Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2014

Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2014 LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014:20 ENHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP ISSN 1400-4712

Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Tfn: 010-22 33 000 (vxl) E-post: uppsala@lansstyrelsen.se Internet: www.lansstyrelsen.se/uppsala Länsstyrelsens Meddelandeserie 2014 ISSN 1400-4712 Du hittar rapporten som pdf-fil på vår webbplats www.lansstyrelsen.se/uppsala

Rapport 2014-11-15 Dnr 450-6538-2014 Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2014

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 2 (63) Fo rord Risk- och sårbarhetsanalysen ger en bild av vilka risker, hot och sårbarheter som finns i Uppsala län och vilken förmåga vi har att motstå och hantera dessa, så att krisberedskapsarbetet kan inriktas på ett effektivt sätt. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen omfattar såväl Länsstyrelsen som myndighet, som länet och är en del av en ständigt pågående process för att bygga upp en god krisberedskap i länet. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska utgöra en grund för det förebyggande krisberedskapsarbetet i länet. Länsstyrelsen har under året arbetat med att minska risken för och konsekvenserna av samhällsstörningar, kriser och olyckor på flera olika sätt. Detta arbete sker i på olika arenor i krisberedskapsnätverk på nationella, regionala och lokala nivåer. Varje år genomför Länsstyrelsen olika övningar och utbildningar för att stärka samverkan i länet. Samverkan är en framgångsfaktor för förbättrad beredskap och minskad sårbarhet vid krissituationer i länet. För att länet ska kunna fungera vid en kris måste de ansvariga redan innan krisen ha förberett sig genom samverkan i olika nätverk. Samarbetet bygger på det kunskapsutbyte som sker mellan aktörer i länet. Fortsättningsvis är det viktigt att arbeta för ett utvecklat regionalt samarbete och verka för att länet ska kunna agera mer samordnat vid samhällsstörningar och kriser.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 3 (63) Inneha llsfo rteckning 1. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV MYNDIGHETEN OCH DESS ANSVARSOMRÅDE... 8 2. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD... 12 3. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM LÄNSSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE... 14 3.1 SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET I LÄNET... 15 3.2 SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET PÅ LÄNSSTYRELSEN... 18 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE HOT, RISKER OCH SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE... 20 4.1 IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER I LÄNET... 20 4.1.1 Naturolyckor i ett förändrat klimat... 20 4.1.2 Olyckor... 23 4.1.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem... 25 4.1.4 Social oro... 27 4.1.5 Sjukdomar... 28 4.2 KRITISKA BEROENDEN INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE... 29 4.2.1 Transporter... 29 4.2.2 Livsmedelsförsörjning... 30 4.2.3 Kommunalteknisk försörjning... 31 4.2.4 Inre skydd och säkerhet... 33 4.2.5 Hälso- och sjukvård... 35 4.2.6 Elektroniska kommunikationer... 37 4.2.7 Energi... 38 4.2.8 Drivmedel... 39 5 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV VIKTIGA RESURSER SOM MYNDIGHETEN KAN DISPONERA FÖR ATT MOTSTÅ ALLVARLIGA STÖRNINGAR OCH HANTERA KRISER... 41 5.1 LÄNSSTYRELSENS RESURSER... 41 5.2 LÄNSSTYRELSENS GEOGRAFISKA OMRÅDESANSVAR... 42 6 BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER... 44 6.1 NATUROLYCKOR I ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT... 44 6.2 OLYCKOR... 44 6.3 TEKNISK INFRASTRUKTUR OCH FÖRSÖRJNINGSSYSTEM... 46 6.4 SOCIAL ORO... 47 6.5 SJUKDOMAR... 47 7 SÄRSKILD FÖRMÅGEBEDÖMNING ENLIGT FÖRUTSÄTTNINGAR SOM MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP BESLUTAR... 48 7.1 GENERELLA FÖRMÅGAN (OBEROENDE AV HÄNDELSE)... 48 7.2 FÖRMÅGA ATT HANTERA SKYFALL... 50 8 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER, SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT... 52 8.1 GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER... 52 8.2 PLANERADE ÅTGÄRDER... 55 BILAGA 1. ÖVERSIKTLIG REGIONAL SAMMANSTÄLLNING, ANALYS OCH VÄRDERING AV KOMMUNERS OCH LANDSTINGETS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER... 58

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 4 (63) Sammanfattning 2014 års regionala risk- och sårbarhetsanalys ger en samlad bild av vilka risker som finns i Uppsala län och vilken förmåga vi har att motstå och hantera dessa risker. Förmågan i länet att hantera risker, hot och sårbarheter bedöms som god även om det finns vissa brister. Den tydligaste riskbilden för Uppsala län, och den med störst konsekvenser, är ett plötsligt uppkommet haveri i Forsmarks kärnkraftverk med stort utsläpp. Sannolikheten för att en allvarlig olycka skall inträffa vid kärnkraftverket i Forsmark bedöms dock som låg. Värmeböljor blir allt vanligare och med ett varmare klimat kommer dessa troligen inträffa oftare. Delar av befolkningen drabbas hårt av höga temperaturer under lång tid och värmen kan även ge indirekta konsekvenser på samhällsviktiga områden som kan leda till olycksfall eller dödsfall. I arbetet med att analysera konsekvenser av klimatförändringar har risken för översvämningar från skyfall och risken för ras och skred blivit tydligare. I Uppsala län finns idag ett flertal tekniska försörjningssystem som kan påverkas av skyfall och översvämningar. Det gäller både elnät och fjärrvärmenät. Ett flertal av länets transformatorstationer är belägna på utsatta lägen nära vattendrag som kan drabbas av översvämning. Fjärrvärmenät kan drabbas vid en ökning av intensiv nederbörd då det ökar risken för markförskjutningar och översvämningar vilket kan skada dessa system. Infrastruktur, både i form av väg, järnväg, data- och telekommunikationer, kan påverkas om dessa ligger i känsliga och sårbara områden redan idag, och då främst i form av översvämningsproblematik, orsakat av skyfall eller höga flöden. Brand i skog eller i särskilda objekt och farlig godsolycka är sådana händelser som kan få allvarliga konsekvenser om det sker i områden med mycket människor eller i en byggnad där många uppehåller sig samtidigt. Statistiken visar att bränder och olyckor inträffar, till exempel upptäcktes 12 skogsbränder av brandflyget i Uppsala län, vilka snabbt kunde släckas. Dock kan konsekvenserna bli allvarliga, vilket också branden i Västmanland under sommaren 2014 visar på. I Uppsala län finns krissamverkansnätverk både på en övergripande nivå och på en operativ nivå. Krissamverkansrådet är övergripande och inriktar arbetet strategiskt. Samverkan i C län (C-Sam) arbetar med frågor som rör krissamverkan regionalt. Syftet med krissamverkan är att skapa förutsättningar för att samhällets aktörer att kunna hantera kriser som kräver gemensamma åtgärder eller samordning av insatser. C-Sam nätverket består av en ledningsgrupp och arbetsgrupper. Arbetsgrupperna täcker in ett brett antal områden inom krisberedskap och kan formas utifrån behov Under 2014 har ytterligare arbetsgrupper skapats utifrån behov och processer utifrån ett före, under och efter perspektiv har länkats samman. Länsstyrelsen i Uppsala län ingår även i det interregionala nätverket Övergripande samverkan i Mellansverige (ÖSAM). Samarbetet i ÖSAM syftar till att minska sårbarheten och höja krishanteringsförmågan i länen som ingår i gruppen. Detta sker genom gemensamma inriktningar, utbyte av erfarenheter och kunskap, samverkan vid planering och gemensamma projekt. 2014 har inneburit förändring och utveckling inom krisberedskapen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har under året arbetat med att ta fram nya föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser vilka ska träda i kraft 1 januari 2015. Den nya kommunöverenskommelsen trädde i kraft 1 januari 2014 och innebär nya riktlinjer vid uppföljning av kommuner- och landstingets arbete med krisberedskap.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 5 (63) Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet har börjat implementeras och första stegen mot ett systematiskt säkerhetsarbete har tagits. Slutligen har planeringen avseende höjd beredskap påbörjats och får en större plats i arbetet. I samtliga av dessa processer har Länsstyrelsen i Uppsala varit delaktiga via remissyttrande och referensgrupper.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 6 (63) Begrepp och termer Extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av berörda aktörer. Förmåga Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Geografiskt områdesansvar Att det inom ett geografiskt område finns ett organ som ansvarar för inriktning, prioritering och samordning av tvärsektoriella åtgärder före, under och efter en kris. Detta ansvar finns på tre nivåer: lokal nivå (kommun), regional nivå (länsstyrelse) och nationell nivå (regeringen). Hot Omfattar en aktörs kapacitet och avsikt att genomföra skadliga handlingar. Ett hot kan även bestå av en händelse eller en företeelse som i sig framkallar fara mot något eller någon utan att det i sammanhanget förekommer aktörer med kapacitet och avsikt att orsaka skada. Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. Krisberedskap Förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. Krishantering Med krishantering avses den mer omedelbara och operativa hanteringen av en händelse eller störning som inträffat i samhället. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till sådana funktionsnedsättningar som kan få till följd att en allvarlig kris inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de (negativa) konsekvenser händelsen kan leda till.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 7 (63) Samhällsviktig verksamhet En samhällsviktig verksamhet uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Samverkan Ett medel för att åstadkomma samordning, en interaktion mellan två eller flera aktörer i syfte att samordna sina verksamheter. Samverkan är den dialog som sker mellan självständiga (fristående) och sidoordnade samhällsaktörer för att samordnat uppnå gemensamma mål. Samverkan behöver ske i ett förebyggande syfte om samordningen ska fungera. Sårbarhet Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 8 (63) 1. OÖ vergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsomra de Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska samordna olika samhällsintressen utifrån ett statligt helhetsperspektiv och främja länets utveckling och hålla regeringen underrättad om vad som händer i länet. Länsstyrelsens verksamhetsområde är stort och arbetsuppgifterna omfattar bland annat miljöskydd, samhällsplanering, naturvård, veterinära frågor, EU-frågor, lantbruks- och bidragsärenden, beredskapsfrågor, jämställdhet mellan kvinnor och män och mycket annat. Vid höjd beredskap är länsstyrelsen den högsta civila totalförsvarsmyndigheten i respektive län. Länsstyrelsen lyder direkt under regeringen och svarar för den statliga förvaltningen i länet, där inte någon annan myndighet har ansvaret. Uppsala län I länet ingår åtta kommuner- Uppsala, Enköping, Knivsta, Håbo, Östhammar, Tierp, Älvkarleby och Heby. Länet gränsar till Stockholm, Södermanland, Västmanland, Dalarnas samt Gävleborgs län och inom länet återfinns kuststräcka samt Mälaren där nationella och internationella intressen spelar en viktig roll. Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län. Befolkningen har ökat stadigt de senaste åren och den 30 juni 2014 var invånarantalet 346 900 1. Landarealen i Uppsala län omfattar 7 037 km² varav drygt hälften består av skogsmark och 25 procent av jordbruksmark. Länet har drygt 250 sjöar om minst 1 hektar. Skärgården omfattar 11 300 öar, holmar och skär. I länet finns 142 naturreservat. Dessa reservat är både skogsområden men även havsområden och sötvattensområdet. 2 Uppsala län har förbindelserna till stora arbetsmarknadsområden som Stockholm och övriga Mälardalen. En av Sveriges mest trafikerade järnvägsförbindelser är mellan Uppsala och Stockholm. En del av tågtrafiken utgörs av gods som innehåller en eller flera vagnar med farligt gods. Utöver tågtrafik så går ett antal av de större vägarna genom länet, bland dessa E4 och E18. 3 Uppsala är en av Sveriges största studentstäder med ca 45 000 studenter. 4 1 www.scb.se 2 Länsstyrelsen. Naturreservat. http://www.lansstyrelsen.se/uppsala/sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/pages/reservat.aspx 3 Regionförbundet. Infrastruktur http://www.regionuppsala.se/var-verksamhet/infrastruktur/ 4 Uppsala universitet. Uppsala universitet i korthet. http://www.uu.se/om-uu/i-korthet/

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 9 (63) Samverkan Det svenska krishanteringssystemet är uppbyggt på samverkan och tre olika principer; Närhetsprincipen, Ansvarsprincipen och Likhetsprincipen. Dessa tre tillsammans bildar ett decentraliserat krishanteringssystem. 5 Ansvarsprincipen om en kris inträffar har myndigheter, enligt ansvarsprincipen, ansvar för den verksamhet man i normala fall ansvarar för. Närhetsprincipen en kris ska hanteras där den inträffar och av dem som är närmast berörda. Likhetsprincipen förändringar i organisationen ska inte göras större än vad som krävs. Geografiskt områdesansvar Det geografiska områdesansvaret vad gäller krisberedskap innebär att Länsstyrelsen ska vara sammanhållande före, under och efter en kris i länet. Geografiskt områdesansvar i Uppsala län innebär att man säkerställer att samordningen fungerar mellan aktörerna inom det egna geografiska området. Länsstyrelsen ska även verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas. Ansvaret innebär bland annat att Länsstyrelsen ska: ansvara för en samlad regional lägesbild vid krissituationer stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet vad gäller planering, risk- och sårbarhetsanalyser samt utbildning och övning ha ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder följa upp kommunernas tillämpning av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 5 MSB: Ansvar för samverkan. https://www.msb.se/sv/insats--beredskap/ledning--samverkan/kunskapsutveckling/bok---samverkanfor-sakerhets-skull/ansvar-for-samverkan/

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 10 (63) verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet avseende krisberedskap bidrar till att uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar, enligt förordning (2008:1 346) verka för kontinuerlig nödvändig samverkan inom länet och med närliggande län verka för att samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och myndigheter under en kris verka för att samordna informationen till allmänheten och företrädare för massmedia prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande efter beslut av regeringen Räddningstjänstansvar vid kärnteknisk olycka I lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordning (2003:779) om skydd mot olyckor regleras Länsstyrelsens räddningstjänstansvar vid en kärnteknisk olycka. Vilket innebär att Länsstyrelsen ska svara för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid överhängande fara för utsläpp från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Länsstyrelsen har också ansvar för att sanera efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Övertagande av kommunal räddningstjänst Vid händelser som kräver omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst kan Länsstyrelsen överta ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Vid räddningsinsatser som innefattar både statlig och kommunal räddningstjänst ansvarar Länsstyrelsen för att insatserna samordnas om Länsstyrelsen har övertagit ansvaret. Ansvar enligt epizootilagen och dess följdförfattningar Länsstyrelsen utövar offentlig kontroll enligt 15 epizootiförordningen. Länsstyrelsen kan även få vissa uppgifter på delegation från Jordbruksverket. Ansvar för höjd beredskap Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Totalförsvaret utgörs både av militär och av civil verksamhet och det omfattar den verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Om Sverige är i krig eller krigsfara kan regeringen besluta om att höja beredskapen för att stärka landets försvarsförmåga, enligt lag (1992: 1403) om totalförsvar och höjd beredskap. Vid höjd beredskap ska Länsstyrelsen dels inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret, dels verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås och för att länets tillgångar används för att främja försvaret. Detta innebär bland annat att Länsstyrelsen ska samordna civila försvarsåtgärder i länet och verka för att civil verksamhet med betydelse för försvaret bedrivs med en enhetlig inriktning. Länsstyrelsen ska även, tillsammans med Försvarsmakten, verka för att det civila och militära försvaret samordnas. Länsstyrelsen ska även hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och den förväntade utvecklingen inom länet samt om vidtagna och planerade åtgärder. Tillsyn över och beslut om samhällsviktig verksamhet Länsstyrelsen ska utöva tillsyn inom ett antal områden som är samhällsviktiga ur ett krisberedskapsperspektiv. Hälsoskyddsfrågor behandlas bland annat i överklagningsärenden, planärenden, tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter och miljömålsarbete. Länsstyrelsen har uppdraget att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska miljömålen. Länsstyrelsen

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 11 (63) prövar och utövar tillsyn över miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Miljöfarlig verksamhet är verksamheter eller åtgärder som innebär utsläpp till mark, luft eller vatten eller annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Exempel på miljöfarliga verksamheter är jordbruk, täkt, gruva, slakteri, sågverk, massabruk, kemikalietillverkning, läkemedelstillverkning, platsindustri, stålverk, ytbehandling, verkstadsindustri, energiproduktion, avloppsreningsverk och deponi. Länsstyrelsen har en miljöprövningsdelegation som prövar ansökningar om tillstånd för miljöfarliga verksamheter enligt miljöbalken. Miljöprövningsdelegationen har en självständig beslutsfunktion och det betyder att tillståndsprövningen inom länsstyrelsen är skild från det tillsynsansvar som vi också har enligt miljöbalken. Länsstyrelsen ger stöd och råd till de kommunala miljömyndigheterna samt följer upp och utvärderar deras verksamhet inom ramen för arbetet med tillsynsvägledning. I länet ligger Forsmarks Kärnkraftverk som drivs av Forsmarks Kraftgrupp (FKA) och som ägs av Vattenfall AB. Länsstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har tillsyn enligt miljöbalken över den verksamhet som bedrivs vid kärnkraftverket. Det övergripande syftet med tillsynsarbetet är att se till att verksamheterna bedrivs enligt de villkor som finns beskrivna i de tillstånd som gäller för hur kärnkraftverket skall drivas. Samtliga länsstyrelser har räddningstjänstansvar vid olyckor i eller vid utsläpp från kärnkraftverk, men i Uppsala, Kalmar och Hallands län har Länsstyrelsen dessutom utökade uppgifter vad gäller beredskapen för kärnteknisk olycka och sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsen ska även följa upp kommunernas verksamhet enligt lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelsen fattar även beslut om skyddsobjekt, prioritering av samhällsviktiga elanvändare vid elbrist, avspärrning eller förbud mot att vistas inom skade- eller riskområden för att förhindra olyckor enligt ordningslagen, farlig verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, tillstånd för bevakningsverksamhet och tillstånd för kameraövervakning.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 12 (63) 2. OÖvergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Uppdraget Länsstyrelsen ska årligen analysera risker och sårbarheter inom det geografiska ansvarsområdet samt värdera och sammanställa resultatet i en risk-och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 9. Länsstyrelsen ska särskilt beakta: Situationer som uppstår hastigt, oväntat eller utan förvarning, eller en situation där det finns ett hot eller en risk att ett sådant läge kan uppstå. Situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer, att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet och förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde. Avgränsningar Risk- och sårbarhetsanalysens innehåll och disposition följer Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalys (MSBFS 2010:7). Länsstyrelsen har även beaktat de punkter som nämns i 9 i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap gällande risk- och sårbarhetsanalysens innehåll. I enlighet med Länsstyrelsens geografiska områdesansvar omfattar den regionala risk-och sårbarhetsanalysen dels sådana risker som medför en regional påverkan, dels övriga risker som kan påverka Länsstyrelsens förmåga att bedriva verksamhet. Riskinventeringen har avgränsats enligt följande kriterier: konsekvensen av risken bör vara att minst två kommuner drabbas konsekvensen av en händelse i en kommun påverkar hela eller delar av länet risker som anställda på länsstyrelsen utsätts för i sitt dagliga arbete och som kan leda till att arbetet inte kan bedrivas risker som kan påverka länsstyrelsen som myndighet och dess förmåga att bedriva verksamhet Syfte och mål Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den ska identifiera, analysera och dokumentera de hot och risker inom länsstyrelsens ansvarsområde som allvarligt kan försämra både länsstyrelsens och länets förmåga till att bedriva samhällsviktig verksamhet samt bedöma sårbarheten för riskerna. Vidare är syftet att identifiera och prioritera behov av åtgärder för att stärka länets och länsstyrelsens krishanteringsförmåga. Resultatet ska kunna användas som planeringsunderlag för Länsstyrelsen, men även för kommuner, landsting, myndigheter, näringsliv och andra organisationer i länet. Målgruppen för rapporten är länsstyrelsens ledning och anställda, kommunala, statliga och privata beslutsfattare samt länets invånare. Målet är att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare, verksamhetsansvariga och tjänstemän om vilka hot och risker som finns inom deras verksamhetsområde eller geografiska områdesansvar.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 13 (63) Metod och arbetsprocess Risk- och sårbarhetsanalysen är genomförd som en kvalitativ studie. Föreliggande analys bygger i hög utsträckning vidare på erfarenheterna från tidigare års risk- och sårbarhetsanalyser och riskinventeringen baseras på tidigare års redovisningar. Dessa bedöms fortfarande vara aktuella, men en ny process för risk-och sårbarhetsprocessen tas fram för att kunna möta de förändringar som nya föreskrifter medför och som kommer att träda ikraft januari 2015. Regionala risker identifieras i länsstyrelsens externa arbetsgrupp för risk- och sårbarhetsanalys, C-Sam LEH. Arbetsgruppen består av säkerhetssamordnarna i länets kommuner och säkerhetsansvarig på landstinget och polismyndigheten. Under hösten genomförs uppföljning i kommunerna i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid uppföljningen har kommunerna i olika konstellationer representerats av kommunchef, landstingschef, förvaltningschefer, politiker samt tjänstemän som har sakfrågorna inom sitt ansvarsområde. Dialogen och diskussionerna gör att beredskaps- och krisrelaterade frågor lyfts upp och synliggörs. Underlaget ligger dels till grund för aktuell uppdatering av årets risk-och sårbarhetsanalys.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 14 (63) 3. OÖ vergripande beskrivning av identifierad samha llsviktig verksamhet inom la nsstyrelsens ansvarsomra de Regeringen har formulerat följande övergripande mål med samhällets säkerhet: värna befolkningens liv och hälsa, värna samhällets funktionalitet och värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättsäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. 6 För att dessa övergripande mål för vår säkerhet ska uppnås när samhället utsätts för allvarliga händelser och störningar anser regeringen att arbetet med krisberedskap bör präglas av samarbete mellan såväl myndigheter, kommuner och landsting, som privata företag, frivilligorganisationer och inte minst individen själv för att möjliggöra samordnade insatser vid kriser. Med utgångspunkt från de övergripande målen har regeringen preciserat mål för samhällets krisberedskap. Mål med samhällets krisberedskap Minska risken för konsekvenserna av allvarlig störningar, kriser och olyckor Hindra eller begränsa skador på egendom eller miljö Trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män. Dessa mål ligger som grund för vad som är skyddsvärt, vilket i sin tur är nära ihopkopplat med den samhällsviktiga verksamhet som finns i länet eftersom dessa verksamheter bidrar till att uppfylla ovanstående mål. Det som är skyddsvärt i Uppsala län kan kategoriseras in i följande kategorier: Demokrati och mänskliga rättigheter Väl fungerande samhällsfunktioner Fysiskt och socialt trygg miljö Hälsa, fysisk och psykisk trygghet, ekonomisk trygghet Samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv är sådan verksamhet som uppfyller ett eller båda av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 7 6 Regeringens skrivelse 2009/10:124 Samhällets krisberedskap stärkt samverkan för ökad säkerhet s.9

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 15 (63) 3.1 Samhällsviktig verksamhet i länet Vid en allvarlig kris måste vårt samhälle fungera och därför är det viktigt att definiera vilka verksamheter som är nödvändiga för att kunna undvika eller hantera kriser. Vissa samhällsviktiga verksamheter och infrastrukturer måste fungera för att vi inte ska hamna i allvarliga kriser, vidare finns det verksamheter som måste kunna hantera kriser när de väl inträffar. Vad som är samhällsviktigt ur ett krishanteringsperspektiv kan variera beroende på vilka händelser vi ställs inför och i takt med att händelsen utvecklas. Det finns naturligtvis en mängd samhällsviktiga verksamheter i länet som är av betydelse för befolkningens liv och hälsa, samhällets funktionalitet, grundläggande värden samt egendom och miljö. En del verksamheter är samhällsviktiga på lokal nivå, andra på regional eller nationell nivå. Redovisningen syftar till att åskådliggöra en del av de samhällsviktiga verksamheter på regional nivå som kan komma att påverkas utifrån de risker som har identifierats. Sektor Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning - ledningsfunktioner - stödfunktioner Skydd och säkerhet Socialförsäkring Transporter Samhällsviktig verksamhet Produktion av el, distribution av el, produktion och distribution av fjärrvärme, produktion och distribution av bränslen och drivmedel m.m. Betalningar, tillgång till kontanter, centrala betalningssystem, värdepappershandel m.m. Detaljhandel, IT-drift och IT-service, bygg-och entreprenadverksamhet, bevaknings-och säkerhetsverksamhet samt tillverkningsindustri Akutsjukhus, primärvård, psykiatri, läkemedelsförsörjning, smittskydd, barnomsorg, omsorg om äldre och funktionshindrade Telefoni (mobil och fast), internet, radiokommunikation, distribution av post, produktion och distribution av dagstidningar, webbaserad information, sociala medier Dricksvattenförsörjning, hantering av avlopp, renhållning, samlingsplatser, sophantering och väghållning Jordbruk samt tillverkning, distribution och kontroll av livsmedel Nationell- regional- och lokal ledning. Diplomatisk och konsulär verksamhet, tillsyns- och tillståndsverksamhet, expert-och analysverksamhet, indikerings-och laboratorieverksamhet, meteoroligiska tjänster, utbildningstjänster och begravningstjänster Domstolsväsendet, åklagarverksamhet, militärt försvar, kriminalvård, kustbevakning, polis, räddningstjänst, alarmeringstjänst, tullkontroll, bevaknings-och säkerhetsverksamhet m.m. Utbetalningar från sjuk-och arbetslöshetsförsäkringar och allmänna pensionssystemet Väg-, järnväg-, sjö- och flygtransporter samt förvaltning av transportinfrastruktur 7 MBS:s föreskrifter MSBFS 2010:7 enligt 2; MSBFS 2010:6 enligt 2

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 16 (63) Kommunerna har, i olika omfattning, i sina risker -och sårbarhetsanalyser från 2010 och 2011 identifierat vad som är samhällsviktig verksamhet 8. Där omnämns bland annat all myndighetsutövning, fjärrvärme, kommunalteknisk service, vård och omsorg samt skolväsendet. Samhällsviktig verksamhet har också identifierats i Styrels- projektet som bygger på en länsvis sammanställd bild av samhällsviktig verksamhet och en plan för hur samhällsviktiga elanvändare kan prioriteras vid elbrist. Samhällets krisberedskap är inte enbart de offentligas ansvar, även näringslivet har en roll att axla i syfte att krisberedskapen ska utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Krisberedskapen har förändrats under de senaste åren på så sätt att privata entreprenörer äger en allt större del av samhällsviktig verksamhet vilket innebär att de spelar en betydande roll i samhällets krisberedskap. 8 Risk-och sårbarhetsanalys 2012, dnr 451-5623-11

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 17 (63) 3.1.1 Styrel - styrning av el till prioriterade elanvändare Inom arbetet med Styrel har centrala myndigheter, länsstyrelsen, landstinget och länets kommuner identifierat samhällsviktiga verksamheter som är viktiga för samhällets funktionalitet. Dessa verksamheter har prioriterats i sju klasser utifrån känslighet för störning i tillgången på el. Prioriteringen har utförts i samarbete med kommunerna och elnätsbolagen. Länsstyrelsen har haft en samordnande roll i arbetet. De objekt som identifierats som samhällsviktig verksamhet har delats in i sju prioritetsklasser, där lägre siffra anger högre prioritet. Den stora huvuddelen av prioriterade verksamheter återfinns i klasserna ett till fyra. Viss skillnad kan finnas i kommunernas prioritering av liknande verksamheter. I länet har 1824 objekt identifierats. Objekten har redovisats enligt 5 förordning (2011:931) om planering för samhällsviktiga elanvändare med följande prioritetsklasser: Prioritetsklass Beskrivning Exempel på objekt 0 Anläggningar nödvändiga för el-försörjningens funktion, redovisas men prövas ej för prioritering. 1 Befolkningens liv och hälsa 593 objekt Elanvändare som redan på kort sikt, timmar, har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. 2 Samhällets funktionalitet 489 objekt Elanvändare som redan på kort sikt, timmar, har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. 3 Befolkningens liv och hälsa 381 objekt Elanvändare som på lång sikt, dagar, har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. 4 Samhällets funktionalitet 311 objekt Elanvändare som på lång sikt, dagar, har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Fennoskan likriktarstation Objekt relaterade till akut verksamhet: räddningstjänst, polis, ambulans, akutsjukvård. Tekniska försörjningssystem: vatten, avlopp, värme. En stor del av objekten relaterar till vård och omsorg. Ett fåtal kommuner har tagit upp andra typer av objekt. Vatten och avlopp, drivmedelsförsörjning och data/telekommunikation Flera typer av funktioner återfinns både i prioritetsklass 1 och i prioritetsklass 2, vilket kan tyda på att kommunerna värderat olika, alternativt att vissa objekt i grupperna har olika vikt vad gäller prioritering av el. Förskolor, skolor, uttagsautomater, banker, livsmedelsbutiker och utrustning för tågdrift. Styrel, planeringsomgång 2 Under 2014 startar arbetet med planeringsomgång 2 inom Styrel. Under planeringsomgång 2 är deltagandet bland centrala myndigheter mer omfattande. Arbetet innebär att det tidigare framtagna underlaget kommer att uppdateras. Arbetet med uppdateringen ska vara avslutat november 2015.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 18 (63) 3.2 Samhällsviktig verksamhet på Länsstyrelsen En inventering utifrån det geografiska områdesansvaret och samhällsviktig verksamhet är genomförd på myndigheten av de funktioner som länsstyrelsen bör kunna upprätthålla även vid större påfrestningar. Länsstyrelsen har identifierat tre samhällsviktiga funktioner inom myndigeten: Tjänsteman i beredskap (TiB) Krisberedskapsorganisationen (ledningsfunktion) Informationsfunktionen En beroendeanalys är genomförd för TiB och Krisberedskapsorganisationen, resultatet presenteras i nedanstående bilder. Analysen visar vad funktionerna är beroende av för att kunna fungera under kris. I beroendeanalysen har både interna och externa beroenden analyserats. Interna beroenden finns inom myndighetens kontroll och illustreras med grönt i ovanstående bild, medan de externa beroendena ligger utanför myndigheten kontroll och illustreras i orange. I pilarna visas de kritiska aktiviteterna för respektive funktion, med numrering 1-5. För vissa av dessa är en acceptabel avbrottstid identifierad. Acceptabel avbrottstid visar hur lång tid det skulle ta för ett avbrott eller allvarlig störning att bli oacceptabla.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 19 (63) I beroendeanalysen har både interna och externa beroenden analyserats. Interna beroenden finns inom myndighetens kontroll och illustreras med grönt i ovanstående bild, medan de externa beroendena ligger utanför myndigheten kontroll och illustreras i orange. I pilarna visas de kritiska aktiviteterna för respektive funktion, med numrering 1-7. För vissa av dessa är en acceptabel avbrottstid identifierad. Acceptabel avbrottstid visar hur lång tid det skulle ta för ett avbrott eller allvarlig störning att bli oacceptabla.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 20 (63) 4 Identifierade och va rderade hot, risker och sa rbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsomra de 4.1 Identifierade hot och risker i länet 4.1.1 Naturolyckor i ett förändrat klimat Länsstyrelsen i Uppsala bedriver sedan 2009 ett arbete med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Det är ett långsiktigt arbete med fokus på att undvika att samhället bygger in sig i strukturer som blir sårbara i ett förändrat klimat. Särskilt viktigt är det gällande samhällsviktiga verksamheter som ligger inom sårbara områden redan idag och som kan bli ännu mer utsatta i ett förändrat klimat. Inom ramen för arbetet med klimatanpassning har ett flertal underlagsrapporter tagits fram för att belysa dels vilket förändrat klimat Uppsala län kan komma att få, och dels vilka konsekvenser klimatet kan få för olika verksamheter eller områden. Följande underlagsrapporter har tagits fram på uppdrag av länsstyrelsen: - Klimat- och sårbarhetsanalys (2009) Analysen beskriver förväntade klimatförändringar och hur dessa kommer påverka samhället och dess medborgare. - Klimatanalys för Uppsala län (2013) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, har på uppdrag av Länsstyrelsen gjort en klimatanalys av länet som klargör konsekvenser av ett förändrat klimat. Speciellt med avseende på temperatur, nederbörd, vattenföringsdynamik och havsnivåer. - Regional handlingsplanen för klimatanpassning i Uppsala län (2014) Innehåller fokusområden och målbilder för det regionala arbetet med klimatanpassning framöver. Arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat och skydda dessa kritiska strukturer mot att bli mer utsatta i ett förändrat klimat är en viktig del av länsstyrelsens arbete med förebyggande åtgärder. Arbetet kan generellt delas upp i två delar: för befintliga strukturer och strukturer som skapas framöver. Angreppssättet blir olika och risk- och sårbarhetsprocessen fokuserar framförallt på redan befintliga strukturer medan samhällsplaneringen ska fokusera på framtida strukturer där det finns en påverkansmöjlighet. Uppsala tätort är ett av 18 utpekade områden i Sverige med betydande översvämningsrisk och omfattas av arbetet med översvämningsförordningen (2009:956) som bygger på EU:s översvämningsdirektiv. Länsstyrelsen i Uppsala län ansvarar för arbetet med att ta fram en riskhanteringsplan för översvämning av Fyrisån enligt översvämningsförordningen. Riskhanteringsplanen baseras på resultatet av framtagna hot 9 - och riskkartor 10 för olika flöden i Fyrisån: 50-årsflöde, 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Hotkartorna visar översvämningens utbredning för olika flöden. Hotkartorna 9 https://www.msb.se/sv/forebyggande/naturolyckor/oversvamning/oversvamningsdirektivet/steg-2-hot--och-riskkartor/uppsala/ 10 http://www.lansstyrelsen.se/vastmanland/sv/manniska-och-samhalle/krisberedskap/oversvamningsdirektivet/pages/riskkartor.aspx

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 21 (63) kan bland annat användas som underlag för fysisk planering och markanvändning, för räddningstjänstens planering och verksamhetsutövarens riskhantering samt för information till allmänheten. Riskkartorna visar befolkning, områden, objekt eller verksamheter som kan skadas alternativt orsaka spridning av föroreningar vid en översvämning. Syftet med riskkartorna är att identifiera potentiella objekt som påverkas av en översvämning som förväntas hända. Översvämning av Fyrisån kan påverka samhället på flera olika sätt. Inom arbetet med riskkartorna har påverkade verksamheter och föremål inom de fyra fokusområdena människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet identifierats. I riskkartorna avseende 50-årsflödet ses att bland annat polishuset, kulturarvsobjekt och förorenad mark riskklass 1 påverkas. 100-årsflödet berör ett betydligt större område och i riskkartan visas att exempelvis även sjukhus och vårdcentral samt en större bit av järnväg med riksintresse påverkas. Riskkartan avseende beräknat högsta flöde visar att en stor del av centrala Uppsala kommer påverkas av översvämningen och att bland annat ett flertal byggnader med samhällsfunktion samt en lång sträcka av järnvägen kommer översvämmas. För mer detaljerad information om vilka områden, verksamheter och objekt som påverkas hänvisas till riskkartorna för de tre olika flödena. Nedan presenteras vilka risker som ett förändrat klimat kan medföra och dess konsekvenser på samhället. Översvämning och skyfall Årsmedelnederbörden i länet förväntas öka succesivt och mot slutet av seklet ligger ökningen på i medeltal 20 procent i förhållande till referensperioden 1961-1990. Den tydligaste ökningen av nederbörd sker vintertid. I Uppsala län är en ökning av kraftiga regn att vänta, framförallt kortidsregn med återkomsttid på ett år där ökningen ligger på 20-30 procent mot slutet av seklet. Dagvatten- och avloppssystemen kommer att påverkas vid en ökning av kraftig nederbörd. Många av de system som finns i länet idag är underdimensionerade och får problem vid stora regnmängder. Längs upplandskusten förväntas medelhavsvattenståndet öka med 28 centimeter till slutet av seklet, med antagandet att det sker en global höjning av havsnivån på 1 meter. Ett havsvattenstånd med återkomsttid på tio år idag motsvarar ungefär ett havsvattenstånd med återkomsttid på två år i slutet av seklet. I länets åar förändras vattenföringen och går generellt mot högre vinterflöden och mot lägre vår- och sommarflöden. Det syns ingen tydlig förändring av 100-årsflöden förutom en marginell minskning i vissa av åarna. En ökning av medelhavsvattenståndet och att återkomsttiden blir kortare för höga vattenstånd kan påverka översvämningsriskerna i vissa områden till det negativa. I Uppsala län finns idag ett flertal tekniska försörjningssystem som kan påverkas mer när klimatet förändras, då dessa system idag endast påverkas av extremväder. Det gäller både elnät och fjärrvärmenät. Ett flertal av länets transformatorstationer ligger redan idag i utsatta lägen nära vattendrag som kan drabbas av översvämning. Fjärrvärmenät kan drabbas vid en ökning av intensiv nederbörd då det ökar risken för markförskjutningar och översvämningar vilket kan skada dessa system. Infrastruktur, både i form av väg, järnväg, data- och telekommunikationer, kan påverkas om dessa ligger i känsliga och sårbara områden redan idag, och då främst i form av översvämningsproblematik, både pluviala (orsakade av nederbörd, skyfall under kort tid eller kraftigt regn under lång tid) och fluviala (orsakade av höga flöden i vattendrag). Ökad temperatur En successiv ökning av årsmedeltemperaturen kommer att ske under innevarande sekel i Uppsala län. I medeltal förväntas en ökning av temperaturen med fyra grader av årsmedeltemperaturen till slutet av seklet. Vintertempraturen beräknas öka med sex grader. (Klimatanalys i Uppsala län, 2013)

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 22 (63) Den mikrobiologiska hotbilden mot dricksvattentäkter har börjat förändras i och med att klimatet förändras. Mer nederbörd och högre temperaturer ger en förhöjd risk av att föroreningar som kommer ut i vattnet sprids snabbare och mer frekvent. Kvalitén på vattnet kan också förändras mer permanent om vi får ökade hummushalter, algblomning och förorening från mikroorganismer. I kustområden ökar risken för inträngning av saltvatten i brunnar med en högre medelvattenyta på havet i kombination med torrare somrar. Folkhälsa och sjukdomar Temperaturökningen kommer leda till fler värmeböljor med konsekvenser framförallt för äldre, människor med nedsatt hälsa och andra sårbara grupper som har svårt att skydda sig mot hettan. (Folkhälsomyndigheten, Klimatförändringar och folkhälsa) Det är viktigt att beakta värmeböljor i planeringen av nya byggnader för att undvika att få en urban värmeöeffekt. (Klimatanpassning i fysisk planering) Ett förändrat klimat i Uppsala län kan även öka riskerna för utbrott och spridning av smittsamma sjukdomar. De nya förutsättningarna ger förändringar i ekosystem och djurpopulationer vilket får betydelse för sjukdomars förekomst och spridning. Vektorer som sprider smitta, till exempel fästingar, mygg och knott, gynnas av ett varmare klimat. Sambanden mellan klimatförändringen och spridningen av smitta är dock komplexa och riskgraden och vilka sjukdomar som påverkas av klimatförändringen kan bedömas olika. (Jordbruksverket) Storm Antal dagar med tjäle i marken kommer att minska i och med att årsmedeltemperaturen i länet förändras det kommande seklet. Minskad förekomst av tjäle kan leda till en ökad stormfällning av skog då tjäle i marken bidrar till att förbättra trädets förankring och minskar därför vindkänsligheten. Under milda vintrar utan tjäle kan följaktligen vindkänsligheten i skogen vara större. (MSB) Skogsbrand Klimatberäkningarna avseende Uppsala län visar en successiv och tydlig ökning av årsmedeltemperaturen under det innevarande seklet. Spridningen mellan beräkningarna avseende förändringens storlek är stor, men i medeltal ses en ökning för länet med ca 4 C till slutet av seklet. För perioden 1961-1990 var årsmedeltemperaturen 5 C. 11 Snötäcket förväntas minska radikalt i länet på grund av den ökade medeltemperaturen, från cirka 100 dagar idag ner till 20 dagar i slutet av seklet. Detta leder till att vegetationsperioden blir längre och beräknas öka med cirka 100 dagar till slutet av seklet. En förlängd vegetationsperiod i ett förändrat klimat leder till att brandrisksäsongen tidigareläggas vilket i sin tur medför att brandrisksäsongen förlängs. 12 11 Klimatanalys Uppsala län, 2013 12 Klimatanalys Uppsala län, 2013

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 23 (63) 4.1.2 Olyckor Kärnteknisk olycka Säkerheten i kärnteknisk verksamhet bygger på krav på konstruktion, drift och underhåll av anläggningarna med syfte att förebygga driftstörningar, men även för att hindra att sådana utvecklas till olyckor med utsläpp av radioaktiva ämnen. Som tillägg till ovanstående finns även krav på fysiskt skydd som ska försvåra för eventuella personer som vill göra intrång och uppsåtligen påverka säkerheten vid anläggningarna. Säkerheten utvecklas kontinuerligt som en följd av inträffade incidenter och olyckor. Konstruktionen av kärnkraftverk skiljer sig åt från anläggning till anläggning. Men gemensamt för de svenska reaktorerna är att samtliga är utrustade med så kallade haverifilter. Följderna av ett svårt svensk kärnkrafthaveri är starkt beroende av att dessa haverifilter fungerar. Om man vill skildra de möjliga konsekvenserna i omgivningen så kan man grovt utgå från två omständigheter; en situation där haverifiltret fungerar som avsett enligt konstruktionsförutsättningarna, och en där det inte fungerar alls. Haverifiltret begränsar utsläppet, som då inte orsakar några akuta strålskador hos människor i omgivningen. Om haverifiltret fungerar som avsett blir markbeläggningen begränsad men betesrestriktioner skulle, beroende på vindriktning, nederbörd och årstid, behöva införas under en begränsad tid inom delar av länet. Det skulle även vara motiverat med rekommenderad inomhusvistelse och intag av jodtabletter i den inre beredskapszonen. Den tydligaste riskbilden för Uppsala län, och den med störst konsekvenser, är ett plötsligt uppkommet haveri i Forsmarks kärnkraftverk med stort utsläpp, där haverifiltret inte fungerar. Detta scenario förutsätter dock att det uppstår en serie av fel i de tekniska systemen. Händelsen kan, beroende på vindriktning, nederbörd och årstid, under olyckliga omständigheter, och om inga skyddsåtgärder vidtas, orsaka dödsfall närmast kraftverket på grund av strålning samt ett stort antal strålskadade personer. Jordbruk och livsmedelproduktion skulle drabbas av mycket svåra konsekvenser även i andra län än Uppsala. Händelsen skulle kunna göra områden olämpliga att bo i under lång tid efter olyckan. Kärnkraftolycka utanför Sverige: Konsekvenserna av en olycka utanför Sverige är avhängda av en mängd faktorer varav de viktigaste är avståndet till Sverige, det aktuella olycksförloppet, tid på året och meteorologiska förhållanden. Generellt gäller att ju närmare Sverige den drabbade olycksanläggningen ligger, desto större är förutsättningarna för allvarliga konskevenser i landet. Men även om en olycka skulle inträffa på stort avstånd från Sverige, så som var fallet vid Fukushima år 2011, så blir vi som land påverkade på olika sätt. Faktum är att svenska medborgare och intressen finns i alla länder med kärnkraftverk vilket gör att en olycka, i vilket land den än den inträffar, kräver ett samordnat agerande inte bara mellan svenska myndigheter utan även mellan länder. De mekanismer som finns för att samordna agerandet och hanteringen nationellt vid en olycka i Sverige kan därmed användas som grund för hantering av en olycka även utomlands. Skulle en allvarlig kärnkraftolycka inträffa i Sveriges närområde finns en risk att vissa län får ett nedfall som motsvarar vad ett län på lite större avstånd från de svenska kärnkraftverken skulle ha kunnat få vid en motsvarande olycka i Sverige. Det går även att förutse konsekvenser för jordbruks- och livsmedelsproduktion av motsvarande omfattning som efter olyckan i Tjernobyl 1986.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 450-6538-2014 24 (63) Farlig verksamhet I länet finns 16 verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 i lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 2 kap. 3 i förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor vilka verksamheter som omfattas av nämnda lagrum. Beslutet ska föregås av samråd med kommunen. Tillsynsansvaret av farlig verksamhet ligger, med stöd 5 kap. 1 i lag (2003:778) om skydd mot olyckor, hos den kommunala räddningstjänsten. Åtta av ovanstående verksamheter omfattas även av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Sevesoverksamhet I länet finns tolv verksamheter som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, s.k. Sevesoverksamhet. Riskanalyser genomförs vid var och en av de tolv Sevesoverksamheterna i länet, i enlighet med vad som regleras i lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Tre av dessa verksamheter omfattas av den högre kravnivån. Det innebär att den kommunala räddningstjänsten tillsammans med verksamhetsutövarna ska ta fram planer för räddningsinsatser i verksamheter i den högre kravnivån. De framtagna insatsplanerna ska övas regelbundet. Vidare ska de som kan beröras av en händelse inom verksamheten informeras via kommunen. Detta sker genom utskick av informationsbroschyr till de som kan beröras samt via information på hemsidor. Dammbrott Uppsala län har fyra dammar med klassificeringen 1, vilket är den näst högsta riskklassen. Dessa dammar är huvuddammen i Söderfors och södra vallen vid dammanläggningen Untran i Tierps kommun samt hålldammen vid Lanforsen och vänster intagsdamm vid Älvkarleby i Älvkarleby kommun. Sannolikheten för dammbrott i Uppsala län bedöms minska i framtiden på grund av ökad avdunstning och en vårflod med lägre flöden som är mer utdragen över tid. Skulle dock ett dammbrott inträffa bedöms konsekvenserna bli omfattande. Konsekvensklassificeringen 1 för ovan nämnda dammar innebär att sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar och att sannolikheten är beaktansvärd för allvarlig skada på viktiga samhällsanläggningar och betydande miljövärden samt att sannolikheten är hög för stor ekonomisk skadegörelse. Gruvhål Länsstyrelsen har till uppgift att inventera och bedöma risken vid de övergivna gruvhål som är upptagna i Bergstatens gruvregister om staten haft intresse i nämnda gruvhål. I Kungl. Maj:ts ämbetsskrivelse från 13 januari 1956, fortfarande aktuell, står att om det finns uppenbar fara för människor och djur bör länsstyrelsen besluta och polismyndigheten verkställa och bekosta stängsling runt övergivna gruvhål. I länet finns 823 gruvhål. Sveriges geologiska undersökningar (SGU) som inventerat gruvhålen i länet hävdar att ett 60-tal av dem skulle kunna utgöra en fara för allmänheten. Risken och sannolikheten att ett gruvhål orsakar en större händelse är liten, trots den stora mängden av gruvhål. SGU har inventerat ett 60- tal gruvhål som kan utgöra fara för allmänheten, dessa ligger i områden som inte besöks av större folkmängder särskilt frekvent. Därför är sannolikheten för olyckor inte särskilt stor.