AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu lars@wesee.eu Denna handling finns på URL: www.tjust.eu/paradigm/index.htm Till VINNOVA Stockholm BILAGA 1 2009-03-01 ANSÖKAN PARADIGM Företaget wesee ab och samarbetande partner ansöker i Vinnova utlysning 2009-03-03 Every day IT - IT-demonstrations 1 500 000 + 500 000 kr för wesee E-cards STATE OF THE ART Vi har valt namnet Paradigm på vår ansökan. Thomas Kuhn beskrev år 1962 begreppet i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur. Ordet brukar användas som beteckning på byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder. Det kännetecknas av ett tankemönster, normalvetenskap, som forskarsamhället självt inte är direkt medvetet om, genomgår vissa faser. Fas 1: Problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar. Web 1 dynastin efterföljs av web 2 och web 3 dynastierna som innebär förenklingar för användarna samtidigt som den tekniska komplexiteten ökar med skalteknik, JAVA-programmering, Bloggteknik, CSS, databaser mm. Fas 2: Något onormalt som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess sanning är överordnad vad som motsäger den, inträffar. När jag träffade Vinnovas IT expert Herbert Sanders sa han flera gånger Man kan... och utgick då från sitt tankemönsters ramar. På den halvtimma vi hade på oss klarade jag inte av att få honom att tänka på annat sätt. Andra exempel är Steve Jobs i mötet med IBM s direktörer. Fas 3: Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
Uppfinningen E-card åren 2002-2004. Det ligger inget märkligt i att E-card uppstår i extrem glesbygd långt borta från universitetens kollektiv. Fas 4: Forskningen uppnår förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs. XMP och länkar mellan objekt i bilder, dokument och foldrar (2005). Förverkligande och Global utvidgning (denna ansökan). Fas 5: Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet. E-card kommer endast att delvis ersätta Hemside- och Databasteknik. I stället kommer E-card att skapa en ny parallell marknad på samma sätt som Netscape en gång gjorde. Paradigm är ojämförbara, inkommensurabla, och måste bedömas utifrån en position i ett paradigm. När Vinnova begär State of the art så är det en mycket svår fråga att besvara eftersom State of the art på E-card inte existerar förrän paradigmet skett. När Mosaic och Netscape skapades var det svårt att beskriva jämförande eftersom något likartat inte fanns. Få kunde förutse, jämför: en fluga som flyger förbi. Synen på företeelserna paradigm och paradigmskifte har blivit generellt accepterad inom både naturvetenskap och humaniora. Jämför: http://sv.wikipedia.org/wiki/paradigm Sökningar vid Amerikanska och Europeiska patentmyndigheter visar, att E-card är ensam om sin teknik. State-of-the art: Fortsätter på Bilaga 1:01 VINNOVA inbjuder små- och medelstora företag att, med stöd av IT-utvecklare, forskare och problemägare, inkomma med ansökan om finansiering av projekt inom utlysningen Var dags IT-demonstratorer inom Innovativ användning av IT. Syftet med utlysningen är att utgå från användarnas egna behov för att generera nyskapande IT-baserade produkter och tjänster som efterfrågas av individer. Ämnesområdet för utlysningen är IT-baserade produkter och tjänster som för individen skapar en mer praktisk och effektiv vardag (nytta som drivkraft för innovation) eller bidrar till att individens fritid blir nöjsam och mer inspirerande (nöje..). Vår Vykortmetod, E-card, har så vitt användningsområde att den lika bra passar in i temat nytta som nöje. Det ställs krav på att vissa roller är tillsatta, se figur nedan tv. - Problemägare, som i projektet ska representera och engagera individen. - Forskare, som i projektet nyttiggör och bygger upp (akademisk) kunskap. - IT-utvecklare, som kan utveckla de tekniska lösningarna. Vi kommer att arbeta med en iterativ projektmodell som illustreras av figuren th. Problemägare är samtliga: Forskare, Programmerare, Användare och Projektledning i minst någon av sina vardagliga livsroller. Det innebär att vår modellen inte kan få så skarpa konturer som i Vinnovas modell nedan till vänster. 2
VÅRA STARKA SIDOR Digital Vykortteknik, här kallat E-card, är ett paradigmskifte i förhållande till Hemsideoch Databasteknik som är den väsentligaste konkurrenten. E-card tekniken är enkel i jämförelse med Hemsidor och Databaser och når därför en mångfalt större marknad. Enkelheten innebär låg användarkostnad vilket medför mycket stor marknad. Marknaden består av ca 2 miljarder PC och ännu fler än så mobiltelefonanvändare. Tekniken har överlägsna egenskaper för digital informationslagring i hundratals år. Med E-card kan vissa saker utföras som det är omöjligt att åstadkomma med Hemsideteknik av principiella skäl. Med E-card kan mer än hundra miljoner årligen sparas till svenskt kultur och näringsliv. Produkten kan marknadsföras med lavineffekt. Ingen annan känd produkt har den möjligheten. Vi erbjuder Vinnova som motprestation programvarulicenser till ett värde motsvarande bidragets storlek. Förslag: Statliga museer samt länsmuseer. Förmodligen kan E-card göras kompatibel i PC och Mobiltelefoner. Vi har de förutsättningar som krävs för att utveckla tekniken som knappast skulle kunnat uppstå i ett universitets eller en storstads innovationsmiljö. Tekniken kan komma att bli ett nytt Google. Företaget wesee ab är flexibelt. Vi har inget dyrt team. Dock, var dag som går innebär för oss en kostnad och förlust av marknad. SVÅRA SIDOR Paradigmskiften är svåra att förklara, på några få sidor, innan de ägt rum. Vår situation liknar inte det man är van vid och det som är annorlunda skapar ofta misstänksamhet och rädsla. Ju mer abstrakt och ju större innovationshöjd, desto svårare blir uppgiften att skriva en förtroendeingivande ansökan. På den svenska finansmarknaden finns inga affärsänglar som går in i tidiga skeden i mjukvaror. Vinnova är därför vår enda möjlighet. Ett företag som startas med syfte att utveckla en uppfinning har givetvis inga intäkter förrän produkten når marknaden. Det är normalt men på svensk kapitalmarknad finns ett tomrum just här. Många företag har en ekonomisk situation och en styrelse som utan svårighet kan finansiera företagets behov av FoU om de vill och tror tillräckligt mycket på idén och marknaden. Mot det kan vi endast konkurrera med innovationshöjd och stor marknad, men där har vi ju rätt mycket att komma med. Vi ligger mitt i prick för EU s och svenska regeringens strävanden om fler innovativa svenska företag och fler innovationer som når fram till marknaden. Men vi är inte säkra på att Vinnovas utvärderingskriterier premierar det. Kulturskillnader mellan Vinnovas universitetskultur och näringslivets (vårt) behov av behovsinriktad FoU. På många företag skapas en kultur där nya idéer och uppfinningar har lika stor chans att slå rot som en smörklick i helvetet. / CIO Sweden SVAGA SIDOR Vi saknar kapital för att skapa det team som behövs för att komma vidare. Vi behöver verkligen Vinnovas bidrag för att skapa ett team och bidra till att nå EU s och svenska regeringens mål i2010. E-card passar bra för både Nytta och Nöje. 3
HISTORIK 1989 Uppfinnarjocke använder databasteknik för att bevara det digitala kulturarvet. 1994 Men han känner att det inte fungerar bra och letar efter annat sätt att arbeta. 2000 Jocke hittar IPTC (Vykortmetoden) och börjar på försök använda det. 2003 Jocke hittar XMP som är bättre än IPTC. 2004 Staffan Wallström på Nutek förstår Jockes vision och beviljar såddfinansiering. 2004 Företaget wesee ab bildas. 2004 Ett team skapas och försöksverksamhet påbörjas. 2005 Det går bättre än väntat. Nya idéer, men pengarna tar slut. Teamet splittras. 2006 Jocke söker kapital och blir finansmarknadsexpert. 2007 Nya idéer har mognat. 2008-03-03. Ansökan TJUSTKORGEN lämnas till Vinnova. 2008 Avslag, Man får inte ha en redan färdig produkt. Det har vi inte, men protester ignoreras. 2008-09-15. Ansökan DELIGHTED lämnas till Vinnova. 2008-12-18. Avslag. De av Vinnovas handläggare muntligt framförda skälen för avslag sammanfaller inte med de i protokoll 2009-01-28 och -02-02 angivna skälen. Se nästa avsnitt. 2009-03-03. Ansökan PARADIGM skriven utifrån tidigare erfarenheter och beslutsprotokoll. Erfarenheter från tidigare ansökningar. Vi har sökt TjustKorgen våren 2008 och Delighted hösten 2008. Båda har avslagits. Analys: TjustKorgen (Avslagsbeslut daterat 2009-02-02, Alexander Nilsson) Fördelar: Konsortie relevant del i genomförandet. Starkt engagemang. Nackdelar: 01 - Ansökningen presenterar inte på ett övertygande sätt behovet av produkten från användarnas sida. C: Denna ansökan är mer utförlig. 02 - Ansökningen visar inte upp en tillfredställande state of the art (tex bild av befintliga, etablerade tekniker som kan hantera samma uppgift eller behov; bild av möjligheterna med HTML-sidor) C: Denna ansökan är mer utförlig. 03 - Kapaciteten hos sökande företag är inte övertygande. Exempelvis har man inte haft någon omsättning sedan 2005. C: Det är en normal situation för företag som skapas utifrån en uppfinning. Att satsa på sådana nystartade innovativa företag är helt i överensstämmelse med i2010 och Regeringens uppdrag till Vinnova. 04 - Man avser att konkurrera med www. C: Ja, men det beror litet på hur www definieras. 05 - förväntar sig ha 40 miljoner användare till 2010 utan att övertygande kunna beskriva... C: Om vi kunde övertygande beskriva skulle vi kunna låna erforderligt kapital i en bank och högriskkapital från Vinnova skulle ej behövas. 06 - Budgeten är svårläst och genomförbarheten blir därmed svårbedömd. C: Utrymmet i ansökan är begränsat. Fråga gärna om något är oklart, 0493-67074. 4
Delighted (Avslagsbeslut daterat 2009-01-28, Alexander Nilsson) Fördelar: Stort engagemang och storslagna idéer. Tillämpningsområden många, varierande och tankeväckande. Konsortie med bred IT-kompetens och bra forskningskompetens. Behovet av att förenkla hanteringen av bildmaterial bedöms trovärdig. Nackdelar: 07 - Brister, otydligheter, felaktigheter och motsägelsefulla beskrivningar gör ansökan svårförståelig. C: Anmärkningen är vag och kan ej bemötas. Vad är fel och motsägelsefullt? 08 - Budgeten är otydlig. C: Se punkt 06 ovan. 09 + 10 - Ansökan presenterar heller ingen tydlig state of the art. Hur den tänkta tjänsten förhåller sig till andra tjänster som syftar till att möta samma användarbehov. C: Det finns inte någon annan teknik som kan möta användarnas behov av enkelhet och låg kostnad. Däremot finns det etablerad teknik som kan åstadkomma likartad funktion, dock ej fullt ut, med komplicerad och därmed dyr teknik, vanligen Javastödd skalteknik. Det saknas annan teknik som kan åstadkomma E-cards e-mail-funktion. Det finns ej heller annan teknik som klarar långtidsbevaring av metainformation. Inte heller finns det annan teknik som kan hantera flera språk på objektnivå. Såvitt vi vet kan annan teknik endast hantera bilder, vi klarar även folder och dokument. Vi klarar även tredimensionella objekt och GeoTime och det är vi troligen ensamma om. Vi har möjlighet att med vektorteknik skapa hierarkiska nät och det klarar inte traditionell HTML-teknik. Våra objekt är inte begränsade till en fysisk utsträckning i en bild utan kan även vara abstrakta av arten relation och händelse och det är vi ensamma om. Det finns några program som mycket rudimentärt hanterar objekt i bilder. Av oss kända sådana program är Sofie utvecklat av länsmuseet i Umeå och Carpe Cultura utvecklat i Påskalavik. Hur de bär sig åt för att undvika intrång på patentansökan US 20030063770 är okänt. Förmodligen känner de inte till att de gör patentintrång. En mer ingående jämförelse med Hemside- och Databastek finns i bilagorna 1:01 och 1:02. Hur marknaden skall nås är en del av FoU-uppgiften. Vi har givit de grundläggande idéerna men de är ännu outvecklade så som de skall vara enligt utlysningen Var-Dags-IT. 11 - Ansökan bedöms vara dåligt disponerad. C: Vi anstränger oss för att bli bättre. Övrigt: Flera av de muntligt framförda invändningarna för avslag finns inte med i de skrivna protokollen. Det är därför svårt att få en klar uppfattning om de verkliga skälen till avslag. Men om man inte förstår produkten då går det varken att förstå marknaden eller hur den kan nås. En orsak som framförts som skäl för avslag har varit Liknande tillämpningar finns. Jag har då frågat Nämn en och ej fått något svar på den frågan. Vi har givetvis sökt, men inte hittat något liknande. Se Bilaga 1:01. 5
BESKRIVNING AV E-CARD E-card tekniken baseras på bilder och dokument, vanligtvis Jpeg, Tiff och Pdf men även Mappar kan hanteras på samma sätt. I bildfilen kan man lägga in information om bilden (XMP-teknik). Men vi har utvecklat tekniken mycket längre än så. I många avseenden kan den ersätta Hemsidor och databaser och PowerPoint eller vara ett komplement till databaser. Det går att söka på flera olika sätt, lokalt i egen dator, intranet och globalt. Ingen annan sökmotor klarar det. E-card tillhör Web 2 och Web 3 dynastierna och har förutsättningar att kunna utvecklas till ett nytt Google. Databasteknik från Hedenhös tid samt HTML, JAVA och annat svårt och därför dyrt från Web 1-dynastin används inte. Det innebär att kostnaden för E-card ofta blir endast 2% - 20% av motsvarande Hemside- och databasteknik. Trots det går det att utföra många saker som det är omöjligt att åstadkomma med Hemsideteknik av principiella skäl. Med E-card tekniken kan man markera objekt i bilder och dokument. Man kan skapa länkar till och från sådana objekt som kan vara tredimensionella tex Tif- och Pdf-filer och även Mappar. Länkarna kan ha en operator, tex en film som visar hur två trästycken i en stol limmas ihop. De kan dessutom vara hierarkiska med vektor i sju riktningar eller mer. Ett exempel på sådan användning är att beskriva dina familjerelationer: - Far, Mor = ned. - Vänner = inåt. - Son, dotter = upp. - Hustru = vänster. - Syskon = höger. - XXX = utåt. - Clon = centrerat. Clon är du själv i dina skilda livsroller och äktenskap. Familjer kan man länka samman till hela släkter jorden runt. Allt behöver inte finnas på samma server eller domän och även brutna länkar kan ofta fås att hitta rätt. Bilderna kan sändas som E-mail, objekten och länkarna bibehålls och fungerar direkt hos mottagaren. Relationerna behöver inte vara människor, det kan vara växter, djur, virus, proteiner, molekyler, galaxer eller reservdel till en motorcykel. Och det kan vara polisens arbete med att kartlägga terrorister och andra ligor eller en arkitekts beskrivning av möbler i ett hus eller föremål från en arkeologisk utgrävning i tre dimensioner. Eller en frimärksamlares arkiv, en kommuns konstsamlingar, ett museum och för turister intressanta fornlämningar på en karta. En restaurang kan visa dagens meny, en teater månadens reperteoar och en affär veckans erbjudanden förutom en karta så att det går lätt att hitta dit och på flera samtidiga språk. Det som ovan beskrivits klarar man inte med nuvarande teknik ens om man har gott om pengar. Men E-card tekniken är kostnadseffektiv och den är långtidsstabil, bilden och dess information finns i samma fil och kan inte av misstag, glömska, brist på teknik eller pengar skiljas åt. Jämför gärna vykort (bild på ena sidan, text och adresser på den andra) med ett brev som innehåller många bilder samt en separat lång lista på vad bilderna föreställer och hur de hör samman. I våra lådor och på museer finns det gott om bilder där brevet försvunnit och man därför inte vet vad bilderna föreställer. Ännu svårare blir det i framtiden med en enorm mängd digitala bilder. Tror du att det kan vara intressant för dig som privatperson och i ditt yrke? Teknikbeskrivningen fortsätter i bilaga 1:02. 6
ANSÖKAN s OMFATTNING Figuren visar UPPFINNINGSSTEGEN. I figuren har avgränsats områden A - G som är olika utvecklingsetapper där: A - Den grundläggande tekniken XMP utvecklad av Adobe och som ingår i alla Adobe s produkter. Redan år 2001 tog jag initiativ till en förbättrad internationell standard som har givit vissa resultat. Men på den tiden fanns endast IPTC. B - Vår grundläggande uppfinning som utvecklats med ekonomiskt stöd från Nutek s såddfinansiering, Regionförbundets konsultcheckar för patentansökan samt vårt eget kapital och arbete. Det är nu en hjälpligt fungerande produkt men alltför ofullständig för att vara allmänt användbar. C - En kedja av uppfinningar som gör produkten till en fullvärdig medtävlare och konkurrent till Hemsideteknik. Det är för det avgränsade området C som vi sökt Vinnovas stöd i ansökningarna TJUSTKORGEN och DELIGHTED. I ansökan ingår även en förstudie av hantering av många språk samt användning i mobiltelefoner. D - E-card tekniken har överlägsna fördelar i att använda många språk jämfört med Hemsideteknik. I ansökan ingår en förstudie. E - E-card tekniken kan med fördel även användas i mobiltelefoner. Se Tilläggsansökan i Bilaga 1:05. G - E-card tekniken gör det möjligt att söka globalt efter bilder och dokument med en räckvidd och en precision som tex Picsearch och Google Bildsökning inte kan uppnå av principiella skäl. Jag tror inte heller att det pågående arbetet med Protage har en chans att åstadkomma något liknande. Arbetet i Etapp-G startar när Etapp-C är klart och det bör ske i samarbete med en partner av arten Picsearch/Stockholm, Google eller Ask Jeeves. Arbetet i Etapp-E kan ske i samarbete med tex Ericsson och universiteten i Linköping och Lund. Vi söker 1.5 milj kr för FoU som avser område C och som tillägg 0.5 milj kr som avser område E. 7
MARKNAD Nuvarande Databasteknik är från Hedenhös tid, den är svår, dyr och relativt kortlivad och har därför en mycket begränsad marknad. Nuvarande Hemsideteknik med HTML, JAVA mm samt skalteknik är 15 år gammal. Den är svår, därför dyr med liten marknad bestående av väl utbildade IT-tekniker. Vår uppfinning E-card kan för många behov ersätta Databas, Hemside- och skalteknik. Med en drastisk kostnadssänkning i kombination med en teknik som kan göra mer än vad många andra dyra program inte klarar ens om man lägger ihop dem, har vi plötsligt en helt ny och stor marknad om mer än en miljard människor, dvs tusenfalt fler än vad nuvarande teknik har någon möjlighet att nå. Den är dessutom långtidsstabil på ett sätt som nuvarande teknik inte är. Kalkylen kan komma att se ut på följande sätt: Marknad under sju år = 2 miljarder PC-användare. Marknadsandel = 1% Intäkt per licens = 50 Möjliga intäkter under sju år = 1 miljard. Till det kommer möjligheten till OEM-försäljning samt intäkter av reklam ungefär som Google. Marknaden för tekniken applicerad på Mobiltelefoner har ännu inte värderats. Marknadsbeskrivningen fortsätter mer utförligt på Bilaga 1:04. BUDGET Av Vinnovas medel 1.5 milj kr fördelas: (A) 500 000:- på St Anna Research för FoU. 8
(B) 500 000:- på wesee ab för ledning och FoU varav en betydande del utförs av St Anna Research. (C) 500 000:- på försöksverksamhet. Av den senare delen (C) går ca hälften till utprovning och hälften till FoU för att återvinna erfarenheter och idéer i en iterativ process. Av sökt tilläggsanslag 500 000:- går 400 000:- till St Anna Research för forskning och utveckling av demonstrator och 100 000:- till projektledning och utprovning. Om något uppfattas som otydligt, vänligen kontakta Lars Cornell, 0493-67074. lars@wesee.eu. PROCESSPLAN 1 - När Vinnovas positiva besked erhålls sammanträder Teknikgruppen för att upprätta en detaljplan och detaljera specifikationen. Vissa principiella frågeställningar behandlas och beslutas. 2 - Arbetet med en Prototyp påbörjas. 3 - Användargruppen träffas för genomgång och arbetsfördelning. Inventering av personalresurser görs. Önskade resultat specificeras. Planläggning av arbetet görs. 4 - Produktgruppen förbereder det arbete som skall utföras när produkterna blir användbara. 5 - Forskargruppen startar sitt arbete. 6 - Teknikgruppen leder arbetet med att utveckla produkterna till användbart skick. 9 7 - Användargrupperna startar arbetet med att metadatera bilder och dokument och montera dem på Internet. 8 - Erfarenhetsåtermatning sker, buggar rätttas och produkten förbättras iterativt. 9 - Slutresultatet skall bli en uppvisning både av Vykortteknikens möjligheter och delar av Tjustbygden så långt resurserna räcker. Vi hoppas att på det sättet få internationell uppmärksamhet för tekniken så att fortsatt utveckling kan vara självfinansierande. För Intresseföreningarna och övriga medverkande återstår det att organisera underhåll av det som åstadkommits så att det inte förfaller på det sätt som ofta sker med Hemsideteknik därför att kapital att betala experter för underhåll saknas.
Bakgrund, behov och potential Hemsidor, Java, Skalteknik och Databaser är en gammal teknik baserad på forntida datorers egenskaper. Den är svår, därför dyr och det finns behov av något som är bättre. E-card tekniken riktar sig inte till organisationer utan till människor. Jämför: Inget företag har någon användning av mobiltelefoner. Men människorna på företaget har det. Eftersom E-card är en helt ny teknisk kultur är nyhetsvärdet = 100%, se bilaga 1:01 State of the art. Genomförande För att kunna genomföra försöken behövs en fungerande prototyp. Det är inget som man uppnår vid en viss tidpunkt, utan egenskaper tillförs kontinuerligt och gör prototypen mer användbar. Därför kan aktiviteter vid Västerviks Museum starta betydligt tidigare än aktiviteter vid skolor. Det förväntade slutresultatet är en ändamålsenlig prototyp samt kunskap så att vi därefter kan ta språnget till den globala marknaden. Vi förväntar oss även att E-card metoden efter provperioden skall vara väl känd i hela Sverige och att prov spontant skall pågå på många platser av många människor. UTVÄRDERINGSMODELLER Det har utvecklats en bedömningsmodell med åtta grundstenar. Det är närmast ett pedagogiskt instrument för undervisning, och används alltför urskillningslöst i många andra situationer. Det är märkligt att inte konkurrens och risk finns med som grundstenar. En bedömning av E-card produkten och företaget wesee ab utifrån den modellen ser ut på följande sätt. - Den första värderingen är NU. - Den andra värderingen DÅ är 12 månader efter det att kapital erhållits. KATEGORI IDÉ OCH MARKNAD Grundstenar NU DÅ Not 1 Idé 5 5 Ett paradigmskifte. 2 Produkt 1 5 Produkten behöver utvecklas. 3 Marknad 5 5 En global var-dags-världsmarknad. Summa medel 3 5 KATEGORI FÖRETAGET Grundstenar NU DÅ Not 4 Organisation 1 4 Not 1 5 Kompetens 3 4 Not 1 6 Drivkrafter 4 4 7 Kundrelationer 0/4 4 Not 2 8 Övriga relationer 3 3 Not 3 Summa medel 2 4 Not 1 Vi söker kapital för att bilda ett mycket kompetent team. Not 2 Det skall inte finns kundrelationer innan produkten är kundfärdig. Not 3 Övriga relationer kan inte blir en 5:a rätt över eftersom vi har konkurrens om kapital, kulturkrock, tävlan mm som påverkar relationer med omvärlden. Riskbedömning NU: 3 * 2 = 6/25 dvs stor risk. Riskbedömning DÅ: 5 * 4 = 20/25 dvs nästan ingen risk. Ett paradigm är inte så lätt för alla att förstå. Vi anhåller därför om att de externa konsulternas utvärderingar tillställs oss, innan Vinnovas beslut fattas, så att beslut grundat på felaktiga uppfattningar undviks. 10
Sammanfattning (enligt mall) 1 - Idéerna uppstod åren 2000-2005 utifrån ett behov beroende på att databasteknik fungerade dåligt för enskilda individers behov. Jag Lars Cornell identifierade problemen och är upphovsman till idéerna som nu är skyddade med två patent, se bilaga 1:01. Målgrupp är 1-2 miljarder PC-användare. 2.1 - Drivkrafterna var enklare teknik och lägre kostnader för att hantera digitala arkiv. Vi förväntar oss att kostnaden sänks till 2 % - 20 % av nuvarande teknik. Alla som hanterar digitala bilder och dokument tjänar på det. Resultat och effektmål Vinnova skriver: Sökande ges möjlighet att genomföra ett för företaget unikt FoU-projekt. Medlen avser att stödja sådan verksamhet som annars inte kommer till stånd, i sammanhang där FoU-budgeten är för liten för att kunna rymma även outvecklade men väldigt intressanta idéer. Till skillnad från många andra företag, med affärsänglar och andra finansiärer som ägare och i styrelsen, behöver vi verkligen Vinnovas stöd för att komma vidare. Ett team kostar och har man inget kapital så har man inget team. Vi behöver kapital för att skapa det team som skall utveckla tekniken och föra ut den på marknaden. 2.2 - Nivån är liktydigt med ett paradigmskifte och således mycket hög. Nyhetsvärdet har prövats av patentverken i USA och EU och visar att inget liknande tidigare finns. Utmaningarna och svårigheterna är att övertyga andra och kan liknas vid Darwins svårigheter med att övertyga prästerskapet och Steve Jobs misslyckande med att övertyga IBM s direktörer om PC n. Projektmetodiken är iterativ. Eftersom alla, dvs forskare och utvecklare samtidigt är användare blir Vinnovas modeller något suddiga. 2.3 Vi kan se två flaskhalsar: (1) Ekonomi i tidigt utvecklingsskede är ett problem i synnerhet i Sverige, (2) På många företag skapas en kultur där nya idéer och uppfinningar har lika stor chans att slå rot som en smörklick i helvetet. / CIO Sweden 3 - Genomförande - se Processplan. 3.1 - Roller - se sid 2. 3.2 - Resursbehovet består i kapital för vilket vi kan köpa erforderliga tjänster. Behovet därutöver för datorer, material och resor är förhållandevis litet. Egen insats består i redan investerat kapital ca 1.5 milj kr och eget arbete 2 manår. Vi har tidigare erbjudit programvarulicenser till samma värde som Vinnovas bidrag, men vet inte om Vinnova uppskattar det. 3.3 - Projektplan - se processplan och budget. 3.4 - Intäkter och kostnader - se Budget. Resultaten redovisas i form av demonstrator som är ett dataprogram som kan laddas ned i valfri PC och där prövas av alla. 11 Det är svårt att tänka sig att någon medtävlare kan ha större innovationshöjd och större marknad än vi. Eftersom E-card för med sig ett nytt förhållningssätt till databehandling vidgar det kunskapsramarna och tillför Var-Dags-IT en mycket stor potential och bidrar till en ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt. I provperiodens slut bör en god omsättning ha uppnåtts så att fortsatt utveckling är självfinansierad. E-card tekniken kan spara mer än 100 miljoner kr årligen till svensk kultur och näringsliv (*). Det är då märkligt att vi i Sverige har svårt att hitta de 2 milj kr som behövs för att utveckla en användbar produkt. Kanske har Vinnova invändningar mot oss som förmånstagare av FoU-bidrag. Men då ber vi att Vinnova på något sätt ger Sveriges 8 milj och Europas 500 milj invånare förmånen att prova och använda E-card tekniken. (*) Om > 20 000 små företag och föreningar sänker sina www-kostnader från 8 000:- till 3 000:- blir redan det > 100 milj kr. Tjust 2009-03-01 Lars Cornell
STATE OF THE ART BILAGA 1:01 E-card technique Method of creating, using and maintaining links in file archives Patent application US 20060036662 and PCT/SE2008/000344 (wesee): Compared to patent application US 20030063770 (Svendsen): A method and system for providing a network-based photosharing service. There are many photosharing services established. Examples from the market are: Cumulus, Sofie, Prelude, Picasa, Carpe Cultura, acdsee, Portfolio, sockenbilder.se and several systems made for special purposes. Also the program PowerPoint can be mentioned here. They all have in common a centralistic technology based on a central database. It is the same with the Svendsen patent The photosharing service includes a central photosharing site having a server and a plurality of peer nodes each containing digital images. Some of the above mentioned examples can also handle objects in pictures. The wesee application is different, clear as a bell ringing, as it is an invention within the web 2 and web 3 dynasties. At information search for patent, nothing like this has been found in litterature. Main differences - Objects. Mapping is a well known technique, often made with the HTML-language, to mark an area (object) within an other area. In this other area you can put a picture making an illution that the picture has a marked area. If you rezize the picture or put an other picture in the same area the information will be erroneous. Main differences - www. With E-cards you can create a World Wide Web. It differs from the existing www, defined by Wikipedia, as follows. Method WWW E-card HTTP Used Used Hyperlinks URL Used Used HTML Used Not used Adobe XMP Not used Used Klient-server Used Can be used Internet Yes Yes Web browser Yes Not used E-card browser No Used Flash-browser Can be used Can be used 1 - Structure, language. Svendsen anticipate and make use of Database and Homepage (HTML) technology. wesee use XMP-technology in order to omit the need of complicated and costly Databases and HTML-pages. The wesee E-card technique does not work like that. Instead we identify the area by means of coordinates stored in the same file as the picture. No misstake can be made, the picture can be moved, resized, copied, sent as an e-mail and renamed and everything is sill correct. Futhermore it can be a three dimentional picture and the object a volume within that picture. Objects can be as described above, but not limited to that. An object can also be an event such as wedding and a relation such as father. Related to an object you can have satelite objects which can be frames containing text, a picture from an other file, a film or music. Fig 1. The innovation ladder above, is covered by patent application US 20060036662 and PCT/SE2008/000344. 12
Fig 2 A. Fig 2 B. 2 - Structure, storing information. Svendsen and wesee have in common that we handle objects in Pictures. The Svenden application describes a method to connect the information about objects in pictures stored somewhere else than in the picture file and to handle problems related to the fact that the meta information and the pictures are stored in separate files. FIG 7C and 7D shows how the metadata is handled separated from the picture files. The wesee application describes a method to use objects in Folders, Pictures and documents stored in the same file by use of XMP in order to avoid the complicated situation that metadata and the pictures are not located in the same place. The method to update Internet Servers are completely different, see figure 2 A and B. 3 - Search. Uploading in accordance with the Svendsen method. The method to search for pictures is different. In the Svendsen application Abstract you can read the sentence: In the response to the peer server receiving search criteria based on the metadata submitted from a first one of the Uploading in accordance with the wesee E-card method. peer nodes, the peer server returns a list of image locators for image matching the search criteria to the first peer node. Svendsen uses a special Search Engine (58 in Fig 3). You send a standardized query to the Database and will receive a hit list. We can use - general search engines like PicSearch and Google for global searches. - a support search generator for rapid search in servers with a large number of files. - our program wesee for search within specified folders in local computer and/or Internet. Our XMP-based E-card technology is compatible with the Svendsen method, but not the other way around. The difference between the Svendsen patent and ours can as a summary be described as follows: - Svendsen anticipate homepage and database technology (web 1) and describe a method to handle metadata using Homepage Mapping technology. - We describe a method to store meta information in such a way that it can be used in order to replace homepage, homepage mapping and database technology (web2 and web 3). Handling objects in a picture is nothing new. It has been done since decades with mapping in Homepages. - Svendsen application is based on Peer technology peer node, see fig.10 on page 1 in the pat appl. 13
We handle pictures, Folders and documents wherever they can be fount and transported. You can use our technology even in combination with e-mail. What you see on the picture www.wesee.eu/pom/ useasemail.jpg cannot be made with the Svendsen technology. The prove is fig. 7C and 7D where you can see Associate Metadata with the image and Send data for the image to the Peer Server. With our invention we never do that. 1 - Svendsen uses database technology, we do not, we use XMP-technology and that is an essential difference. (Document mail date 2008-10-12, page 5) As to claim 3, Svendsen teaches wherein in the step of entering link information, the link information is entered in an XML-formatted part of the second digital file (the universal schema is defined using XML; [0049], line 6-8). Differences: (A) Svendsen store link information and metadata in a second file. As you can read out from fig 7 it seems to be in a database file. When we enter/store link information and metadata it is always made in the same file. (B) The Svendsen links are between files. Our links always start from an object and points to a Folder, File or an other object. There are many utilities of (A)+(B): - We can create a net similar to the WWW but without using HTML-pages. Svendsen cannot do that. - We can send a picture file via e-mail and the links are still working. - We can link from for example a person in a school picture to a folder with more material about that special person. Svendsen cannot do that. - We can handle different types of objects such as: - - One ore more areas within a picture. - - One ore more volumes within a three dimensional picture. - - An object which is an event for example a wedding. - - An object which is a relation for example your father. - - A satellite object such as an area containing text information, a picture from an other file, a film or music related to the main object. State of the art, Jämförande Kalkyl Det finns ett flertal dataprogram baserade på Hemside-, Java och databasteknik för att lagra bilder (bildarkiv) samt information om bilderna så att det går att söka. Gemensamt är att de kräver en hel del utbildning för att det skall fungera och ganska stora årliga kostnader. Nedan har vi valt att ställa det nya Carpe Cultura som nu införs i Kalmar län mot motsvarande kostnader för Vykortmetoden. Databasen Carpe Cultura 5000:- engång + 20 400:-/år för max 10 000 bilder och 50% fyllning, = 209 000:-/5000 = 42:- sek per bild i tio år. Not: De flesta dataprogram tillåter användaren att själv bestämma vilken server som skall användas. Carpe Cultura och vissa andra bildarkiv kräver att kunden använder just deras Internetserver. Vykortmetoden wesee E-card 5x500:- engång + 150:-/år för 1 Gbyte (*), = 4000:-/10000 = 40 öre/bild i tio år, Slutsats Vykortteknik är det enda sättet som man varaktigt kan lagra bilder och dokument under lång tid, hundra år och mer. Beräkningsexemplet ovan visar en kostnadsskillnad på 100/1. Mer normalt är troligen 2 % till 20 % mellan Hemsideteknik och E-mail teknik. 14
TEKNIK BILAGA 1:02 Det finns behov av en teknik och/eller ett dataprogram som möter nutidens och framtidens krav på en tillförlitlig och lätthanterlig arkivering, sökning och visning av bilder och dokument och dessas innehåll utan att en pedantisk ordning råder. Objekt skall kunna identifieras i bilder och dokument och länkas samman. Objekten skall kunna sökas lokalt och globalt. Grundprincip och egenskaper. E-card tekniken baseras på bilder och dokument, vanligtvis Jpeg, Tiff och Pdf men även Mappar kan hanteras på samma sätt. I bildfilen kan man lägga in information om bilden (XMP-teknik). Precis som för ett vykort (därav namnet E-card), följs bilden och dess information alltid åt. Skicka bilden som e-mail och informationen följer med automatiskt. Den nya teknik som här beskrivs baseras huvudsakligen på standard i överensstämmelse med The World Wide Web Consortium (W3C) (se http://www.w3.org/, http://www.w3c.se/), respektive XML (Extensible Markup Language) och Dublin Core. XML-tekniken finns beskriven på http://www.xml.com. Tekniken tillhör Web 2 och Web 3 dynastierna. I många avseenden kan E-card ersätta Hemsidor och Databaser, Bildarkiv och PowerPoint eller vara ett komplement till databaser. Man kan markera intressanta objekt i bilderna och länka samman dem till nät. Det går att söka på flera olika sätt, lokalt i egen dator, intranet och globalt. Ingen annan sökmotor klarar det. Länkarna kan vara tredimensionella tex Tif- och Pdf-filer och även Mappar. E-card kan således användas på två- och tredimensionella röntgenbilder. Men länkarna kan även vara sådana att de beskriver en operator, tex en film som visar hur två trästycken i en stol skall limmas ihop. Länkarna kan dessutom vara hierarkiska med vektor i minst sju riktningar. Allt behöver inte finnas på samma server eller internetdomän. Familjer kan man således länka samman till hela släkter jorden runt, ingen annan teknik klarar det. Bilderna kan sändas som E-mail, objekten och länkarna bibehålls och fungerar direkt hos mottagaren. Även brutna länkar kan ofta fås att hitta rätt. Se även: http://www.wesee.eu/pom/pom.pdf http://www.wesee.eu/pom/family.jpg http://www.wesee.eu/pom/familytree.jpg http://www.wesee.eu/pom/useasemail.jpg http://www.wesee.eu/pom/objects.jpg Det som ovan beskrivits klarar man inte med nuvarande teknik ens om man har gott om pengar. Men E-card tekniken är kostnadseffektiv eftersom HTML, JAVA, Databaser och annat svårt och dyrt inte behövs. Man kan beskriva skillnaden så här: - Nuvarande teknik fokuserar på processen, hur information hanteras. - E-card fokuserar på hur information struktureras och lagras. Av samma skäl är den långtidsstabil, bilden och dess information finns i samma fil och kan inte av misstag, glömska, brist på teknik eller pengar skiljas åt. Jämför gärna vykort (bild på ena sidan, text och adresser på den andra) med ett brev som innehåller många bilder samt en separat lång lista på vad bilderna föreställer och hur de hör samman. På våra museer finns det gott om bilder där brevet försvunnit och man därför inte vet vad bilden föreställer. Ännu svårare blir det i framtiden med en enorm mängd digitala bilder. Text ingående i metadata i BDF-filer kan hanteras med flera språk samtidigt och genom användning av automatisk översättning. Den beskrivna wesee-metoden medger universell formulärhantering med samtidig manuell och/eller automatisk språkbehandling. Nästan alla brukar vara positiva till de här nya möjligheterna. Det finns dock en grupp IT-tekniker som gillar komplicerad teknik eftersom det är deras levebröd. Till dem brukar det uppstå en rivalitet ungefär som mellan Darwin och Prästerskapet. 15
Definitioner: Inledningsvis några definitioner av använda förkortningar: Filtyperna för bilder (vanligtvis jpeg- eller tiff-), dokument (vanligtvis pdf-) och folder (utan suffix) benämnes här sammanfattande med BDF-fil. Metadata brukar användas för att beteckna information om information. Här används ordet för all XML/XMP-information om en Folder, Bild eller Dokument lagrad inuti respektive BDF-fil. XMP är en variant av XML utvecklad av Adobe, först publicerad i augusti 2002. UID = Unik Identifierare / Unique Identifier. GUI = Grafiskt användargränssnitt / Graphic User Interface. E-card (tekniken) och wesee (företaget) = Används omväxlande och är synonymer. Figur 1 16
Figur 1 visar de ingående byggkomponenterna, där den första utgörs av redan känd teknik för metadata, nämligen IPTC och XMP. XMP är en tillämpning av XML som utvecklats av Adobe och som har stöd i alla deras program. Byggkomponent två (2) i figur 1 och 2 medger att objekt i digitala bilder och även i flersidiga dokument kan identifieras. Bilder, dokument och objekt kan vara av olika art såsom: MULTI till exempel många människor på samma foto. MAP oftast en karta i grafisk form av en bild. BIO biografisk information om en person, men även växter, djur, bakterier, proteiner mm. FORM formulär, en utökning av funktionen MULTI. OOO andra optioner efter behov. Byggkomponent 3 (tre) i figur 1 och 2 visar funktionen att objekt kan länkas samman. Objekten kan innehålla länkar som leder till mål i egen dator eller globalt via Internet. Målet kan vara en mapp (folder), en fil eller ett objekt i en fil. De är vanligtvis av arten: -jpg, -tif och -pdf men även andra filtyper kan förekomma. Byggkomponent 4 (fyra) i figur 1 och 3 visar funktionen med länkar innehållande operator (OP) och riktning (RANK (en vektor)). Länkar kan innehålla en operator som beskriver relationer eller förhållanden mellan de två objekt som länkas samman. Som exempel kan en operator vara ett set bilder eller en film som visar hur två delar i en stol limmas ihop. Länkar kan ha riktningsinformation vanligtvis av hierarkisk art UP, DOWN, LEFT, RIGHT, FORWARD, BACKWARD och CLONE. Det möjliggör användning för enkel Material- och Produktionsstyrning. Ett specialfall av användning av operator och rank är att bygga ett släktträd där operatorer och ranking finns inbyggda i samma ord: FATHER, MOTHER, SON, DAUGHTER, BROTH- ER, SISTER, CLONE etc. Det går att bestämma om man vill att operatorn FATHER etc skall vara synonymt med upp, ned, vänster eller höger beroende på hur grafen önskas ritad på bildskärmen och vid utskrift. Byggkomponent fem (5) visar avancerad adressering med hjälp av UID. Genom att använda UID, Unique Identification, kan målet för en länk ofta hittas även om filen flyttas och namnändras, tillsammans med Byggstenarna 6 och 7 kan det åstadkommas. En annan möjlighet är att samverka med sökverktyg som t ex Google och Picsearch för att finna UID-information när så behövs. I ett lokalt länkregister lagras senast kända adress för använda länkar, men det är inte helt nödvändigt för att det skall fungera utan mer ett komplement för att arbeta snabbt. Byggkomponent 6 (sex) är en vaktmästare, Watchman. Vid hämtning, uppdatering och sökning av XMPdata behöver inte hela bild- eller dokumentfilen öppnas, det räcker med att den del som innehåller XMP-data öppnas. Det innebär att wesee-programmet kan skanna små bild- och dokumentarkiv (upp till några tusen filer) på kort tid. För större arkiv ( > tio tusen filer) tar det för lång tid för att användaren skall vilja vänta på resultat. För att minska tiden lagras index och vissa metadata i 17
ett register eller en indexfil. Notera, att registret inte innehåller primär information, ändamålet är endast att snabba upp sökningen. Eftersom filer kan flyttas till och från datorn och server på ett för wesee-programmet icke kontrollerbart sätt hålls det ovan nämnda registret uppdaterat med Watchmanteknik där en bakgrundsprocess med låg prioritet söker efter förändringar. Om ändringstidpunkt för en wesee-modifierad fil inte stämmer överens med samma tidsangivelse i registerfilen indikerar det att uppdatering behövs och verkställs därefter. Byggkomponent nr 7 (sju) utgörs av Meta deposition. Ovan nämnd Watchman-teknik (Spindel-teknik) fungerar inte över Internet. Naturligtvis kan då sökmotorer såsom Google och Picsearch, som själva använder den tekniken anropas, men det är otillräckligt. Det förutsätter dessutom att dessa sökmotorer läser XMP-data och så är ej alltid fallet. Dessutom hittar sådana sökmotorer ej BDF-filer som saknar URL-länkar och Internetservrar låter vanligtvis inte utomstående få tillträde till en domäns innehåll utan att ange rätt/exakt URL. För att kunna söka snabbt i små och stora bildoch dokumentarkiv över Internet förbereder och uppdaterar wesee-programmet därför indexfiler varje gång ftp-funktionen används. Nedanstående filförteckning illustrerar principen för hur det sker, där filer med namnet ws-index.xml innehåller ett extrakt av XMP-metadata från samtliga filer i Foldern, nödvändig för snabb sökning: 1 Foldername01 2 ws-index.xml 2 ws-tn001.zip 2 Picture01.jpg 2 Picture02.jpg 2 Picture03.jpg 2 Picture04.tif 2 Document01.pdf 2 Document02.pdf 2 Document03.pdf 2 Foldername02 3 ws-index.xml 3 ws-tn001.zip 3 ws-tn002.zip 3 ws-tn003.zip 3 Picture01.jpg 3 Picture02.jpg 3 Foldername03 4 ws-index.xml 4 Picture01.jpg 4 Picture02.jpg 4 Picture03.jpg 3 Picture03.jpg 3 Picture04.tif 3 Document01.pdf 3 Document02.pdf 3 Document03.pdf etc. Filen ws-index.xml kan beskrivas som en del av en distribuerad databas som snabbt och enkelt kan nås och hämtas av wesee-programmet för snabb sökning. Tekniken öppnar fantastiska möjligheter till internationellt samarbete. Exempel: En turismmässa i Berlin har deltagare från samtliga EU-länder och det beslutas att wesee-tekniken skall användas i stället för som tidigare Hemside-teknik. Det innebär att webbmaster och databastekniker inte behövs. En eller några från varje land svarar för landets behov av det som skall visas via Internet. Det den grekiske tjänstemannen gör är omedelbart tillgängligt för alla. Det kan uppstå en konfliktsituation så att fler än en vill uppdatera samma fil samtidigt. Med semaforer kan sådana problem hanteras på sedvanligt sätt. Filerna med namnen ws-tn01.zip, ws-tn02.zip etc är tumnaglar av bilder i foldern. De har inget annat syfte än att göra visningen av folderinnehållet snabbare. Det är en option som kan väljas i Inställningar till wesee-programmet om de skall skapas eller ej. Det bör finnas några algoritmer för val av alternativ att välja mellan. Det är t ex inte särskilt meningsfullt att göra en tumnagel av en liten bild som själv inte är större än en tumnagel. Det finns ett antal olika situationer som kan hanteras med Watchman- och semafor-teknik. (A) Ett kluster av datorer uppdaterar samma Internet-domän. Med hjälp av semaforer hindras kollision vid uppdatering av samma fil. Om samma semaforer används även på ws-index.xml-filen leder det till att ej fler än en kan uppdatera innehållet i en folder samtidigt. Det kan då vara bättre att acceptera att hjälpfilen ws-index.xml ej blir korrekt uppdaterad i sådana situationer. Felet kommer att efter kort tid upptäckas och rättas genom Watchman-teknik, se dito ovan. (B) Egen dator är likställd eftersom programmet wesee kan uppdatera samma fil genom flera parallella processer och eftersom flera wesee-program kan vara igång samtidigt i en dator. Se vidare avsnittet CLUSTERTEKNIK. 18
Byggkomponent 8 (åtta) avser generell hantering av olika språk. Språkteknik är viktig för en rik kultur, kulturarv och ekonomisk framgång. Tekniken måste vara så enkel att använda att den är tillgänglig för alla och inte bara för ett fåtal. Detta kan endast åstadkommas med ett integrerat system utformat för enkelhet hela vägen från människa till en digital fil någonstans i världen och därefter åter till en annan människa. Följdenligt och utifrån grundläggande principer kan detta inte uppnås med Hemsideteknik. Med wesee-teknik däremot är det möjligt att utforma ett system som gör det enkelt för alla att kommunicera över språkbarriärer. Detaljer och GUI överlåts till GUI-experter och programmerare att utforma. Principen är som följer: 1. Alla som skriver text till XMP-metadata skall lätt kunna se aktuellt språk. 2. Texten skall märkas med språkkod. 3. Det skall vara enkelt att byta språk mellan varje ord. 4. När så behövs skall det vara enkelt att sända ett textavsnitt till automatisk översättning. 5. När den översatta texten tas emot skall det vara möjligt att redigera och ändra den och lagra den som ny text förutsatt att skrivrättigheter finns för filen. Det är viktigt att hålla isär följande: - Typsnitt/teckensnitt (fonts) som sammanhänger med olika språk. Att hantera typsnitt är en uppgift för operativsystemet. - Landkod, vanligtvis enligt ISO-standard 3166. - Språkkod vanligtvis ISO-standard 639-1. Det är viktigt att hålla isär språk och landkod även om ofta ett lands flagga som ikon brukar symbolisera ett visst språk. Se även: - http://www.w3.org/wai/er/ig/ert/iso639.htm och - http://www.oasis-open.org/cover/country3166.html - ISO 639-2, utgiven år 1998 med tre tecken och 460 språk. - SIL med mer än 7 000 språk. I ett dokument: Well-structured XML Goes Cosmopolitan av Hari Aamio, 2003-06-04, framgår It is sometimes challenging to create and organize XML documents. This is even more true if the document content needs to be presented in several different languages. It makes it harder to keep the document content up to date. But don t despair. When supporting multiple languages in XML, the key to success is to pay close attention to how you structure your documents. Following a few simple rules will help a lot. I den citerade utredningen beskrivs följande sätt att hantera många språk i XML-dokument. 1 Content-oriented structure. 2 Transforming the content-oriented structure for multilingual resume. 3 Language-oriented structure for a multilingual resume. 4 Transforming the language-oriented structure for a multilingual resume. 5 Separating each language into its own document. 6 XSL stylesheet to produce the localized language version from separate XML documents. EU-kommissionären för mångspråkighet, Leonard Orban, använder metod 5, vilket troligen är det enda praktiska sättet vid Hemside-teknik. Se http://ec.europa.eu/commission_barroso/orban/index_en.htm En eller flera av de ovan nämnda sätten är lämpliga att kombinera med wesee-teknik. Viktigt är det att utveckla en effektiv GUI för att välja och presentera valt språk och metainformation vid varje tillfälle. Här finns två möjligheter, direkt (M=manuell) och indirekt (A= automatisk), för att åstadkomma en lättanvänd funktion. Ingen av dem är möjlig med Hemside-teknik av principiella skäl. M - Inskrivning av data: Text på flera språk skrivs och lagras i metadelen av bild- eller dokumentfilen. M - Läsning av data: På skärmen visas text endast på det språk som bäst stämmer överens med prioritetslistan i användarens dator. A: Metadata sänds för automatisk översättning, tas emot översatt och visas på skärmen. Att göra en språklista är en standardfunktion i Macintosh. I Windows måste sådan prioritetslista åstadkommas på annat sätt, troligen bäst i programmets avsnitt Inställningar. När det är klart kan aktuell text matchas med prioritetslistan och bästa valet visas. 19
Byggkomponent 9 (nio) avser hantering av många språk med automatisk översättning. Om den erforderliga språkversionen inte finns tillgänglig som XMP-data kan användaren välja att sända texten för automatisk översättning. Eftersom det utförs objekt för objekt är det enklare att hantera på ett trevligare sätt än motsvarande med Hemside-teknik. Översättningen kan dessutom göras bättre eftersom det är möjligt att ange typ av fackspråk som används. Man kan förutse behov av fyra klasser av textfält: 1. Fixed Texten kan varken modifieras eller översättas. Användningsområde: Namn. 2. Mod Texten kan modifieras men inte översättas. Användningsområde: Namn. 3. Fixed-Trans Texten kan ej modifieras men kommer att översättas om det är möjligt. 4. Mod-Trans Texten kan modifieras och kommer att översättas om det är möjligt. Den text som skall översättas, packas av weseeprogrammet till paket som sammanförs till containrar som sänds till översättare. Varje container innehåller adress och metadata som beskriver omständigheter. Varje paket innehåller huvud och text som skall översättas. Huvudet innehåller nödvändig information för översättaren, om möjligt även ämnesområde för val av lämplig fackordlista. Den översatta texten returneras på likartat sätt, packas upp och visas på sina rätta ställen. Texten lagras tillfälligt i datorns minne, om användaren så begär, och efter möjlig förbättring lagras den nya texten i filen för kommande behov i direkt metod, se ovan. På en eller några URL finns information om vilka automatiska språköversättare som finns, deras egenskaper, eventuell kostnad och betalningssätt, beskrivning av hur texten skall vara förberedd mm. I wesee-programmet finns inbyggd funktion att anropa sådan URL och utvinna nödvändig information. Byggkomponent 10 (tio) blanketteknik. Det behövs inget extra för att använda wesee för att hantera formulär. Formulärets bakgrundsbild, med eller utan text, kan åstadkommas med program som t ex Photoshop, PowerPoint och Illustrator. Men det kan även göras för hand på ett papper eller vara ett existerande formulär som skannas till datorn som en digital bild. Magnetiska stödlinjer kan underlätta att få objekten snyggt och exakt placerade. Att hantera wesee-formulär i kombination med manuell och automatisk språköversättning är en mycket intressant möjlighet i synnerhet för EU:s 24 timmars-myndigheter. Komponent 11 (elva) utgörs av gränssnitt. 1 GUI avseende gränssnitt mot människan / användaren. Liksom det mänskliga ögat ofta kallas själens spegel, så blir ett programs GUI uppfinningarnas spegel och visar kvaliteten på bakomliggande arbete. I grunden är programmet wesee en sofistikerad bild- och dokument-visare som fungerar lika bra lokalt i den egna datorn som globalt över Internet samt andra avbildade exempel visar den principiella kommunikationen mellan människa och maskin, medan den bildmässiga utformningen kan ges en något annorlunda utseende. 2 Gränssnitt mot omgivande teknik, främst Internet och den lokala datorn, är en fråga för programmerare att utforma på bästa sätt. 3 Utformning av de olika komponenterna ingående i wesee-tekniken och deras anpassning till varandra är avgörande för kvalitet och ergonomi och påverkar möjligheterna att skapa god GUI. Figur 5 visar programmets uppbyggnad som består av en programkropp med inbyggda interface för de grundläggande funktionerna. För särskilda behov finns det möjlighet att programmera så kallade insticksprogram eller Plug-Ins som fogas till programkroppen. Med syfte att underlätta för sådan användning bör det gränssnittet vara väl strukturerat och öppet specificerat. Följande exempel på användning beskriver funktionen: Museer i EU, USA och Kina kanske använder olika standard och GUI för att visa digitala arkivbilder. Med insticksprogram kan man då anpassa till dessa speciella behov. Hästavel, hundavel mm, djurparker och enskilda människor önskar och har behov av att följa upp djurs släktförhållanden. Till det kan användas samma teknik som motsvarande för människor, men vokabulär och omständigheter skiljer. Sådant kan åstadkommas med hjälp av insticksprogram. Interpol kan ha behov av särskild sekretess och speciella funktioner för bekämpning av terror och sökning av personer och föremål. Röntgendiagnostik liknar mycket polisens uppgift att på fotografier från en brottsplats, eller att vid en arkeologisk utgrävning, identifiera och beskriva föremål, men det finns även skillnader. Dessa skillnader kan hanteras av insticksprogram som samtidigt formar ändamålsenlig GUI. Befintliga bildarkiv av arten FileMakerPro, Sofie och iphoto skulle med hjälp av ett insticksprogram kunna konverteras till wesee-teknik och därefter bli accessbart på båda sätten, om detta se vidare Komponent 12 nedan. 20