Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten

Relevanta dokument
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Räddningstjänsten

Miljö- och Stadsbyggnadsnämnden. Räddningstjänsten. Presentation för budgetberedning verksamhetsår

Promemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.

Miljö- och stadsbyggnadsnämnden- Räddningstjänsten Verksamhetsplan

Plan för extraordinära händelser Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap

Styrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97

Handlingsplan för Samhällsstörning

Måluppfyllelse för strategiska områden

XX-nämndens Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Nämndsplan för räddningsnämnden

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.07

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Styrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun

Heby kommuns författningssamling

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET

Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE

Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan

Årsredovisning verksamheter Räddningstjänst

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Verksamhetsplan 2014

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Verksamhetsplan Räddningstjänsten

Överförmyndaren Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Strategi för hantering av samhällsstörningar

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Plan för hantering av extraordinära händelser

Överförmyndare: Verksamhetsplan Sidnr. Innehållsförteckning

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen , 240

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Överförmyndaren Verksamhetsplan Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys. Förändring, utveckling och trender

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

Verksamhetsplan & handlingsprogram 2016

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019

Kommunstyrelsens uppsikt över räddningstjänsten samt hur kommunstyrelse utövar sitt ansvar som krisledningsnämnd.

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Lagen om skydd mot olyckor (LSO) avseende samverkan

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun

Regional Samordnings funktion (RSF)

Övergripande kommunal ledningsplan

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Ledningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Vision. Värnamo - den mänskliga tillväxtkommunen invånare 2035

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Säkerhetspolicy Bodens Kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna mars Värnamo kommun. Granskning av räddningstjänsten


Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;

Handlingsprogram för skydd mot olyckor Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige , 98 Diarienummer 382/12-015

Räddningstjänsten Väst

Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen, invånare Övergripande mål

FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun

Krisberedskap - förstudie

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

Innehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND

Kommundirektörsinstruktion

Riktlinjer Trygg och säker

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Bilaga Från standard till komponent

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Styrdokument. Kommunal krisberedskap. Styrdokument för kommunal krisberedskap enligt kraven i kommunöverenskommelsen om kommuners krisberedskap.

Förstudie Räddningstjänsten

Styrdokument. Antagen av KS Hörby kommun

Transkript:

Verksamhetsplan 2016-2018 Ordförande: Förvaltningschef: Håkan Johansson (KD) Anders Nyberg Innehållsförteckning Sidnr Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys 1 Mål och riktlinjer för verksamheten 2 Organisationsbeskrivning 4 Verksamhetsbeskrivning 5 Förändring, utveckling och trender 6 Personalförhållanden 7 Nämndens äskanden utöver budgetram 8 Ekonomi driftbudget 2016-2018 9 Omsättningstal och nyckeltal 9 Investeringsplan 2016-2020 9 Planeringsförutsättningar och omvärldsanalys Övergripande På uppdrag av kommunfullmäktige kommer förvaltningen under 2015 och 2016 genomföra ett omfattande utredningsarbete inom ramen för samverkansutredningen. Detta sker i syfte att lägga fram utvecklings- och för ändringsförslag för att anpassa verksamheten till givan budgetförutsättningar. Med ett fokus på medborgartrygghet kommer räddningstjänsten fortsätta att utveckla sin kärnverksamhet mot en aktiv roll för kommunens trygghetsarbete där den enskilde medborgaren och verksamhetsutövaren är i centrum. I denna utveckling inryms utrycknings- och förebyggandeverksamhet samt kommunens krisberedskap. Denna verksamhetsutveckling innefattar behov av tydliga mål och definierad roller samt ett tydligt uttalat samordningsansvar inom förvaltningen och kommunen. Tre viktiga byggstenar i denna utveckling är förvaltningens arbete med mål, kvalité och värdegrund. - Förvaltningsmål syftar till att: o Medborgaren ska på ett tydligt sätt kunna förstå förvaltningens verksamhetsmål och följa resultat och effekt av arbetet. o Medarbetaren ska med stöd av verksamhetsmål förstå förvaltningens uppdrag och sin roll för att resultat och effekt uppnås. - Kvalitetsarbetet syftar till att säkerställa: o Personalen kompetens för att utföra uppdrag enligt handlingsprogram. o Personalens kompetens med koppling till arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet. o Förvaltningens kvalitetsarbete integreras med arbetet med intern kontroll och målstyrning. o Systematiskt lärande av organisationens erfarenheter erfarenhetsåterföring. o Rutiner och systematik i handläggning internt i kommunen och gentemot medborgare. o Utveckla och stärka kvalitetsarbetet inom RäddsamF och andra organisationer. - Värdegrundsarbetet syftar till att genom dialog och kunskap på bredden i organisationen: o Förändra syn- och förhållningssätt till ett mer kund- och förebyggande perspektiv. o Bidra till förståelse för olikheter och skillnader och därigenom se styrkan i detta för en organisation. o Aktivt bidra till att kommunens värdegrundsarbete speglas i kommuninvånarens upplevelse. 1

Länets räddningstjänster ingår i en samverkansorganisation som benämns RäddsamF 1. Denna samverkan omfattar både räddningsinsats- och förebyggandeverksamhet i hela länet. RäddsamF är under ständig utveckling i syfte att öka synergieffekter inom länets räddningstjänster med fokus på medborgarens behov av trygghet. Stab Staben utgör det centrala nav för samordning, koordinering och uppföljning av förvaltningens verksamhet. Staben har även en central roll för att vidmakthålla och utveckla nya metoder och rutiner för förvaltningens verksamhetsledning och stöd. Förebyggande verksamhet ska genom omvärldsbevakning, statistik och analys identifiera behovet av förebyggande åtgärder i Värnamo kommun. Vilket kan sammanfattas i dessa fokusområden för den förbyggande verksamheten, under de kommande verksamhetsåren: - Utbildning av kommunens personal för ökad trygghet och säkerhet inom kommunens verksamhetsområden och medborgaren. - Utveckling av fixartjänsten och utreda samverkansmöjligheter med omsorgsförvaltningen kring hantering av trygghetslarm. - Ökad trygghet och säkerhet för verksamhetsutövare och fastighetsägare i Värnamo kommun. - Ökad kunskap om trygghet och säkerhet hos medborgare med insatstid >20 min. - Ökad kunskap om trygghet och säkerhet hos medborgare med utländsks bakgrund. Operativ verksamhet s utmaningar kan sammanfattas i fem fokusområden för den operativa verksamheten, under de kommande verksamhetsåren: - Utredning av den operativa förmågan med en eventuell organisatorisk förändring. - Kvalitetssäkra räddningstjänstens operativa kompetensnivå genom bättre övningsstruktur samt genomförande av tester av olika slag. Detta gäller såväl brandmän som befäl. - Se över alla våra operativa uppgifter och väga dessa mot arbetsmiljökraven som är kopplade till dessa, såsom utbildning, rutiner, dokumentation mm. Även ett fortsatt arbete med projektet friska brandmän kommer ske genom att rutiner uppdateras och implementeras i vår verksamhet. - Kommunens räddningstjänst ska vid en räddningsinsats genomföra mervärdesskapande aktiviteter för den drabbade, t.ex. hjälp till självhjälp eller krisstöd. - Alla olyckor ska utvärderas och resultatet återkopplas till räddningstjänsten för implementering i det fortsatta arbetet med kompetensnivå och resurser. Krisberedskap Flera händelser i och utanför landet har ökat kravet på samhällets förmåga att hantera en kriser och extraordinära händelser. Detta innebär ett större ansvar och ett ökat fokus på kommunens förmåga att hantera eller bidra vid en sådan händelse. För att skapa långsiktighet och utveckling inom beredskapshandläggningen har en tjänst inrättats i syfte att hålla ihop detta kommunövergripande arbete. Tjänsten bedöms tillsättas under 2015. Verksamheten kommer i huvudsak inriktas mot: - Löpande handläggning såsom rapportering, uppföljning, analys och beredning. 1 Räddningstjänst samverkan Jönköpingslän (inkl Ydre kommun) 2

- Samordning av verksamheten så att det finns förutsättningar för att systemet fungerar vid behov. Ex. på samordningsbehov är kriskommunikation, användning av WIS, Rakel, stab och ledning m.m. - Samordning och beredning avseende handlingsprogram, såväl internt som externt. - Utveckling av en långsiktig övningsverksamhet. - Övrig beredskapssamordning inom ramen för länssamverkan. - Därutöver finns det stora möjligheter att utveckla samordning och helhetssyn mellan beredskapshandläggning, internskydd, brottsförebyggande och med andra aktörer inom kommunens geografiska område. Mål och riktlinjer för verksamheten Kommunens övergripande mål enligt antagen målstyrningsmodell utgör grunden i förvaltningens mål. I huvudsak sker räddningstjänstens kärnverksamhet inom ramen för kommunens medborgarmål men under vissa mål har förvaltningen utarbetat förvaltningsmål. Arbete med förvaltningsmål kommer att fortgå i syfte att lyfta fram områden där resultat tydligt behöver nås. Förvaltningens mål utformas i dialog med politiken och antas efter att de beslutats i nämnden. Uppföljning sker löpande. Övergripande mål Med utgångspunkt från följande övergripande mål har räddningstjänsten utarbetat förvaltningsmål: - Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga. - Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. - Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Förvaltningsmål för medborgaren Mål: ska ha en god yttäckning. Syfte: ska inom godtagbar tid komma fram till alla tänkbara brand och olycksplatser. Mätmetod: SKLs Öppna jämförelser. Responstiden för räddningstjänst dvs. tid från 112-samtal till första resurs är på plats skall vara max 10 min. Nulägesnivå: 10,0 min Målnivå: 10,0 min Uppföljningsintervall: Årligen Mål: ska ha en god insatsförmåga. Syfte: ska på ett effektivt sätt kunna hantera alla de händelser som bedöms kunna inträffa i kommunen. Mätmetod: Teoretiskt prov. Minst 80 % av personalen ska vara godkända på våra taktiska enheter. Nulägesnivå: Okänt % Målnivå: 80 % Uppföljningsintervall: Årligen Mätmetod: CORE. Minst 80 % av personalen ska ha genomfört den planerade övningstiden. Nulägesnivå: 100 % Målnivå: 80 % 3

Uppföljningsintervall: Årligen Mål: skall arbeta för att öka förmågan att förhindra oönskade händelser Syfte: Syftet med målet är att oönskade händelser inte skall inträffa eller minska. Mätmetod: NRI Nöjd Regionindex Nulägesnivå: 57p Målnivå: 62p Uppföljningsintervall: Enligt periodicitet för enkät. Mål: skall arbeta för att öka förmågan att förebygga oönskade händelser Syfte: Syftet med målet är att minska konsekvensen om oönskad händelse inträffar. Mätmetod: Analys av insatsrapporter Nulägesnivå: Okänt Målnivå: Minskad konsekvens på 5 oönskade händelser Uppföljningsintervall: Halvårsvis Förvaltningsmål för medarbetaren Mål: Medarbetarna på förvaltningen ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Syfte: Att vara en attraktiv arbetsgivare med god personalpolitik som skapar förutsättningar för våra medarbetare. Att utföra ett bra arbete och leverera en hög kvalitet på förvaltningens tjänster. Goda förutsättningar skapas på olika sätt i den upplevda arbetssituationen och ger motiverade och nöjda medarbetare som med sitt ambassadörskap ger positiv marknadsföring åt kommunen och förvaltningen, vilket ger möjligheter att rekrytera nya medarbetare och att behålla och utveckla våra befintliga medarbetare. Mätetal: NMI, Nöjd medarbetarindex på lägst 80 Nulägesnivå: 81 Målnivå: 80 Uppföljningsintervall: Vartannat år Övriga kommunövergripandemål Till övriga övergripandemål kopplar förvaltningen återkommande aktiviteter i syfte att kontinuerligt förbättra och utveckla verksamheten för medborgaren, ekonomi och miljön. Organisationsbeskrivning Komunstyrelsen Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (Krisledningsnämnd) (Anders Nyberg) Beredskapssamordnare (Anders Nyberg Stab (Per Krantz) Förebyggande-avdelning (Niclas Christensen) Operativa-avdelning (Anders Björk) Kvalitet och utveckling (Anders Nyberg) Krisberedskap (Anders Nyberg) Stab 4

Staben är en tvärsektoriell verksamhet inom förvaltningen och har till uppgift att stödja förvaltningens huvudområden. Inom verksamheten ligger framför allt övergripande ansvar för personal, administration, intern samordning, ekonomihantering (ekonomi, fakturering, löner, etc.), IT, telefoni, fastighet och lokalvård. Förebyggande verksamhet Inom verksamheten förebyggande ligger primärt delområdena samordna, underlätta, tillsyn samt undersökning. Den förebyggande verksamheten hanterar även delområdet sotning och brandskyddskontroll. För att kunna utföra tillsyn och vissa delar av utbildningar krävs särskild kompetens inom juridik och förebyggande brand. Ett stort område inom förbyggandeverksamheten är den externa utbildningen. Verksamheten omfattas av samverkan, dialog och planering med utgångspunkt från kundens behov samt att genomföra utbildningar. Utbudet av utbildningar varierar och styrs av efterfrågan och behov. Utbildningar utförs av alla inom organisationen. Som resultat av ett projekt i syfte att klarlägga och utveckla kommunens trygghetsarbete är trygghetsverksamheten ett delområde i förebyggandet som syftar till att utveckla en ökad samordning och effekt av kommunens gemensamma arbete tillsammans med andra aktörer. Operativ verksamhet Verksamheten har till uppgift att bistå de som vistas och bor i kommunen vid nödläge. Denna förmåga upprätthålls genom att teoretisk och praktisk övning kontinuerligt genomförs. Dessutom genomförs insatsplanering till prioriterade objekt. Kvalitet och utveckling Verksamheten har till uppgift att genomföra kontroll och uppföljning av räddningstjänstens verksamhetsoch ambitionsmål samt att utforma underlag åt förvaltningens inriktning och utveckling. Krisberedskap Verksamheten har till uppgift att administrera den dagliga handläggningen såsom dialog, samordning, beredning och uppföljning internt och externt i kommunen. Förvaltningschefen har direkt under kommunstyrelsen samordningsansvar för kommunens krisberedskap. Verksamhetsbeskrivning Lagar, förordningar mm Verksamheten inom Värnamo regleras av: Lagen (2003:778) om Skydd mot Olyckor (LSO) med tillhörande förordning (FSO). Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO) samt MSB/SKL överenskommelse om kommunernas krisberedskap. Lagen (1988:868) om Brandfarliga och Explosiva varor(lbe) med tillhörande förordning(fbe). Av kommunfullmäktige fastställda handlingsprogram för skydd mot olyckor. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall kommunen arbeta inom huvudområdena förebyggande verksamhet och räddningstjänst. För detta anges sex delområden (samordning, underlättande, tillsyn, sotning, räddningstjänst samt undersökning), som kommunen har ansvar för. Dessa skall utföras efter det nationella målet samt av kommunen uppställda verksamhetsmål, säkerhetsmål och prestationsmål. 5

Delområden Samverka/samordna Kommunerna som ansvarar för verksamheten enligt LSO 1 kap. 6 skall samordna verksamheten samt samarbeta med varandra och andra som berörs. Underlätta Enligt samma lag skall kommunen genom rådgivning, information och på annat sätt (exv. utbildning) underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt lagstiftningen. Tillsyn Kommunen skall utöva tillsyn över efterlevande av lagen och dess föreskrifter. Tillsyn skall även utföras enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Sotning och brandskyddskontroll Kommunen skall i brandförebyggande syfte ansvara för att sotning sker av olika anläggningar samt att brandskyddskontroll utförs på dessa anläggningar. Räddningstjänst Kommunen skall ansvara för räddningstjänst inom kommunen. Kommunen skall dessutom ta tillvara möjligheten att använda andra kommuners resurser för räddningstjänst samt erbjuda andra kommuner sina tjänster. Undersökning När en räddningsinsats är slutförd skall kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatsen har genomförts. Handlingsprogram Kommunen har ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och ett för räddningstjänst. Handlingsprogrammen skall bygga på kommunens riskanalys och verksamhetsmål. Under 2014 har en förnyad riskanalys utarbetas. Analysen kommer att ligga till grund för revidering av handlingsprogrammen under 2015(ny mandat period). Under mandatperioden kommer analysen årligen att uppdateras och vid behov revideras. I kommunens handlingsprogram för räddningstjänst framgår vilken numerär som räddningstjänstens utryckningsorganisation skall ha. Utryckningsorganisationen omfattar personal i beredskap vid heltidsoch deltidsstyrkan och framgår i nedan tabell: Ort Bemanning Värnamo 1 brandingenjör, 1 insatsledare, 1 styrkeledare heltid, 3 brandman heltid, 2 brandman deltid Bredaryd 1 styrkeledare deltid, 4 brandman deltid Bor 1 styrkeledare deltid, 2 brandman deltid Rydaholm 1 styrkeledare deltid, 4 brandman deltid Anm1. En Brandman deltid i Värnamo och styrkeledare deltid i Bredaryd, Bor och Rydaholm agerar som FIP (Förstahands Insats Personer) med eget utryckningsfordon för färd direkt till nödläget. Anm2. Brandingenjör I Beredskap (BIB) delas med Gislaved och Gnosjö kommuner. BIB ingår också i den länsgemensamma RCB-funktionen (Räddningschef i beredskap). Krisberedskap Risk- och sårbarhetsanalyser Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LXO) trädde i kraft den 1 september 2006. I och med lagen har kommunen en skyldighet att för varje ny mandatperiod fastställa en plan för hur den skall hantera extraordinära händelser. Kommunens planer skall baseras på nämndsvisa risk- och sårbarhetsanalyser för all 6

verksamhet som måste kunna upprätthållas vid en extraordinär händelse inklusive sådan verksamhet som bedrivs av hel- eller delägda kommunala företag. Geografiskt områdesansvar Kommunen skall verka för att samordning av förberedelser för hantering av extraordinära händelser som genomförs inom kommunens geografiska område av statliga myndigheter, landstinget samt organisationer och företag görs. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen verka för samordningen av krishanteringen inom kommunens geografiska område. Utbildning och övning Kommunen skall svara för att förtroendevalda och anställda får erforderlig utbildning för att kunna lösa sina uppgifter och att övning av kommunens ledning och berörda förvaltningar sker regelbundet. Höjd beredskap Kommunen skall förvara, vårda, underhålla och redovisa den skyddsutrustning för allmänheten och den räddningstjänstmateriel för krig som ställs till kommunens disposition av staten. Kommunen äger rätt att använda räddningstjänstmaterielen i den fredstida räddningstjänsten enligt riktlinjer som meddelas av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Kommunen skall vidare underhålla och prova de aggregat för utomhusalarmering som behövs vid höjd beredskap. Rapportering Kommunen skall hålla länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder kommunen vidtagit för att minska risker och sårbarhet i kommunen och för att förbättra krishanteringsförmågan. Vid en inträffad extraordinär händelse skall kommunen ge länsstyrelsen fortlöpande information om läget i kommunens egen verksamhet och inom det geografiska området. Förändring, utveckling och trender Ökat antal sjukvårdslarm har i avtal med Landstinget förbundit sig att larmas på sjukvårdslarm i väntan på ambulans. Detta sker inom Rydaholms larmzon. Dessutom larmas räddningstjänsten ut vid larm om hjärtstopp i hela kommunen för att snabbt kunna undsätta den drabbade med adekvat hjärt- lungräddning och defibrillator i väntan på ambulans. Sjukvårdslarm och hjärtstoppslarm har ökat med ca 20 % per år sedan 2011. Detta innebär både ett ökat behov av kompetens och övning samt mer larmtid för operativpersonal. Information och utbildning Kravet på att hantera information och utbildning via nätet ökar inte minst med hänsyn till den media- och teknikutveckling som sker. Detta ställer nya och höga krav på förvaltningens förmåga att genom nya tekniker sprida information och kunskap till medborgaren. Denna funktion och förmåga är undermålig vid förvaltningen och är i stort behov av stöd då detta både ställer krav på resurs, kunskap och teknik. Här eftersträvar förvaltningen samordning och stöd genom kommunens informationsavdelning. Samordning Personal, kompetens och materiel är både kostsamt och en utmaning för en kommun i Värnamos storlek att bibehålla över tiden. Detta ställer krav på att ständigt värdera och finna nya vägar och möjligheter till samordning och samverkan med grannkommunerna inom länet men även över länsgränserna. Den samverkan som sker inom RäddsamF är ett utmärkt bevis på god samverkan och samordning för att hushålla med resurser. Värnamo räddningstjänst kommer att kontinuerligt driva arbetet både inom RäddsamF och i andra former i syfte att utveckla samverkan och samordning. 7

Deltidspersonal Trenden pekar på fortsatt ökad rörlighet hos förvaltningens deltidspersonal i kombination med att det i dagsläget är svårare att rekrytera deltidspersonal med lokal förankring (boende och arbete på samma ort). Förvaltningen har påbörjat ett långsiktigt arbete med att lyfta fram yrket på olika sätt i samverkan med deltidskårerna och det lokala näringslivet. Arbetet går under benämningen attraktiv räddningstjänst. Detta arbete innebär ökad marknadsföring och fler aktiviteter lokalt. Den ökade rörligheten medför behovet av att kompetensutbilda nyrekryterad personal som en ökad ekonomisk belastning av förvaltningen vilket inte tidigare har kompenserats. Personalförhållanden Personalförutsättningar Personalnumerär Befattning Anmärkning 1 Förvaltningschef Beredskapssamordnare 1 Räddningschef/chef operativa avd. Brandingenjör i beredskap 1 Stf räddningschef/spec. handläggare Brandingenjör i beredskap 1 Stabschef Tillika insatsledare i jour 1 Chef förebyggandeavdelningen Tillika insatsledare i jour 0,5 Förvaltnings ekonom 1 Förvaltningsassistent 0,5 Assistent Lönebidragsanställd 1 Spec. handläggare Beredskapshandläggning/förbygg 5 Insatsledare/handläggare Insatsledare i jour 5 Styrkeledare i vakttjänst Heltid 20 Brandmän i vakttjänst Heltid 11 Styrkeledare i beredskap Deltid 48 Brandmän i beredskap Deltid Anm. Förvaltnings ekonom och förvaltningsassistent är 1,0 tjänst uppdelad på 0,5 Förvaltnings ekonom och 0,5 assistentuppgifter. Tjänsten är idag uppdelad på 2 personer varav 0,5 är vikariatsersättning för assistentuppgifter. Pension och generationsväxling Operativ räddningstjänstpersonal har möjlighet enligt gällande avtal att gå i pension det år man fyller 58 år. Detta har medfört att förvaltningen är i en generationsväxling vilket innebär ett fortsatt behov av kompetensutveckling för efterträdare. Pensionsstruktur Pensionsår Antal Kompetens 2015 2* Brandmän 2016 3* Två insatsledare/pers. och en styrkeledare 2017 0 2018 0 2019 1 Förvaltningsekonom pension 65 år 2020 1* Brandman 2021 0 2022 1 Förvaltningsassistent *(medmöjlighet till avtalspension från ålder 58) Nämndens äskanden utöver budgetram Förvaltningen lyfter följande äskande för att säkerställa och utveckla verksamheten: Register för myndighetsutövning Projekt förstudie 2016 - Digitalisering av tillsynsregister. Kostnad 50 Kkr. 8

Arbetsmiljö Inom RäddsamF genomfördes under 2013 en omfattande inventering av arbetsmiljöuppgifter kopplade till räddningstjänstens operativa kompetens. Sammanställning visar att på ca 300 olika arbetsmiljöuppgifter som styr och påverkar verksamheten genom bl.a. utbildning, materiel och rutiner. Vid Värnamo räddningstjänst finns följande identifierat och prioriterat behov som är eftersatt: - Halkbanekörning för utryckande personal, - Motorsågskörkort enligt nya arbetsmiljökrav, - Instruktörsutbildning i rappellering för vidareutbildning inom organisationen, - Ytlivräddning vid drunkningstillbud/olycka. Kravet på en säker arbetsmiljö utvecklas kontinuerligt och arbetsgivarens ansvar är tydligt att genom kompetens förebygga skada under ett arbetsmoment. gör bedömningen att kravet på dessa arbetsmiljöutbildningar kommer medföra en ökad kostnad från 2016 på ca 50kkr. Äskande utöver tilldelad ram för 2016 och framåt är 100kkr. Ekonomi driftbudget 2015-2017 (belopp inkl äskanden ovan) DRIFTVERKSAMHET Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Nettobelopp i kkr 2013 2014 2015 2016 2017 2018 81910 FÖREBYGGANDE HÄLSOVÅRD 0 0 0 0 0 0 88010 RÄDDNINGSTJÄNST HELTID 29 860 28 490 27 534 25 979 25 903 25 903 88020 RÄDDNINGSTJÄNST DELTID 8 463 7 928 8 056 8 056 8 056 8 056 88200 FÖREBYGGANDE -155-116 -220-220 -220-220 88300 AMBULANSSJUKVÅRD -773-276 -276-276 -276-276 88400 SOTNINGSVÄSEN 0 0 0 0 0 0 88500 UPPDRAGSVERKSAMHET -2 876-3 330-2 835-2 835-2 835-2 835 89200 KRISBEREDSKAP -163-174 -116-116 -116-116 NETTOKOSTNAD 34 357 32 522 32 143 30 588 30 512 30 512 Omsättningstal och nyckeltal (minst två år bakåt, innevarande år och kommande tre år) Bokslut Bokslut Budget Budget Budget Budget Belopp i Kkr 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Intäkter tillsyn -153-195 -220-220 -220-220 Intäkter extern utbildning -1 151-1 083-1 427-1 427-1 427-1 427 Investeringsplan 2016-2020 (lämnas även separat i särskild mall) Budget Budget Budget Budget Budget Belopp i kkr Projektnr Projektblad 2016 2017 2018 2019 2020 INVENTARIER FASTIGHET 0910 1 120 325 260 185 350 IT-UTRUSTNING 0920 2 105 90 70 125 170 UTRYCKNINGSFORDON 0930 3 3 500 980 1 500 500 1 500 KOMMUNIKATION 0940 4 370 305 250 200 150 ÖVNINGSFÄLT 0960 5 195 85 200 85 450 RÄDDNINGSMATERIEL 0970 6 400 280 200 290 390 ANDNINGSSKYDD 0971 7 800 0 0 0 0 SKYDDSUTRUSTNING 0980 8 180 190 190 200 200 SUMMA INVESTERINGAR 5 670 2 255 2 670 1 585 3 210 9