N R 6 2 0 0 9 2 7 M A R S E N T I D N I N G F Ö R M E D A R B E T A R E I L K A B LKABs Bergarbetarutbildning har utformats i ett bra samarbete mellan linjen och företagets stödfunktioner. Sedan i höstas körs utbildningen och elever finns både i Kiruna och i Malmberget. Fyra utbildare delar på ansvaret att lära ut det eleverna behöver kunna för att SIDAN 2 sedan arbeta säkert och effektivt när det blir dags att gå ut i produktionen. Kent Eriksson t.v. och Kent Nilsson t.h. är lärare för Malmbergsgruppen. S K Y D D S s k r o t n i n g 4 s p e c i a l i s t e r B e r g m e k a n i k 6 C i t y m o v e 1 0
LKAB satsar på Bergarbetarutbildning LKABs Bergarbetarutbildning är ett nytt utbildningskoncept som sjösattes under senhösten förra året. Fyra utbildare instruerar blivande tillredare inom momenten Borrning, Laddning, Skrotning, Sprutning och Bultning. Totalt tar utbildningen cirka 16 månader. Eleverna får möjlighet att provköra maskinerna redan från dag ett. Det finns inte något annat sätta att lära sig på, men visst ingår det teori i utbildningspaketet, säger Kent Nilsson, utbildare i Malmberget. Utbildningen genomförs på lågprioriterade områden och eleverna har alltså inte några produktionskrav på sig. VECKOBLADET information till medarbetare i LKAB. Utges av LKAB Communication. Utkommer varannan helgfri fredag med sommaruppehåll. Får citeras, ange källan. Stefan Ranneberg, Roger Jatko, AnnChristine Lindgren och Christer Hammar har alla varit delaktiga vid framtagningen av LKABs nya utbildningskoncept. Eleverna bidrar till att producera ortmeter under utbildningen vilket är motiverande i sig, säger han. Kent Nilsson och hans kollegor har arbetat inom tillredning och har många års kunskap och erfarenhet att dela med sig av. Två riggar har hyrts in till utbildningen, en bultrigg och en borrigg. Båda mobila för att kunna flyttas mellan orterna. S a m a r b e t e g e r k va l i t e t Idén om en Bergarbetarutbildning var ursprungligen en beställning från Mining. Ett utbildningskoncept togs fram genom att först strukturera upp vad en utbildning inom bergarbete bör innehålla. Därifrån har konceptet utvecklats, chefer och personal från tillredningen har varit med genom hela processen. Tillsammans har man definierat upp kompetensområden och vad som ingår i de fem tillredningsmomenten. Utbildningsmaterialet och upplägget har granskats av Kvalitet, Yttre Miljö och Hälsan. Samarbete med Mining och övriga stödfunktioner var en förutsättning för att kunna leverera ett så bra koncept som möjligt. Tack vare ett mycket Redaktion: Kajsa Lindmark, 0970-767 78, Christina Niemi Autio, 0980-710 41. E-post: veckobladet.lkab@lkab.com, Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Tore Fällén, Box 952, 971 28 Luleå. Ombrytning: imega promotion, Gällivare. Tryck: Tryckpoolen AB, Luleå. gott samarbete kunde vi sjösätta Bergarbetarutbildningen redan förra året, säger Ingela Hjalmarsson, Utbildningschef. M o m e n t f ö r m o m e n t Utbildningen är blockindelad och det går att läsa ett block i taget och då tillgodogöra sig ett moment inom tillredningen. I varje block ingår en teoretisk del och en lärarledd praktik. När eleven är färdig med lärarledd utbildning väntar arbete i produktionen. I arbetslaget ska det finnas en utbildad handledare som ska finnas till hands för att svara på frågor och vara med och lösa problem som kan uppstå. Förutom teori direkt kopplad till tillredning ingår flera av LKABs internutbildningar. Dessutom ska miljöperspektivet ingå och på ett naturligt sätt kopplas till arbetet i vart och ett av momenten. Elevernas kunskap kring miljö kommer att testas i de teoretiska proven. F ä r d i g u t b i l da d För att bedömningen av eleven ska göras lika oavsett utbildningsort och utbildare, har en kvalificeringsmatris tagits fram. I matrisen ingår en inledande del, en genomförandedel och en avslutande del. Det är en kvalitetssäkring både för eleven och för LKAB, säger AnnChristine Lindgren, projektledare. När utbildningen är genomförd och godkänd skriver eleven, utbildaren och produktionschefen på ett frisläppandedokument. Det intygar att samtliga samtycker till att eleven har fått den kunskap och utbildning som krävs för att kunna utföra arbetet på ett säkert och effektivt sätt. Kvalificeringsmatrisen och frisläppandedokumentet läggs i elevens personalakt. Därefter kan eleven arbeta med det moment i tillredningen som han eller hon har utbildats inom. Utbildare: Kent Nilsson, Malmberget Kent Eriksson, Malmberget Roger Jatko, Kiruna Christer Hammar, Kiruna Projektledare: Kent Nilsson och Kent Eriksson planerar dagens arbete. AnnChristine Lindgren, Kiruna Den inhyrda bultriggen byggs om för att anpassas efter LKABs behov.
När skyddskrotarna bedömer att det är för stor risk att tillåta trafik att passera fäller de ner stoppbommen eller sätter på varningslysena. Ta hänsyn till skyddsskrotarna Göran Partapuoli, Johan Ylipää och Jimmy Niva arbetar tillsammans under jord i Kiruna. De skrotar berg och gör på det sättet gruvan säkrare. Men bristande hänsyn från andra trafikanter skapar onödiga risker i deras arbete. Göran Partapuoli och hans kollegor handskrotar från ett saxflak och hela gruvan är deras arbetsfält, vägar och fasta anläggningar, samt underjordsanläggningar i verken och järnvägsstollar i Svappavaara. Lastbilen som nyligen har köpts in har en stoppbom. Den ska varna och stoppa trafikanter när skrotning är på gång. Vi har även varningslysen på bilen som vi sätter på, säger han. Stoppbommen kan fällas ut åt ett håll och det hjälper mycket när det är möjligt att använda den. Men för att inte riskera att berg ska falla över lastbilen och flaket där skrotarna står, måste Det är absolut förbjudet att passera skyddsskrotarbilen när varningslysena är tända och/eller när bommen är nedfälld. lastbilen ibland ställas i en annan vinkel och stoppbommen blir då obrukbar. När vi inte kan använda bommen händer det att bilar smiter förbi, säger Göran Partapuoli. Det är absolut förbjudet att passera skyddsskrotarbilen när varningsljusen är tända och/eller när bommen är nedfälld. Ändå händer det alltför ofta. Vi försöker arbeta säkert och folk som passerar förbi oss utan att visa hänsyn blir en riskfaktor, inte bara för oss själva. Förbipasserande riskerar att få berg på bilen, vilket skapar Göran Partapuoli. onödig oro för oss, säger han. För en tid sedan passerade en bil förbi precis innan en sten rasade ner. Både föraren och bilen klarade sig oskadda, men sådana händelser gör att skrotarteamet tvingas till åtgärder. Vi har många tillbud och det gör att vi hela tiden måste ha en person som står och vaktar. Det optimala vore om bilarna saktade ner och uppmärksammade vårt arbete. Trafiktillbuden skulle minska avsevärt om trafikanterna började ta hänsyn till oss, också för sin egen skull, säger Göran Partapuoli.
Hans arbete handlar bland annat om att göra prognoser för hur markytan kommer att påverkas av gruvbrytningen. För att kunna göra detta krävs mycket kunskap om berget. Ju mer kunskap vi har desto bättre är förutsättningarna för att kunna säga vad som kommer att hända, säger han. LKABs satsning på mätplintar är ett steg för att skaffa sig den nödvändiga kunskapen inom omgivningspåverkansfrågor. Mätplintar är redan installerade i Kiruna och kan komma att installeras i Malmberget. Specialistkompetens inom Bergmekanik Avdelningen TGM Bergmekanik heter sedan den första februari TGO Operativ bergmekanik. Ny verksamhetschef är Stig Fjellborg. Tidigare verksamhetschef Christina Dahnér har i den nya organisationen befattningen specialist med ansvar för Gruvseismik. Ansvaret för den strategiska bergmekaniken delas mellan tre specialister, Christina Dahnér, Lars Malmgren (bergmekanik och även ordförande för bergmekanikgruppen, T och Mining) och Jonny Sjöberg som har anställts som specialist med ansvar för omgivningspåverkan. Jonny Sjöberg har en bakgrund som forskare och hans forskningsprojekt behandlade då släntstabiliteten i Bolidens gruva Aitik. Han har också arbetat som konsult både i USA och för Vattenfalls konsultbolag i Sverige. Han har under under den tiden bland annat gjort många jobb för LKAB. Jag har hela tiden arbetat med bergmekaniska frågor men nu tycker jag att det ska bli Lars Malmgren, Christina Dahnér och Stig Fjellborg. intressant att arbeta i ett gruvföretag, säger han. Han läste grundutbildningen till Bergsingenjör vid Luleå tekniska högskola och tog därefter en doktorsexamen inom Bergmekanik. P r o g n o s e r f ö r m a r k p å v e r k a n Jonny Sjöberg ska arbeta med frågor som rör de bergmekaniska effekterna på markytan, så som deformationer, ras och uppblockningar i till exempel Fabianrummet. Jag ska titta på saker i ganska stor skala. Det är bergvolymer på flera kubikkilometer, i Kiruna är malmkroppen flera kilometer lång och det är en väldigt stor volym som påverkas, säger han. Jonny Sjöberg. F ö r st ä r k n i n g s syst e m Lars Malmgren arbetar främst med bergmekaniska frågor kopplat till säkerhet och tillgänglighet under jord där bergförstärkningen spelar en viktig roll. Just nu arbetar vi tillsammans med Mining med att förbättra förstärkningssystemen i Malmbergets och Kirunas gruvor. I Malmberget gäller det främst att förbättra förstärkningens funktion i malmkroppar med besvärliga bergmekaniska förhållanden medan det i Kiruna arbetas med att förbättra förstärkningssystemets funktion med avseende på seismiska händelser, säger han. S e i s m i k syst e m Christina Dahnérs område gruvseismik går in i båda de specialistområdena. Gruvinducerade seismiska händelser har olika fokus i Malmberget och Kiruna. I Malmberget är absoluta huvuddelen av händelserna kopplade till sidobergets uppsprickning runt de malmkroppar som är i produktion. I Kiruna är inriktningen i huvudsak seismiska händelser som sker i anslutning till produktionen under jord. Just nu arbetar vi med att bygga ut seismiksystemen på båda orter för att få en bättre övervakning och också erhålla bättre data för att kunna göra analyser. Vi arbetar även med att öka förståelsen för orsaken till de inducerade händelserna för att dels kunna avbryta produktionen inom riskområden, dels kunna förvarna allmänheten då stora seismiska händelser kan ske inom en nära framtid, säger Christina Dahnér. På lång sikt är målsättningen att kunna prognostisera den seismiska aktiviteten och utforma förebyggande åtgärder i nära samarbete med Mining för att minimera dessa.
Förslagen ökade förra året Antalet inlämnade förslag ökade förra året med nio procent. Det innebär att 1,2 förslag lämnades in per anställd och vi börjar närma oss målet på två per anställd, säger Michael Martinsson, förslagsansvarig i Malmberget. Konjunkturen sjönk sista kvartalet förra året, liksom antalet inlämnade förslag, men totalt sett var det en ökning och nu punktmarkerar Förslagsverksamheten vissa områden för att få fart på kreativiteten. I Malmberget har den senaste lokala kampanjen börjat mycket bra. Den går ut på att anställda ska komma med förslag på vad vägarna inom Vitåfors industriområde ska heta. Att vägarna har namn underlättar för alla, särskilt för räddningstjänsten vid en olycka och för nyanställda på LKAB. De första tre dagarna kom 28 förslag in och det rullar in nya hela tiden, säger Michael Martinsson. H i tta l ö s n i n g a r De lokala kampanjerna kan utformas av specifika arbetsplatser som behöver lösa ett problem. De förslagsansvariga på respektive ort hjälper till med det administrativa som annonsering och uppsamling. Vägkampanjen kom till på inrådan av skyddsombuden hos Gruv 4:an. Det har även tidigare lämnats in ett förslag från en enskild anställd att vägarna borde namnges. Det är nu belönat, säger han. De lokala kampanjerna innebär inte alltid en stor kvantitet av förslag, men vi ser att kvaliteten ökar och vi får också många förstagångsförslagsställare, säger Mona Bäckström, förslagsansvarig i Kiruna. Förslagsverksamheten har också en kampanj vid namn Kostnadsjakten. Det är ett led för att hitta besparingsmöjligheter och går ut på att hitta sätt att spara pengar utan att förändringen innebär en stor kostnad. Vi har fått in många bra Michael Martinsson. förslag, det märks att folk är villiga att hjälpa till och det finns ett stort intresse hos Minings ledning för dessa förslag, säger Mona Bäckström. M i n s k a r e m i s st i d e r Ett problem som Förslagsverksamheten kämpar med är att få ner remisstiderna. Många remissgrupper är på väg åt rätt håll men det kan fortfarande bli bättre. Beslutsvåndan har blivit mindre, vilket gör att det går fortare att komma till beslut, säger Mona Bäckström. Kortare remisstider är ett bra verktyg för att öka antalet inlämnade förslag. Det är större chans att förslagsställarna accepterar ett avslag om det inte tar för lång tid. Då fattar man pennan och filar vidare på förslaget eller så skickar man in ett helt nytt. När det tar för lång tid får man förhoppningar och blir besviken om avslaget kommer långt senare, säger hon. Det är svårt att förmedla en idé i några meningar på papper. För att kunna göra en riktig och rättvis bedömning och för att undvika missförstånd är det därför viktigt att bedömaren kontaktar förslagsställaren och diskuterar förslaget, säger Michael Martinsson. U t o c h b e r ä tta De förslagsansvariga deltar gärna på Arbetsplatsträffar för att informera om Förslagsverksamheten. Jag har låtit förslagsställare bedöma förslag för att på det sättet visa vilket regelverk vi arbetar efter. De får då en ökad förståelse för hur förslagen tas om hand och varför det ibland blir avslag, säger hon. Hon upplever att attityden till Förslagsverksamheten har blivit betydligt mycket bättre. Förslagen är inte en börda i verksamheten utan en god hjälp vid problemlösning, säger hon. Förslag som bedöms ha en marknad även utanför LKAB kan vidareutvecklas och skapa arbetstillfällen. Till sin hjälp att utveckla förslaget från idé till verklighet har förslagsställaren Idéum, vilket är ett samarbete mellan LKAB, Företagarna i Kiruna och Expandum i Gällivare. Mona Bäckström.
11 L K A B I N T E R N A R B E T S M A R K N A D F R I T I D City move besökte LKAB City move Interdesign 2009 Gellivare Sweden är en två veckor lång workshop som äger rum i Gällivare just nu. Under måndagen besökte City movedelegationen LKAB för att lära sig om vad järnmalmsbrytning under jord innebär. Besökarna fick efter att ha ätit lunch på Upland 500, besöka verkstaden på 815-meters avvägningen och titta på när en kross malde ner tonvis med järnmalm på 1000-meters avvägningen. Runt 40-talet inbjudna experter har kommit till Gällivare och Malmberget för att arbeta fram förslag till hur det nya Gällivare kan komma att se ut. Seminarier och workshops ska genomföras och vissa av dem är öppna för ortsborna. Utmaningen är att med moderna designmetoder och experter från hela världen utveckla och hitta lösningar för en positiv, trygg och smidig samhällsomvandling. Som grund för seminerierna har en förstudie genomförts under augusti där bland annat en insamling av åsikter och idéer har gjorts på olika platser i Gällivare. En av slutsatserna är att det finns en stark önskan bland människorna i Gällivare kommun att bli mer delaktiga i samhällets utveckling. Nu finns chansen att vara med och påverka hur det nya Gällivare kan komma att se ut. F ö r r å d s a r b e ta r e till PIU Malmberget. Som förrådsarbetare arbetar Du med hög tillgänglighet, du kommer att tillhandahålla förrådsmaterial till beställare. I arbetsuppgifterna ingår bl.a, behandling/arkivering av beställningar, ankomstrapporter och fraktsedlar, uppackning och utlämning av förrådshållen material, etc. Arbetstiden är förlagd till dagtid. Körkort klass B. Vi söker Dig som har teknisk gymnasieutbildning eller motsvarande, gärna kombinerad med god företagskännedom och datorvana.vi förväntar oss att du är noggrann och serviceinriktad. Ytterligare information får Du av Britt-Inger Bylund, tel 6275. Välkommen med Din intresseanmälan till Ingvar Ömalm, T-huset via brev eller e-post senast den 19 april. V e n t i l at i o n s o p e r at ö r sökes till PIM i Malmberget. Vi söker en person som skall utföra reparationer och underhåll av fläktstationer och komfortventialtion. Övervakning av anläggningar sker via styrsystem ABB Exomatic. Du kommer att ingå i en liten grupp av två personer. Arbetet bedrivs självständigt, så det är viktigt att du är självgående, har initiativförmåga, flexibel och har god samarbetsförmåga. Vi ser gärna att du har någon form av utbildning inom mek, vvs eller ventilation. Gruvkännedom är ett krav. Körkort är ett krav. Ytterligare upplysningar får du av produktionschef Tommy Ryttiniemi, tel 6477. Intresseanmälan senast den 29 mars via e-mail eller brev till Ingvar Ömalm, T-huset, Malmberget. Fler annonser, se Insidan respektive LKABs hemsida www.lkab.com. TA C K Jag vill tacka laddargänget i LKAB för att jag fick jobba med er under en mycket trevlig och lärorik period (jag hoppas vi ses igen). Karolina R Tack arbetskamrater och arbetsledning för uppvaktningen vid min pensionering. Lars Hjortborg Ett stort tack till er alla för uppvaktningen jag fick på min 60-årsdag. Roland Rautio Tack alla arbetskamrater för presenter och uppvaktning i samband med min 50-årsdag. Ingemar Stålnacke I n b j u da n t i l l 8 8 : e F ö r m a n s lo p p e t. Tävlingsdag lördag den 18 april 2009. Start och målplats Brukshundsklubben. Registrering och betalning den 18 april klockan 09.00 09.45 på Brukshundsklubben. Startavgift 50 kr/deltagare, max 100 kr/familj. Rätt att deltaga har medlem i Förmansklubben, medlemsmake/maka samt hemmavarande barn under 18 år. Första start klockan 10.00 för tävlingsklasser och 10.30 de övriga klasserna. Familjetävlingen är en kort lättåkt bana samt tipstävling. Motionsklass 5 km för damer och herrar utan tidtagning. Tävlingsklass 5 km för damer och herrar med tidtagning. Prisutdelning sker direkt efter tävlingen. Sista anmälningsdag onsdagen den 8 april. Anmäl er till Ola Ejeklint via e-post ola.ejeklint@lkab.com, (tel 64974). Glöm ej ålder på startande i tävlingsklass. 2009 års Förmansloppskommitté.
12 Leveranser miljoner ton H U V U D P R O C E S S E N t.o.m. februari Ack. 2009 Ack. 2008 Belöning* tusen kronor 2009 2008 25 A R B E T S M I L J Ö Antal olycksfall med frånvaro 12 11 t.o.m. 22 mars F Ä R D I G A P R O D U K T E R ( k t o n ) 40 2009 2008 Pellets 2517 3969 Fines (inkl KMR) 850 717 35 F Ö R Ä D L I N G S V E R K ( k t o n ) 20 15 KK2 664 901 KK3 0 1218 KK4 963 0 SK 60 838 ANR-SOVR (KMR) 225 291 AMB till MK3 148 155 ANR 626 426 BUV 831 575 MK3 0 438 PAR till Upplag 326 198 30 25 20 R Å M A L M ( k t o n ) 10 Råmalm Norra 5125 5959 Råmalm Södra 3090 2854 15 P R O D U K T K VA L I T E T ( % ) K-värde (t.o.m. februari) 93,9 % 90,3 % KO M M E N TA R E R, v e c k a 11 1 2 ( s i f f r o r n a a v s e r k t o n ) 10 5 Norra: Råmalm: KK2: -3, processtörningar samt avställd rullkrets. KK3: 0. KK4: +13. Svp: 0. Rågods MK3: +25. Södra: Råmalm: -17, personal-, berg-, lastplats och lastmaskinsbrist. Rep 20-bandet. Stopp 12TR003 pga hastighetsövervakning. MAF: -2, bandskada 02TR010. Stock separ och sikt linje 2. Rensning armeringstrådar 31KV001. MPBO BUV: +5. MPBO MK3: 0. 5 0 0