ANSVAR FÖR EKONOMIN OCH FULL SYSSELSÄTTNING Arbetsgruppens rapport
Innehåll En politik som håller ihop... 5 En samlad reformagenda för ansvar, jobb, kunskap och trygghet... 6 1. Ansvar för ekonomin och full sysselsättning... 13 1.1 Ordning och reda i ekonomin... 14 1.2 Fler jobb och en tydlig arbetslinje... 14 1.3 Återupprätta kunskapslinjen... 15 1.4 Trygghet, välfärd och sammanhållning... 16 1.5 Ett öppet Sverige med goda förutsättningar i hela landet... 17 2. Utmaningar för jobb och sammanhållning i en föränderlig värld... 18 2.1 Tuff miljö för framväxten av jobb och fortsatt höga trösklar... 19 2.2 Kunskapsbrister i skolan orsakar utanförskap och försvagar konkurrenskraften 20 2.3 Sammanhållningen utmanas av krisen, brister i arbetsmarknadens funktionssätt och den internationella trenden med ökad inkomstspridning... 21 2.3.1 Huvudutmaningar för Sverige... 23 3. Fler vägar till full sysselsättning... 24 3.1 Ansvar för de offentliga finanserna lägger grunden för jobb och tillväxt... 25 3.2 Drivkrafter för att arbeta och fler jobb i växande företag... 27 3.2.1 Jobbskatteavdraget är den effektivaste åtgärden för fler jobb... 28 3.2.2 Studier och entreprenörskap ska löna sig... 29 3.2.3 Bättre villkor för entreprenörskap och företagande... 30 3.2.4 Bättre villkor för ägande och investeringar... 30 3.3 Kunskap ger konkurrenskraft... 31 3.3.1 Kunskap lägger grunden för fler jobb och ökad anställningsbarhet... 32 3.3.2 Förenkla övergången mellan skola och arbetsliv... 34 3.3.3 Stärk den högre utbildningen och forskningen... 35 3.3.4 Täppa till kunskapsluckor för ungdomar och utrikes födda... 36 3.4 Stärkt sammanhållning med bättre fungerande arbetsmarknad... 37 3.4.1 Förbättra integrationen och motverka ungdomsarbetslöshet... 38 3.4.2 Sänk trösklarna till jobb och motverka utanförskapsfällor... 39 3.4.3 Bättre matchning på arbetsmarknaden... 40 2
3.4.4 A-kassa som bygger broar till jobb... 41 3.4.5 En aktiv och effektiv arbetsmarknadspolitik... 42 3.4.6 Ökad hänsyn till integration och jobb för unga inom arbetsrätten... 43 3.4.7 Ett hållbart arbetsliv... 44 3.4.8 Ett jämställt arbetsliv... 46 3.4.9 Hjälp för dem med stora behov... 47 3.5 Enklare för företag, bättre fungerande marknader och ökade investeringar... 48 3.5.1 Infrastruktur knyter samman arbetsmarknad och produktion i hela Sverige 50 3.5.2 Bygg bostäder för jobb och studier... 51 3.5.3 Öppna för mer konkurrens... 53 4. En välfärdspolitik för social rörlighet och sammanhållning... 55 4.1 Alliansen bygger vidare på svensk välfärd... 56 4.1.1 Rättigheter och skyldigheter... 57 4.1.2 Förmåga att möta demografiska förändringar... 58 4.1.3 Ordning och reda i välfärden... 58 4.1.4 Stärkt effektivitet i offentlig sektor... 59 4.2 Stärkt arbetslinje för att motverka utanförskap... 61 4.2.1 Stärk arbetslinjen i försörjningsstödet... 61 4.2.2 Minska antalet unga förtidspensionärer... 62 4.2.3 Öka kunskapen om skillnader mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro... 63 4.3. Ökad hjälp och tillgänglighet för de mest utsatta... 64 4.3.1 Förenkla välfärdssystemen för ökad trygghet... 64 4.3.2 Psykisk ohälsa... 64 4.4 Vårda uthållighet och långsiktighet i pensionssystemet... 65 4.4.1 Förbättrad förvaltning av AP-fonderna... 66 4.4.2 Förbättrat premiepensionssystem... 66 4.4.3 Förbättrad pensionsinformation... 66 4.4.4 Fortsatta skattelättnader för pensionärer... 67 5. Finansiell stabilitet och långsiktigt hållbara offentliga finanser... 68 5.1 Stabila offentliga finanser förutsätter ansvar för de offentliga utgifterna... 71 3
5.1.1 Överskottsmålet ligger fast... 72 5.1.2 Den nationella budget- och beskattningsmakten ska värnas... 73 5.2 Värna stabiliteten på finansmarknaden... 73 5.2.1 Åtgärder för ökad motståndskraft i det finansiella systemet... 74 5.2.2 Hushållens skuldnivå tas på allvar... 74 5.3 Stärkt skydd för konsumenter... 75 5.3.1 En ansvarsfull tillgång till krediter och lån... 75 5.3.2 Stärkta möjligheter till välinformerade och aktiva konsumenter... 76 4
En politik som håller ihop Sverige står inför en rad utmaningar. Att säkra framväxten av fler jobb och ökad sysselsättning i en tuff ekonomisk omvärldsmiljö är den viktigaste av dessa. Ansvar för hållbara offentliga finanser är utgångspunkten för den ekonomiska politiken och ett nödvändigt villkor för alla reformer. Därför är alla förslag som presenteras i rapporten villkorade mot att deras genomförande inte äventyrar de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Hållbara offentliga finanser, jobb, kunskap och trygghet utgör våra huvudprioriteringar. Det är genom att värna dessa fyra områden vi lägger grunden för ett samhälle med full sysselsättning, trygg välfärd och god sammanhållning. Förutsatt att de offentliga finanserna tillåter det är därför inriktningen att genomföra förslagen i en prioritetsordning där jobbskatteavdraget som riktar sig till låg- och medelinkomsttagare förstärks, brytpunkten för statlig inkomstskatt höjs och skatten för pensionärer sänks samt att resurser till skolan, sjukvården och polisen tillförs. Andra skatteförslag som till exempel bolags- eller ägarskatterna kan först bli aktuella när reformerna ovan viktiga välfärdssatsningar och skattelättnader för främst låg- och medelinkomsttagare har genomförts och om de offentliga finanserna och det ekonomiska läget så tillåter. Givet våra tydliga ambitioner att genomföra skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare och för förstärkt välfärd samt utgångspunkten att reformutrymmet är begränsat, gör vi i dag bedömningen att värnskatten inte kommer att kunna avskaffas under kommande mandatperiod. Värnskatten som är en extra skatt på studier och entreprenörskap och skadlig för företagande och framväxten av nya jobb bör dock avvecklas på sikt. Ett eventuellt framtida borttagande av värnskatten kräver att prioriterade fördelningspolitiska reformer och andra viktiga skattereformer har genomförts. 5
En samlad reformagenda för ansvar, jobb, kunskap och trygghet Nya Moderaterna söker väljarnas förtroende för att tillsammans med de andra partierna i Alliansen ta ansvar och skapa förutsättningar för fler jobb och ökad trygghet. I de tio punkterna nedan sammanfattas våra viktigaste prioriteringar och ambitioner för nästa mandatperiod. 1. Starka offentliga finanser och bibehållet överskottsmål Ordning och reda i de offentliga finanserna är en förutsättning för uthållig tillväxt, långsiktigt jobbskapande och en trygg finansiering av välfärden. Välskötta offentliga finanser skapar trygghet för företag att investera och för hushåll att konsumera. Svaga offentliga finanser som hotar välfärden slår hårdast mot dem i samhället som är i störst behov av stöd från samhället. Det ska därför förhindras. Starka offentliga finanser ger motståndskraft mot kriser och skapar utrymme att dämpa krisers effekter på ekonomin. Förtroende för den ekonomiska politiken är en förutsättning för att stimulanser ska fungera och för att penning- och finanspolitiken ska kunna samverka effektivt. Det finanspolitiska ramverket är centralt i vår ekonomiska politik och lägger grunden för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Ramverket ger ökad förutsägbarhet och trygghet för företag och hushåll. Överskottsmålet på 1 procent över en konjunkturcykel och utgiftstaket är viktigt för att säkra ordning och reda i ekonomin, värna säkerhetsmarginaler samt för att upprätthålla en hög trovärdighet för den ekonomiska politiken. 2. Göra det mer lönsamt att arbeta och stärka drivkrafterna för studier och ansvarstagande Moderaterna anser att det ska löna sig att arbeta. Sänkta inkomstskatter i form av jobbskatteavdrag är den mest effektiva åtgärden för fler jobb. Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt att arbeta och ökar arbetskraftsdeltagandet. På sikt bidrar det till ökad sysselsättning och stärkt konkurrenskraft. Jobbskatteavdraget är särskilt viktigt för att öka lönsamheten av arbete för dem med små eller medelstora inkomster. Det är prioriterat att genomföra ytterligare förstärkningar av jobbskatteavdraget. Vi vill också fortsätta att sänka skatten för landets pensionärer i motsvarande grad. För att klara framväxten av nya jobb behöver Sverige fler människor som forskar, startar företag samt studerar naturvetenskap och teknik men också andra områden såsom design. Höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt medför att det blir mer lönsamt med studier och entreprenörskap. Fortfarande betalar ungefär 13 procent av barnmorskorna, drygt var fjärde polis och nästan 40 procent av ingenjörerna statlig 6
inkomstskatt. Det är inte rimligt. I samband med ytterligare steg i jobbskatteavdraget är det därför prioriterat att höja brytpunkten. Givet våra tydliga ambitioner för skattelättnader för låg- och medelinkomsttagare och för förstärkt välfärd samt utgångspunkten att reformutrymmet är begränsat gör vi i dag bedömningen att värnskatten inte kommer att kunna avskaffas under kommande mandatperiod. Värnskatten som är en extra skatt på studier och entreprenörskap och är skadlig för företagande och framväxten av nya jobb bör dock avvecklas på sikt. Ett eventuellt framtida borttagande av värnskatten kräver att prioriterade fördelningspolitiska reformer och andra viktiga skattereformer har genomförts. 3. Förbättra arbetsmarknadens funktionssätt för att främst ungdomar och utrikes födda ska komma i jobb Den svenska modellen ska värnas och utvecklas för ökad sammanhållning. Arbetsmarknadens parter har genom lönebildningen och övriga villkor på arbetsmarknaden ett stort ansvar för att höga trösklar inte stänger människor ute. Ett allvarligt strukturproblem är att vissa grupper, exempelvis personer som saknar gymnasieutbildning, funktionshindrade, utrikes födda, unga och långtidsarbetslösa, har betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden. En arbetsmarknad som vänder ryggen åt dem som står utanför hotar sammanhållningen och välfärden. Här måste vi fortsätta att arbeta målmedvetet för att sänka trösklar och skapa bredare vägar till jobb. Sänkta totala lönekostnader via exempelvis nystarts- och instegsjobb kan, tillsammans med utbildning och arbetsmarknadspolitik, bidra till att förbättra möjligheterna för människor med svag förankring på arbetsmarknaden att få jobb. Det är prioriterat att förstärka dessa reformer för att öka efterfrågan på arbetskraft. Att underlätta övergången mellan skola och arbetsliv genom att öka antalet lärlingar, bland annat genom stärkt handledning och höjt anordnarbidrag, är också prioriterat. För att göra det mer attraktivt att anställa personer med mindre erfarenhet vill vi även förlänga provanställningen från sex till tolv månader. Vi har genomfört stora förändringar i trygghets- och omställningsförsäkringarna vilket bidragit till minskat utanförskap och lägre jämviktsarbetslöshet. Det är nu viktigt att vårda genomförda reformer och inte göra nya stora förändringar. Arbetslinjen inom försörjningsstödet behöver däremot förtydligas med utökade möjligheter att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik och krav på att aktivt delta i arbetskraften. Integrationen behöver stärkas med bland annat ökade möjligheter och skärpta krav på att lära sig svenska. Undervisningstiden i SFI bör öka och etableringsreformen omfatta fler. Det bör också vara möjligt att sänka etableringsersättningen för den som inte når tillräckliga resultat i SFI-undervisningen. Vidare bör det ställas större krav på egen försörjning vid anhöriginvandring. Allt detta för att ge de människor som kommit till Sverige från andra länder de förutsättningar de behöver för att kunna hitta jobb och den trygghet och gemenskap som kommer av sysselsättning. 7
Vi anser att trösklarna på arbetsmarknaden bör sänkas och flexibiliteten öka för att fler unga och utrikes födda ska komma in. Vi anser att parterna har det huvudsakliga ansvaret för de centrala villkoren på arbetsmarknaden. Huvudvägen framåt är därför att parterna finner lösningar via breda uppgörelser som förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Vår bedömning är att en sådan vilja finns hos parterna och vi är beredda att stötta en sådan process. Vi värnar att alla som arbetar omfattas av arbetslöshetsförsäkringen och den trygghet som följer av det. Att fackföreningarna har huvudmannaskapet för A-kassan skapar en naturlig koppling till tryggheten som arbetstagare. En obligatorisk A-kassa har visat sig svår att genomföra. För att säkra en hög anslutningsgrad är vi i stället öppna för att eventuellt ta bort den tidigare differentieringen av arbetslöshetsavgiften. Detta förutsätter att parterna sluter avtal som sänker trösklarna till jobb, så att fler ungdomar och utrikes födda kan komma i jobb och att svårigheterna för dem som står utan arbete inte förstärks. Att höja taket i A-kassan är inte prioriterat mot bakgrund av de negativa sysselsättningseffekter en sådan förändring skulle medföra. 4. Förbättrat företagsklimat och stärkta drivkrafter för entreprenörskap leder till fler nya jobb För att öka efterfrågan på arbetskraft krävs en politik för ökad tillväxt och växande företag. Företagande, entreprenörskap och innovation är avgörande för tillväxten. Åtgärder för att förenkla företagande och öka drivkrafterna för entreprenörskap är därför ett brett samhällsintresse. Nivån och utformningen på skatter har en stor betydelse för företags möjlighet att starta och växa. OECD menar att inkomstskatter följt av bolagsskatten hämmar tillväxten mest. När ekonomin tillåter och andra viktiga prioriteringar inom välfärdsoch skatteområdet har kunnat genomföras vill vi därför fortsätta att sänka bolagsskatten. Sänkningar av bolagsskattesatsen ska åtminstone delvis finansieras av att bolagsskattebasen breddas. Även ägarbeskattningen påverkar investeringsbeslut. Förutsatt att det finns utrymme i de offentliga finanserna och att viktiga välfärdssatsningar samt prioriterade skattelättnader för främst låg- och medelinkomsttagare har kunnat genomföras har vi som ambition att sänka ägarskatterna. Förändringar i ägarskatten ska genomföras på ett sådant sätt att de främjar investeringar och motverkar skattedrivna upplägg som syftar till att undandra sig beskattning. Företagare upplever generellt att samhällsservicen är god men de kan samtidigt vittna om enskilda händelser eller processer som på ett påtagligt sätt försvårar för verksamheten. Ett återkommande problem är att handläggningsprocesser drar ut på tiden. Vi vill se ökad service hos den offentliga förvaltningen och en översyn av miljöbalken i syfte att harmonisera offentliga aktörers beslut och korta handläggningstiderna. 8
Vi vill också öka rättsäkerheten och kvaliteten i skattemål genom att överväga mer specialisering inom eller mellan domstolar samt att sträva mot att tyngdpunkten i skatteprocessen ligger i förvaltningsrätten. 5. Återupprätta kunskapslinjen i skolan och stärk likvärdigheten Sverige ska tillhöra de länder som har sin främsta konkurrensfördel i kunskap, teknik och innovationer. För att klara det krävs en välutbildad arbetskraft och att många väljer att fördjupa sina kunskaper genom akademiska studier och forskning. Sverige ska också vara ett sammanhållet land vilket ställer höga krav på en skola som rustar alla med goda förutsättningar för att möta den moderna arbetsmarknaden. Årtionden av en skolpolitik som underminerade kunskap och lärarens roll har resulterat i sjunkande studieresultat och hög ungdomsarbetslöshet. Alliansen har tagit viktiga steg för att återupprätta kunskapslinjen. Tidigare betyg, fler nationella prov och inrättandet av lektorer och förstelärare är tre exempel på hur en lång och mödosam återupprustning av skolan har inletts. Vi har också förstärkt fokus på betydelsen av inlärningsstöd. Detta är centralt för att elever ska kunna få individuellt anpassat stöd. För att komma till rätta med skolans problem har reformtempot varit högt. Det är viktigt att det finns tid för lärare och rektorer att förbättra skolan utifrån de förstärka förutsättningarna. Det är centralt att reformer nu kommer på plats och att ytterligare åtgärder genomförs i en takt som värnar arbetsron i skolan. Att stärka kunskapsuppdraget och likvärdigheten är en fortsatt utmaning. Vi vill öka resurserna till undervisningsstöd och införa fler nationella prov. Vi vill också utöka antalet förstelärare och lektorer samt att hitta former för extra stöd till lärare som arbetar på socialt utsatta skolor. Det är viktigt att elever får tidigare återkoppling om deras kunskapsinhämtning. Vi har därför infört betyg från årskurs 6. Denna reform ska nu få verka och utvärderas. Samtidigt är det, på grund av de långa ledtiderna för förändringar inom skolan, viktigt att börja förbereda möjligheterna att kunna ge tidigare betyg. Vid ett eventuellt införande av tidigare betyg bedöms årskurs 3 vara en lämplig tidpunkt. För att stärka likvärdigheten är det också prioriterat att föreslå obligatorisk förskoleklass, sommarundervisning och mer undervisningstid i matematik. Det är en ambition att när de offentliga finanserna tillåter gradvis öka undervisningstiden i svenska och engelska samt ytterligare förstärka matematikundervisningen. 6. Öka tillgången på bostäder Bostadsbristen i främst storstäder och studieorter riskerar att försämra arbetsmarknadens funktionssätt och påverka människors jobbchanser negativt. För många ungdomar innebär det också svårigheter att flytta hemifrån och ta klivet in i vuxenlivet. Det är angeläget att öka tillgången på bostäder för att motverka flaskhalsar och främja rörlighet på arbetsmarknaden. Speciellt är det viktigt att stärka och utveckla hyresrättens ställning och förutsättningar. 9
För att öka byggandet vill vi effektivisera markanvisningen, snabba på plan- och byggprocesser samt införa ett förenklat planförfarande. Minskat administrativt krångel, mer rättssäkra processer och mindre detaljstyrning kommer att underlätta nybyggnation. Det bör även prövas att införa åtgärder när tidsgränsen för bygglov överskrids. Möjligheten att finansiera nybyggnation av hyresrätter bör stärkas genom att förlänga tiden för presumtionshyror. Genom en sådan förändring påverkas inga befintliga hyresgäster samtidigt som det blir mer lönsamt att bygga nytt. Konkurrensen i byggbranschen behöver också skärpas för att minska byggkostnaderna, till exempel bör det prövas hur bonusar får utformas och uppdraget till Konkurrensverket bör förtydligas. Det befintliga bostadsbeståndet behöver också nyttjas bättre. Bostadsrättsföreningarnas möjlighet att förhindra andrahandsuthyrning bör begränsas och ägarlägenheter bör tillåtas inom befintligt bestånd. 7. Stärkt kvalitet, tillgänglighet och likvärdighet i sjukvården Patienten ska stå i centrum i sjukvården. Det är den med störst vårdbehov som ska få hjälp först och kvaliteten i sjukvården har högsta prioritet. Vi ska hela tiden eftersträva att vården utgår ifrån den senaste kunskapen så att kvaliteten i sjukvården fortsätter att förbättras. Kvalitet inom sjukvården bygger på motiverad och välutbildad personal. Sjukvården bör vara en attraktiv arbetsplats som ger utrymme för utveckling för alla anställda. Det ska vara enkelt att träffa en läkare och gå snabbt att få tid på en vårdenhet för både besök och behandling. Tillgängligheten har ökat markant i hela landet och på många ställen har vårdköer halverats och på vissa områden helt försvunnit. Att fortsätta arbetet för en köfri hälso- och sjukvård i hela landet är prioriterat. I Sverige bör alla medborgare erbjudas vård av hög kvalitet, utan att diskrimineras och oavsett inkomst eller bostadsort. Vi arbetar vidare för att mer information lättare ska finnas tillgänglig för alla patienter och deras anhöriga. För oss är ökad kvalitet, bättre tillgänglighet och stärkt egenmakt för patienten de viktigaste instrumenten för att uppnå en mer likvärdig sjukvård för alla. 8. Värna sammanhållningen Sverige ska vara ett land med god sammanhållning. Frånvaro av stora klyftor lägger grunden för ett mer harmoniskt samhälle. En tydlig arbetslinje, kunskapslinje i skolan och hög kvalitet i välfärdens verksamheter motverkar klyftor och främjar social rörlighet. Välfärden ska både vara en språngbräda som jämnar ut livschanser och ett skyddsnät som tar emot och gör det möjligt att komma tillbaka. Välfärden ska säkra rimliga villkor för alla och vara en trygghet vid till exempel sjukdom, arbetslöshet eller olyckor. 10
För personer i behov av extra stöd är det centralt att utforma bidrag så att de inte förtar drivkrafterna att utbilda och anstränga sig. Höga marginal- och tröskeleffekter riskerar att skapa utanförskapsfällor och klyftor. Det är särskilt viktigt att motverka att barn drabbas av att föräldrar befinner sig i en ekonomiskt utsatt position. Behovet av extra stöd till barnfamiljer, till exempel genom barndelen i bostadsbidraget, får kontinuerligt prövas. En annan grupp vars ekonomiska situation måste följas noga är pensionärerna. Tillsammans med skattelättnader för att arbeta är vi beredda att gå vidare med ytterligare skattelättnader på pensioner. Även gränserna och nivåerna i bostadstillägget kan prövas för att stärka pensionärernas ekonomi när de offentliga finanserna så tillåter. 9. Minska Sveriges påverkan på klimatet och miljön Sverige kan och bör föregå med gott exempel för att bromsa den globala uppvärmningen. Detta bör ske både genom att minska utsläppen här i Sverige, men också genom att bidra till åtgärder utomlands där klimatinsatser ofta är mer kostnadseffektiva. Utsläppsmålet för växthusgaser bör vara det överordnade målet för klimat- och energipolitiken. Visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser 2050 ligger fast. Utsläppsmålen bortom 2020 måste sättas ambitiöst. Etappmål för 2030 och 2040 bör sättas upp. Tack vare Sveriges ambitiösa miljö-, klimat- och energipolitik har vi redan kommit långt. Vi använder både kraftigt klimatpåverkande ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt, samt subventioner för att främja klimatsmarta alternativ. Klimatmålet för 2020 bedöms nås och vi har bland de lägsta utsläppen i världen per BNP-enhet. Vi föreslår ingen generell höjning av koldioxidskatten under nästa mandatperiod, mot bakgrund av att klimatmålen kan nås genom andra åtgärder. En generellt höjd koldioxidskatt är dessutom en tung pålaga för jobb och företagande på landsbygden. För att möta klimatutmaningen vill vi fortsätta att minska nedsättningar och undantag från den generella koldioxidskattenivån, i syfte att sträva mot ett och samma pris på koldioxid oavsett bränslets användningsområde. Därmed är det också angeläget med en energiskatt som utgår ifrån energiinnehåll även på drivmedel. Regeringen har beslutat om historiskt stora satsningar på kollektiv infrastruktur. Vi vill fortsätta att prioritera om- och nybyggnation av järnvägen för att möta framtidens behov. Lokalt och nationellt vill vi fortsätta att stärka kollektivtrafiken. Fordonsinköp bör styras mot fordon med låg klimatpåverkan. De nuvarande styrmedlen är snåriga och ineffektiva. I det sammanhanget kan ett s.k. bonus-malus system ett styrmedel riktat mot nyregistrerade bilar, där en premie (bonus) ges till bränslesnåla bilar och en skatt (malus) måste betalas för bränsleslukande bilar, övervägas som en ersättare till den nuvarande supermiljöbilspremien, fordonskattebefrielsen och de nedsatta förmånsvärdena för vissa miljöbilar. Likaså bör 11
fordonsskattens klimatprofil anpassas i takt med att den teknologiska utvecklingen fortskrider. 10. Öka tryggheten från brott Att bli utsatt för brott är kanske den största frihetsinskränkningen. Särskilt allvarligt upplevs brott som riktar sig mot den egna kroppen och hemmet. Personer som begår vålds- och övergreppsbrott ska dömas till hårdare straff än i dag. Vi vill prioritera mer resurser till att utreda och lösa brott såsom inbrott och rån. De personer som utför dessa brott ska också dömas till längre straff. Särskilt problematisk är brottsligheten bland unga. Det finns en överslätande attityd mot unga brottslingar som förminskar brottsoffret samt begränsar förövarens möjligheter att komma tillbaka till ett liv fritt från kriminalitet. Tidigare insatser, slopade ungdomsrabatter och fler förebyggande åtgärder i riskgrupper är prioriterat. I områden med stort utanförskap finns en förhöjd risk för kriminalitet. Brottslighet skapar otrygghet och riskerar att ytterligare fördjupa utanförskapet i hela bostadsområden. 12
1. Ansvar för ekonomin och full sysselsättning Full sysselsättning är en central utgångspunkt för den ekonomiska politiken och innebär att alla som kan och vill arbeta också ska ha ett jobb. Med jobb kommer mer än egen försörjning. Arbetskamrater och känslan av att vara behövd bidrar till en trygg vardag och ökad livskvalitet. Kampen mot utanförskap är en huvuduppgift för politiken. Människan är vår utgångspunkt. Varje person har både förmågor och brister. Med frihet kan var och en växa utifrån sina förutsättningar och intressen. I ett fritt samhälle finns förutsättningar för att ta tillvara alla människors arbetsförmåga och kreativitet. Där finns möjligheten att bygga gemenskap och solidaritet med andra, men också förutsättningar för att leva sitt liv efter eget huvud. Med människan som utgångspunkt är rättvisa och trygghet viktiga värden. Genom en gemensamt finansierad förskola och skola med hög kvalitet ges alla människor möjligheten till likvärdiga förutsättningar och social rörlighet underlättas. Klyftor och orättvisor måste motverkas, framför allt genom fler vägar till jobb och lika tillgång till vård och omsorg. Hög sysselsättning är en förutsättning för att kunna finansiera god kvalitet och tillgänglighet i välfärden. Låga trösklar och starka drivkrafter på arbetsmarknaden är därför viktigt såväl för den enskilde som för samhället i stort. Det ska alltid löna sig att arbeta. Tillväxt lägger grunden för en bättre framtid. En växande ekonomi är en förutsättning för möjligheten till jobb och välfärd för alla. Tillväxt förutsätter utbildning, forskning, företagande, innovationer och entreprenörskap. Politiken ska stödja människor i sökandet efter ny kunskap och företags möjligheter att starta, växa och anställa. Vår ekonomiska politik vilar på ordning och reda, en tydlig arbetslinje, en skola som rustar alla med kunskap, goda förutsättningar för entreprenörer och en strävan efter sammanhållning. För oss är det också viktigt att det ska vara möjligt att leva, jobba och bo i hela Sverige. 13
1.1 Ordning och reda i ekonomin Ökad sysselsättning och bättre välfärd förutsätter ordning och reda i ekonomin. Varje regering som inte bedriver en ansvarsfull ekonomisk politik för långsiktigt hållbara offentliga finanser riskerar att gradvis urholka förtroendet från hushåll, företag och finansmarknader och därigenom försämra förutsättningarna för jobb, investeringar och tillväxt. Ansvar för de offentliga finanserna är därför startpunkten för en politik för full sysselsättning. Långsiktigt hållbara finanser skapar trygghet vilket leder till ökad konsumtion och investeringar som ger jobb. Ett finanspolitiskt ramverk som motverkar kortsiktighet i den ekonomiska politiken tjänar Sverige väl. När ordning och reda åsidosätts blir riskerna som störst för dem som behöver välfärden mest. Politiska alternativ som inte tar ansvar för statens finanser eller som gör sig beroende av partier som saknar respekt för ramverket hotar grundtryggheten i samhället. Ordning och reda i offentliga finanser är också nödvändigt för att kunna möta kriser i ekonomin och trygga välfärden genom lågkonjunkturer. Överskottsmålet på en procent över konjunkturcykeln och utgiftstaket är viktiga bidragande faktorer till förtroendet för den ekonomiska politiken. Överskottsmålet föreslås ligga fast under nästa mandatperiod. 1.2 Fler jobb och en tydlig arbetslinje Vägen till full sysselsättning går via arbetslinjen. Med arbetslinjen menar vi att det alltid ska löna sig att arbeta och att varje persons arbetsförmåga ska tas tillvara. Sedan 2006 har Alliansen stärkt arbetslinjen. Sänkta inkomstskatter i form av jobbskatteavdrag har varit en viktig pusselbit för att göra det mer lönsamt att arbeta. Sänkta inkomstskatter stärker arbetslinjen genom att göra jobb, studier och entreprenörskap mer lönsamt. Arbetslinjen bygger på drivkrafter att arbeta, goda förutsättningar att anställa och aktiv hjälp in på arbetsmarknaden för dem som står utanför. Den bygger också på en förväntan att alla som kan söker egen försörjning. För dem med stora behov menar vi att det första välfärdsvalet är att stödja människor så att den arbetsförmåga som finns kan omsättas i eget arbete. Det bygger självtilliten och samhället starkare än ensidigt bidragsberoende. Arbetslinjen ska vara tydlig i bidrags- och transfereringssystemen. Trygghet vid arbetslöshet och sjukdom ska kombineras med drivkrafter och vägar tillbaka till jobb. 14
Den enskildes arbetsförmåga ska prövas mot arbetsmarknaden. Det ska alltid finnas drivkrafter att lämna utanförskap. Vår utgångspunkt är den svenska modellen. Vi värnar en fortsatt utveckling av villkoren på arbetsmarknaden som leder till stabilitet och god löne- och sysselsättningsutveckling. Den svenska modellen ska utmärkas av dynamik och förmåga till anpassning. Det har varit Sveriges framgångsmodell så här långt. Den stora utmaningen är att fortsätta att utveckla vår samhällsmodell för att ungdomar och utrikes födda ska få bättre förutsättningar att komma i arbete. Entreprenörskap, företagsamhet och innovationer är avgörande för tillväxt och välfärd. Det är genom skatteintäkter från jobb i privat sektor som vi kan finansiera den offentliga välfärden. Att många vill bli företagare och entreprenörer är avgörande för hela samhällsutvecklingen. Vi ska fortsätta att tillhöra de mest kreativa och innovativa länderna. Entreprenörskap och företagande är förknippat med hårt arbete och risktagande. Till exempel leder forskning eller andra innovationsprocesser inte alltid till kommersialiserbara innovationer. För att upprätthålla investeringar och utveckling är det därför viktigt med ett skattesystem som främjar drivkrafter och ansträngningar. Företag ska också mötas med hög service från myndigheter och annan offentlig verksamhet. Byråkrati och krångel ska undvikas. Stabila spelregler och entydiga villkor från det offentliga underlättar för entreprenörskap. 1.3 Återupprätta kunskapslinjen Kunskap till alla genom en allmän och fri skola skapar förutsättningar för var och en att göra det mesta av sin förmåga. En skola som rustar alla med kunskap lägger grunden för ett innovativt och kreativt samhälle med såväl många jobb och företag som höga löner och god välfärd. En tydlig kunskapslinje är det bästa sättet att minska betydelsen av det sociala arvet. Vi tror på egenmakt där elever och föräldrar själva kan välja skola och pedagogisk inriktning men vi anser också att det är ett gemensamt ansvar att säkra kvalitet och likvärdighet. Kunskap ska vara i fokus genom hela skolan och det finns ett stort ansvar att hjälpa alla elever att klara skolan. Vi tror på mer inlärningsstöd, fler nationella prov och tydligare och tidigare återkoppling till eleven. Elevers kunskaper i matematik och språk är centrala för såväl arbetsmarknaden som vidare studier. För att rusta alla elever för den moderna arbetsmarknaden behöver skolan bli bättre på att kombinera praktik och 15