående ute Ekologisk Totalt Maxkapacitet SJV vår-15 1 617 463 4 930 673 132 546 936 965 7 617 647 Maxkapacitet SÄ vår-15 1 532 094 4 756 173 109 166 964 934 7 362 367 Antal anläggningar SJV vår-15 75 181 13 90 359 Antal anläggningar SÄ vår-15 82 203 12 87 384 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Källa: Svenska Ägg och Jordbruksverket 6
Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Irland Italien Lettland Litauen Nederl. Polen Portugal Slovakien Slovenien Spanien Storbrit. Sverige Tjeckien Tyskland Ungern Österrike Mg per kg skattad vikt 1.7 Användning av antibiotika till djur inom EU På grund av kraftig överanvändning av antibiotika i världen utvecklas resistenta bakterier i snabb takt. Sverige arbetade tidigt för att minska användningen av antibiotika hos djur, och 1986 var vi först i världen med att förbjuda all användning av antibiotika för att öka tillväxten hos djur. Vi var också delaktiga i att samma förbud infördes i hela EU 2006. Utvecklingen av antibiotikaresistens påverkas av hur mycket antibiotika och vilka sorters antibiotika som används, men också av smittskydd och hygien. Figuren nedan visar användningen av antibiotika till samtliga livsmedelsproducerande djur i Sverige jämfört med andra EU-länder 2011 och 2012. Den svenska antibiotikaanvändningen är betydligt lägre än i de jämförda länderna, där Cypern utgör det tydligaste exemplet på hög användning. Av de 23 jämförda EU-länderna så minskade försäljningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i 14 länder, däribland SE (med 0,1 mg). Danmark som har mer än tre gånger så hög försäljning som Sverige ökade med 1,5 mg mellan 2011-2012 och Tyskland, som har femton gånger så hög försäljning, minskade med 6,7 mg. Cypern, Italien, Spanien och Tyskland som låg i topp 2011 minskade medan Ungern ökade markant till en tredjeplats. I Sverige behandlas oftast djur individuellt och tack vare förebyggande djurhälsovård har vi ett gott hälsoläge vilket gör att behovet av att behandla djuren är lägre. I de fall då antibiotikabehandling behövs bör man sträva efter att använda ett preparat som påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen i så liten grad som möjligt. Det finns antibiotika som slår mot ett brett spektrum av bakterier, samt de som riktas mot ett fåtal specifika bakterietyper. Bredspektrumantibiotika ger generellt en högre risk för antibiotikaresistens än smalspektrumantibiotika. I flertalet EU-länder är tetracykliner, som är bredspektrumantibiotika, den typ av antibiotika som såldes mest under 2012, i genomsnitt 37 procent. I Sverige är motsvarande siffra 8 procent. I Sverige används främst penicillin (61 procent) som är det viktigaste exemplet på ett smalspektrigt antibiotikum. Ur resistenssynpunkt är det en fördel om merparten av antibiotikaanvändningen utgörs av penicillin. I Danmark har en ny handlingsplan tagits fram med målet att halvera användningen av tetracyklin före utgången av 2015. Grafen nedan visar användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur inom EU. 450 400 350 300 250 200 150 2011 2012 100 50 0 Källa: Europeiska läkemedelsmyndigheten 7
1 000-tal ton 1.8 Svensk import av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter Den inledande tabellen i denna rapport visar att den totala handeln med ägg uttryckt som skaläggsekvivalenter ökade 2014. I följande figur har importen brutits ner på tre kategorier. Importen uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att ökningen 2014 avsåg bearbetade produkter och skalägg medan importen av äggprodukter minskade. Importen domineras av ägg i bearbetade livsmedel, där ägget oftast är en anonym ingrediens. Skalägg Äggprodukter Bearbetade 60,0 50,0 51,9 51,3 56,3 60,0 50,0 40,0 28,1 28,7 32,2 40,0 30,0 30,0 20,0 20,0 10,0 18,9 20,5 18,4 10,0 0,0 Källa: Jordbruksverket, SCB 5,0 5,7 2,2 2012 2013 2014 0,0 1.9 Svensk import av ägg per KN-nr, ton produktvikt Tabellen redogör för importflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här uttrycks importen i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter. KN-nr Produkt 2012 2013 2014 14/13 0407 21 00 Färska hönsägg 1 127 1 487 4 673 214% 0407 29 10 Färska ägg från andra tamfåglar 145 1 13 1200% 0407 29 90 Färska ägg från andra fåglar 0 4 0-100% 0407 90 10 Konserverade/kokta tamfågelägg 3 691 690 995 44% 0407 90 90 Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar 4 4 3-25% 0408 11 80 Torkad äggula 1 131 1 074 951-11% 0408 19 81 Flytande äggula 2 254 3 827 3 154-18% 0408 19 89 Fryst äggula 467 399 394-1% 0408 91 80 Torkade helägg 1 200 672 957 42% 0408 99 80 Frysta/flytande helägg 3 999 3 666 4 023 10% 3502 11 90 Torkat äggalbumin 108 314 114-64% 3502 19 90 Övrigt äggalbumin 1 660 2 527 1 726-32% Källa: Jordbruksverket, SCB 8
1.10 Svensk import av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt Pajdiagrammen visar importen fördelat per land av de tre dominerande produkterna i tabellen ovan. Importen av skalägg är koncentrerad kring ett litet antal länder, vilket delvis beror på de svenska salmonellagarantier som nämnts ovan. Även geografisk närhet och företagsintern handel kan påverka importflödets ursprung. Importen av skalägg från Danmark ökade kraftigt 2014, även importen av skalägg från Finland ökade men Finlands andel av total import av skalägg minskade ändå rejält. En ny aktör i statistiken är Estland, och 350 ton estniska skalägg nådde svensk marknad 2014. Danmark Tyskland 6% 3% Finland Övriga 20% Danmark Finland Estland Tyskland Övriga 4% 1% 7% 71% 28% 60% (ton skalägg, 04072100) 2013 2014 14/13 Totalt 1 487 4 673 214% Danmark 294 2 790 849% Finland 1 052 1 308 24% Estland 0 350 - Tyskland 92 185 101% Övriga 50 40-20% Källa: SCB 9
1.11 Svensk import av flytande äggula samt flytande/frysta helägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt Importen av flytande äggula och flytande/frysta helägg är fördelad på ett större antal länder än skaläggen, med Danmark, Finland, Polen och Tyskland i topp. Den totala importen av dessa produkter minskade något 2014 och den största förändringen på landnivå var att importen från Polen minskade medan importen från Tyskland ökade. Danmark Lettland Polen USA 4% Finland Nederländerna Tyskland Danmark Lettland Polen Finland Nederländerna Tyskland 15% 18% 21% 23% 17% 20% 17% 34% 3% 9% 12% 7% (ton äggprodukt, 04081981 + 04089980) 2013 2014 14/13 Totalt 7 493 7 177-4% Danmark 1 311 1 632 24% Finland 1 272 1 189-7% Lettland 211 465 120% Nederländerna 671 888 32% Polen 2 584 1 468-43% Tyskland 1 096 1 529 40% USA 319 0-100% Övriga 29 6-79% Källa: SCB 10
1 000-tal ton 1.12 Svensk export av ägg per kategori, skaläggsekvivalenter I följande figur har exporten, som minskade 2014, brutits ner på tre kategorier på samma vis som importen ovan. Exporten uppdelad på skalägg, äggprodukter och ägg i bearbetadeprodukter visar att minskningen 2014 avsåg samtliga tre kategorier. Liksom importen så domineras även exporten av ägg i bearbetade livsmedel. Skalägg Äggprodukter Bearbetade 45,0 41,8 41,2 45,0 40,0 35,0 35,7 40,0 35,0 30,0 25,0 30,0 27,3 24,7 30,0 25,0 20,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Källa: Jordbruksverket, SCB 8,9 7,8 7,1 4,1 5,0 3,9 2012 2013 2014 15,0 10,0 5,0 0,0 1.13 Svensk export av ägg per KN-nr, ton produktvikt Tabellen redogör för exportflödet av ägg och äggprodukter som inte ingår i bearbetade livsmedel och här uttrycks exporten i produkternas verkliga vikt, dvs. inte omräknad till skaläggsekvivalenter. KN-nr Produkt 2012 2013 2014 14/13 0407 21 00 Färska hönsägg 178 3 489 2 001-43% 0407 29 10 Färska ägg från andra tamfåglar 972 539 220-59% 0407 29 90 Färska ägg från andra fåglar 20 0 0 0407 90 10 Konserverade/kokta tamfågelägg 2 905 1 018 1 713 68% 0407 90 90 Konserverade/kokta ägg från övriga fåglar 4 0 0 0408 11 80 Torkad äggula 387 337 544 61% 0408 19 81 Flytande äggula 114 256 83-68% 0408 19 89 Fryst äggula 3 5 3-40% 0408 91 80 Torkade helägg 786 605 439-27% 0408 99 80 Frysta/flytande helägg 107 684 268-61% 3502 11 90 Torkat äggalbumin 349 462 383-17% 3502 19 90 Övrigt äggalbumin 25 258 57-78% Källa: Jordbruksverket, SCB 11
1.14 Svensk export av skalägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt Pajdiagrammen visar exporten fördelat per land av de två dominerande produkterna i tabellen ovan. Exporten av skalägg är liksom importen koncentrerad kring ett litet antal länder med Danmark som tar emot nästan 90 procent av den svenska skaläggsexporten. Den svenska exporten av skalägg till Tyskland har varit relativt betydande under flera år, men försvann eller pausade 2014. En förklaring till detta är att de ekologiska ägg som tidigare exporterats till Tyskland behövdes för att tillgodose den ökade svenska efterfrågan på ekologiska ägg under förra året. Totalt sett minskade skaläggsexporten med 43 procent. Danmark Tyskland 2% 9% Färöarna Övriga Danmark Färöarna Övriga 8% 3% 4% 85% 89% (ton skalägg, 04072100) 2013 2014 14/13 Totalt 3 489 2 001-43% Danmark 2 975 1 793-40% Färöarna 139 157 13% Tyskland 306 0-100% Övriga 68 52-24% Källa: SCB 12
1.15 Svensk export av konserverade/kokta ägg per land, 2013 (tv) - 2014 (th), ton produktvikt Exporten av konserverade/kokta ägg var kvantitetsmässigt näst betydelsefull i den svenska äggexporten 2014, efter en ökning med 68 procent, och även här dominerar Danmark bland mottagarländerna. Danmark Nederländerna Tyskland Danmark Belgien Finland 4% 6% 3% 19% 90% 78% (ton konserverade/kokta ägg, 04079010) 2013 2014 14/13 Totalt 1 018 1 713 68% Danmark 919 1 336 45% Belgien 0 329 Finland 0 48 Nederländerna 38 0-100% Tyskland 61 0-100% Källa: SCB 13
2012-01 2012-11 2012-21 2012-31 2012-41 2012-51 2013-09 2013-19 2013-29 2013-39 2013-49 2014-07 2014-17 2014-27 2014-37 2014-47 2015-05 sek/kg 1.16 Avräkningspris/partipris ägg 2012-2015 (v12), kr/kg Enligt EU-förordning ska representativa partipriser för ägg, det vill säga packeriernas priser vid försäljning till nästa led, samlas in i medlemsstaterna varje vecka. I Sverige dominerar äggproduktion i frigående system inomhus, och därför rapporteras svenska priser på ägg från just denna typ av produktion. EU-förordningen kompletteras med en svensk föreskrift, som slår fast att alla packerier med en årlig invägning över 2 000 ton ska rapportera partipriser. Denna gräns har satts med hänsyn till att både en tillräcklig del av marknaden ska täckas in samtidigt som den administrativa bördan ska minimeras. Det var några år sedan Jordbruksverket senast såg över vilka packerier som omfattas av rapporteringskravet, i dagsläget är det troligtvis några fler än de som idag rapporterar som har en invägning över 2 000 ton. Jordbruksverket samlar i samband med partipriserna även in avräkningspriser, som dessutom används av Jordbruksverkets statistikenhet. Figuren nedan visar prisutvecklingen från 2012 till vecka 12 i år. Sett till det senaste året har samtliga priser ökat, under perioden som helhet har dock priserna på ägg från höns i inredda burar samt ägg från frigående höns inomhus sjunkit medan priserna på ägg från ekologiska höns stigit och partipriserna stått ganska stilla. Tillförlitligheten i statistiken beror helt på kvaliteten på de inrapporterade priserna. 24 23 22 21 20 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 Inredda burar Ekologisk produktion Frigående inomhus Pris 15-pack, partiled frigående Källa: Jordbruksverket 14
2012-01 2012-06 2012-11 2012-16 2012-21 2012-26 2012-31 2012-36 2012-41 2012-46 2012-51 2013-04 2013-09 2013-14 2013-19 2013-24 2013-29 2013-34 2013-39 2013-44 2013-49 2014-02 2014-07 2014-12 2014-17 2014-23 2014-28 2014-33 2014-38 2014-43 2014-48 2015-01 2015-06 2015-11 euro/100 kg 1.17 EU:s och Sveriges partipriser 2012-2015 (v 13), euro/100 kg EU:s genomsnittliga äggpriser jämförs nedan med de svenska priserna. Figuren visar en tydlig skillnad mellan nivåerna, där svenska priser för närvarande ligger drygt 50 procent högre än EU-snittet. En förklaring till den stora skillnaden kan givetvis vara högre kostnader i svensk äggproduktion, men en annan betydande anledning är att rapporteringen görs för representativ äggproduktion i varje medlemsstat. Sverige är ett av få länder som har störst andel av äggproduktionen i frigående system inomhus, och därför rapporterar priser för dessa ägg. Majoriteten av EU-länderna har störst andel äggproduktion i inredda burar, och därför bör även priserna i dessa länder avse ägg producerade i inredda burar. Detta förhållande beskrivs mer utförligt längre fram i denna rapport. Även valutakurseffekter påverkar förhållandet mellan priserna, och en försvagad svensk krona det senaste året har gett lägre partipriser på svenska ägg omräknat till euro. 230 EU Sverige 210 190 170 150 130 110 Källa: EU-kommissionen 15
1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 euro/100 kg 1.18 Jämförelse av partipriser inom EU, årsgenomsnitt per land Av en jämförelse mellan ett urval av EU-länder framgår tydligt att de svenska priserna är högst, med Danmark och Finland på andra och tredje plats. Både Danmark och Finland har en större andel värphöns i inredda burar än i frigående system inomhus vilket bör innebära att priserna avser ägg från just inredda burar. Även i denna jämförelse påverkar växelkursutvecklingen priserna i de länder som inte har infört euro som valuta. Priserna i alla länder i jämförelsen, utom Sverige och Danmark, påverkades tydligt av den turbulens som skapades på marknaden då förbudet mot oinredda värphönsburar trädde i kraft den 1 januari 2012. Danmark Tyskland Lettland Polen Finland Sverige Storbritannien EU genomsnitt 230,00 210,00 190,00 170,00 150,00 130,00 110,00 90,00 70,00 50,00 Källa: EU-kommissionen 16
Index; basår 1995 1.19 Utveckling av konsumentpriser utifrån KPI KPI (konsumentprisindex) är ett index som visar prisutvecklingen i konsumentledet i procent från basåret, utan att visa de nominella priserna. I figuren har serien skarvats för att överbrygga de byten av basår som skett under perioden. Prisutvecklingen i konsumentled för de dominerande köttslagen samt ägg jämförs med prisutvecklingen för livsmedel totalt och inflationen (KPI totalt) mellan 1995 och 2014. Livsmedel blev generellt billigare då Sverige blev en del av den inre EU-marknaden 1995. Priserna på kött sjönk dock mer än priserna på livsmedel som grupp, medan priserna på ägg följde prisutvecklingen på livsmedel som grupp väl ända till 2007. Efter 2007 stack priserna på både ägg och nötkött rejält jämfört med livsmedel som grupp, och även rensat för inflationen är det sedan slutet av 2007 dyrare att äta både nötkött och ägg. Kyckling är den animalieprodukt i jämförelsen som blivit betydligt billigare över perioden i dagens penningvärde, eftersom kurvan för kycklingprisets utveckling ligger under inflationskurvan. Samtliga animalieprodukter blev billigare 2014 än året innan. KPI ägg KPI nötkött KPI griskött 140,0 KPI fjäderfäkött KPI livsmedel KPI totalt 130,0 120,0 110,0 100,0 90,0 80,0 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 1997 1996 1995 Källa: Jordbruksverket och SCB 17
1 000-tals höns 1 000-tals höns 2 EU och världsmarknaden 2.1 Antal värphöns per EU-land och anläggningsstorlek, 2007 och 2010 Statistiken för fördelning av EU:s värphöns på tre olika anläggningsstorlekar i EU-27 är tyvärr inte helt uppdaterad, siffror finns för 2007 och 2010 (varav den nedre figuren endast visar situationen 2010). Dessa visar dock hur det bara på tre år skedde en tydlig omställning i de medlemsländer, företrädesvis i östra Europa, som fortfarande har en relativt stor andel höns i anläggningar med en maxkapacitet under 350 höns. Statistiken visar också att det är en mycket liten andel av anläggningarna som har mellan 51 och 349 maxplatser och att den klart dominerande andelen värphöns inom EU finns i anläggningar med fler än 350 platser. 1-50 51-349 >350 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 BE BG CZ DK DE EE EI EL ES FR IT KY LV LT LU HU MT NL ÖS PL PT RO SI SK SF SE UK 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 EU EU15 EU 12 >350 51-349 1-50 Källa: EU-kommissionen 18
Miljontal värphöns 2.2 Fördelning av värphöns per medlemsstat och produktionsmetod, 2013 Följande tre figurer och tabeller visar fördelningen av äggproduktionen inom EU på fem kategorier produktionssystem enligt inrapportering före den 1 april 2014. Uppdaterade uppgifter skulle vara EUkommissionen tillhanda senaste den 1 april i år, men sammanställningen har ännu inte publicerats. En slutsats av denna statistik är att det för ett år sedan bara fanns två länder som fortfarande hade oinredda burar i drift och det var Grekland och Kroatien. En annan slutsats är att de partipriser som samlas in veckovis i myndigheterna i respektive land bör avse äggproduktion i inredd bur i de allra flesta EU-länder. I Sverige, Nederländerna och Tyskland dominerar äggproduktion i frigående inomhus. I Storbritannien är enligt den nedre tabellen produktionen av ägg i frigående system utomhus störst, dock antyder den relativt låga prisnivån för Storbritannien (se figur ovan) att det inte är dessa äggpriser som rapporteras. 70 Oinredda burar Inredda burar Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologiska 60 50 40 30 20 10 0 BE BG CZ DK DE EE EL ES FR HR IE IT CY LV LT LU HU NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Källa: EU-kommissionen 19
Fördelningen av värphöns per produktionsmetod inom EU som genomsnitt kan jämföras med den aktuella svenska fördelningen som är 64,5 procent frigående inne, 21 procent inredd bur, 13 procent skologisk och 1,5 procent frigående ute. Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk 4% 27% 57% 12% Källa: EU-kommissionen (antal värphöns) Oinredd bur Inredd bur Frigående utomhus Frigående inomhus Ekologisk BE 0 5 114 473 869 130 2 265 741 193 053 BG 0 2 111 057 115 596 1 767 895 0 CZ 0 4 663 711 11 340 862 828 25 000 DK 0 1 779 580 194 158 687 482 642 565 DE 0 5 615 089 8 299 284 31 550 428 4 438 544 EE 0 906 182 22 981 39 272 29 997 EL 22 680 3 059 506 122 360 470 014 115 977 ES 0 35 686 441 1 640 509 953 714 128 116 FR 0 32 737 953 8 070 018 3 173 101 3 060 307 HR 793 198 963 980 25 255 270 416 0 IE 0 1 610 144 1 132 584 32 367 52 102 IT 0 40 968 685 947 268 16 982 411 1 413 306 CY 0 306 610 47 492 66 327 6 293 LV 0 2 283 794 47 220 333 685 0 LT 0 2 367 069 350 106 534 4 880 LU 0 0 3 600 90 200 9 230 HU 0 4 219 766 51 360 1 378 782 21 000 NL 0 5 117 000 5 204 000 20 954 000 1 649 000 AT 0 185 382 1 128 111 4 071 532 577 296 PL 0 32 902 508 744 629 3 911 071 90 414 PT 0 6 762 655 97 291 343 430 32 036 RO 0 4 989 002 8 496 1 523 509 67 898 SI 0 687 100 16 416 757 001 6 559 SK 0 2 518 005 11 830 312 372 9 321 FI 0 2 826 355 24 842 1 137 303 162 711 SE 0 1 721 690 54 625 4 449 916 826 307 UK 0 16 208 822 17 402 514 2 095 955 919 052 EUR 28 815 878 218 312 559 46 293 259 100 587 286 14 480 964 Källa: EU-kommissionen 20
2.3 Utveckling av EU:s äggbalans, 1995-2015(f) Utvecklingen av EU:s äggbalans visar bland annat att produktionen ökade med 33 procent mellan 1995 och 2014. För 2015 bedöms produktionen öka marginellt med 0,2 procent medan importen ökar rejält och exporten minskar. Produktionsutvecklingen för 2015 beskrivs mer i detalj i nästa figur. 1995 2000 2005 2010 2014 2015(f) 15/14 Produktion (1 000 ton) 5 593 5 459 6 979 7 297 7 434 7 451 0,2% varav kläckägg (1 000 ton) 365 392 880 870 829-4,7% Import skaläggsekv. (1 000 ton) 10 22 30 33 13 15 14,6% Export skaläggsekv. (1 000 ton) 165 186 196 182 229 220-3,8% Intern konsumtion (1 000 ton) 5 438 5 295 6 813 7 148 7 218 7 246 0,4% Befolkning (miljoner) 371,188 376,204 460,803 497,667 505,654 507,171 0,3% Konsumtion (kg/head) 14,65 14,07 14,79 14,36 14,27 14,29 0,1% Pris (euro/100 kg) 86,43 98,39 86,08 111,68 127,61 Självförsörjningsgrad (%) 102,9% 103,1% 102,4% 102,1% 103,0% 102,8% -0,2% Källa: EU-kommissionen 21
Qty in 1000 tonnes 2.4 Utveckling och prognos för total äggproduktion inom EU Nedanstående figur visar hur produktionen utvecklats på landnivå sedan 2012 samt en prognos för 2015. Den ökade produktionen 2015 på 0,2 procent antas framför allt ske i Spanien, Storbritannien, Bulgarien och Italien. Prognosen för EU:s produktion av konsumtionsägg redovisas i samband med månatliga kommittémöten för marknadsfrågor där Jordbruksverket deltar för svensk räkning. Jordbruksverket har ingen information om hur prognoserna för ägg tas fram och har aldrig kallats till dessa möten, men kommer att undersöka detta. Det står hur som helst klart av det underliggande materialet att produktionssiffran som anges för Sverige inte ändrats sedan 2008 och ligger på 103 000 ton, vilket kan jämföras med den produktion vi faktiskt hade 2014 på 121 600 ton. Med andra ord baseras EU:s prognos åtminstone för svensk räkning på felaktiga produktionssiffror. Det framgår av figuren att övriga länders staplar justerats en aning från år till år. På övriga animalieområden har branschorganisationerna periodvis bevakat EU:s prognosmöten. Experts EU production forecast of Eggs for consumption 2014: 6 563.5 Th T (+ 0.7%) & 2015: 6 622,9 ThT (+ 0,9 %) 1 000 FR : - 2.9% 2012 2013 2014 2015 DE : 0.6% IT : 1.3% 800 ES : 7.0% 600 PL : 1.9% UK: +2,3% 400 200 BG : 2.3% DK : 0.0% IE : 0.0% HU : - PT : 3.7% 0.0% FI : 0.8% 0 BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Källa: EU-kommissionen 22
vecka 1 vecka 3 vecka 5 vecka 7 vecka 9 vecka 11 vecka 13 vecka 15 vecka 17 vecka 19 vecka 21 vecka 23 vecka 25 vecka 27 vecka 29 vecka 31 vecka 33 vecka 35 vecka 37 vecka 39 vecka 41 vecka 43 vecka 45 vecka 47 vecka 49 vecka 51 euro/100 kg 2.5 EU:s genomsnittliga partipriser på ägg, euro/100 kg Figuren visar att äggpriserna 2015 följer förra årets priser ganska väl hittills. Under 2014 utvecklades i sin tur priserna under året i linje med 2013 års priser, men undantag för inledningen av 2013 då priserna fortfarande höll på att normaliseras efter den kraftiga hausse som skedde 2012. 210,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 190,0 170,0 150,0 130,0 110,0 90,0 Källa: EU-kommissionen 23
1 000 ton skaläggsekvivalenter 2.6 EU:s handelsbalans för ägg 1995-2014 (exkl. kläckägg) I ett antal figurer nedan redovisas utvecklingen av EU:s ägghandel med tredje land. EU:s handelsbalans för ägg är tydligt positiv även om uppgångar i importen i kombination med nedgångar i exporten kan konstateras vissa år, bland annat 2003 och 2012. Den försämring av handelsbalansen som skedde 2012 kan kopplas till förbudet mot oinredda burar som trädde i kraft den 1 januari 2012. Detta skapade ett plötsligt omställningstryck på näringen i många länder där man, trots att det varit känt i många år att oinredda burar skulle förbjudas vid denna tidpunkt, fortfarande hade en stor andel oinredda värphönsburar i drift. Under inledningen av 2012 steg därför priserna på ägg kraftig samtidigt som produktionen minskade en aning, vilket ledde till ökad import och ett minskat överskott för export. Under 2013 och 2014 har dock handelsbalansen åter förbättrats avsevärt och importen var under förra året endast drygt 5 procent av exportkvantiteten. 250 200 150 100 50 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 import 10 18 23 18 17 27 16 30 69 25 30 39 45 23 30 34 21 38 21 13 export 144 164 186 209 231 201 205 191 142 198 198 202 167 187 150 182 217 186 215 228 Källa: EU-kommissionen 24
2.7 EU:s importutveckling per land, ton skaläggsekvivalenter EU-kommissionen listar ett dussintal länder på sin hemsida som har anläggningar för godkänd export till EU av ägg och äggprodukter. Importen till EU av ägg uppgick 2014 till 13 240 ton skaläggsekvivalenter, och dominerades av äggprodukter från Indien. Importen av färska ägg var mycket låg 2014, men den har varit större längre tillbaka i tiden. Under de första månaderna 2007 uppgick importen av färska ägg exempelvis till ungefär en tredjedel av den totala importen. Importen av ägg till EU har de senaste åren dominerats av beredningar av helägg, följt av albumin, beredningar av äggula, kläckägg och slutligen färska ägg. (ton skaläggsekvivalenter) 2011 andel (%) 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 14/13 (%) Indien 1 554 7% 3 658 10% 3 855 19% 5 606 42% 45% Argentina 8 113 39% 10 159 27% 5 835 28% 1 433 11% -75% USA 5 956 29% 15 179 40% 6 861 33% 3 930 30% -43% Schweiz 343 2% 333 1% 355 2% 610 5% 72% Övriga 4 836 23% 8 394 22% 3 656 18% 1 661 13% -55% Total EU-export 20 802 37 723 20 562 13 240 Förändring f.g. år (%) 81% -45% -36% Källa: EU-kommissionen Det finns ett antal importkvoter för ägg till EU, både licenskvoter och först-till-kvarnen kvoter. Det finns fem licenskvoter, varav tre är öppna för alla länder (totalt 157 500 ton) och två avser import från Ukraina (totalt 4 500 ton). Talen kan jämföras med EU:s totala produktion av konsumtionsägg som var cirka 6,56 miljoner ton ägg 2014, så dessa två större kvoter utgör kvantitetsmässigt cirka 2 procent av EU:s äggproduktion. Kvoterna är dock inte särskilt väl utnyttjade, första kvartalet 2015 låg utnyttjandet för den största kvoten på knappt 14 procent. Först till-kvarnen-kvoterna gäller import från Mexiko, fördelat på tre kvoter om totalt 4 300 ton diverse äggprodukter. Dessa kvoter har varit mycket lågt eller inte alls utnyttjade, även om Mexiko idag har två godkända anläggningar för export av äggprodukter till EU. Det har även funnits först-till-kvarnen kvoter för import av äggprodukter från Moldavien, men detta avtal har nyligen omförhandlats så att all äggimport från Moldavien numera är tullfriull till ett visst kvantitetstak. Emellertid har Moldavien i dagsläget inga godkända anläggningar för export till EU. Lågt utnyttjande av kvoter kan bland annat bero på att det inte finns tillräckligt många godkända anläggningar i avsändarländerna och ett svagt intresse för import inom EU. 25
2.8 EU:s exportutveckling per land Exporten av ägg från EU är som tidigare nämnts betydligt större än importen, exporten är dessutom spridd på fler länder än vad importen är. Ryssland har aldrig varit en av de större köparna av ägg och äggprodukter från EU, så det ryska importstoppet som trädde ikraft på bred front i augusti 2014 har inte påverkat EU:s äggexport i samma utsträckning som många andra branscher. De två enskilt största importländerna av ägg från EU är Japan och Schweiz, tillsammans med gruppen övriga länder. Produktsammansättningen i exporten ser annorlunda ut än på importsidan, albumin och kläckägg dominerar med färska ägg på tredje plats och endast små exportvolymer av beredningar av helägg och äggula. (ton skaläggsekvivalenter) 2011 andel (%) 2012 andel (%) 2013 andel (%) 2014 andel (%) 14/13 (%) Japan 66 354 31% 66 935 36% 64 522 30% 78 765 34% 22% Schweiz 42 163 19% 41 888 23% 41 991 20% 39 379 17% -6% Malaysia 1 572 1% 1 792 1% 1 392 1% 1 874 1% 35% Angola 17 524 8% 17 110 9% 12 905 6% 16 077 7% 25% Israel 2 654 1% 1 060 1% 936 0% 3 491 2% 273% Arabemiraten 8 261 4% 1 676 1% 10 449 5% 8 118 4% -22% Thailand 7 251 3% 6 406 3% 5 913 3% 4 939 2% -16% Ryssland 4 947 2% 5 982 3% 10 538 5% 7 659 3% -27% Sierra Leone 312 0% 0 0% 1 020 0% 1 673 1% 64% Kongo 2 306 1% 889 0% 1 174 1% 1 680 1% 43% Djibouti 392 0% 121 0% 417 0% 655 0% 57% Övriga 63 338 29% 41 913 23% 63 378 30% 64 153 28% 1% Total EU-export 217 074 185 772 214 635 228 463 Förändring fg år (%) -14% 16% 6% Källa: EU-kommissionen 26
Turkey (up to Oct) EU China + H. Kong (up to Nov) Malaysia (up to Oct) EU United States (up to Nov) Turkey (up to Oct) United States (up to Nov) China + H. Kong (up to Nov) Malaysia (up to Oct) Qty in 1000 Tonnes (pw) Mexico (up to Oct) China + H. Kong Singapore (up to Nov) Mexico (up to Oct) Switzerland (up to Nov) Canada (up to Nov) Switzerland (up to Nov) Canada (up to Nov) China + H. Kong Singapore (up to Nov) Qty in 1000 Tonnes (pw) 2.9 Viktiga aktörer på världsmarknaden, 2014 De två nedanstående figurerna visar vilka aktörer som dominerar handeln med ägg på världsmarknaden. Kina är den klart största importören medan Turkiet exporterar störst kvantiteter. EU är den tredje största aktörer på exportsidan. Main Importers of EGGS Products (up to December) Source : GTA & Eurostat (excl. Eggs for hatching) 120 100 80 60 40 20 2013 (up to December) 2014 (up to December) 0 Main Exporters of EGGS Products (up to December) Source : GTA & Eurostat (excl. Eggs for hatching) 280 240 200 160 120 80 40 2013 (up to December) 2014 (up to December) 0 Källa: EU-kommissionen 27
2.10 Äggpriser i USA, EU, Brasilien och Indien, euro/100 kg EU-kommissionen sammanställer veckovisa äggpriser i partiledet för ett antal länder. Figuren nedan visar att prisförhållandet mellan de fyra olika aktörerna varierar kraftigt över tid, och för tillfället ligger de amerikanska priserna klart högst medan EU:s och Brasiliens priser är nära varandra. Indiska äggpriser i partiledet är ungefär 50 procent lägre än EU:s priser. Egg prices of EU, USA, Brazil and India in uro/ 100kg 190.00 165.00 191,74 140.00 115.00 90.00 65.00 40.00 133,99 127,68 60,86 10 11 12 13 14 15 EU = weighted avg of MS prices Average class L&M US = weekly USDA prices Eggs grade A,Chicago BR = avg of prices in main producing states (noticiasagricolas.com.br) IN = avg of NECC prices in available Production Centres (e2necc.com) EU egg US egg uro BR Egg uro IN NECC uro Källa: EU-kommissionen 28