Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. OMSLAGSBILDEN Elvaårige Emil Sundestrand från Lerum lyssnar uppmärksamt när Christina Ehrenborg, läkarstuderande vid Karolinska Institutet, berättar hur människans skelett är uppbyggt. Emil Sundestrand var en av nio unga finalister i tävlingen om Lilla Medicinpriset som delades ut för första gången år 2010. Lilla Medicinpriset instiftades under Karolinska Institutets jubileumsår i en särskild satsning för att intressera barn och unga för medicinsk forskning. I ett samarbete med tidningen Kamratposten och deras webbplats KPwebben.se har intresserade ungdomar från hela Sverige kunnat interagera med doktorander och forskare vid KI. Under året har ungdomarna fått möjlighet att genomföra olika uppdrag, t.ex. att forska fram svar på olika medicinska frågor. I slutet av varje månad har det barn, som varit mest framgångsrik i sin forskning korats till månadens forskare. För en chans att vinna besvarade samtliga månadsforskare årets sista och kanske tuffaste uppdrag: att skriva en egen forskningsplan. Emil Sundestrand skrev bland annat så här i sin forskningsplan: Jag vill forska om hörseln och komma på ett sätt så man kan göra så att man kan höra om man är döv. Jag vill forska om detta för att jag själv är döv och vet hur det känns. Sen är det väldigt jobbigt för att CI* (hörapparaten heter så) inte tål vatten så jag kan inte vara med på vattenlekar, och om jag ska vara med måste jag ta av dem! Och då hör jag absolut ingenting! Samma sak är när jag badar och duschar. Jag sover alltid utan mina CI. Jag vill upptäcka ett sätt så att man kan få döva att höra igen utan något CI! Samtliga nio finalister vann en studieresa till Stockholm med besök på Kamratpostens redaktion och spännande laborationer tillsammans med forskare, doktorander och läkarstuderande vid Karolinska Institutet. Förstapriset gick till tolvåriga Michelle Atlas från Ljungbyhed. Foto: Stefan Zimmerman * CI står för cochlea-implantat, ett tekniskt hjälpmedel för döva och hörselskadade. CI stimulerar hörselnerven och gör att en döv eller gravt hörselskadad person kan uppfatta ljud, men det återställer inte hörseln.
ÅRSREDOVISNING 2010 (Dnr 281/2011-100) Innehållsförteckning Karolinska Institutet i korthet under år 2010... 5 Väsentliga uppgifter... 6 Karolinska Institutets organisation 2010... 7 KIs utbildning och forskning 2010... 8 Rektor om år 2010... 9 Verksamhetens resultat... 11 UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ... 12 Mål och måluppfyllelse... 12 Utbildningsutbudet... 13 Studenterna... 14 Utbildningsuppdraget... 18 Särskilda åtaganden... 24 Övrigt... 26 Ekonomisk redovisning... 27 FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ... 30 Forskning... 30 Utbildning på forskarnivå... 40 Ekonomisk redovisning... 43 SAMVERKAN... 46 Samverkan med Stockholms läns landsting... 46 Karolinska Institutets system för att stödja innovationer och företagssamverkan... 48 Karolinska Institutet Holding AB... 51 KVALITETSARBETE... 55 Det övergripande systematiska kvalitetsarbetet... 55 Kvalitetssäkring och utveckling av utbildning på grundnivå och avancerad nivå... 57 Kvalitetssäkring och utveckling av utbildning på forskarnivå... 59 KIs färdplan för forskning... 60 Utveckling av kvalitet och uppföljning inom forskningen... 61 Insatser för att stärka lärarnas pedagogiska kompetens och studenternas lärande... 62 INTERN STYRNING OCH KONTROLL... 65
INTERNATIONALISERING... 67 Internationalisering av utbildningsprogrammen på grundnivå och avancerad nivå... 67 Internationalisering av utbildning på forskarnivå... 70 Internationella samarbeten och avtal inom forskning... 72 HÅLLBAR UTVECKLING... 76 LIKABEHANDLING... 80 Åtgärder och resultat för jämställdhet studenter... 80 Åtgärder och resultat för jämställdhet anställda... 83 PERSONAL... 86 Personalredovisning... 86 Redovisning av kompetensförsörjning... 89 LOKALER... 93 KAPITALFÖRVALTNING... 96 Bakgrund... 96 Fonder... 96 Stiftelser... 99 FINANSIELL REDOVISNING... 100 Intäkter... 100 Kostnader... 101 Kapitalförändring... 102 Utfall i jämförelse mot prognos... 103 Resultaträkning (tkr)... 105 Balansräkning (tkr)... 106 Balansräkning (tkr)... 107 Redovisning mot anslag och inkomsttitel (tkr)... 108 Redovisningsprinciper... 109 Noter (tkr)... 112 KONSISTORIET... 124 Ersättningar till Karolinska Institutets styrelse (konsistoriet) år 2010 samt uppgift om övriga uppdrag... 124 Beslut om årsredovisning samt bedömning av den interna styrningen och kontrollen... 127 Bilaga: Arbetet med att ta fram mått som relaterar prestationer till kostnader Tabellbilagor (14 tabeller) I tabellerna i denna årsredovisning förekommer decimalavrundningar som gör att summeringar med mera inte synes stämma.
Karolinska Institutet i korthet under år 2010 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsprogram med antal examina Yrkesexamen Arbetsterapeut 67 Barnmorska 70 Biomedicinsk analytiker 64 Logoped 2 Läkare 219 Optiker 44 Psykoterapeut 10 Röntgensjuksköterska 34 Sjukgymnast 112 Sjuksköterska 311 Specialistsjuksköterska 362 Tandhygienist 39 Tandläkare 65 Tandtekniker 17 Generell examen Högskoleexamen 4 Kandidatexamen 460 Magisterexamen 176 Masterexamen 74 Magister med ämnesbredd 14 Totalt 2 144 (antal individer 1 786) KI anordnar vidare fristående kurser för fortbildning och vidareutbildning Totalt 5 524 helårsstudenter och 5 050 helårsprestationer 273 inresande och 182 utresande studenter inom utbytesprogram Forskning och utbildning på forskarnivå 4 936 publikationer inkl övriga (2009) 2 076 aktiva forskarstuderande ( 10% aktiv.) 367 avlagda doktorsexamina och 21 licentiatexamina Kapitalförvaltning (marknadsvärde) 268 mnkr i fondförvaltning 1 244 mnkr i stiftelseförvaltning Personal 3 944 anställda, helårsarbetskrafter, varav: 331 professorer (24%) 152 universitetslektorer (55%) 138 forskarassistenter (52%) 180 universitetsadjunkter (75%) 708 forskare (51%) 519 doktorander med anställning (65%) 1 020 lab- och teknisk personal (73%) 896 administrativ personal (84%) Anm: Andelen kvinnor anges inom parentes. Totalt antal kvinnor: 2 566 (65% ) Finansiering Totalt 5 253 mnkr varav: 2 335 direkta statliga anslag 597 forskningsråd 299 övriga statliga myndigheter 671 svenska stiftelser och organisationer 222 svenska företag 595 kommuner och landsting 505 utländska finansiärer, varav - 233 EU - 198 stiftelser och organisationer - 74 företag 29 finansiella intäkter Lokaler Totalt 204 494 kvm Kostnad 565 mnkr 5
Väsentliga uppgifter 2010 2009 2008 2007 2006 Utbildning och forskning Antal helårsstudenter 1 5 524 5 595 5 336 5 516 5 851 Kostnad per helårsstudent, tkr * 144 143 143 130 127 Antal helårsprestationer 1 5 050 5 012 5 052 5 203 5 478 Kostnad per helårsprestation, tkr * 157 159 151 138 136 Antal nyantagna doktorander 450 420 420 398 378 andel kvinnor 62% 61% 60% 62% 59% andel män 38% 39% 40% 38% 41% Antal doktorander totalt 10% aktivitet 2 076 2 028 2 080 2 073 2 081 andel kvinnor 62% 61% 61% 61% 60% andel män 38% 39% 39% 39% 40% Antal doktorander med dokt.anställning (årsarb.) 519 515 491 553 495 Antal doktorander med utbildningsbidrag (årsarb.) 347 342 362 329 356 Genomsnittlig studietid för licentiatexamen (netto) 2,05 2,38 2,19 2,72 2,54 Genomsnittlig studietid för doktorsexamen (netto) 4,21 3,94 3,83 3,65 3,50 Antal doktorsexamina 367 392 352 345 378 Antal licentiatexamina 21 17 15 31 43 Antal refereegranskade vetenskapliga publikationer *** 3 728 3 757 3 519 3 314 Kostnad per refereegranskad vetenskaplig publikation, tkr ** 1 042 933 938 960 Personal Antal årsarbetskrafter 3 944 3 875 3 453 3 529 3 444 Medelantal anställda 4 545 4 382 3 988 3 996 3 936 Antal lärare totalt (årsarb.) 801 812 753 739 717 andel kvinnor 46% 47% 48% 47% 47% andel män 54% 53% 52% 53% 53% Antal disputerade lärare (årsarb.) 665 634 573 543 525 andel kvinnor 40% 38% 38% 34% 32% andel män 60% 62% 62% 66% 68% Antal professorer (årsarb.) 331 328 316 307 305 andel kvinnor 24% 21% 20% 18% 17% andel män 76% 79% 80% 82% 83% Ekonomi Intäkter totalt (mnkr), varav 5 253 4 880 4 476 4 166 4 034 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå (mnkr) 851 853 850 843 834 andel anslag (%) 89% 89% 89% 87% 84% andel externa intäkter (%) 11% 11% 11% 13% 16% Forskning och utbildning på forskarnivå (mnkr) 4 402 4 027 3 626 3 324 3 200 andel anslag (%) 36% 33% 36% 37% 37% andel externa intäkter (%) 64% 67% 64% 63% 63% Kostnader totalt (mnkr) 4 994 4 734 4 325 4 100 4 002 andel personal 52% 53% 51% 51% 52% andel lokaler 11% 12% 12% 12% 12% Lokalkostnader 2 per kvm (kr) 2 761 2 791 2 696 2 653 2 633 Balansomslutning (mnkr), varav 4 658 4 105 3 626 3 193 3 181 oförbrukade bidrag 2 224 2 030 1 652 1 503 1 453 årets kapitalförändring 255 149 164 72 72 myndighetskapital (inkl årets kapitalförändring) 1 079 812 665 532 484 varav dotterbolag (KI-Holding AB) 129 122 119 137 156 1 Exklusive uppdragsutbildning och beställd utbildning 2 Enligt resultaträkningen * Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget samt tandvårdscentralen ** Inklusive kostnader inom ramen för ALF-anslaget *** Mått anges ej på grund av eftersläpning i registrering och därigenom inte ger en rättvisande bild av utvecklingen 6
Karolinska Institutets organisation 2010 KI Campus Solna Institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) Institutionen för fysiologi och farmakologi Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME) Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) Institutet för miljömedicin (IMM) Institutionen för neurovetenskap KI vid Karolinska Universitetssjukhuset, Solna och Danderyds sjukhus Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för klinisk neurovetenskap Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutionen för medicin, Solna Institutionen för molekylär medicin och kirurgi Institutionen för onkologi-patologi KI Campus Huddinge med Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge och Södersjukhuset Institutionen för biovetenskaper och näringslära Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Institutionen för laboratoriemedicin Institutionen för medicin, Huddinge Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Institutionen för odontologi 7
KIs utbildning och forskning 2010 DANDERYDS SJUKHUS 155 helårsstudenter 39 mnkr forskning 31 helårsarbetskrafter CAMPUS SOLNA 1 035 helårsstudenter 1 347 mnkr forskning 1 675 helårsarbetskrafter KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET 1 371 helårsstudenter 1 197 mnkr forskning 1 147 helårsarbetskrafter SÖDERSJUKHUSET 267 helårsstudenter 47 mnkr forskning 49 helårsarbetskrafter CAMPUS HUDDINGE med Karolinska universitetssjukhuset 2 696 helårsstudenter 844 mnkr forskning 1 042 helårsarbetskrafter Forskning avser omslutning exklusive lokaler och ALF-medel. 8
Rektor om år 2010 Två hundra år Det började som en skola för fältskärer år 1810. Karolinska Institutet (KI) har under året firat 200-årsjubileum ett år fyllt av aktiviteter som på olika sätt gett oss möjligheter att visa upp vår historia och utvecklingen till ett internationellt ledande medicinskt universitet. Vårt jubileum har också uppmärksammats i andra delar av världen. Framgångsrik forskning har presenterats vid vetenskapliga symposier och konferenser på platser som Washington DC, Singapore, Tokyo och San Francisco. Flera intressanta böcker om KI skrevs under jubileumsåret. En av dem är Medicin blir till vetenskap av professor Karin Johannisson och åtta andra namnkunniga idéhistoriker. KI fick också egna frimärken av Posten med motiven kisel och selen, grundämnen som upptäcktes av Jöns Jacob Berzelius. Jubileet avslutades på själva födelsedagen den 13 december då stafettpinnen symboliskt överlämnades till studenterna med uppmaningen att föra KI in i framtiden. Genombrott för livet KI har under året avslutat sin första fundraisingkampanj, Genombrott för livet. Med en miljard kronor i insamlade medel nådde vi vårt högt uppsatta mål. De insamlade medlen möjliggör viktig forskning inom till exempel cancer, regenerativ medicin, hjärnans sjukdomar och kärlsjukdomar. Vi har också erhållit medel för en aula. Jag vill rikta ett stort och varmt tack till alla generösa bidragsgivare som gjort detta möjligt. Eftersom kampanjen var så framgångsrik kommer fundraising att bli en permanent del av verksamheten. Den nya aulan en viktig mötesplats I september togs första spadtaget för den nya aulan som ska stå klar 2013. Aulan är ritad av arkitekten Gert Wingårdh och kommer att rymma 1 000 personer. Här kommer forskare, studenter och allmänhet att kunna samlas för olika typer av sammankomster, allt från Nobelföreläsningar till utbildning av framtidens vårdpersonal. Bygget av aulan möjliggörs genom en mycket generös donation från familjen Erling-Perssons stiftelse. Strategiska forskningsområden KI har varit framgångsrikt i den nationella konkurrensen om de strategiska forskningsområdena (SFO) inom ramen för regeringens forskningssatsning. Organisationen är nu på plats och arbetet i full gång. Nu förstärks de områden som erhöll medel till ännu slagkraftigare forskningsmiljöer. Det finns en startsträcka för denna typ av satsning, men samtliga resurser är nu fördelade enligt plan, även om samtliga medel för 2010 inte hunnit förbrukas. SFO erbjuder en unik möjlighet att utveckla forskningens spets och därmed att nå målet att bygga upp internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer som kan stärka Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Science for Life Laboratory Under året har Science for Life Laboratory (SciLifeLab) etablerats. Det är Sveriges hittills största satsning på forskning inom bioteknik och målet är att skapa en resurs i världsklass för storskalig biovetenskaplig forskning. Det drivs i form av ett spännande samarbete mellan KTH, Stockholms universitet, Uppsala universitet och KI och utgör en del av regeringens satsning på strategiska forskningsområden. Avsikten är att denna resurs ska vara tillgänglig för forskare såväl nationellt som internationellt. Samverkan Vår viktigaste samarbetspartner är Stockholms läns landsting (SLL). Samarbetet är en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva klinisk utbildning och forskning av hög kvalitet. Under året har samarbetet vidareutvecklats. Vi samverkar inom huvudområdena resursfördelning, universitetssjukvård och Medicinskt kunskapscentrum. I september började bygget av Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) som kommer att bli ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjuk- 9
vård. Det nya sjukhuset öppnar för den första patienten under 2016. En viktig del av vår verksamhet är att nyttiggöra resultatet av forskningen. Vi har redan ett utvecklat innovationssystem som rönt internationell uppmärksamhet. Det förstärks ytterligare genom det innovationskontor som vi startade i november med särskild statlig finansiering och härigenom ökar möjligheten att fånga upp idéer för kommersialisering samt att stärka kontakter och utbyte med näringslivet. Det är fantastiskt att få ha tagit del av 200- årsjubiléet. Jag vill tacka alla som har bidragit till att Karolinska Institutet är vad det är idag. Harriet Wallberg-Henriksson Rektor Kvalitet Under året har KI återfått rätten att utfärda sjuksköterskeexamen. Många medarbetare har lagt ner mycket arbete och inte minst engagemang för att höja kvaliteten i utbildningen och möjliggöra detta. Vi har under året avsevärt ökat insatserna för kvalitet i vår verksamhet. Vi genomför bland annat en extern utvärdering av all forskning vid KI med slutrapport till sommaren 2011. Likaså genomförs en självvärdering på lärosätesnivå som avslutas under våren 2011. Översyn av KIs organisation Det organisationsförslag som utarbetades 2009 under ledning av Göran Bexell (f d rektor vid Lunds universitet) har under året diskuterats internt inom KI och efter revideringar och remiss fattade konsistoriet i december beslut om att nuvarande organisation med tre verksamhetsstyrelser för forskning, forskarutbildning respektive utbildning ska kvarstå men att såväl deras som ledningsgruppens ansvar för framförallt samordning tydliggörs. Vidare ska ett forum inrättas för det kollegiala inflytandet. Verksamhet och ekonomi Det är glädjande att vi detta år nått målet på en omsättning på fem miljarder kronor, en ökning med 70 procent på tio år. Omsättningen uppgick till 5 253 miljoner kronor och resultatet till 255 miljoner kronor. Vi ska givetvis på sikt ha ett resultat kring noll, men som vi framfört tidigare tar det tid att planera och få igång all den verksamhet som motsvarar de olika forskningssatsningarna. Mycket är redan i full verksamhet, medan annat är under uppbyggnad. Den viktigaste delen är att rekrytera de toppforskare som behövs för en framgångsrik verksamhet. 10
Verksamhetens resultat Förordning om årsredovisning och budgetunderlag Enligt 3 kap. 1 förordningen (SFS 2000: 605) om årsredovisning och budgetunderlag ska myndigheterna kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Redovisningen ska lämnas enligt den indelning som myndigheten bestämmer om inte regeringen beslutat annat. Lärosätenas instruktion Högskolelagen Av regleringsbrevet för universitet och högskolor för 2010 framgår att övergripande mål för universitets och högskolors verksamhet finns i högskolelagen. Av högskolelagen framgår att utbildning, som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet respektive forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete är de två huvuduppgifterna för universitet och högskolor. Därutöver ingår det i lärosätenas uppgifter att samverka med det omgivande samhället, att informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat, tillkomna vid lärosätet, kommer till nytta. Verksamheten ska vidare bland annat drivas på ett sådant sätt att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning, att hög kvalitet nås i verksamheten, att de tillgängliga resurserna utnyttjas effektivt, att hållbar utveckling främjas i verksamheten, att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas och att verksamheten främjar förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Dessutom ska studenterna ges rätt att utöva inflytande över utbildningen och lärosätena aktivt främja och bredda rekryteringen. Strategi 2012 KI har i december 2009 fastställt en utvecklingsstrategi för 2010 2012: Uppdraget är att genom forskning och utbildning bidra till att förbättra människors hälsa. Visionen är att KI ska vara ett av världens ledande universitet inom det medicinska området Med dessa utgångspunkter formuleras i strategin KIs värdegrunder och sju utmaningar. Se vidare: http://ki.se/content/1/c4/03/89/strategi_2012_sv.pdf Det är utifrån mål och återrapporteringskrav i nämnda dokument som denna årsredovisning är uppbyggd. I särskild bilaga redovisas lärosätenas arbete med att utveckla mått som beskriver kostnader per prestation i enlighet med kraven i Förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. 11
UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Styrelsen för utbildning har på uppdrag från konsistoriet det övergripande ansvaret för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Den 1 januari 2010 omstrukturerades styrelsens underorganisation. Tjugo programnämnder blev tio genom att flera program samlades under varje programnämnd. Syftet med omorganisationen är att höja kvaliteten genom tydligare rollfördelning mellan beställare och utförare samt att minska de administrativa kostnaderna. Programnämnderna ansvarar liksom tidigare för planering och kvalitetsuppföljning av programutbildningar samt beslutar om uppdrag till institutionerna när det gäller genomförande av kurser. Samtliga utbildningsprogram har en programdirektor som ansvarar för det löpande arbetet inom programmet. KI erbjuder 16 nybörjarprogram och 22 påbyggnadsprogram samt ett drygt hundratal fristående kurser. Antalet helårsstudenter (hst) uppgick 2010 till totalt 5 524, vilket är en viss minskning jämfört med 2009. Den beror dels på tidigare neddragningar, dels på att KI i slutet på 2008 förlorade rätten att utfärda sjuksköterskeexamen. Under året har KI återfått rätten att utfärda sjuksköterskeexamen och 179 studenter antogs höstterminen 2010. Starten av det nya sjuksköterskeprogrammet har föregåtts av ett intensivt reformarbete som under 2011 kommer att utvärderas. KI fick från och med höstterminen 2010 i uppdrag att öka antagningen på psykologprogrammet med 30 studenter per år så att antalet helårsstudenter motsvarar 150 år 2015. Utbyggnaden av läkar- samt tandläkarprogrammet fortsätter i enlighet med tidigare regeringsbeslut. KI anser att utbyggnaden av utbildningsprogrammen är viktiga ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Samarbetet med Stockholms läns landsting (SLL) har ytterligare konsoliderats under året. En särskild satsning har gjorts på att tydliggöra det gemensamma ledningsansvaret som chefer och ledare inom SLL, privata vårdgivare och akademi har för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Arbetet har resulterat i handlingsplaner som syftar till att förbättra och utveckla samverkan kring den verksamhetsförlagda utbildningen. Mål och måluppfyllelse Högskolelagen Högskolans uppgift är att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund samt på beprövad erfarenhet. Högskolorna ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Strategi 2012 KI ska kvalitetssäkra utbildningen och lyfta fram lärandet, bland annat genom att se över och anpassa utbildningsutbudet så att en ökad andel utbildning ges på avancerad nivå inom områden som svarar mot KIs profil med avseende på starka forskningsområden. Förstärka den verksamhetsförlagda utbildningen genom att inrätta fler kliniska adjungeringar och förenade anställningar samt genom att höja de kliniska handledarnas akademiska och pedagogiska kompetens. 12
Utbildningsutbudet Karolinska Institutet är unikt i Sverige med avseende på det breda och i stort sett heltäckande utbildningsutbudet inom medicin och hälso- och sjukvård. KI har under 2010 genomfört utbildning inom 38 olika programutbildningar. Tyngdpunkten ligger på utbildningar som leder till en yrkesexamen. Av KIs 16 nybörjarprogram leder 13 till yrkesexamen på grundnivå eller avancerad nivå. Av påbyggnadsprogrammen leder 11 av 22 till en yrkesexamen på avancerad nivå. Fördelning mellan program som leder till yrkesexamen, program som leder till generell examen samt fristående kurser* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) 2007 2008 2009 2010 Antal Antal hst % hst % Antal hst % Antal hst % Generell examen nybörjare 356 6 277 5 328 6 264 5 Generell examen påbyggnad 107 2 236 4 344 6 393 7 Yrkesexamen nybörjare 4 098 75 4 052 76 3 939 70 3 726 67 Yrkesexamen påbyggnad 508 9 513 10 585 10 566 10 Fristående kurser 420 8 258 5 399 7 575 11 Summa 5 489 100 5 336 100 5 595 100 5 524 100 * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok. Enligt den utbildningsstrategi som fastställts för åren 2009 2012 ska KIs utbildningsutbud vara fördelat enligt följande: 70 75 procent nybörjarprogram, 20 procent påbyggnadsprogram på avancerad nivå samt 5 10 procent fristående kurser. KI har många starka forskningsområden och därigenom goda möjligheter att ge kvalificerad utbildning på avancerad nivå. I och med de inställda antagningarna på sjuksköterskeprogrammet är det svårt att göra jämförelser med tidigare år. Inom de program som ger en generell examen har en förskjutning gjorts mot fler påbyggnadsprogram, varav de allra flesta leder till en examen på avancerad nivå, vilket är helt i linje med utbildningsstrategin. Några äldre nybörjarprogram håller på att fasas ut medan de nya magister- och masterprogrammen är under uppbyggnad. För att öka andelen utbildning på avancerad nivå sker en långsam utbyggnad av magister- och masterprogram och 2010 startade ett nytt masterprogram i hälsoinformatik i samarbete med Stockholms universitet. Ett långsiktigt arbete med att ta fram nya områden för magister- och masterutbildningar pågår inom lärosätet. Den största förändringen jämfört med tidigare år är ökningen av fristående kurser. De står 2010 för 10 procent av helårsstudenterna, men denna andel beräknas minska då sjuksköterskeprogrammet är fullt utbyggt igen. Det fristående kursutbudet riktar sig till stor del till personer som redan har en yrkesexamen inom hälso- och sjukvård. Dessa kurser är ofta uppbyggda på undervisning i mindre grupper och skulle inte kunna genomföras i större grupper. För att öka andelen fristående kurser har därför ett stort antal nya kurser tillkommit. Antalet helårsstudenter på fristående kurs ökade med nästan 50 procent jämfört med 2009. Kursers fördelning på grundnivå respektive avancerad nivå* (inklusive kurser avräknade mot tilläggsanslaget) 2008 2009 2010 Hst % Hst % Hst % Grundnivå 3 786 71 3 603 64 3 423 62 Avancerad nivå 1 317 25 1 848 33 2 035 37 Ej klassificerad 232 4 144 3 66 1 Summa 5 336 100 5 595 100 5 524 100 * Redovisade helårsstudenter avser utfall i Ladok. 13
Jämförelsen i tabellen är gjord mot kurser 2008 och 2009 eftersom den nya nivåindelningen infördes först höstterminen 2007. Andelen utbildning på avancerad nivå har fortsatt att öka (även om jämförelsen till viss del påverkas av den inställda antagningen till sjuksköterskeprogrammet). Kurser på avancerad nivå kan vara både inom nybörjar- och påbyggnadsprogram då flera av de långa yrkesutbildningarna för nybörjare har kurser på både grundnivå och avancerad nivå. Legitimationskurs för optiker KI har under 2010 inte haft någon antagning till legitimationskurs för optiker. Den senaste antagningen skedde höstterminen 2008 och kursen avslutades våren 2010. Studenterna Sökande Söktrycket var under 2010 fortsatt högt för flertalet program och ökade totalt sett för samtliga program från 3,6 till 4,1 behöriga förstahandsökande per planerad plats. Högst söktryck hade läkarprogrammet med 8,7 behöriga förstahandssökande. Även psykologprogrammet (8,1), sjukgymnastprogrammet (6,1) och tandhygienistprogrammet (4,9) hade mycket högt söktryck. Totalt konkurrerade 8 579 behöriga förstahandsökande om 2 087 studieplatser. Den kraftiga minskningen av antalet sökande till specialistsjuksköterskeprogrammen 2009 verkar inte ha permanentats utan antalet sökande ökade kraftigt 2010 från 1 098 till 1 399 behöriga förstahandssökande. Magister- och masterprogrammen hade ungefär samma söktryck som 2009 trots en ökning i antalet utannonserade platser. Ökningen bestod framförallt av internationella sökande, men även antalet sökande i den nationella omgången ökade. Söktryck per programtyp (behöriga förstahandssökande)* 2007 2008 2009 2010 Sök/ Sök/ Sök/ Sök/ Platser plats Platser plats Platser plats Platser plats Nybörjarprogram 1 335 4,6 1 293 4,5 986 4,8 1 142 5,1 Påbyggnadsprogram (ej magister/master) 502 4,2 549 3,2 678 2,1 511 2,9 Magister-/masterprogram 210 2,0 255 1,9 225 2,8 334 2,9 Totalt 2 047 4,3 2 097 3,9 1 889 3,6 2 087 4,1 * En fullständig redovisning av antal behöriga förstahandssökande till KIs program återfinns i tabellbilagan, tabell 2. 14
Utvecklingen när det gäller lägsta antagningspoäng redovisas i sammanställningen nedan. Lägsta antagningspoäng vid urval 2 Termin Ht 2007 Ht 2008 Ht 2009 Ht 2010 Utbildning BG* BG* BG* BI* Arbetsterapeutprogrammet 16,53 15,83 15,76 17,37 Audionomprogrammet 15,10 16,71 Biomedicinprogrammet 17,43 16,13 16,84 17,60 Biomedicinska analytikerprogrammet inriktning fysiologi 16,70 inriktning laboratoriemedicin 14,45 13,50 13,21 13,30 Folkhälsovetenskapsprogrammet 15,70 14,40 14,70 14,82 Logopedprogrammet 19,48 19,33 21,10 Läkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 22,50 Optikerprogrammet 15,83 15,77 14,70 12,00 Podiatriprogrammet 11,64 10,32 Psykologprogrammet 20,00 20,00 19,83 21,90 Röntgensjuksköterskeprogrammet 16,24 15,42 15,40 17,20 Sjukgymnastprogrammet 18,40 17,90 17,98 20,05 Sjuksköterskeprogrammet (Huddinge) 16,51 16,37 18,10 Sjuksköterskeprogrammet (Norrtälje) 17,52 16,80 Sjuksköterskeprogrammet (Huddinge, distans) 19,50 Sjuksköterskeprogrammet (Visby) 15,83 15,42 17,40 Tandhygienistprogrammet 16,53 16,60 16,99 17,17 Tandläkarprogrammet 20,00 20,00 20,00 22,00 Tandteknikerprogrammet 17,97 17,40 17,72 17,70 * Höstterminen 2010 infördes nya urvalsgrupper. Urvalsgruppen BI har 22,5 som maxpoäng. Den tidigare urvalsgruppen BG hade som maxpoäng 20,0. Urvalsgrund för antagning KI tillämpar urval genom prov och intervju till flera program exempelvis logoped- och läkarprogrammet som vänder sig till nybörjare, i enlighet med högskoleförordningens föreskrifter om urval. När det gäller antagning till tandläkarprogrammet har KI ansökt och erhållit tillstånd att tilllämpa urval genom prov och intervju till fler än en tredjedel av platserna (50 procent). Breddad rekrytering KI arbetar aktivt för att minska den sociala snedrekryteringen och arbetet utgår från en fastställd handlingsplan. Det kan dock konstateras att den sociala snedrekryteringen trots detta arbete ökat den senaste tioårsperioden; 42 procent av KIs studenter hade högutbildade föräldrar 1999/2000 och 2009/10 hade siffran stigit till 48 procent. Enligt Högskoleverkets statistik skulle 23 procent av studenterna i Sverige ha högutbildade föräldrar för att motsvara fördelningen i befolkningen (i åldern 19 till 34 år). Högskoleverket menar att skillnaden mellan fördelningen i högskolan och befolkningen i stort kan ses som ett grovt mått på snedrekrytering till högskolan. Andelen nybörjare vid KI som är under 24 år har ökat kraftigt mellan 2009 och 2010 (se tabell 4 i tabellbilagan). Detta kan bero på de ändrade antagnings- och urvalsregler som införts. I Tre vägar till den öppna högskolan (SOU: 2004:29) framgår att flera studier pekar på att personer från studieovana hem påbörjar högskolestudier senare i livet. De nya urvalsreglerna kan därmed leda till att den sociala snedrekryteringen ökar ytterligare. 15
KIs åtgärder för att minska snedrekryteringen består bland annat i att visa upp universitetets verksamhet för elever som annars inte kommer i kontakt med universitetets utbildningar. Ett exempel är deltagandet i Ung-08 festivalen i Kungsträdgården. Festivalen vänder sig till ungdomar mellan 13 och 19 år, och för KI är detta en möjlighet att möta en yngre målgrupp. En stor del av besökarna kommer från Stockholms ytterförorter. Tältet som KI verkade i hade cirka 1 500 aktiva besökare. KI har också nära samarbete med Huddinge-, Tensta- och Solna- gymnasiet. Tanken är att ett nära samarbete skapar en trygghet för eleverna så att de upplever att den akademiska miljön känns bekväm. Detta skulle kunna öka antalet sökanden som inte har föräldrar som själva är akademiker. Vidare är KI medlem i nätverket Include, som är en plattform för högskolor i deras arbete med breddad rekrytering, och har de senaste tre åren även varit samordnare. En annan viktig del av den breddade rekryteringen handlar om att ge de studenter som studerar vid KI goda möjligheter att klara sina studier. I flera år har KI därför anordnat seminarier med olika studentstödjande inslag. Ett led i arbetet med att stödja befintliga studenter är KIs språkverkstad som erbjuder studenter stöd när det gäller vetenskapligt skrivande. Under 2010 utökades verksamheten från en halv- till en heltidstjänst. Språkverkstaden har genom utökningen nått ut till fler utbildningsprogram och fler studenter. Språkverkstadens verksamhet innefattar föreläsningar, seminarier och individuellt stöd. Under 2010 uppgick de individuella handledningstillfällena till drygt 450 och i de föreläsningar och workshops som språkverkstaden erbjöd deltog cirka 650 studenter och lärare. Åldersfördelning I tabellerna nedan redovisas åldersfördelningen bland nybörjare på nybörjarprogram och påbyggnadsprogram. Efter att ha varit relativt konstant under perioden 2007 2009, har andelen nybörjare under 24 år ökat från 39 procent till 48 procent mellan 2009 och 2010. Andelen nybörjare över 35 år har under perioden 2007 2010 samtidigt minskat från 28 procent till 22 procent (se tabell 4 i tabellbilagan). Ökningen av andelen nybörjare under 24 år mellan 2009 och 2010 kan bero på det nya antagnings- och urvalssystem som infördes höstterminen 2010. Åldersfördelning bland nybörjare på nybörjarprogram 2010 Arbetsterapeut- Audionom- Biomedicin- Biomedicinska analytiker- Folkhälsovetenskaps- Logoped- Läkar- Optiker- Psykolog- Röntgensjuksköterske- Sjukgymnast- Sjuksköterske- Tandhygienist- Tandläkar- Tandtekniker- Nybörjarprogram totalt 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24 år 25 34 år 35 år 16
Barnmorskeprogrammet Progr. i odont. profylaktik Psykoterapeutprogrammet Spec.sjuksköterska Magisterprogram Masterprogram Påbyggnadsprogram totalt Studentinflytande Åldersfördelning bland nybörjare på påbyggnadsprogram 2010 0% 20% 40% 60% 80% 100% 24 år 25 34 år 35 år Enligt högskolelagen ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolan och högskolan ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Studentmedverkan är en viktig del i KIs berednings- och beslutsprocesser. Studenterna har möjlighet till inflytande i alla KIs beredande och beslutande organ och från och med 2010 är studenterna representerade i rektors ledningsgrupp. KI har under ett antal år anordnat utbildning för studenter som är aktiva inom KIs beslutande och beredande organ i syfte att underlätta för dem att orientera sig i KIs organisations- och beslutsstruktur. Denna utbildning kompletterades 2010 med en introduktionsutbildning för studenter som är intresserade av utbildningsbevakning. Den nya programorganisation som trädde i kraft 1 januari innebär att 20 programnämnder blivit 10. Eftersom KI anser att en stark studentrepresentation är extra viktig i organ som har direkt ansvar för utbildningsfrågor ingår studentrepresentanter från samtliga utbildningsprogram i respektive programnämnd. Varken programnämnderna eller styrelsen för utbildning är beslutföra om inte minst en studentrepresentant är närvarande (förutsatt att studentrepresentanter finns utsedda). Med anledning av kårobligatoriets avskaffande tog KI tillsammans med studentkårerna under 2009 fram en handlingsplan för att säkra studentinflytandet. Under 2010 har KI slutit avtal med de två kårer som finns vid lärosätet Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen rörande kårernas ansvar, för till exempel utbildningsbevakning, och det ekonomiska stöd kårerna erhåller för detta. Avtalet reglerar även ekonomiskt stöd för lokaler. Vidare har KI beslutat om finansieringsstöd till Medicinska föreningen för deras studentombud. Finansieringsstödet gäller de närmaste tre åren. KI har hittills inte sett några effekter på studentrepresentationen i konsistoriet (universitetsstyrelsen), de tre verksamhetsstyrelserna eller programnämnderna av kårobligatoriets avskaffande. Emellertid har det totala antalet studentrepresentanter minskat jämfört med 2009 i och med att den nya programnämndsorganisationen, med hälften så många programnämnder, infördes. Könsfördelningen när det gäller studentrepresentationen i programnämnderna är fortfarande ojämn, och skillnaderna har ökat jämfört med 2009. År 2010 utgjorde andelen kvinnor i programnämnderna 77 procent, vilket kan jämföras med 72 procent 2009. I de tre verksamhetsstyrelserna det vill säga styrelsen för utbildning, styrelsen för forskning och styrelsen för forskarutbildning samt konsistoriet är könsfördelningen däremot relativt jämn (46 procent kvinnor). Då studentpopulationen vid KI mätt i antal helårsstudenter till 73 procent består av kvinnor (se tabell 5 i tabellbilagan), är könsfördelningen i programnämnderna dock mer representativ. Totalt sett har andelen kvinnliga studentrepresentanter i KIs centrala beredande och beslutande organ ökat något i jämförelse med 2009, från 69 procent till 71 procent. Någon slutsats går dock inte att dra av detta då representationen brukar variera med några procentenheter över åren. 17
Utbildningsuppdraget Helårsstudenter och helårsprestationer Antalet helårsstudenter inom ramen för takbeloppet uppgick 2010 till 5 453 och antalet helårsprestationer till 4 997 vilket är i stort sett samma som för 2009. Det innebär att utfallet även i år blir negativt. I regleringsbrevet för 2010 blev KI tilldelat 450 nya utbildningsplatser för perioden 2010 2011, varför det negativa resultatet blir större än föregående år. Resultatet för 2010 ligger 67,6 mnkr under takbeloppet. I den prognos som lämnades till regeringen i slutet på oktober gjorde KI bedömningen att utfallet skulle ligga 53 mnkr under takbeloppet. Utöver takbeloppet har KI, liksom tidigare år, erhållit ett tilläggsanslag (2:58 ap. 10) på drygt sex mnkr. Inom ramen för detta anslag uppgick antalet helårsstudenter till 70 och antalet helårsprestationer till 53. Som framgår ovan kommer KI för 2010 att redovisa ett utfall som understiger takbeloppet med 67,6 mnkr. KI utbildade under flera år studenter långt över takbeloppet och började därför från och med 2007 att anpassa utbudet till de resurser som erhölls, detta för att inte äventyra kvaliteten genom minskade resurser per student. Anpassningen fick dock en större effekt än förväntat och har till viss del bidragit till underskottet de senaste åren, även om justeringar har gjorts för att motverka dessa. Den främsta anledningen till underskottet 2010 är effekterna av att KI i december 2008 förlorade rätten att utfärda sjuksköterskeexamen och därmed tvingades ställa in antagningen under tre terminer i kombination med det tillfälligt utökade takbeloppet avseende extra platser. För att minska effekterna av den inställda sjuksköterskeutbildningen har vissa ökningar gjorts på program och fristående kurser. Programutbildningar som innehåller verksamhetsförlagd utbildning kräver en långsiktig planering och VFU-platser i tillräcklig omfattning. Detta gör att tillfälliga ökningar är mycket svåra att genomföra. Därför gjordes de största ökningarna på fristående kurser från och med höstterminen 2009. Tyvärr har inte denna satsning helt fått den effekt som önskades, då kurserna inte gått att fylla med det studentantal som prognostiserats. Resultatet inklusive tilläggsanslaget avviker med 14,6 mnkr från den prognos som lämnades in i oktober. Antal helårsstudenter blev drygt 50 färre än prognos, beroende på en högre grad av tillgodoräknande än beräknat inom vissa program. Den stora skillnaden jämfört med prognos gäller prestationer resultatet är drygt 100 helårsprestationer färre än förväntat. Underskottet 2009 berodde till stor del på en generellt lägre prestationsgrad och det fanns då viss osäkerhet om nedgången var tillfällig eller ej. År 2010 har prestationsgraden på både påbyggnads- och nybörjarprogrammen ökat igen, från 91 till 94 procent och är därmed på liknande nivå som tidigare. Däremot är prestationsgraden på de fristående kurserna fortfarande låg, vilket inte togs tillräcklig hänsyn till i prognosen. Den låga prestationsgraden beror till viss del på den stora utökningen under höstterminen eftersom delar av examinationerna genomförs först i januari 2011 men även på att de fristående kurserna generellt verkar ha en lägre prestationsgrad än prognostiserat. Ersättning för HST och HPR inom takbeloppet, 2007 2010, tkr 2007 2008 2009 2010 Takbelopp 533 663 534 305 546 204 613 248 Ersättning 527 010 499 831 524 562 545 689 Under takbelopp -6 653-34 474-21 642-67 559 Den beräknade ersättningen för årets verksamhet uppgår till 545 689 tkr. Tillsammans med prestationerna från december 2009 på 2 405 tkr kommer anslaget för 2010 därmed att belastas med 548 094. Detta ger ett utgående anslagssparande som uppgår till 71 160 tkr, varav 9 835 tkr är över 10 procent av takbeloppet. 18
Ersättning för HST och HPR inom tilläggsanslaget 2008 2010, tkr 2007 2008 2009 2010 Anslag - 6 000 6 000 6 201 Ersättning - 5 913 5 975 5 674 Under tilläggsanslaget - -87-25 -527 Inom ramen för tilläggsanslaget uppgår ersättningen till 5 674 tkr. Tillsammans med prestationerna från december 2009 på 3,8 tkr kommer anslaget för 2010 därmed att belastas med 5 677 tkr. Detta ger ett utgående anslagssparande på 636 tkr, varav 15 tkr är över 10 procent av anslaget. KIs totala anslagssparande uppgår därmed till 61 945 tkr. Helårsstudenter vid KI år 2010 (Totalt 5 524*) Fristående kurs 10% Övriga påbyggnadsprogram 9% Läkarprogrammet 27% Spec sjuksköt. progr. (påbyggn.) 8% Övriga nybörjarprogram 9% Sjuksköterskeprogrammet inkl. röntgen 9% Biomedicinska analytikerprogrammet 3% Arbetsterapeutprogrammet 4% Biomedicinprogrammet 3% Optikerprogrammet 2% Sjukgymnastprogrammet 6% Psykologprogrammet 3% Tandläkarprogrammet 7% * Inklusive tilläggsanslag (2:58 ap. 10). Utvecklingen av antal helårsstudenter och helårsprestationer inom olika utbildningsområden illustreras i tabellerna nedan. Antal helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsprogrammen framgår av tabell 7 i tabellbilagan. Avräkningen mot takbeloppet redovisas i not 1 i den finansiella redovisningen. Helårsstudenter per utbildningsområde 2007 2010, inklusive tilläggsanslaget Utbildningsområde 2007 2008 2009 2010 Humaniora, samhällsvetenskap 569 716 650 609 Naturvetenskap, teknik 604 589 627 586 Vårdvetenskap 1 735 1 506 1 618 1 572 Odontologi 380 389 400 414 Medicin 2 228 2 135 2 300 2 343 Summa 5 516 5 336 5 595 5 524 19
Helårsprestationer per utbildningsområde 2007 2010, inklusive tilläggsanslaget Utbildningsområde 2007 2008 2009 2010 Humaniora, samhällsvetenskap 489 637 587 546 Naturvetenskap, teknik 529 533 535 541 Vårdvetenskap 1 691 1 476 1 493 1 478 Odontologi 375 388 375 366 Medicin 2 119 2 018 2 021 2 118 Summa 5 203 5 052 5 012 5 050 Antalet helårsstudenter inom tilläggsanslaget uppgick 2010 till 70 och antalet helårsprestationer till 53. Antal 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 3 500 Utveckling helårsstudenter och helårsprestationer Hst Hpr 3 000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Antagning till psykologprogrammet Psykologprogrammet på KI startade höstterminen 2007 med 40 platser. I regleringsbrevet för 2009 tilldelades KI ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter) samt i regleringsbrevet för 2010 ytterligare 15 nybörjarplatser (7,5 helårsstudenter), vilket gör att planerat antal nybörjarplatser är 70. Höstterminen 2010 registrerades 86 studenter på termin 1 på psykologprogrammet. Nybörjare och helårsstudenter på läkarprogrammet och tandläkarprogrammet Läkarprogrammet utökades senast 2009 med 29 platser. Planerat antal nybörjare 2010 uppgår därmed till totalt 305. Tandläkarprogrammet utökades senast 2009 med tio nybörjarplatser till totalt 85 platser. Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på läkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut 2010 2011 Plan Utfall Plan Nybörjare 305 317 305 Helårsstudenter 1 532 1 492 1 581 20
Antal nybörjare (registrerade på termin 1) och helårsstudenter på tandläkarprogrammet jämfört med plan enligt konsistoriebeslut 2010 2011 Plan Utfall Plan Nybörjare 85 92 85 Helårsstudenter 380 376 398 Nya högskoleplatser Karolinska Institutet har tilldelats 450 nya utbildningsplatser för perioden 2010 2011. Dessa platser var ett välkommet tillskott sedan länge, men i kombination med de effekter på resultatet som de inställda programtillfällena på sjuksköterskeprogrammet har haft, har det inte gått att utnyttja dessa platser fullt ut under året. KI har, med den specifika utbildningsstrukturen där en så stor del är i programform, svårigheter att snabbt utöka dimensioneringen utan detta är en mer långsiktig process. Den utökning av utbudet som gjordes under 2010 påverkade därför främst de fristående kurserna, men KI lyckades inte fylla de planerade platserna på alla de utannonserade kurserna, även om bara ett fåtal kurser ställdes in helt. Under 2009 och 2010 har ett stort antal nya fristående kurser tagits fram, vilka kommer att erbjudas även läsåret 2011/2012. Större delen av dessa kurser vänder sig till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård, men en del av kurserna riktar sig även till högskolenybörjare och ger en introduktion till olika delar av området medicin och hälsa. KI räknar i och med detta utökade utbud att kunna utnyttja de extra platserna fullt ut under 2011. Examina Det totala antalet utfärdade examina har minskat något i jämförelse med 2009, från 2 185 till 2 144, vilket till viss del beror på att audionomprogrammet och logopedprogrammet, som båda haft en periodiserad antagning, inte haft någon kull som tagit examen under 2010. Antalet masterexamina ökar och under året har 74 masterexamina enligt den nya högskoleförordningen utfärdats. Nya huvudområden i vilka masterexamen har utfärdats 2010 är bioentreprenörskap och toxikologi. Läkarexamina är åter på samma nivå som 2007. Inför starten av det nya läkarprogrammet 2007 kontaktade programmet de studenter som saknade mindre delar i det äldre programmet och uppmanade dem att återuppta sina studier och göra klart dessa, vilket kan förklara den tillfälliga ökningen under 2008 och 2009. 21
Antal examina 2007 2010 Examen 2007 2008 2009 2010 Yrkesexamen Arbetsterapeut 63 59 61 67 Audionom 1 11 16 0 Barnmorska 63 62 65 70 Biomedicinsk analytiker 72 43 67 64 Logoped 28 9 33 2 Läkare 214 249 250 219 Optiker 42 48 48 44 Psykoterapeut 12 20 15 10 Röntgensjuksköterska 33 28 31 34 Sjukgymnast 120 115 95 112 Sjuksköterska 384 384 325 311 Specialistsjuksköterska 388 345 372 362 Tandhygienist 41 40 37 39 Tandläkare 51 59 55 65 Tandtekniker 16 9 18 17 Generell examen Högskoleexamen 16 4 7 4 Kandidatexamen 791 360 429 460 Magisterexamen 178 149 185 176 Masterexamen - - 43 74 Magisterexamen med ämnesbredd 136 61 33 14 Totalt antal examina 2 649 2 055 2 185 2 144 Totalt antal individer 1 853 1 744 1 792 1 786 Uppdragsverksamhet Inom KI ansvarar Avdelningen för uppdragsutbildning vid universitetsförvaltningen för samordning och förmedling av uppdragsutbildning. Avdelningens uppgift är att fungera som brygga mellan omvärlden och KI. Intäkterna för uppdragsutbildning uppgick 2010 till 51,3 mnkr, och för beställd utbildning till 11,0 mnkr. Uppdragsverksamhet fördelad på finansiär Totalt 62,4 mnkr år 2010 Utländska 7% Övriga statliga myndigheter 14% Svenska företag 25% Organisationer och stiftelser 3% Kommuner och landsting 28% Universitet och högskolor 23% 22
Mnkr 75 Utveckling uppdragsverksamhet 50 25 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 År 2010 var antalet helårsstudenter inom poänggivande uppdragsutbildningar 178. Detta är ungefär samma volym som 2009. Antalet helårsprestationer uppgick dock endast till 128 vilket är en kraftig minskning i jämförelse med 2009. Detta förklaras framförallt med att många av årets utbildningar löper över årsskiftet och att resultat inte rapporteras förrän kurserna är avslutade. I statistiken finns också ett flertal kurser som avslutats i slutet av året och där förmodligen resultat inte hunnit rapporteras. Ett större projekt under året har varit samverkan med Delegationen för företagshälsovård vilket resulterat i en betydande volym av kurser för företagshälsovården samt ett aktivt arbete gentemot Socialstyrelsen när det gäller deras satsning inom psykiatrin; detta arbete har genererat stora volymer av kurser inom psykiatri. Helårsstudenter och helårsprestationer i uppdragsutbildning 2007 2010 2007 2008 2009 2010 Helårsstudenter 326 245 181 178 Helårsprestationer 289 176 192 128 Studieavgifter för tredjelandsstudenter För att möta de krav som införandet av studieavgifter för studenter från tredje land ställer på KI, genomfördes under våren 2010 en utredning med syfte att föreslå en plan för anpassning och utveckling av nuvarande verksamhet och organisation. I slutrapporten föreslogs en strategi för hur KI bör agera och vilka åtgärder som bör vidtas för att KI ska bli framgångsrikt i att rekrytera studenter från tredje land. Arbetet har fortsatt i ett implementeringsprojekt som haft i uppgift att ta ställning till och införa de förslag som presenterats i den inledande utredningen. Målet är att rekrytera framstående internationella studenter till KI, studenter som kan bidra till att öka kvaliteten i utbildningen genom att tillföra erfarenheter och perspektiv från andra länder och som också kan utgöra en bas för rekrytering till fortsatta studier och forskning vid KI. Projektmålet är att rekrytera 100 nya tredjelandstudenter till läsåret 2012/2013 och att det år 2015/2016 ska finnas totalt 500 tredjelandsstudenter vid lärosätet. KI har som ett led i rekryteringsarbetet genomfört ett flertal marknadsföringsaktiviteter, bland annat en rekryteringsturné i Indien. För detta anlitade KI tillsammans med KTH en rekryteringsagent. KI har inom ramen för projektet fastställt avgifter för samtliga program och kurser, fastställt rekryteringsplan och kompetensutvecklingsprogram för lärare och administrativ personal samt beslutat om stipendiehantering. En utredning av hur stipendiefonder kan skapas har också genomförts. 23
I den slutrapport som utredningen resulterade i framgår att införandet av en organisation för studieavgifter är en fråga som måste hanteras på central nivå. Anledningen till detta är att verksamheten är direkt förknippad med såväl övergripande strategiska som ekonomiska ställningstaganden, möjligheter och risker och därför kräver noggrann uppföljning. Särskilda åtaganden Tandvård Karolinska Institutet ska enligt regleringsbrevet driva en tandvårdscentral i anslutning till tandläkarutbildningen. Tandvårdscentralen ska tillgodose såväl utbildningens behov som behovet av klinisk odontologisk forskning och utvecklingsarbete. Detta kräver verksamhet av viss omfattning. Vården som ges vid tandvårdscentralen omfattar allt från rådgivning till avancerad specialistvård. Stödfunktioner kopplade till denna verksamhet är sterilcentral, dentalverkstad, patientkassa och reception. Under 2010 omfattade verksamheten cirka 35 000 patientbesök inom såväl barn- som vuxentandvård. Anslagsposten för verksamheten uppgick till 87 305 tkr och kostnaderna uppgick till 92 783 tkr. KI fördelar utöver det anvisade anslaget vissa medel till verksamheten. I kostnaderna ingår från och med 2010 också de indirekta kostnaderna fullt ut. Utfallet är därför inte direkt jämförbart med tidigare års resultat. Optometrisk vård KI får enligt regleringsbrevet driva en optikercentral i anslutning till optikerutbildningen. Optikercentralen tilllgodoser utbildningens behov avseende klinisk praktik och klinisk optometrisk forskning och utveckling. Optikercentralen bedrivs i KIs lokaler vid S:t Eriks ögonsjukhus. Den optometriska vård som ges vid centralen omfattar synundersökningar, ögonhälsokontroller, kontaktlinsundersökningar samt ordination och försäljning av synhjälpmedel. Centralen tar även emot en rad patienter på remiss från privatpraktiserande optiker. Under 2010 omfattade verksamheten cirka 2 500 patientbesök. Kompletterande utbildning för läkare, sjuksköterskor och tandläkare från tredje land KI har tillsammans med Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linköpings universitet fått i uppdrag att anordna kompletterande utbildning omfattande högst 120 högskolepoäng (hp) för personer med avslutad läkar-, tandläkar- eller sjuksköterskeutbildning från tredje land. KI samordnar utbildningsinsatserna. Kompletterande utbildning för läkare Den kompletterande utbildningen för läkare omfattar ett års heltidsstudier (60 hp), varav halva utbildningen utgörs av verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen är upplagd så att den bygger vidare på studenternas tidigare kunskaper och erfarenheter. Tonvikten i undervisningen ligger på integrering av teoretisk och tillämpad kunskap i ett svenskt sjukvårdssammanhang. Integrerade seminarier varvas med gruppundervisning, föreläsningar och självstudier. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs på vårdavdelningar, mottagningar, akutmottagningar samt vårdcentraler. Under VFUn ges praktisk träning i samtalsmetodik med patienter, undersökningstekniker och journalföring. Tillämpning av lagar och regler, organisation och funktion av sjukvården med mera exemplifieras och diskuteras. Höstterminen 2010 antogs 20 personer av 77 behöriga sökande. Samtliga påbörjade utbildningen, men en har avbrutit studierna. Av de 23 studenter som antogs hösten 2009, har nio genomgått utbildningen med godkänt resultat. Ytterligare sex personer är klara för allmäntjänstgöring efter att ha klarat TULE-provet (ett medicinskt kunskapsprov för läkare med utbildning i länder som ej omfattas av EU-direktiv eller den nordiska överenskommelsen). Av dem som inte är klara har en avbrutit studierna. 24