ORDFÖRANDEN HAR ORDET

tema: PENGAR & EKONOMI Fembarnsmamman från bloggen med samman namn - s. 10 Om pengar och pengars värde - för att manipulera folket - s. 6-7 Många goda och användbara tips - s. 8-9 Haros guldmedaljsutdelning - s. 6-7 Boktips! - s, 16 Samt mycket annat tänkvärt och tankeväckande därutöver. Nummer 3-2011 Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 1 10/17/2011 3:00:11 PM

Ordföranden Har Ordet ORDFÖRANDEN HAR ORDET Haro har varit som en stabil följeslagare i mitt liv under en lång period. En organisation som stämmer överens med vad jag tror på, och för mig har den blivit nästan som en egen levande organism, som formar sig efter oss som lever och utvecklas med den. En organisation är ju egentligen ingenting utan människor som väljer att vara aktiva eller bli medlemmar i den och som vill skapa något tillsammans. Vi i Haro har en tro på att familjer är viktiga, att barn behöver tid med sina föräldrar, att kvinnor och män är lika viktiga oavsett vad de väljer att göra och att allt detta har ett mycket stort värde och är en slags bas för att utvecklas och må bra i sitt liv. Att enheten och gemenskapen i en familj är viktig för individen och även för samhället. Under den tid jag varit ordförande har Haro bedrivit ett ganska utåtriktat arbete. Vi har vänt oss till politiker på ett personligt sätt. Byggt nätverk, verkat medvetet men ofta subtilt och försiktigt för att sedan kunna bli lite mer rak och tydlig. Man får gå försiktigt fram i vissa möten, medan man vet att det krävs styrka i andra. Som i vilken relation som helst. Man läser av varandra, mäter, utvärderar och utifrån det handlar och talar man. Ibland blir det katastrofalt fel, som i Almedalen i somras, när vi, Ingvild och jag, fick ett möte med en mycket högt uppsatt person i EU. Vi möttes, men något gick snett under vårt samtal och vi skapade snarare en distans än kom varandra närmare. Hur ska vi kunna reparera den skadan, eller kanske är det inte ens viktigt, eller kanske berörde vi mer än vi då förstod. Vi tar tillvara på chanser och möten i alla fall och dessa tillfällen kanske ibland ger mer eller mindre än man vad man kan se. Tilltro till vår chans att förändra är då viktigast av allt. Tro överhuvudtaget är viktig, att ha en egen tro på vad som är viktigt och vem man vill vara och vart man är på väg. Det gäller för mig som enskild individ, likväl som det gäller i större sammanhang, som inom organisationen Haro. Att vara samspelt är då oerhört viktigt och att vi vet vart vi ska och finner oss i att vi har olika sätt att nå detta mål. Det här numret handlar om ekonomi och pengar. Ett högst relevant ämne för oss som valt att själva ta hand om omsorgen om våra barn under några år och därmed av fri vilja ställt oss utanför samhällets bekräftelse, både ekonomiskt och socialt. Jag lyssnade på budgetdebatten igår och hörde ett parti försvara varför de vill ta bort både vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng. Tyvärr finns det knappast något ett enda parti idag som vill lägga pengar på barns tid med sina föräldrar, snarare ser det ut som om alla vill gå i motsatt riktning med mer förskola och mer arbetslinje och detta utan hänsyn till barns olika behov. Svaret från detta parti var att det är ett bidrag som inte gynnar arbetslinjen och dessutom finns det redan flera alternativa barnomsorgsformer. Det ska finnas flera alternativ inom barnomsorgen, men det får inte gälla föräldrars egen omsorg om sina barn. Jag begriper inte denna brist på logik. Är det ett arbete alls att ta hand om barn? Är det bara ett arbete när någon annan gör det? Ibland får jag en känsla av att vi i Haro fortfarande står på samma plats som när organisationen grundades för 30 år sedan. Ingenting har hänt, ingen har förstått eller anstränger sig för att förstå. Hur ska vi bli bättre på att förklara? Eller kommer människor utan personliga erfarenheter av barns omsorg någonsin förstå? Madeleine Wallin Ja, med denna negativa lilla krönika, så sätter jag mitt hopp till er. Att ni vill fortsätta föra barens talan och att den krympande skara föräldrar vi tillhör, en dag kommer att få upprättelse. Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 2 10/17/2011 3:00:11 PM

haro! - franskt ord som betyder upp till kamp, stoppa tjuven, buss på Brevvänner sökes utgives av: Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap. En demokratisk, ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden. Tidningens syfte är att främja en större mångsidighet i samhällsdebatten kring barnomsorgs-, familje- och jämställdhetsfrågor samt att skapa ett forum även för åsikter grundade på idealen valfrihet, jämställdhet och föräldraskap. adress: Riksorganisationen Haro Box 737, 114 79 Stockholm Hemsida: www.haro.se, E-post: info@haro.se ansvarig utgivare: Madeleine Wallin Bonared Stenhaga, 511 98 Hyssna madeleine.wallin@haro.se Tel: 0734-459 596 redaktion: Allt material till tidningen skickas till: redaktion@haro.se eller till: Therese Murphy, Flugsnapparegatan 1, 431 33 Mölndal Tel. 0704-917 956 Dessa material kan komma att publiceras på www.haro.se. kontaktperson: Therese Murphy therese.murphy@haro.se, Tel: 0704-917 956 layout: Gabriella Häger Hahne medlemsavgift: 200:-/år Nyhetsbladet haro! ingår Postgiro: 481 756-5 kassör: Mattias Renman Nymånegatan 7, 1tr. 415 08 Göteborg mattias.renman@haro.se, Tel. 0736-108 997 adressändringar: Ingvild Segersam Blekingevägen 19, 757 58 Uppsala ingvild.segersam@haro.se, Tel. 0703-379 597 redaktionen ansvarar ej för icke beställt material och skribenterna ansvarar själva för innehållet i artiklarna. Redaktionen tar inte in material som syftar till att hetsa, kränka eller diskriminera individer eller grupper. Åsikter som presenteras i tidningen behöver nödvändigtvis inte vara organisationens. manusstopp och teman för 2011: 25 november - Moderskapet på omslaget Lyckan över att spara Fotograf: Caroline Elfors Det är inte de stora inkomsterna som gör den största skillnaden ekonomiskt - det är de små utgifterna. Brevvänner sökes! Innehållsförteckning Ordförande har ordet................ 2 Brevvänner sökes.....................3 Känns det igen?.......................4 Hur kan jag vara hemma?.......... 5 Guldmedalj...........................6-7 Om pengar och pengars värde.. 6-7 Tips................................... 8-9 Rent praktiskt........................10 Det vi behöver - det vi vill ha.....11 Heldags seminarie.................. 11 Utlandsföreläsning.................. 12 Almedalen 2011..................... 13 Pengar.................................13 Seriestrip..............................13 Till sist Stille..........................15 Medlemsinformation................ 15 Boktips!............................... 16 Tema för nästa nummer........... 16 Kontaktpersoner i distrikten.......16 Jag heter Emelie och är 9 år. Jag vill ha brevvänner i åldern 8 till 11 år, kille eller tjej spelar ingen roll. Mina intressen är djur, musik, ridning, rita, skriva, läsa, dans, kompisar, bada och teater. Skriv till mig på e-postadress: taej@hammaro.st Jag heter Josefin och är sex och ett halvt år. Jag vill ha brevvänner i åldern 6 till 8 år. Mina intressen är att bada, leka med kompisar, åka ut med båten, greja med datorn, rida, dansa och en massa annat. Skriv till mig på e-postadress: taej@hammaro.st OBS! Det är.st i adressen. Medlemserbjudande: Som medlem i Haro har du möjlighet att deltaga på årets seminarium till ett kraftigt reducerat pris av 600 kronor. Gå in på www.haro.se och anmäl dig samt skriv i meddelandet att du är medlem i Haro för en faktura med det reducerade priset. Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 3 10/17/2011 3:00:13 PM

Känns det igen? Känns det igen? -Du kan inte vara hemma med barnen, du får ju ingen pension! -Tänk om din man lämnar dig, du får ingen pension. -Kom inte sen och gnäll... du får skylla dig själv. Känns det igen? En av de vanligaste invändningar jag hör är just om pensionspoäng. Så en dag bestämde jag mig för att ta reda på hur illa det kommer bli på ålderns höst. Jag har nu varit hemma drygt nio år med våra tre barn. Så jag ringde till pensionsmyndigheten och frågade hur det stod till med mina pensionspoäng. Gissa om jag fick en glad överraskning! Iris ekonomi. Jenny spräcker en myt som ligger till grund för negativa argument som talar mot att välja ökad föräldratid för barnen. Det finns något som kallas barnår. Man får pensionsrätt för barnår för de första fyra åren i sitt barns liv, oavsett om eller hur länge man varit föräldraledig. Om man är föräldraledig, eller går ner i arbetstid, så minskar ju pensionspoängen, men det är där barnåren kommer in, pensionsrätt för barnår är ett sätt att kompensera föräldrar ekonomisk för de år de inte haft inkomst eller haft lägre inkomst på grund av barn. Så jag som trott att jag inte skulle få någon pension, vet nu bättre. Är du själv nyfiken, så kan man logga in på pensionmyndigheten.se och kolla sina pensionspoäng. Själv tänker jag dra ett streck över argumentet pensionpoäng, och fortsätta att vara hemma oh njuta av min familj. Så ännu en myt är spräckt! Jenny Odälv ps. Jag pratade med Kerstin Åkesson (fd Karlsson) i telefon härom dagen och fick då reda på att på slutet av 90talet, var det en gruppfrån Haros riksstyrelse som varmed och fick igenom detta med barnår. Tack alla underbara Haro människor för allt ni gjort och gör! Alternativ 1 Det pensionsgrundande beloppet blir en utfyllnad upp till den inkomst du hade året innan barnets födelse eller adoption. Det här sättet att räkna är förmånligt för dig som har en jämförelsevis hög inkomst och som går ner mycket i arbetstid. Alternativ 2 Det pensionsgrundande beloppet blir en utfyllnad upp till en lön som motsvarar 75 procent av genomsnittsinkomsten i Sverige. Det här sättet att räkna är förmånligt för dig som har en jämförelsevis låg inkomst och som går ner mycket i arbetstid. Alternativ 3 Det pensionsgrundande beloppet ger ett fast tillägg som motsvarar ett inkomstbasbelopp. Denna metod är oftast bra för dig som fortsätter att arbeta ungefär lika mycket som förut. Ett exempel Under 2006 tjänar Anna 300 000 kronor. 2007 får Anna barn. Anna arbetar deltid mellan 2007 och 2009, och tjänar i genomsnitt 200 000 kronor varje år. Hennes pensionsrätt för barnår räknas fram som om hon tjänade lika mycket (300 000 kronor) som året innan hon fick barn (alternativ 1). Under 2010 går Anna tillbaka till heltid, och hennes inkomst blir lika hög som 2006. Då räknas hennes pensionsrätt för det fjärde året fram som om hon tjänat in ett inkomstbasbelopp mer än hon faktiskt gjort (alternativ 3). Resultatet blir att Anna kommer att få 350 kronor extra i pension varje månad tack vare pensionsrätten för barnår. www.pensionsmyndigheten.se Värt att veta: Alla har en grundpension som idag är brutto: 7700:-/månad, om man inte arbetat en dag under sitt liv. Exakta siffror är svåra här men om man sen arbetar från att man är 40 år upp till pensionsålder och tjänar ca 3000:-/månad upp till pensionsålder kommer man lätt upp till 10000:-/månad, brutto. Detta är givetvis inte mycket pengar att leva på, men värt att veta är att Gunilla som fått fem barn och arbetat 60% sen första barnet föddes 1968, gick i pension för två år sedan. Gunilla har en pension från svenska staten på 10000:-/månad, brutto vilket blir ca 7000:-, netto. Titta på detta och fundera på vad ekorrhjulet handlar om. Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 4 10/17/2011 3:00:14 PM

Hur kan jag vara hemma? Hur kan jag vara hemma? Månadsplanering. En sparsam Annes konkreta och kloka råd för sparande. Hon skriver: Vill man verkligen stanna hemma kan man ju fråga sig vad som är viktigt. Jag är en 24årig mamma som fick mitt första barn -08 och mitt andra 15 månader efter. Jag kände redan från början att jag inte skulle klara av att jobba heltid igen. Vi tog så lite föräldradagar som möjligt första året med varje barn. Efter första året är man ju tvungen att ta 5 dar i veckan för att behålla sin sjukpenninggrundande nivå så jag tog 5 dar och min man 1 dag och sparade det som vi inte behövde så man kunde ta av det senare och kunna vara hemma längre. Redan under graviditeten kollade vi över våra abbonemang och försäkringar. Det finns sidor som www.elskling.se och www.billiga-forsakringar.nu men vi kollade själv med alla bolag på internet och ringde runt. Vi sparade in på att byta hemförsäkring, barnförsäkring, bilförsäkring och tv. Internet och telefon slog vi ihop och sparade flera hundralappar bara där. Tv kan man även tjäna in mycket på genom att ta bort flera kanaler, man klarar sig fint på gratiskanalerna. Boxen kostar en hel del och utan den blir det ingen månadskostnad förutom tv-avgiften på 173 kr. Vill man verkligen stanna hemma kan man ju fråga sig själv vad som är viktigt. Försäkringar ska man aldrig ta bort och vi har även livförsäkringar för 60 kr i månaden så vi inte skulle måste jobba heltid om den ena skulle gå bort. Nedan är mina besparingar före och efter: Bilförsäkring 786:- sen 525:- Hemförsäkring 324:- sen 273:- Barnförsäkring (2st) 267:- sen 212:- Bredband&Tele(snitt) 764:- sen 389:- Tv 371:- sen 173:- Summa 2512:- sen 1572:- Besparingarna blev för oss 940 kronor, inte en extralön men för oss är det nästan en veckas budget. Allt detta är fasta kostnader och det finns än mer att spara på de rörliga kostnaderna. Vi veckohandlar en dag i veckan och planera in alla måltider så man har allt hemma. Detta gör att man slipper alla småköp av godis och skit. Viktigt är att bli mer medveten om priserna. Vi handlar på netto som är billigast hos oss, men Willys och lidl är bra. Jag kollar alla reklamblad från Ica och Konsum (som är dyrast) eftersom de ofta har bra erbjudanden på kött. Många kanske inte tänker på tandläkarkostnaden, men jag lägger undan lite varje månad. Tandläkarna har startat med fasta avgifter: Först gör man en vanlig undersökning för 5-600 kronor, sen lovar man borsta tänderna 2 ggr/dag och använda tandtråd. Har man inte har så mycket problem kan komma undan med en avgift på15-20 kr/månad. Har man lite mer problem kostar det runt100 kr/månad. Man skriver kontrakt var tredje år och även om det blir en slant varje månad blir det inga stora överraskningssummor. Vill man inte göra på detta sätt finns bidrag från försäkringskassan där man kan få 600 varje år, har man många hål eller behöver krona betalar dom hälften efter 3000 och tre fjärdedelar efter 10 000. Vi lägger undan 800 kr varje månad till kläder och handlar efter det. Vi ärver lite och ibland hittar man fina saker på second hand. Klarar man sig utan bil sparar man mycket pengar men vill man ändå ha bil måste man lägga undan minst 1000 kr/mån så man har råd att laga. Med tusen kronor i månaden har vi kunnat laga bilen varje år efter besiktningen. För 3 år sedan började vi spara till ny bil och har fått ihop 17 000 i väntan på att den vi har går i graven. Eco-driving kan tjäna in några ören per liter som blir mycket i slutänden. Man får ha lite självdisciplin och gå och cykla när man kan. Vi har ju precis flyttat till hus i en liten by. Vi köpte huset billigt och det enda som inte var klart var taket så med lån blev boendekostnaden ändå mindre än i lägenhet i det större samhället. I och med att vi bytte boende och vedeldar blev elen billigare. Alla kanske inte vill köpa hus och bo i en liten by men man kan se sig om på de olika boenden. Med ett öppet sinne och kanske bli positivt överraskad. När det gäller semester har vi valt att bara åka på dagsturer när barnen är små. När båda barnen börjat skolan ska jag extraknäcka lite när de inte är hemma, så kan vi lägga undan till längre resesemester och renovering. Är man inte kristen kan man välja att gå ur kyrkan. Man betalar fortfarande begravningsavgift så man får ha begravningen i kyrkan och begravas. (Det blir dock ingen präst) Vi lät barnen fortsätta vara med men vi gick ur. Vi tjänade 446 kronor i månaden på det. Allt detta gör att jag kan vara hemma på heltid, informationen blev kanske lite uppradad men detta är vad vi sparat in, hoppas det kan ge ngn annan inspiration. Vänligen, Anne Jaktlund Gustafsson Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 5 10/17/2011 3:00:16 PM

Guldmedalj till Katarina Larsson Om pengar och pengars värde Guldmedaljsutdelning till Katarina Larsson Katarina Larsson, politisk redaktör på Borås Tidning, mottog Haros guldmedalj över en middag på restaurang Renässans under Borås första sommartorsdag, vilket innebar mycket folk, fullsatta restauranger och en extra festlig stämning. Katarina Larsson var mycket stolt och glad över utmärkelsen och vi hade så trevligt tillsammans. Som vanligt hade vi mycket att tala om som gällde barn, familj, föräldraskap, egna livsval, politik och så klart jämställdhet. Vid utdelningen deltog Madeleine Wallin, Mattias Renman och Lena Ahlbäck från Haro. Utdrag ur motiveringen: Vi i Haro Västra Götaland vill se Katarina Larsson som årets guldmedaljör 2011. Hon är skribent på Borås Tidnings redaktion och har tidigare fått en Guldmedalj av Haro tillsammans med hela BT-redaktionen. Nu tycker vi dock att hon är väl värd att uppmärksammas med en egen medalj. Hon är en av få journalister som väljer att om och om igen ta upp situationen för föräldrar och familjer i Sverige. Med sitt klarsynta och frispråkiga sätt viker hon inte undan, utan skildrar i flera krönikor på ett rakt och tydligt sätt den skeva familjepolitiken. Genom detta är hon en frontfigur som bidrar till kampen för en bättre framtid för familjen men också för kvinnors rätt och förmåga att själva välja det liv de vill leva. Vi känner oss mycket tacksamma och stolta att ha en journalist som Katarina Larsson på BT. Citat ur Barnen och överbudspolitiken Nu talar en lag för att vi snart måste ha nattis... Men sedan? Hur länge dröjer det innan det sitter en expert i rutan och säger att alla föräldrar behöver avlastning och möjlighet att pusta ut efter jobbet? Varpå politikerna nappar och finner skäl för att alla ska ha rätt till att lämna barnen en kväll i veckan på nattis så de kan jobba över, gå på bio eller ha kvalitetstid med ett yngre syskon, I vilken mån föräldrarna ska ha rätt att välja vilken veckodag blir nästa diskussion. Citat ur Kakan är knappast det stora problemet Att längta efter mer tid med barn är inte en backlash. Inte heller finns det anledning att tro att denna ambitiösa och välutbildade generation unga kvinnor tänker sig en framtid där de parkerar sig i köket och grunnar på hur de ska få cupcaksen riktigt höga, medan männen styr den stora världen. Snarare handlar det om tid. För det är snärjigt att vara kvinna, och mamma, idag. Citat ur Nya kedjor till alla EU-mammor Vem som ska stanna hemma och hur länge bör vara en fråga för varje land. (En del av oss är till och med så radikala att vi tycker att det inom de givna ramarna är en fråga för varje familj.) Ty det må finnas hur många goda avsikter som helst. Men det finns viktigare uppgifter för EU än att vara forum för den sortens klåfingrig välvilja som mammaledighetsdirektivet är ett exempel på. Om pengar och pengars värde - för att manipulera folket Pengar Vad är det? Och vad har det varit? Frågorna väcker tankar om vår samhällsutveckling. Före pengarna hade vi naturahushållning. Ting och tjänster byttes mot andra ting och tjänster. Båda parter nöjda, annars inget byte. Svårigheten att ha med sig lämpliga bytesvaror drev utvecklingen mot något eller några allmänt uppskattade bytesmedel. Som kauri-snäckor. Som ädla metaller, som dock måste klippas och vägas till lämpliga bytesbitar. Tills praktiska stämplar intygade metallbitens vikt och värde. Idag är bara stämpeln kvar, på en bit papper. Och nollor och ettor i en dator - digitar. Dessa stämplar och digitar kräver, att någon potentat garanterar ett värde bakom - ett bytesvärde. Och att människor förlitar sig på denna garanti, att stämplarna och digitarna kan bytas mot ting och tjänster. Det är länge sedan vårt samhälle valde personer för att sköta försvar, lag, ordning, och medborgarna till deras förfogande ställde naturresurser, som timmer, järn, mat. Länge sedan man talade om tolfte eller tionde - en tiondel av de nyttigheter vi framställde i våra jordbruk, bergsbruk, skogsbruk etc. till överheten. Idag är det inte fråga om säd, järn, timmer. Och inte om en tiondel. Idag är det två tredjedelar, över sex tiondelar, det handlar om. Och vi får aldrig se, eller råda över hela vårt arbetes värde. Ty två av tre pengar vi arbetar ihop, går direkt till potentaten, till överheten. Källskatt. Arbetsgivaravgift. Ja, överheten är märkligt angelägen om, att medborgarna inte skall veta om, inte kunna sakna, de två av tre pengar de arbetar in, men aldrig får se. Medborgarna skall helst tro, att det Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 6 10/17/2011 3:00:18 PM

Guldmedalj till Alice Teodorescu Om pengar och pengars värde Guldmedaljsutdelning till Alice Teodorescu En solig augustidag hade jag, Ingvild och Jonas möjlighet att överlämna Haros guldmedalj 2011 till Alice Teodorescu, jurist, samhällsdebattör och ledarskribent på tidningen Barometern över en lunch på restaurang Hambergs i centrala Uppsala. Vi hade ett givande samtal under lunchen, Alice hade en hel del frågor om Haro som ledde till intressanta diskussioner. Alice berättade att hon fått många positiva reaktioner på utmärkelsen, och på sin blogg kommenterar hon guldmedaljen så här: Hedrande och roligt, dels för att jag inte arbetat sådär våldsamt länge, och dels för att listan över de som tilldelats den tidigare ger mig lite lätt prestationsångest. Utdrag ur Alice motivering: Den unga juristen och debattören Alice Teodorescu har återkommande, med sitt klädsamma lugn, via olika media på ett klokt, moget och rättframt sätt, i enlighet med Haros uppfattning gällande valfriheten, jämställdheten och som en följd av det även indirekt föräldraskapet, tydligt formulerat sig i frågorna och därmed lyft diskussionen. Hon har på ett enastående sätt givit Haros ställningstagande ett ansenligt utrymme i debatten och också förstärkt innebörden av jämställdhet och valfrihet till att gälla samtliga individer i vårt samhälle. Haro Göteborg vill därför utse Alice Teodorescu till en av 2011 års guldmedaljörer. Individen alltid viktigare än kollektivet I dagens statsfeministiska samhälle finns ett rätt och ett fel. Valfriheten är god enbart så länge alla väljer lika, och givetvis rätt. Rätt står alltid i motsats till traditionellt. Men hur mycket är valfriheten, eller jämställdheten för den delen, värd om den hela tiden inskränks av en liten, men tongivande, skara nyansblinda kvinnor? ( Barometern 2011-02-24) Kvällsöppet med Ekdal Om man bedömer att kvinnor är kompetenta nog att besitta positioner som chefer, stadsministrar, VD:ar och vill ha fler kvinnor i styrelser får vi också inse att kvinnor är kompetenta nog att avstå dessa positioner och välja någonting annat. Problemet idag är väl att en minoritet vill vara hemmafruar och en minoritet vill vara yrkes alltså riktiga karriärister och de allra flesta vill vara någonting däremellan. Diskrepansen är ju mot alla de som styr och har makten. I deras värld vill ju ALLA göra karriär och därför koncentrerar man sig på utfall istället för det fria valet och processen. Förr fick kvinnor inte arbeta, idag får kvinnor inte vara hemma, det är alltid andra kvinnor som har åsikter om vad andra kvinnor gör. Feminismen har gått överstyr och det drabbar bara dem som tror på riktig feminism, nämligen att kvinnor får göra precis vad fan de vill, och det är det vi borde ägna oss åt. (TV 4 2011-02-23) För hela motiveringen se Pressmeddelande på www.newsdesk.se Hälsningar Ingvild bara är en av tre pengar överheten tar hand om. Och det gör medborgarna - de tror, alltför ofta, att det bara är en tredjedel av lönen de betalar till överheten. Och de tror, alltför ofta, att lönen är hela deras arbetes värde. Fast arbetets värde är ca en tredjedel större än lönen. Sedan moms, 25% (inkluderad så den inte syns), punktskatter, energiskatter, fastighetsskatt, certifikatsavgift och skatt på skatten. Totalt ca 2 av 3 inarbetade pengar går till potentaten - våra styrande politiker. Har vi då i demokratisk ordning valt att ha så höga skatter? Nej - men väl att ha progressiva skatteskalor. Ju mer man tjänar, desto högre skatteprocent. Och potentaten - överheten - i vårt land har - fullt medvetet - låtit det garanterade värdet på stämpeln och digiten, bli mindre och mindre. Genom inflation och devalveringar har skatteuttaget automatiskt rusat i höjden så, att vi idag beskattas som om vi vore superrika ungkarlar, utan hänsyn till den försörjningsbörda vi kan ha. Därmed har Potentaten - Överheten - Storebror - skaffat sig en oerhörd makt. Makt över två tredjedelar av våra resurser. Makt över oss - vi som förr var fria medborgare. Är vi då inte fria längre? Jo - vi kan lämna landet. Och jo, vi kan kanske leva med usel standard på den tredjedel vi får ha kvar - fickpengarna. Men - om vi bara gör som Storebror vill, får vi det mycket, mycket bättre. Då får vi tillbaka på skatten - ROT. Eller RUT. Och en hel tredjedel till (eller två eller mer) i subventioner om vi bara lämnar våra barns vård och fostran till Storebror och hans experter. Ty Storebror är angelägen om detta - det är viktigt, att bryta banden mellan föräldrar och barn. Viktigt att mosa familjen och dess funktioner, så att människorna blir helt beroende av Storebror. Nu är sådana brutala Storebrorsfasoner ännu inte riktigt acceptabla - moraliska och förenliga med Mänskliga Rättigheter. Därför hittar Storebror på motiv. Skäl. Ursäkter: Högre värden, som med Storebrorsspråk sägs vara viktigast av allt, viktigare än detta med moral och mänskliga rättigheter. JÄM- STÄLLDHET, GENUS, BARNS BÄSTA, UNDVIKA KVINNOFÄL- LAN Ja, ni känner ju till detta På tal om pengar, alltså. Krister Pettersson Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 7 10/17/2011 3:00:18 PM

Tips Mitt bästa spartips är att baka! Jag älskar när barnen kommer hem från skolan och de sniffar i luften, tittar på mig och frågar: mamma, har du bakat? Sen rusar de upp till köket och sätter i sig nästan allt jag bakat... Jag brukar baka rostbröd, perfekt att skiva upp och frysa in. Till två bröd 50 gr smör 5 dl mjölk 50 gr jäst 12 dl mjöl lite salt och socker Smält smöret. Häll i mjölken i kastrullen och låt smöret och mjölken bli ca 37 grader. Smula sönder jästen i en bunken och rör sedan ut jästen i lite degspad. Häll i allt och arbeta degen ordentligt. Låt jäsa ca 30 min. Baka ut till två bröd och lägg de i smorda och mjölade formar. Låt jäsa ytterligare 30 min. 225 grader i ca 30 min. Jennys hembakta doftande matbröd Tips!! Under några år så amorterade vi inte på vårt huslån utan betalade bara ränta vilket sänkte vår boendekostnad kraftigt. Senare när jag började arbeta deltid så började vi amortera igen. Huset har också gott upp i värde vilket gör att det känns helt ok att ha skippat amortera. Samtidigt skall man vara medveten om att ju mer man amorterar så går ju kostnaden ner. Pris för två limpor blir ca 10 kr. En kompis till mig med stor familj (man + 5 barn) bakar nästan allt bröd själv, och sparar 5-6000 kr/år på det (sparar ca 15 kr/limpa med billiga mjölsorter). Jenny Annika Mitt ekonomitips! Mitt spartips! När vi köpte hus räknade vi bara på min mans lön; de pengar jag drog in i form av föräldrapenning och vårdnadsbidrag tog vi inte med i kalkylen. Tanken var att vi ville vara hemma med barnen så länge vi tyckte det var bra för dem, och inte tvingas lämna dem på förskolan för att klara boendekostnaderna. Det skapade lugn och ro rent ekonomiskt under småbarnsåren. Mitt bästa spartips är att aldrig slänga mat och att klippa hela familjens hår. Det är nog det vi sparar in mest pengar på. Och det är lättsparade pengar! Sen brukar vi vänta med att handla saker innan det absolut behövs. Vinterkläder etc. Ofta upptäcker man att vissa grejer inte behövs. Så ibland kan det vara smartare att inte planera ett halvår i förväg. Så fungerar det i alla fall hos oss. När mina barn fyller nio skaffar jag ett reklamdistrikt i mitt namn. Sen hjälps vi åt att dela ut reklamen, det krävs lite av er som föräldrar och av barnet. Men de är så stolta och nöjda när lönen kommer varje månad. Detta lär barnen värdet av att arbeta och tjäna sina egna pengar. Jag gör det inte för att spara pengar utan för att de inte skall se pengar som något man bara får i handen. Det har fungerat, mina två äldsta tonåringar har än så länge aldrig varit utan egen inkomst. Kolla in www.sdr.se Jenny Caroline Therese Spartips!! Billigare lyx Ekonomiskt tips som främjar samhället! Hitta sätt att göra det du vill på semestern, men göra det billigt. På www.intervac-homeexchange.com har vi bytt till oss gratis boende i utlandet. Senast bodde vi 3 veckor i Spanien, medan familjen där bodde i vårt hus i Sverige. Din bostad kan vara en attraktiv semesterbostad för någon annan! Vill man inte byta med okända kan man byta med vänner istället. Det finns också mycket som är roligt och minnesvärt utan att kosta så mycket. Paddla, tälta, cykelsemester eller flyga med Ryan Air för att ge några exempel. Kommuner i Sverige söker ständigt familjer som har möjlighet att vara stödfamiljer till barn som har det jobbigt på olika sätt eller föräldrar som behöver avlastning av olika anledningar. Vi var under en period av 7 år stödfamilj till tre systrar, vi hade dem ungefär var tredje helg och det gav oss de pengar vi behövde för att vi skulle klara oss på min mans inkomst. Min man blev den fadersgestalt flickorna behövde under dessa år och vi har skapat band som alltid kommer att vara mycket speciella, vid tidpunkter i deras liv och även i vårt har vi sökt stöd hos varandra. Eva Engelbrektsson Therese Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 8 10/17/2011 3:00:21 PM

Tips! Extra pengar.. Ta lite ströjobb, har du kunskaper eller färdigheter som kan ta in lite pengar? Kan du klippa hår? Lösa problem på datorer? Fotvård? Bestäm ett pris för det du gör och låt sen alla i din omkrets veta att du står till deras förfogande. Dubbelarbetande föräldrar mäktar ofta inte med enklare uppgifter själv och hyr gärna in någon. Har du en hobby som faktiskt är värt pengar? Sälj då dina tjänster. Gör ett enkelt visitkort, de kan tryckas upp för nästan ingenting i dag. Kan du sy, sy måttbeställda gardiner. Kan du hundar, ge valp/hund utbildning i hemmet. Tycker du om att baka? Baka på förmiddagen och leverera middags/kvällslimpor till dubbelarbetande föräldrar. Gör fotoalbum för människor som vill bevara sina minnen men inte hinner. Kanske starta ett enkelt företag. Hemstädning, ta in 2-3 kunder i veckan som du hinner medan barnen har sina 15 timmar på förskolan. Bokföring, Promenera hundar (du får motion), Tjänar du inte för mycket kommer avdrag och omkostnader göra att du inte kommer behöva betala allt för mycket skatt. Ring bara in till skatteverket och registrera ditt personummer så att du får en F-skattesedel. Hild Lorentzi Hej Att samlas som familj kring kreativa legokonstruktioner är ett billigt nöje. Öka inkomsterna Vi vill att min hustru Eva ska vara hemma med barnen och att jag ska arbeta. I huvudsak har vi lyckats i 23 år nu, men vi har fått kompromissa. Flera gånger har Eva tagit sommarjobb eller andra extrajobb. I tre år hade jag inte råd att arbeta heltid, utan var tvungen att ta ledigt på fredagar. Genom att jag tog ut föräldrapenning fredag, lördag och söndag fick jag ut mer per månad än om jag arbetat heltid och vi fick ut mer än om Eva hade tagit den föräldrapenningen. Lär dig de regler som berör dig och använd dem för att uppnå dina mål! Skattemässigt skulle det vara fördelaktigt om båda arbetade halvtid och var hemma på halvtid, men vi vill inte ha det så. Med jobbskatteavdraget har skatten på arbete sänkts kraftigt för låginkomsttagare. Upp till ca 55-60 000 kr betalar man bara 8 % i allmän pensionsavgift, kyrkoavgift och begravningsavgift, men jobbskatteavdraget gör att det inte blir någon skatt. Med en årsinkomst på 100 000 betalar man bara 14 % i skatt inklusive avgifterna ovan. Om mamman jobbar ett halvår medan pappan tar föräldrapenning får man störst skatteeffekt om det är på båda sidorna om ett årsskifte. En sidoeffekt är att ombytta roller ger större förståelse för den andres vardag. Vi bor i en villa som är större än vi behöver. När vi flyttade in skapade vi en separat lägenhet i markplanet som vi hyr ut. När äldsta dottern skulle studera på annan ort insåg vi hur orimligt dyra studentbostäder är och kompenserade det med att låta en student hyra ett rum i vår egen bostad. Detta ger värdefulla tusenlappar varje månad och gör att Eva fortfarande kan vara hemma med barnen. Björn Engelbrektsson Av en tillfällighet fick jag tidningen haro i min hand. Jag tömde min grannes brevlåda när hon var bortrest och där låg den. Jag blev nyfiken och läste. Och kan inte låta bli att ge några tankar apropå på temat för nästa nummer Pengar, pengar, pengar.. Jag hade barn på 70-talet. Innan jag blev mamma hade jag pluggat på universitetet och jobbat bl a som journalist, men insåg snabbt att jag behövde ro och tid för att orka vara en närvarande mamma. Att jobba som journalist skulle ta för mycket kraft. Jag valde att under fyra år vara brevbärare på deltid. Samtidigt arbetade min man som fritidspedagog. Vi avlöste varandra hemma, när jag kört min posttur klar åkte han till jobbet. När våra barn var fyra och två fick vi daghemsplatser och jag fick litet egen tid innan jag hämtade dem på eftermiddagen. Då började jag skriva igen och så småningom slutade jag som brevbärare och arbetade som frilansare med diverse olika uppdrag. En period hade jag ett halvtidslönearbete. Jag har alltid värderat tid mer än pengar och försökte få balans mellan arbete och fritid, hinna med både barn, vänner och engagemang i samhället. Att bli den rikaste mannen på kyrkogården är inte av betydelse för mig... Att gå och lägga mig på kvällen och säga att vi har gjort något underbart - det är det som har betydelse för mig. Steve Jobs (1955-2011) Hemmaföräldrars tips! Att finna egen tid är så viktigt. Vare sig du pysslar, tränar,bakar cupcakes, involverar dig i ideellt arbete, så måste man ha egna aktiviteter förutom husarbete och barn - Förälder Jacqueline Jag har blivit lite av en fixar mamma. Jag gör reparationer, hänger garderober, fixar handtag, målar, tapetserar och ibland bygger jag något, någon liten hylla att ge bort i julklapp. Min tid hemma med barnen har gjort mig enormt kompetent i områden jag aldrig trott möjligt. Prova, det är så kul! - Förälder Jannice Var kreativ i hur du sparar pengar. Gör det till en sport. Sätt upp ekonomiska utmaningar: Spara för större inköp som en spis eller något annat. Mitt bästa råd är att leva enkelt Baka, gör enklare måltider, handla i billigare butiker, sätt upp en budget och håll er till den. Glöm lattes, äta ute etc och njut istället av dina barn. Din kärlek och uppmärksamhet är vad de vill ha- inte leksaker och de senaste kläderna. - Förälder Lena Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 9 10/17/2011 3:00:23 PM

Rent praktiskt - fembarnsmamman 10 Rent praktiskt Fembarnsmamman är en blogg från vardagslivet hos en familj med fem barn. Det gäller att vara genomtänkt och genomdiskuterad med prioriteringarna i livet. Båda parter, om man nu är två vuxna i familjen, måste vara överens om hur hushållets ekonomi skall skötas. Sedan måste man hela tiden stämma av med varandra så att planen fungerar för båda två annars håller varken ekonomi eller förhållande. Det är viktigt att ordentligt tänka över vad man vill med livet och göra sina prioriteringar därefter. Tipsen jag ger grundar sig på våra val, våra prioriteringar och är därför personliga för oss och bara en variant av hur man kan göra. Köpa tid Vi har hela tiden sett till att vara på det klara med vad det är vi investerar i. Vi investerar vår tid och våra pengar i familj och samvaro. Lediga dagar tillsammans är mer värda än pengar. Vi vuxna har genom ett sådant tankesätt kunnat ha dagar tillsammans med barnen samtidigt under veckan, alltså inte bara ledig tid på helgen. Det är en fantastisk lyx och väl värt att investera i eftersom det gagnar familjens sammanhållning. Planera För att få ekonomin att gå ihop är det viktigt att planera allt från födelsedagar, klädinköp, middagar mm. Vi ser till att ha en veckomatsedel så att inget onödigt behöver inköpas. Vi köper kött från en bonde, kyckling från bondgård genom en väninna och bakar nästan allt bröd själva. När barnen skall på utflykt med skolan ser vi till att ha handlat för det i vår veckohandling. Buffert Hur mycket man än planerar händer saker man inte kunnat förutse tex att Jag är fru till en alldeles underbar man som jag hade turen att träffa tidigt i livet, han är min bästa vän och själsfrände som jag delar allt med. Jag är mamma till våra fem fantastiska flickor, den äldsta dottern föddes år 2001 och yngsta 2008. Jag är lärare inom grundskolan men har nu när barnen är små valt att vara hemma på heltid. För vår familj är gemenskap viktigt, att leva nära och uppskatta livet utan att krångla till det. Vi har valt att leva långsamt och att ta oss tid att uppskatta de små tingen i livet och vardagen, för det är dessa stunder som utgör den största delen av våra liv. värmepannan, tvättmaskinen eller bilen går sönder. Då är det viktigt att ha en buffert. Studielån Vi har från början varit smarta eller kanske ett bättre ord är snåla. Vi räknade ut redan som studenter hur mycket pengar vi klarade oss på och lånade precis så mycket (eller lite ) och såg sedan till att betala tillbaka lånen. Våra studielån är återbetalade för ett antal år sedan vilket är skönt. Klippning och kläder Jag har klippt barnens hår själv, det sparar man mycket pengar på. Jag lagar eller syr kläder i den mån det fungerar. Men självklart får barnen nytt men då försöker jag se vad de behöver och köper inget mer än det. Föräldrapeng Det går att planera även uttaget av denna peng till ett absolut minimum och då räcker både dagar och pengar längre. Egen tid och aktivitet har vi nästan ingen. Ingen av oss har någon direkt dyr hobby, vi har sett till att hålla nere det och lägger all tid och alla pengar till gemensam nytta. Det kan tyckas tråkigt och jag har fått förklara så många gånger för människor runt oss att den tid barnen är små är relativt kort. Att vi inte lägger massa pengar på aktiviteter nu betyder ju inte att vi inte kan göra det sedan tålamod. Ni behöver inte deltaga i det race som småbarnsföräldrar nästan alltid anser vara nödvändigt att följa med i. För att det valet skall kännas bra måste man veta vad det är som prioriteras och varför. Tänk, välj. Följ inte bara efter dit alla andra verkar gå gör ett eget val! Laga mat Vi lagar mat från grunden varje dag eftersom det känns bäst, nyttigast och är fördelaktigt ekonomiskt. Det visar också barnen att samvaron och middagen är viktiga för vår familj. Sedan uppstår självklart konflikter med barnen runt bordet men det är ändå värt ansatsen att laga mat och sitta tillsammans och äta. Presenter Var tydlig med vad ni kan ge och se till att veta vad er ekonomi har utrymme med. Våga säg nej det blir för dyrt för oss det är säkert inte bara ni som tycker det men kanske de enda som vågar säga det! Barnkalas Våra barn gör ofta saker själva och ger bort till sina vänner. Det brukar vara uppskattat och kanske även minskar pressen som många föräldrar känner över alla barnkalas. Våra barn har bara ett kalas var, alltså inga kompiskalas utan får lov att bjuda en eller kanske två vänner när vi har kalas för släkten här hemma. Det minskar stressen för oss föräldrar och är mer förmånligt för vår ekonomi. Det gör man självklart som man vill, våra barn är än så länge nöjda med det. Budget Spara till det ni vill göra ha ett separat konto, döp gärna kontot till det pengarna skall användas till tex bio, restaurangbesök eller resor. Så kan ni hela tiden se hur mycket ni har sparat och vad ni har råd med att spendera. www.fembarnsmamman.se Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 10 10/17/2011 3:00:28 PM

..det vi behöver - det vi vill ha.. Skola Föräldraskap Psykiskhälsa..det vi behöver - det vi vill ha.. Jag minns så väl när mitt äldsta barn var runt halvåret gammal och jag en dag råkade på Marianne Ronström, en fembarnsmamma som jag alltid uppskattar att språkas med varje gång vi ses. Marianne har alltid intressanta, väl förankrade tankar som hon delar med sig av på ett uppriktigt och osminkat sätt. Just den här gången kom vi in på detta med min önskan vara hemmamamma långt längre än föräldraförsäkringen medger. Marianne som tillsammans med sin man Mikael fattat beslutet att själva lösa barnomsorgen, genom att låta Marianne vara hemmamamma, sa något då som gjorde ett enormt stort avtryck i mig. Hon berättade: Vi har alltid haft det vi behöver men vi har inte alltid haft det vi vill ha. Just detta är något som jag vill stämma in i. Med planering, framförhållning och en skopa mod kan man finna sätt för sin familj att minska sina levnadskostnader för att leva på en budget baserad på en familjeförsörjare. Det gäller att fokusera på vad man behöver och undvika att segla iväg i allt man önskar. Så gott som alla magasin som vänder sig till kvinnor fokuserar oerhört på konsumtion och trender. Handväskan som är ett måste ha, skorna man bara vill ha, resan man inte kan vara utan som journalisterna och redaktionerna skriver intill dessa prylar, upplevelser eller vad det vara må som ligger i ropet just nu. Låt dig inte definieras av det du konsumerar - livet är så oerhört mycket större än så. Jag menar inte att det är fel att tycka om att shoppa, visst kan man roas av det som vilket nöje som helst. Viss konsumtion är dessutom nödvändig - men vi borde inte leva för att konsumera även om vi faktiskt behöver konsumera för att leva. Och det känns uppriktigt befriande att genomskåda och avstå från hyllandet av metaprodukter samt den pryl och märkeshets som florerar. Testa! För att återgå till det avtryck som Marianne lämnade när jag var en relativt nybliven mamma; det lönar sig att skilja på önskningar och behov. Vi behöver inte grannskapets största hus eller coolaste läge, även om det är lockande och inget fel med att ha, så klart. Vi bodde kvar i vår lägenhet vid trevliga Mariatorget i centrala Stockholm långt sedan vi egentligen vuxit ur den för att det fanns flera fördelar med det, även ekonomiska fördelar förstås. Vänner som egentligen önskat låta sina barn förbli hemmabarn har, när de ökat sina boendekostnader, trots allt inte längre haft möjlighet att leva på en familjeförsörjares lön. När man kalkylerar boendekostnaderna ska man beräkna att det ofta dyker upp oförutsedda utgifter som kan överraska. Det gäller att inte glömma bort det som är viktigast, det man helst vill ha, för något som verkar attraktivt just nu. Förlora inte möjligheten att uppnå det du verkligen vill för något du vill ha just nu. är ett citat som följt med och varit en ledstjärna för mig i mina prioriteringar sedan mina ungdomsår. Tiden när barnen är små kommer aldrig igen. Det är en fantastisk tid för familjen att verkligen vävas samman. Det tar tid, både kvalitetstid och kvantitetstid, att bygga en stark familjeenhet med trygga barn som har starkt rotad tillhörighet. Att prioritera att låta barnen växa upp tillsammans i familjen med eventuella syskon är värt varje tänkbar ansträngning. Att ha en hemmaförälder i familjen och låta barnen vara hemmabarn är en levnadsstil och ett livsval. Ett val för livet. Familjetid är något som jag både behöver och vill ha mycket av. Jag är så tacksam för varje dag jag kan vara hemmamamma! Det här är livet! Fembarnsmamman Gabriella Häger Hahne Professor emerita Lea Pulkkinen Psykologiska institutionen vid University of Jyväskylä, Finland SKOLA FÖRÄLDRASKAP PSYKISK HÄLSA Anne-Claire de Liedekerke President för Mouvement Mondial de Mères Europe, Bryssel svensk familjepolitik i ett internationellt perspektiv Heldagsseminarium 18 november 2011 Högloftet på Skansen, Stockholm Arrangör: Riksorganisationen Haro för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap www.haro.se Dr. Gordon Neufeld, Klinisk psykolog vid The Neufeld Institute i Vancouver, Kanada Dr. Catherine Hakim, Sociolog vid London School of Economics, London 11 Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 11 10/17/2011 3:00:32 PM

Utlandsföreläsning Utlandsföreläsning 12 Det är svårt att diskutera svensk familjepolitik i Sverige. Det blir snabbt en diskussion om arbetslinjen, förskolans förträfflighet eller genus, snarare än om verkliga barn och familjer. För mig har dock bilden klarnat efter att ha hållit sju föredrag om svensk familjepolitik i sex länder på fyra månader. Låt mig berätta. Under våren 2011 har jag talat i Italien, Ungern, Kanada, Portugal, Irland och slutligen på ett expertgruppsmöte i FN i New York. Intresset för svensk familjepolitik är stort. Sverige anses vara världens familjepolitiska föredöme, samtidigt som jag märker en skepsis hos många utländska åhörare. Jag börjar med att berätta om det rika Sverige med sina sociala framgångsområden: Världens lägsta spädbarnsdödlighet, hög medellivslängd, relativt höga födelsetal, låg barnfattigdom, en väl utbyggd förskola, ett ambitiöst socialförsäkringssystem, stora satsningar på utbildning, ett beundrat jämställdhetsarbete och världens bästa föräldraförsäkring. Utfallet i familjepolitiken borde vara bästa tänkbara men det är det inte. Intentionerna var goda. Svensk familjepolitik förväntades leda till bättre jämställdhet, bättre utveckling och lärande hos barnen, utjämnade klasskillnader, svenska mödrars befrielse från sina modersinstinkter, större livstillfredsställelse för vuxna genom mer arbete och mindre familj arbetslinjen. Jag berättar vidare om viktiga ingredienser i dagens svenska familjepolitik. Genom föräldraförsäkringen finns inga spädbarn i barnomsorg. Runt 18 månaders ålder sker dock ett drama- tiskt skifte. Hela 92% av alla 18 månader 5 år gamla barn går i förskola, som är starkt subventionerad med cirka 140 000 kr per barn och år. Föräldrarna betalar endast en symbolisk summa. Det finns inget nationellt vårdnadsbidrag och inga skattelättnader för familjer. Förskola och två-försörjarfamiljen uppmuntras starkt genom skattesystemet och den statliga opinionsbildningen. Hemomsorg uppmuntras inte och är närmast socialt marginaliserad. Hemundervisning är i praktiken förbjudet och beivras hårt. Efter mer än 30 år med denna modell börjar vi nu se effekterna. Modellen har inte levt upp till förväntningarna. För många, utländska betraktare, men inte alla, är effekterna smått chockerande. Den psykiska ohälsan hos svenska ungdomar ökar i snabbare takt än i elva jämförbara europeiska länder. Svenska skolresultat har dalat från toppnivåer till endast genomsnittliga idag. Beteendeproblemen i svenska klassrum är stora med skolk, sen ankomst, oordning i klassrummen, svordomar och könsord. Svenska kvinnor har en mycket hög sjukskrivningsnivå och så många som hälften slutar arbeta i förtid. Sjukskrivningarna är särskilt höga hos förskolepersonal. Man kan fråga sig vad man vann på att tvinga fram en kombination av arbete och barn när man ändå förlorar åren genom förtidspensionering. Det svenska föräldraskapet har försämrats. En studie visar att även socialt välfungerande föräldrar ofta saknar insikt om barns behov samt förmåga att sätta gränser. Sambandet mellan familjepolitik och dessa utfall är lika självklart för många utländska åhörare som de är närmast onämnbara i svensk debatt. Bland de väl belagda möjliga sambanden finns: en kronisk stresskänslighet till följd av för mycket separation under de första åren, ökade beteendeproblem genom för stor exponering till förskola för 4.5 års ålder, en bristande mognad genom s.k. jämnårig-orientering på grund av brist på vuxenanknytning, en styrd förskolepedagogik som försvårar den fria leken och föräldrar som uppfattar att det är förskola/skola som ansvarar för barnens fostran. Den anbefallna förskolan för småbarn skapar stress hos föräldrar, och i värsta fall sjukskrivningar. Ytterligare en effekt är att den svenska arbetsmarknaden hör till världens mest könssegregerade. Dessutom har den svenska förskolans kvalitet rasat sedan krisen på 90-talet för att aldrig riktigt återhämta sig, trots en mycket stark svensk ekonomi idag. Man kan fråga sig: Om det rika Sverige med sitt höga skatteuttag inte har råd med en allmän subventionerad förskola av hög kvalitet, vilket land har då råd med det? Att diskutera familjepolitik i Sverige är svårt eftersom det väcker skuldkänslor. Därför är det få som vill befatta sig med det. Samtidigt har statens stora makt över barns fostran gjort familjen till arena för politik med ideologiskt färgade metoder och läroplaner. Sveriges problem är att barns omsorg har blivit ett politiskt beslut grundat på politisk ideologi, snarare än ett föräldrabeslut grundat på det individuella barnets behov. Barnomsorg är ett existentiellt beslut för föräldrar. Det borde vara föräldrarnas val. Statsmakterna måste förhålla sig neutrala till formen av omsorg och erbjuda stöd till alla former av omsorg: förskola, hemomsorg, familjedaghem, farmor, mormor, grannen eller på annat sätt, och aldrig favorisera förskola mer och hemomsorg mindre. De utländska åhörarna till mina föredrag, på en bred skala från vänster till höger, skakar på huvudena och frågar upprört: Varför får inte föräldrarna välja barnomsorg i Sverige? Jonas Himmelstrand Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 12 10/17/2011 3:00:33 PM

Almedalen 2011 Pengar Almedalen 2011 - i Somris, Fritids och Nattis tecken Pengar Så var det åter dags för haros årliga medverkan i Visby under Almedalsveckan. I år arrangerade haro två föredrag. Först ut var Vad föräldrar vill ha och vad barn behöver ett föredrag där dr Catherine Hakim från London School of Economics och Louise Hallin, leg. barnmorska och leg. Psykoterapeut medverkade. Därefter Är svensk familjepolitik hållbar? Vad säger vår omvärld om svensk familjesyn? ett föredrag med internationellt perspektiv där vår ordförande, Lyckligt samförstånd... Madeleine Wallin och vår familjepolitiska expert, Jonas Himmelstrand berättade om Haros intensiva familjepolitiska engagemang både i EU, FN och enskilda länder de senaste åren, och om hur synen på svensk familjepolitik håller på att förändras utomlands. Två, för våra svenska politiker, intressanta föredrag där fler än de som dök upp hade varit mer än välkomna! Utöver Haros egna föredrag hade vi som representanter för organisationen möjlighet att närvara vid flera debatter och seminarier under intressanta rubriker som, Fler ska jobba mer men vem tar hand om barnen?, Förskola, vårdnadsbidrag och nannys, en diskussion om framtidens barnomsorg och Är mamma säker på jobbet?. Ja, det talades mycket om nattis, sommris, fritids, helgis och barns rätt. Att samtliga omsorgsformer är utarbetade för att vuxna ska kunna arbeta på obekväma tider nämndes aldrig. Istället gavs svar på frågan, vad full tid på förskola innebär? Att är det öppet mellan kl 6-19, ja då ska barnet kunna vistas där den tiden. Personligen fick jag en känsla av att vi i ett demokratiskt land, nu mer än någonsin, inte har så mycket att välja på. Samtliga partier och förbund tycks vara eniga i frågan, kring barnomsorg. Eller kan man annat säga, när Gudrun Schyman (fi) och Nyamko Sabuni (fp) tillsammans med kommunals ordförande står och smutskastar ett alternativ som vårdnadsbidrag och hyllar svensk förskola, under känslan av att delta i ett väckelsemöte i klubben för inbördes beundran. Madeleine hade den längsta tiden i Almedalen då hon var inbjuden att tala på ett seminarium, Räcker arbetslinjen? arrangerat av Kristdemokraterna. Att återupprätta arbetets värde är en viktig politisk uppgift. Men räcker arbetslinjen för att bygga det goda samhället? Vilka värden sätts på undantag om vi alltid ska sträva efter att öka antalet arbetade timmar? Vilka värden behövs för att samhället inte bara ska vara materiellt välbeställt? Ja, ni förstår själva. Haro behövs i Almedalen! Har jag pengar kan jag styra mitt liv säga ja till sånt jag vill nej till sånt jag inte vill Har jag överflöd av pengar kan jag frestas köpa mig fri från ansvar utan pengar är jag mycket beroende utan tillit till mig själv och andra är jag lätt rov för maktlystna auktoriteter utan både tillit och pengar är jag helt utlämnad till andras värderingar, godtycke och ekonomi Har jag ont om pengar måste jag lära mig att hushålla måste jag lita på eget omdöme och egen förmåga Litar jag också på och räknar med andra människor kan jag säga nej till dåligt beroende säga ja till sånt jag vill själv och tillsammans Med både pengar och tillit kan vi använda alla våra resurser för det goda vi vill. Ofta sägs det att det saknas pengar Det finns inte pengar till det goda som vi vet att alla behöver. Med hälsningar, Hild Lorentzi Ingergerd 13 Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 13 10/17/2011 3:00:34 PM

Freedomfest Var det värt det? Freedomfest Haro blev inbjudna att hålla föredrag på Freedomfest i Stockholm den 14 maj 2001. Detta blev en spännande tillställning med många intressanta föredrag. Haros ordförande Madeleine Wallin gjorde en storartad insats för Haro, hon var förste talare efter organisatören Klaus och ansatte en varm och personlig ton som berörde många och färgade hela dagen. Haros Jonas Himmelstrand representerade Rohus på detta evenemang och talade om hemundervisning, de flesta kände inte till hemundervisning och det öppnade ögonen på många. Hemundervisade barn ligger i snitt högre i kunskapsnivån än skolbarn. Jonas beskrev problematiken i Sverige och skratt utbröt i salen när Jonas på ett elegant sätt berättade hur hemskola endast är förbjudet i två länder: Tyskland och Sverige. I Tyskland förbjöd 1938 den dåvarande tyske rikskanslern hemundervisning och i Sverige förbjöd 2011 den svenska utbildningsministern hemundervisning. Roligt att lyssna till var också Tanja Bergkvist som talade om genusvansinnet som hon kallar det. Hon har ett härligt, humoristiskt och rättframt sätt och fångade nog de flesta skratten. Även Henrik Alexandersson från Piratpartiet på Europaparlamentet i Bryssel hade ett och annat bra att säga. Jonas presentation om hemundervisning skapade flest frågor under frågestunden. 85 personer kom och lyssnade, och helt klart stod de på Haros sida - ja, de stod emot allt som luktade det minsta av onödig statlig kontroll av individen. FreedomFest startades i USA och konceptet försöker man nu införa på andra platser i världen. Det går inte att frigöra sig från tanken att detta är starten på något nytt, där många nu tycker att den statliga kontrollen av både det ena och andra har gått för långt. redaktionen Var det värt det? Om att lämna kärnfamiljen, skapa ett nytt liv, komma igen, gå vidare och hämta kraft för framtiden. Plötsligt hände det som inte skulle hända. Där, mitt i köket, tog jag av min vigselring efter nästan 10 års äktenskap. Frukostägget fastnade i halsen, mannen lämnade huset efter en halvtimma och 6 månader senare flyttade jag till en annan bostad. När jag äntligen stod i hallen med min nyckel i handen hade det kostat på mycket, främst mentalt och ekonomiskt. Det hade varit en besvärlig tid, men trots allt stod jag där, upprätt för första gången på väldigt länge. Nu har det nästan gått 3 år sedan den där dagen i köket. Jag har ett fast jobb som medicinsk sekreterare där jag tillbringar mycket tid men även har möjlighet att arbeta färre timmar de veckor som barnen bor hos mig. Vår lilla stjärnfamilj har numera en liten bil och en liten båt som förgyller och underlättar våra liv. Långsamt håller vi på att inrätta oss i ett nytt liv; det liv som innebär att sönerna som är 7 och 9 år gamla, bor på olika adresser varje vecka. Insikten att vi inte längre vaknar upp i samma hus varje dag är en sorg för mig som mamma men som också inneburit att jag värdesätter tiden tillsammans med dem än mer. Man har slutat att ta dem för givet och att ha sina barn till låns har fått en annan innebörd. Eftersom jag lever själv kan jag helt fokusera på dem, det finns ingen annan som tar min tid i anspråk och jag behöver därför inte heller kompromissa med min tid eller uppmärksamhet. Man är dock ensam med de flesta beslut som rör vår familj och har ansvar för att hushållet bär sig ekonomiskt. Att numera vara förärad med detta stora mått av frihet har naturligtvis både för- och nackdelar. Man måste rent fysiskt och psykiskt orka med innehållet som en vanlig vardag kan ha i beredskap samtidigt som man aldrig får riskera att orken tryter helt, för vem ska då ta hand om mina barn? Det är därför av vikt att jag håller en balans i livet; veckorna utan barn är så vitt väsenskilda där jag plötsligt kan göra vad jag vill och ser det som min uppgift att ladda mig med energi och glädje. Därför går jag ut och går nästan varje morgon, vid samma tid för att hitta min sinnesro och för inte behöva känna att mina behov stressar på en i övrigt välfylld dag. Att få skratta tillsammans med goda vänner är en vik- tig bit som gör mig till en mer samlande kraft för min familj. När jag ser tillbaka på mitt liv finns det alltid saker man kunde gjort annorlunda men ett av mina viktigaste beslut har varit att vara hemma med mina barn under deras första år. Jag kunde arbeta halvtid hemma och det fanns ett ekonomiskt utrymme under den utdragna föräldraledigheten. Detta beslut ligger nu som ett fast känslomässigt fundament i våra liv och den bas det utgör har jag faktiskt aldrig tvivlat på och då kan jag berätta att jag tvivlat på det mesta under den här resans gång. Den känslomässiga närhet som barnen och jag byggt upp tillsammans kommer alltid att finnas där baserad på den ovillkorliga kärleken mellan barnen och mig. Sett ur ett livsperspektiv var det ett kort del av mitt liv jag var hemmamamma och som gav så oerhört mycket tillbaka. Man kan inte stirra sig blind på den ekonomiska biten enbart för det går inte att sätta ett pris på en livslång, känslomässig bindning. Jag uppmanar därför er som känner en osäkerhet att våga följa hjärtat, här och nu, för man vet aldrig vad livet har att erbjuda. Rose Marie Tschina Mamma 14 Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 14 10/17/2011 3:00:36 PM

Till Sist Stille TILL SIST STILLE Money makes the world go round. Det äger måhända sin riktighet, även om det inte tycks spela någon roll varåt hjulen rullar. Sannare är snarare att pengar är ett bekymmer för fattig och för rik. Troligen mer för den förre. Men vem är då fattig i dagens Sverige och finns det barn här, som är speciellt fattiga? En person med gammaldags synsätt skulle säga, att flertalet barn numera tycks vara fattiga, eftersom deras föräldrar inte kan försörja dem fullt ut, i det att de varken har råd med att ge dem omsorg i hemmet eller betala deras omsorg på annat sätt utan måste skicka dem till dagliga barnhem, som huvudsakligen bekostas av det allmänna. Det råder enligt Rädda Barnen och Håkan Juholt en barnfattigdom i Sverige. Varför förmenar man då hemmabarnen, som ofta finns i låginkomstfamiljer, deras rättmätiga del av barnomsorgssubventionerna? Ett kriterium på barnfattigdom enligt RB är att familjen uppbär socialbidrag. Fattiga på detta sätt kan dock hemmaföräldrar aldrig bli, eftersom omsorg om egna små barn om än aldrig så många diskriminerar från samhällsstöd p.g.a. att de då helt naturligt inte står till arbetsmarknadens förfogande. Nog kan man tycka, att småbarnsfamiljer med låga inkomster men utan bidrag borde vara mer fattiga än föräldrar med samma låga löner men med socialbidrag Varför är man mån om att könskvotera föräldrapenningstiden, när man accepterar offentlig barnomsorgsverksamhet, som är gravt snedfördelad mellan kvinnlig och manlig personal? Varför tillåter man stora olikheter i föräldrapenningsuttaget, som generellt sett missgynnar kvinnor med lägre inkomster? Naturligtvis skall principen lika lön för lika arbete gälla, men varför värderas alltid arbete utfört av kvinnor lägre? Varför skall över huvud taget sociala förmåner vara relaterade till inkomstnivå. Lärde man inget av kritiken mot den inkomstgraderade rösträtten? Är det för alltid givet vad som skall vara obetalt arbete? Är inte denna kategorisering en social konstruktion, som skulle kunna ändras? Arbete, som utförs för medföräldern, borde väl ersättas av denne? Arbete, som innebär, att man själv producerar den välfärd (t.ex. omsorg om barn), som det allmänna i princip garanterar kostnaderna för, borde väl kunna ge ekonomisk ersättning? Varför har obetalt arbete, som tidigare utförts inom den politiska sektorn av plikt och för ärans skull, alltmer kommit att betalas? Beror det på, att det främst är män, som ägnat sig åt politiken? Fram för en mer genomtänkt syn på arbete! Försörjer man verkligen sina barn, om man inte själv ger dem omsorg eller betalar för sådan mer än en bråkdel? Försörjer en man sina barn och deras hemmamamma, om han lägger pengarna på köksbordet? Kommer alla konkreta nyttigheter därigenom fram automatiskt? Denna enögt androcentriska syn på försörjning kritiserades av Bang redan i mitten av 1900-talet. Varför har det inte framkommit ett köns- och genuskontrakt mellan medföräldrar, där båda parter får rättvist ekonomiskt utbyte och lika social status både under förhållandet och efter separation? Till det ojämställda äktenskapets konstruktion har både höger- och vänsterkrafter bidragit. De ena har en naiv syn på äktenskapets allmänna förträfflighet; de andra vill egentligen död åt familjen och är därmed bara glada åt hemmamammans svaga ställning. När får vi se en nyanserad, lyhörd och vidsynt syntes med hänsyn till de annorlunda? Ett medföräldraskap är ett företag för gemensamma barns bästa, där dock insatserna kan variera men måste vara likvärdiga. Varför har svensk familje-, arbets- och jämställdhetspolitik formulerats enögt med den traditionelle mannen såsom norm? När skall individuella mammor få makt att definiera sin egen identitet, följa sina självvalda preferenser samt forma sitt eget liv? Vet storasystrarna alltid bäst? Är idealet ett genus, en livsföringsstil och en monoman ideologi för alla? Låt tusen blommor blomma! Leif Stille Hej alla medlemmar! Glöm inte att anmäla dig till Haros Nätdistrikt för att få medlemsinformation från Haro. Skicka din e-postadress till karin.yngman@telia.com På det viset kan du även få kontakt med distriktsaktiva. Haro har distriktsstyrelser i Stockholm, Göteborg, Västra Götaland, Örebro, Kalmar, Västerbotten och Uppsala. Haro har dessutom kontaktpersoner i flera län över hela Sverige. I takt med att vi blir fler medlemmar ökar också chansen till gemenskap och aktivitet på lokal nivå. Jag hjälper gärna till så att de som vill vara aktiva hittar varandra eller kan få uppgifter genom riksstyrelsen. Harohälsningar! Karin Yngman 2 vice ordf. i Haro, ansvarig för medlemskontakter 15 Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 15 10/17/2011 3:00:36 PM

POSTTIDNING B Returadress: Haro c/o Ingvild Segersam Blekingevägen 19 757 58 Uppsala Boktips! Uppfostran och utbildning av Inger Enkvist, SNS Förlag 2007 är en bok jag varmt kan rekommendera till såväl alla skolbarnsföräldrar som lärare igrundskolan. Enkvist visar tydligt på betydelsen av att vi föräldrar verkligen axlar vår roll som förebilder och lär barnen goda vanor i hemmet, och pekar på behovet av att lärarna verkligen ägnar sig åt att undervisa eleverna och kontrollerar att inlärning skett. Hon visar på de brister vi kan se i dagens skola med elever som inte får lära sig vikten av ansträngning, utan förleds att tro att social samvaro är betydelsefullare än att tillägna sig kunskap - och vilka konsekvenser detta oundvikligen får. Enkvist betonar även starkt föräldrars inflytande och vikten av vår närvaro och engagemang i barnens uppfostran och utveckling. Här har vi en författarinna som inte tassar runt på tå av rädsla över att ge föräldrar och lärare dåligt samvete, utan sätter barnens behov i centrum och vågar skriva uppriktigt och uppfriskande ärligt om hur verkligheten kan te sig och hur vi kan göra skillnad. Läs den! tycker Annika Frohm, lärarutbildad hemmafru Fortsatt glad & trevlig höst! Hej Alla!! Nästa ämne i haro! kommer att handla om Moderskapet Vad har du för tankar om moderskapet och allt som snurrar runt detta ämne. Vad är en moder? Hur viktig är hon? Vad är skillnaden på att var mor idag och förr? Vad är positivt och vad är negativt med att vara en moder idag? En moders instinkt talas det ibland om, finns den? Har du gjort konst i ämnet? Ta gärna bilder som vi kan använda i nästa nummer av haro! Deadline är 25 november 2011, så skynda lugnt att skicka in något. Hälsningar Redaktionen Foto: Camilla Cherry Vill du ha kontakt med någon i just ditt distrikt? Norrbotten: Ingrid Sandberg, 0702-440 048 ingrid@komsams.se Västerbotten: Ann-Charlotte Carlsson, 0930-20205, ac.ca@home.se Jämtland: Åsa Jansson, 0640-71017, 0702-189277, johanljuslin@hotmail.com Dalarna: Marie Fyrby, 0250-59 36 86 marie.fyrby@telia.com Gävleborg: Annika Sjökvist, 026-130136 johansjokvist@hotmail.com Uppland: Ylva Thatal, 018-429120 damei5@hotmail.com Örebro: Karin Bengtsson, 019-185029 karin.bengtsson@crossnet.se Stockholm: Åsa Randow, 0733-919133 asa.randow@gmail.com Södermanland: Lina Peters, tel. 0158-210 77 peters.lina@gmail.com Östergötland: Ida Lewald, tel. 011-172990 ida.lewald@telia.com Västra Götaland: Maria Gottfridsson, 0301-42405 maria.gottfridsson@hotmail.se Göteborg o Bohus Län: Jeanette Dahlberg, 031-141730 jeanette@dahlberg1.se Halland: Malin Larsson, 0340-377 29 malinlarsson1@telia.com Kalmar: Karin Yngman 0499-20246 karin.yngman@telia.se Gotland: Viktoria Klint, 0498-383 13 solklint@telia.com Skåne: Anna Levin, Hörby, 0415-701 51, 070-255 04 11, anna.levin@svenskop.se Karin Jensen, 042-22 82 15 karinhjensen@gmail.com Nätdistriktet Karin Yngman, Blomstermåla, 0499-20246, 070-592 73 59 karin.yngman@telia.com Tidningen haro! nr 3, 2011.indd 16 10/17/2011 3:00:37 PM