Jämställdhet bland stiftelser i Örebro län

Jämställdhet bland stiftelser i Örebro län En kvantitativ analys Foto: Carina Remröd www.t.lst.se Publ. nr. 2008:6

Innehållsförteckning Sammanfattande analys...2 Inledning...4 Vad är en stiftelse?...6 Olika typer av stiftelser...8 Nationella mål för jämställdheten...9 Jämställdhetsintegrering... 10 Resultat stiftelser och jämställdhet... 11 Näringsdrivande stiftelser... 20 Insamlingsstiftelser... 25 Pensionsstiftelser... 32 Personalstiftelser... 38 Donationsstiftelser... 44 Annan stiftelse... 50 Tabell och figurförteckning... 56

Sammanfattande analys Enkäten inleddes med frågor kring könens representativitet i styrelsen både vad gäller ledamöter, suppleanter och ordförande. Hur styrelserna ska vara sammansatta kan redan vara bestämda i stiftelsens urkund varför en stiftelse som misstänks för ojämställdhet kan ha sin förklaring i själva urkunden. Som en jämn könsfördelning räknas om ena könet inte överstiger 60 % och det andra följaktligen inte understiger 40 %. SCB skriver: Proportionerna 40 procent kvinnor och 60 procent män (eller omvänt) har länge betraktats som jämn könsfördelning. I dag strävar vi efter 50 procent kvinnor och 50 procent män. Finns det mer än 60 procent kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60 procent i en grupp är den mansdominerad. 1 Beträffande ordföranden i avkastningsstiftelser, kan vi konstatera att det är mansdominerat med 87 %. Könsfördelningen bland ordinarieledamöter visar en jämn könsfördelning i likhet med ersättande ledamöter. Andelen utdelade stipendier, deras totala värde samt det högsta totala värdet bland avkastningsstiftelser visar att fördelningen är kvinnodominerad. Bland näringsdrivande stiftelser kunde vi konstatera att könsfördelningen bland ordföranden samt ordinarie ledamöter var mansdominerad medan det rådde jämställdhet bland ersättande ledamöter. Det rådde även jämställdhet vad gäller andelen utdelade stipendier samt deras totala värde bland näringsdrivande stiftelser. Insamlingsstiftelser visade en mansdominerad fördelning inom antal ordföranden samt inom ordinarie ledamöter medan könsfördelningen var jämn bland ersättande ledamöter. Vad gäller antal utdelade stipendier hade kvinnor gynnats mest men storleksmässigt i kronor kunde vi iakktaga jämnfördelning. Pensionstiftelser visade en annan sida där samtliga poster inom styrelsen var mansdominerade. Totalt antal stipendier fördelade på kön och dess totala storlek i kronor visade däremot att jämställdhet rådde angående dessa faktorer. I pensionsstiftelser fanns det inte en enda kvinnlig ordförande bland de enkätresultaten vi fick in. Personalstiftelser visade samma utfall som pensionsstiftelser där samtliga poster inom styrelsen var mansdominerade. Vad gäller antal ersättande ledamöter, kunde vi dock konstatera att det behövdes bara en liten ökning i antal kvinnliga ersättande ledamöter för att detta skulle uppfylla målet med jämställdhet. Både vad gäller utdelade stipendiernas, bidragens eller förmånernas totala värde/storlek samt deras antal visade utfallet på en mansdominerad fördelning. I personalstiftelser fanns det inte heller en enda kvinnlig ordförande bland de enkätresultaten vi fick in. Donationsstiftelsers styrelser präglas av jämställdhet vad gäller andelen ordinarie ledamöter och ersättande ledamöter medan den visar klar kvinnodominerad fördelning vad gäller 1 SCB, På tal om kvinnor och män, lathund om jämställdhet 2004, sd.1 2

andelen ordföranden. Detta var ett förvånansvärt resultat med tanke på att det bara var donationsstiftelser som visade kvinnodominerad fördelning bland ordföranden. Sammanställningen visade också att fast det nästan var lika många män som kvinnor som fick stipendier så skiljde de sig åt vad gäller storleksmässigt i kronor och män gynnades mest här. Vi har även tittat på kategorin annan stiftelse. Där kunde vi konstatera att både andelen ordföranden och ordinarie ledamöter var mansdominerade medan andelen ersättande ledamöter var jämnt fördelade. Andelen utdelade stipendier visade på en mansdominerad fördelning. Den procentuella fördelningen av det totala värdet i kronor visade också mansdominerad fördelning. 3

Inledning Målet för den svenska nationella jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det övergripande målet har brutits ned på fyra delmål som rör ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem och omsorgsarbetet, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra samt att det ska råda en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Det sistnämnda delmålet innebär att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet: Målet tar sikte på formella politiska rättigheter - möjligheten att delta i demokratiska processer både som väljare och som valda. Det handlar om att kvinnor och män skall ha samma möjligheter att vara aktiva i politiska församlingar och olika ideella organisationer. Men målet tar även sikte på fördelningen av den makt som ligger utanför det som vanligen räknas till det demokratiska styrelseskicket. Det handlar om den makt som representeras av t.ex. företagen, medier och trossamfund och som har stor betydelse i formandet av vårt samhälle. (http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/67132) Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att utifrån det nationella målet för jämställdhetspolitik, arbeta med att initiera, samordna, sprida kunskap och följa upp jämställdhetsarbetet i länet. Länsstyrelsen i Örebro län har tidigare genomfört kartläggningar gällande representationen av kvinnor och män bland de ledande befattningarna inom näringslivet och de demokratiska församlingarna i länet (se Jämställdheten i ledande befattningar i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Publikationsnummer 2002:8, Förtroendevalda kvinnor och män kvinnor och mäns politiska representation i kommunernas och landstingets politiska organ i Örebro län, Länsstyrelsen i Örebro län, Publikationsnummer 2002:7). Även stiftelseuppdrag medför möjligheter att utöva makt och inflytande i fördelandet av ekonomiska och andra resurser. Hur ser representationen ut bland de ledande posterna inom stiftelserna i Örebro län? Vilket resultat för det för jämställdheten inom stiftelsen och vilka konsekvenser för det för de personer som söker stipendier, bidrag eller andra förmåner från dessa stiftelser? Syfte Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur jämställda stiftelserna i Örebro län är. Den fråga som ställts är: hur ser den kvantitativa fördelningen av kvinnor respektive män ut i stiftelserna i Örebro län? Jämställdhet har både en kvantitativ och en kvalitativ aspekt. Den kvantitativa rör den antalsmässiga fördelningen mellan kvinnor och män i samhällets olika områden, meden den kvalitativa handlar om att både kvinnor och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom desamma (SCB, På tal om kvinnor och män 2006). En jämn representation av kvinnor och män är självfallet inte en 4

garanti för att den reella makten fördelas jämnt mellan könen, men det är en avgörande förutsättning för att även kvalitativa aspekter av maktutövning ska kunna förändras i jämställd riktning (http://www.regeringen.se/sb/d/2593/a/67132). Med en jämställd könsfördelning menas att minst 40 % är kvinnor och minst 60 % är män, eller tvärsom (SCB, På tal om kvinnor och män 2006). Metod Den 28 december 2006 skickades enkäter ut till dessa tillsammans med ett introduktionsbrev som förklarade syftet med undersökningen samt vad jämställdhet är. Även ett svarskuvert bifogades. Den 31 januari 2007 skickades ut 92 påminnelser till stiftelser som inte hade sänt in sina svar. Hos Länsstyrelsen i Örebro finns 228 registrerade stiftelser i länet. 157 st. är avkastningsstiftelser, 29 st. näringsdrivande stiftelser/verksamhetsstiftelser, 20 st. personalstiftelser, 13 st. pensionsstiftelser och nio stycken är insamlingsstiftelser. Deras sammanlagda registrerade förmögenhet uppgår till 606 926 817 kronor. Stiftelserna förfogar således över betydande belopp och har en stor ekonomisk makt. Analys- och kartläggningsdelarna i denna rapport baseras huvudsakligen på den enkätundersökning som genomförts. Undersökningen har utformats och genomförts av uppföljnings- och utvärderingsgruppen på enheten regional utveckling på Länsstyrelsen i Örebro län. Denna kartläggning omfattar alla stiftelser som hamnar inom Örebro län. Inom ramen för denna rapport är syftet att bidra till den samlade kunskapen om den kvantitativa jämställdheten inom stiftelser, som delar ut bidrag, förmåner eller stipendier. Själva undersökningsdesignen på enkätmaterialet likväl som den någorlunda höga svarsfrekvensen ger goda möjligheter till analys av stiftelser som har delat ut bidrag, förmåner eller stipendier år 2005. I enkäten som har skickats ut till stiftelser har vi främst velat få uppgifter om könsfördelningen mellan ordföranden, ordinarieledamöter samt ersättande ledamöter. Vi har också ställt frågor om könsfördelningen mellan andelen utdelade stipendier, deras totala värde samt de högsta och lägsta värdena vad gäller bidragets storlek. Vi har dessutom ställt ytterligare en fråga som belyser betydelsen av en jämn fördelning bland kvinnor och män för varje enskild stiftelse. De frågor som kartläggningen avser gäller år 2005. 5

Vad är en stiftelse? Stiftelser Stiftelsen som juridisk företeelse har gamla anor. Före reformationen avsattes betydande förmögenheter till framför allt kyrkan och kyrkans sjuk- och fattigvård, efter densamma avsattes medel främst till undervisningsområdet. Under 1700-talet fanns ett stort intresse för donationer till fattigvård och under 1800-talet till att främja högre utbildning och vetenskaplig forskning (Isoz, Henning: Stiftelselagen, Norstedts Juridik, Stockholm, 1997, s. 11-12). En stiftelse har varken ägare eller medlemmar utan är en självägande förmögenhetsmassa. Ändamålet äger så att säga stiftelsens egendom. För att en stiftelse ska bildas krävs två saker: dels att en stiftare skriver ett stiftelseförordnande och dels att en förmögenhetsdisposition sker enligt det förordnandet. Fram till 1994 fanns ingen allmän lag som reglerade stiftelser (Stiftelselagen 1994:1220), vilket medfört missförstånd kring vad en stiftelse är. Sedan 1929 har det dock funnits en lag som reglerar tillsynen (Lagen om tillsyn över stiftelser 129:116) (Stiftelselagen. Handbok i praktisk stiftelseförvaltning för Svenska Kyrkans församlingar, Stockholm, 1996, s. 5). Det svenska stiftelseväsendet består i huvudsak av två typer stiftelser, avkastningsstiftelser och verksamhetsstiftelser (även kallad näringsstiftelser min anm.). Vanligast till antalet är avkastningsstiftelser. Avkastningsstiftelser betalar ut kontanta bidrag ur avkastningen på sin förmögenhet till en eller flera fysiska eller juridiska personer. Förmögenheten består oftast av värdepapper eller bankkontotillgodohavanden. En verksamhetsstiftelse/näringsstiftelse utövar verksamhet som i regel är att betrakta som näringsverksamhet, till exempel att mot betalning tillhandahålla sjukvård eller utbildning. Andra vanliga beteckningar på avkastningsstiftelser är fond eller minne, på verksamhetsstiftelser inrättning, institut eller anstalt. (Isoz, Henning: Stiftelselagen, Norstedts Juridik, Stockholm, 1997, s. 11-12). Hos Länsstyrelsen i Örebro finns 228 registrerade stiftelser i länet. 157 st. är avkastningsstiftelser, 29 st. näringsdrivande stiftelser/verksamhetsstiftelse, 20 st. personalstiftelser, 13 st. pensionsstiftelser och 9 st. är insamlingsstiftelser. Deras sammanlagda registrerade förmögenhet är 606 926 817 kronor. Stiftelserna förfogar således över betydande belopp och har stor ekonomisk makt. Allmänt 2 Stiftelselagen (1994:1220) trädde i kraft den 1 januari 1996. Lagen anger att en stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål (se 1 kap. 2 ). 2 Stiftelselagen-Undantag från viss tillsyn. Lagrådsremiss 2001, Justitiedepartementet sid.6 6

Föreskrifterna i ett stiftelseförordnande skall följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter, om inte föreskrifterna strider mot stiftelselagen (se 2 kap. 1 ). Styrelsen eller förvaltaren svarar för att föreskrifterna i stiftelseförordnandet följs (se 2 kap. 3 första stycket). Enligt stiftelselagen ställs bl.a. följande krav för att en stiftelse skall bildas. 3 För att en stiftelse ska bildas krävs Dels att stiftaren skriver ett stiftelseförordnande, Dels att en förmögenhetsdisposition sker i enlighet med stiftelseförordnandet. När detta är uppfyllt är stiftelsen bildad och kan förvärva rättigheter och skyldigheter samt föra talan inför domstol. Det krävs således inte registrering för att en stiftelse ska bildas. För en stiftelses förpliktelser svarar endast stiftelsens tillgångar. En stiftelse har varken någon ägare eller några medlemmar utan är en självägande förmögenhetsmassa. brukar säga att ändamålet äger stiftelsens egendom. 3 Stiftelselagen-Handbok i Praktisk stiftelseförvaltning för svenska kyrkans församlingar sid. 5 7

Olika typer av stiftelser Med vanliga stiftelser avses avkastningsstiftelser och näringsdrivande stiftelser. Avkastningsstiftelser: kallas de stiftelser som delar ut stiftelsernas avkastning till ändamålet. Näringsdrivande stiftelser: är de stiftelser som bedriver någon form av näringsverksamhet, exempelvis en skola, ett daghem eller ett konvalescenthem. Insamlingsstiftelser:är som framgår av namnet de stiftelser som har till ändamål att samla in pengar för bestämda ändamål. De bildas genom att stiftaren förordnar att pengar som inflyter efter ett upprop av stiftaren för ett bestämt ändamål skall utgöra en stiftelse. Kollektivavtalsstiftelser: bildas genom att en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal förordnar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller annat avtal tillskjuter för ett bestämt ändamål skall bilda en stiftelse. Lagen om tryggande av pensionsutfästelse mm, tryggandelagen, reglerar pensionsstiftelsernas och personalstiftelsernas verksamhet. Pensionsstiftelser: har till ändamål att med de medel arbetsgivaren avsatt till stiftelsen trygga löften om pension som arbetsgivaren kan ha utfäst till anställda. Personalstiftelser: har till ändamål att med de medel arbetsgivaren avsatt till stiftelsen främja välfärd åt de anställda. 8

Nationella mål för jämställdheten Regeringens övergripande nationella mål för jämställdheten innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män inom livets alla områden. Dessa övergripande mål har brutits ner till sex delmål; Kvinnor och män ska dela makt och inflytande Kvinnor och män ska ha lika möjligheter till egen försörjning, och därigenom ekonomiskt oberoende Kvinnor och män ska ha lika villkor och förutsättningar i fråga om arbete och utvecklingsmöjligheter i arbetet Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger Kvinnor och män ska ha samma ansvar för arbetet med hem och barn Kvinnor och män, flickor och pojkar får inte utsättas för könsrelaterat våld. 4 Regeringens syn på manligt och kvinnligt grundar sig på socialkonstruktion, att kvinnliga och manliga könsmönster skapas och lärs in, och alltså inte är biologiskt medfödda. Regeringen vill bryta den ojämställdhet som råder i samhället och menar därför att det är nödvändigt att jämställdhet integreras i alla politikområden. Under den rådande mandatperioden (2002 2006) menar regeringen att några utvalda områden ska fokuseras närmare, varav fördelningen av makt och inflytande, representativiteten, är en prioriterad fråga. Detta område innehåller en kvantitativ ansats, medan jämställdhet är ett både kvantitativt och kvalitativt problemområde. Den kvantitativa innebär en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället, t.ex. inom olika utbildningar, yrken, fritidsaktiviteter och maktpositioner. 5 Kvalitativ jämställdhet handlar om att ta tillvara och beakta både mäns och kvinnors erfarenheter, bakgrunder, kunskaper och värderingar. Dessa ska få berika och påverka utvecklingen inom samhällets alla områden. 4 SCB, Lathund om jämställdhet, 2004, sid. 7 5 SCB, 2004 sid. 1 9

Jämställdhetsintegrering Regeringen har fastställt att en strategi de kallar jämställdhetsintegrering ska genomsyra all verksamhet i samhället. Jämställdhetsintegrering handlar om att integrera jämställdhet i alla sakfrågor, på alla nivåer i besluts- och förslagsprocesser, såväl som i de praktiska verksamheterna. Om jämställdhet ska integreras i en organisations verksamhet måste strävan vara att jämställdhetsfrågorna införlivas i ordinarie verksamheten, annars finns det stora risker för en sidoordning och en nedprioritering av jämställdhetsfrågorna. 6 Länsstyrelsens ansvar Enligt regeringens jämställdhetsintegrering ska förslag och beslut analyseras ur jämställdhetsperspektiv i alla regeringens kommittéer och myndigheter. Myndigheterna får sina direktiv i regleringsbreven, där regeringen uttryckt vad myndigheten ska uppnå under det kommande året, även i jämställdhetsfrågan. Landets länsstyrelser jobbar i uppdrag av regeringen med jämställdhet och ansvarar för att den nationella politiken får ett genomslag regionalt i länet. 6 Ds 2001:64, Ändrad ordning, strategisk utveckling för jämställdhet, sid.54 10

Resultat stiftelser och jämställdhet Avkastningsstiftelser Det finns sammanlagt 157 avkastningsstiftelser i Örebro län. Länsstyrelsen har skickat frågeformulär till samtliga men fick endast svar från 67 av dem. Svaren från enkätundersökningen redovisas nedan. Antal manliga ordföranden inom avkastningsstiftelser är cirka sex gånger större än antal kvinnliga ordförandendär 13 procent utgörs av kvinnor och 87 procent av män. Vad gäller antal ordinarie ledamöter så är antalet kvinnliga ledamöter ungefär 90 procent av antalet manliga ledamöter dvs. 265 stycken kvinnor och 303 män samt utgör en procentuell fördelning på 53 samt 47 procent.vi har även tittat på antal ersättande ledamöter. Även där kunde vi iakttaga att antal ersättande kvinnliga ledamöter hade ungefär samma procentuella förhållande som de ordinarie ledamöterna. Figur 1. Antal ordföranden fördelat på kön Antal Ordföranden 60 Antal 40 20 0 Antal ordföranden 58 9 Kön 11

Figur 2. Antal ordinarie ledamöter Antal Ordinarie Ledamöter 320 300 Antal 280 260 240 Antal ordinarie ledamöter 303 265 Kön Figur 3. Antal ersättande ledamöter Antal Ersättande Ledamöter 115 110 Antal 105 100 95 Antal ersättande ledamöter 115 102 Kön På frågan om det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning fick vi följande svar: Ja, och anledningen är: Både kvinnors och mäns erfarenheter perspektiv, delaktighet och fulla medverkan är värdefulla i alla delar av verksamheten Det är viktigt att eftersträva det i alla sammanhang även i vår stiftelse Det är viktigt att mäns och kvinnors olika erfarenheter och värderingar tas tillvara Därför att det bäst representerar stiftelsens ändamål 12

Stiftelsens styrelse är anknuten till universitetets styrelse Av principiella skäl, eftersom styrelsen endast har tre medlemmar Bra balans vid rekrytering av ledamöter eftersträvas jämn könsfördelning Om kompetens kan erhållas, är det positivt Det är stiftarna som tillsätter styrelse Stiftelsen exkl. ordföranden (landshövdingen) tillsätts av landstinget Nej, vi anser inte att det behövs en jämn könsrepresentation. Anledningen är: Verksamheten är så ringa för styrelseledamöterna Styrelsen har redan en jämn könsrepresentation Stiftelsen förvaltar vara ett litet kapital och styrelsen har bara ett möte per år Tillgång på kandidater och kompetens avgör Påverkar inte bidragen Ledamöterna tillsätts politiskt så stiftelsen har svårt att påverka fördelningen Styrelsen består av kyrkorådet och väljs vid kyrkovalet Endast en person sköter detta Stiftelsens utseende fastställs i stiftelsens stadgar Tre olika organisationer utser sina styrelsefolk. Stiftelsen kan inte påverka denna fördelning. Ordföranden utses av Länsstyrelsen (landshövdingen), två ledare av (KSLK), två hushållningssällskapet av (1+1) Tillsättning sker via kyrkoval. Könsfördelning bör ske inför val. Styrelsen utses av olika institut som vi inte kan påverka Tillsättning sker via kyrkovalet jämn fördelning redan inför val Stiftelsen har haft stora problem att hitta representanter överhuvudtaget. Det skulle knappast vara aktuellt att neka någon pga. könstillhörighet. Dock tycker jag att det är en allvarlig brist inom en stiftelse med inriktning mot idrott och hälsa eftersom detta skickar fel signaler till flickor och pojkar. Stiftelsens avkastning fördelas lika mellan två organisationer. Stiftelsen är tillika en kommunstyrelse och inte speciellt sammansatt för stiftelsen. Stiftelsen förvaltas av kommunen Politiska partier väljer kommunstyrelsen Endast en person sköter detta Det är stiftarna som tillsätter styrelse. Styrelsen kan inte påverka detta. Så är det för alla stiftelser tror jag. Annan Här var det ett stort antal enkätsvarare som svarade att de inte ansåg att det behövdes en jämn könsfördelning eftersom de ansåg att de redan hade det. Sammanlagt 42 450 stipendier, bidrag och förmåner har delats ut från avkastningsstiftelser och deras sammanlagda värde uppgick till 7 064 976 kronor. 13

Vad gäller antal utdelade stipendier, bidrag eller förmåner fördelat på kön under år 2005 visade sig att vid 29 tillfällen fick fler kvinnor än män stipendier. Enbart vid nio olika tillfällen visade sig att antal män som fick stipendium översteg kvinnornas. Totalt antal bidrag, förmåner och stipendier med avseende på kön redovisas i nedanstående tabell: Figur 4. Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön 37% 63% Tabell 1 Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 41 989 26 354 (63%) 15 635 (37%) Av tabellen framgår att 63 procent av antal utdelade stipendier gick till kvinnor medan män bara fick 37 procent av antal utdelade medel. 14

Nedanstående diagram visar utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Figur 5. Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön 20% 80% Tabell 2 Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 2 003 884 1 612 904 (80 %) 390 980 (20 %) Utdelade stipendiernas, bidragens eller förmånernas totala värde/storlek under 2005 fördelat på kön redovisas i ovanstående tabell. Vissa stiftelser har hoppat över den här frågan varför det saknas fullständiga uppgifter. Av tabellen framgår det att kvinnor erhöll 80 procent av det totala värdet av utdelade stipendier till skillnad mot män som bara erhöll 20 procent. Denna tabell indikerar att det inte råder jämställdhet vad gäller utdelade stipendiers totala värde till nackdel för män. Enkätsvararnas resultat visar dessutom att det totala värdet av stipendiernas storlek varierar mellan 4000 kronor och 4 065 000 kr med ett medianvärde på 31 000 kr. 15

I nedanstående diagram åskådliggörs det högsta värdet på utdelade stipendier fördelat på kön. Figur 6. Det högsta totala värdet på utdelade stipendier Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 29% 71% Tabell 3 Det högsta totala värdet på utdelade stipendier Totalt (i Kr) Kvinnor Män 354 935 251 313 (71%) 103 622 (29%) Ovanstående resultat visar att både vad gäller antal stipendier, bidrag och förmåner samt dess totala värde så har kvinnor gynnats mest. Det framkommer samtidigt att inom avkastningsstiftelser har nästan två tredjedelar av alla utdelade stipendier gått till kvinnor. Beträffande det totala värdet av stipendier var det återigen kvinnor som hade fått den största andelen. 16

På frågan hur mycket det lägsta stipendiet, bidraget eller förmånen var värt under år 2005 fick vi följande svar vilka åskådliggörs i nedanstående diagram. Figur 7. Lägsta stipendiet fördelat på kön 30% Kvinnor Män 70% Tabell 4 Illustrering av det lägsta stipendiet fördelat på kön Totalt (i Kr) Kvinnor Män 153 796 108 313 (70%) 45 483 (30%) Av ovanstående tabell framgår att värdet av de lägsta stipendierna vad gäller för kvinnor är betydligt större än den summa som gäller för män vilket innebär att kvinnor har gynnats mest av denna fördelning. 17

Vi fick följande svar på frågan vilken stiftelsens styrelses inställning är till jämställdhet i verksamheten och ändamålet i framtiden? Att inte bara sträva efter en jämn könsfördelning utan också att styrelsen är åldersmässigt blandad vilket bör möjliggöra att stiftelsens avkastning på bästa sätt används till avsedda ändamål Tyvärr, har vi inte haft möjlighet att utdela några bidrag, varken 2005 eller 2006. Det pga. de ekonomiska förutsättningarna. Ändamålet för stiftelsen styr våra beslut vid ev. utdelning. Positiv Vi eftersträvar en jämn fördelning och i samband med pågående rekrytering av ny styrelsemedlem söks en kvinna Redovisat behov. Den som saknar eget kapital har förtur till bidrag Stiftelsen saknade utdelningsbara medel 2005 Inga frågor som vi tagit ställning till Bidrag utbetalas efter studieprestationer. Kön har ingen betydelse I enlighet med den nya församlingens jämställdhetspolicy Vi ska lämna ett förslag till kammarkollegium angående ändring från jordbrukarsöner till barn Naturligtvis önskar vi jämlikhet i styrelsen. Vad gäller könsfördelningen vid inläsning av böcker är den förmodligen ganska jämnt fördelad Ökad jämställdhet Ökad jämställdhet både i verksamhet och utdelning Inte särskilt avgörande eftersom behovet styr. Oförändrat Enligt testamentet kan bara kvinnor få bidrag Jämställdhet är bra följer i första hand statuterna som säger att medel ska delas ut till i första hand kvinnor och barn Enligt kommunens jämställdhetsplan Vi har inte haft styrelsemöte där detta ämne diskuteras. Vi ger ut stipendier till bästa sökande oavsett kön. Samma sak gäller med hedersplakat. Styrelsen är troligen positiv men vi har inte uttalat ngt om det då det inte är på agendan Stiftelsens stadga nummer ett säger: Understödjande av obemedlade och mindre bemedlade. Detta är styrelsens rättesnöre i beslut om bidrag. 18

Avkastningsstiftelsers fria kommentarer var som följande: Vi delar sällan ut bidrag till enskilda personer utan till föreningar och institutioner Större delen av stipendier och anslag gick till ideala föreningar och till institutioner Stiftelsens stadgar har under året ändrats och först under år 2007 kommer utdelning att ske. Inga medel ur fonden delades ut under 2005 I testamentet står det att medel skall gå jordbrukarsöner i första hand Stiftelsen kan anslå medel till såväl organisationer som enskilda personer. Fördelning på kön kan därför inte att göra. Behovet avgör inte kön, ras,läggning etc. Stiftelsens styrelse är lika med kommunstyrelsen i Örebro kommun. Kommunstyrelsens sammansättning kan inte påverkas av stiftelsen varför denna typ av frågor inte är relevanta. Enligt testamentet kan bara kvinnor få bidrag ur fonden Avkastningen ska användas till anskaffande av viss speciell utrustning för elevernas fritidsverksamhet ej till enskilda personer. Stiftelsens styrelse är lika med kommunstyrelsen i Örebro kommun. Kommunstyrelsen sammansättning kan inte påverkas av stiftelsen varför denna typ av frågor inte är relevanta. Stiftelsen går med underskott Kan inte svara på frågorna 4-5, 7-9 eftersom utdelning till största delen till respektive skola för gemensam aktivitet för eleverna. Avkastningen ska användas till driften av skolan inte till enskilda personer För att få korrekt svar om varför vi är så få kvinnor i styrelsen bör man fråga om stiftarnas synpunkter i denna fråga. Endast de kan påverka sammansättningen. År 2006 har en enda utdelning skett och det har gått till en kvinna. Hedersplakaten har enbart gått till män eftersom vi inte har funnit kvinnor som har uppfyllt våra statuter. 19

Näringsdrivande stiftelser Det finns sammanlagt 29 näringsdrivande stiftelser i Örebro län. Av sammanlagt 15 näringsdrivande stiftelser som sände in svar, redovisade 14 av dem att de har en manlig ordförande. Den procentuella fördelningen blir således 7 procent kvinnor, 93 procent män. Antal kvinnliga ordinarie ledamöter för näringsdrivande stiftelser är hälften så mycket som antal manliga ordinarie ledamöter och har en procentuell fördelning på 33 procent män och 67 procent kvinnor. En närmare titt på antal ersättande ledamöter visar däremot att det råder jämställdhet mellan antal män och antal kvinnor och den procentuella fördelningen blir således 53 procent för män och 37 procent för kvinnor. Figur 8. Antal ordföranden fördelat på kön Antal Ordföranden 15 Antal 10 5 0 Antal ordöranden 14 1 Kön Figur 9. Antal ordinarie ledamöter fördelat på kön Antal Ordinarie Ledamöter 80 60 Antal 40 20 0 Antal ordinarie ledamöter 67 34 Kön 20

Figur 10. Antal ersättande ledamöter fördelat på kön Antal Ersättande Ledamöter 32 30 28 Antal 26 24 22 Antal ersättande ledamöter 31 26 Kön På frågan, om det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning fick vi varierande svar: De som svarade Ja, tyckte följande: Det är absolut viktigt av otaliga skäl. Problem har varit för oss att få tag på kvinnor som vill ställa upp. Det är önskvärt men svårt att hitta någon med flygerfarenhet Bör spegla publiken och medborgarna. får fler synpunkter. Kompetens är avgörande oavsett kön Det är viktigt för att jämställdhet ska få genomslag i vår verksamhet Vi vill gärna ha en jämn fördelning både vad gäller kön och offentlig näringslivs presentation i styrelsen. Det är viktigt då mångfalden ökar och styrelsen fungerar mycket bättre. De som svarade Nej, ansåg inte att det behövdes en jämn könsrepresentation. Som anledning uppgav de: Styrelsen har redan en jämn könsfördelning Kompetensen är viktigast Kompetens är viktigare än kön 21

Det fanns också sådana som uppgav en annan orsak. Deras svar blev: Stiftelsen läggs ned Styrelseplatserna tillsätts främst av kommun och landsting Styrelsen är politiskt vald. Varje parti utser ledamöter och suppleanter Vår styrelse tillsätts främst av kommun och landsting, och följer deras regler på könsfördelning Enligt näringsdrivande stiftelser verkar det som om vissa tycker att kompetensen är viktigare än könsfördelningen medan andra tycker att en jämn könsfördelning ger flera synpunkter och därmed effektivare styrelse. De näringsdrivande stiftelser som svarade på vår enkät uppgav att under 2005 fick sex individer stipendier, bidrag eller förmåner. Totalt värde på utdelade stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005 blev 1800 kronor. Figur 11. Utdelade stipendiers totala antal fördelat på kön 50% 50% Kvinnor Män Tabell 5 Utdelade stipendiers totala antal fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 6 3 (50%) 3 (50%) 22

Figur 12. Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön 50% 50% Kvinnor Män Tabell 6 Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Totalt (värde) Kvinnor Män 1800 900 (50%) 900 (50%) Könsfördelningen bland dessa personer var jämnfördelad. Hälften av denna summa gick till kvinnor. Det högsta stipendiet, bidraget eller förmånen under 2005 blev 300 kronor för män och 300 kronor för kvinnor. Det lägsta stipendiet, bidraget eller förmånen var av samma värde och uppvisade samma fördelning bland näringsdrivande stiftelser. Vi fick följande svar på frågan vilken är stiftelsens styrelses inställning till jämställdhet i verksamheten och ändamålet i framtiden? Understryker vid varje byte av ledamot om vi kan engagera kvinnor Jämställdhetspolicy, mål etc. är självklara ambitioner. Representationen bland politiker är ett problem framförallt som symbol Jämställdhet eftersträvas hela tiden Går inte att påverka. Ändamål: skapa bra boendemiljö i Hallsberg Stiftelsen Bergslagsgårdars anställda består till största delen av kvinnor dvs. 21 kvinnor och fem män. VD är man och övriga chefer är kvinnor. Vi är i behov av fler män i verksamheten Jämställdhet är en allmänt bra sak för att få olika infallsvinklar och kompetens Vi vill verka för jämställdhet enligt vår jämställdhetsplan och policy Jämställdhet eftersträvas både i verksamheten och i styrelsen. I bolaget startcentrum som ägs av stiftelsen är könsfördelningen fyra män och fem kvinnor Någorlunda jämn representation av män och kvinnor ger förmodligen den bredaste kompetensen 23

Då vi är en vårdande verksamhet så ser vi det som ytterst viktigt att ha en jämn fördelning mellan könen. En stiftelse uppgav här tydligt att de är i behov av större antal män för att det ska uppstå jämn könsfördelning. Näringsdrivande stiftelsers fria kommentarer var som följande: Stiftelsen är av familjekaraktär, konstnärlig verksamhet varför vi inte utdelar några stipendier Verksamheten är förhållandevis jämställd. Vi har fjorton kvinnor och tio män. Målet är att vi blir lika många. 24

Insamlingsstiftelser Det finns sammanlagt tolv insamlingsstiftelser i Örebro län och samtliga har sänt in svar på enkätundersökningen. Av de svar vi har fått kunde vi konstatera att nio av tolv ordföranden är män vilket motsvarar 75 procent av alla ordförande poster. Vad gäller andelen ordinarie ledamöter, är förhållandet 81/19 procent till männens fördel. Förhållandet mellan kvinnliga och manliga ersättande ledamöter är däremot jämnt fördelat. Figur 13. Antal ordföranden fördelat på kön Antal Ordföranden 10 Antal 5 0 Antal ordföranden 9 3 Kön Figur 14. Antal ordinarie ledamöter fördelat på kön Antal Ordinarie Ledamöter 60 Antal 40 20 0 Antal Ordinarie Ledamöter 48 34 Kön 25

Figur 15. Antal ersättande ledamöter fördelat på kön Antal Ersättande Ledamöter 24 Antal 23 22 21 Antal ersättande ledamöter 24 22 Kön På frågan om det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning fick vi följande svar: Ja, och anledningen är: För att få båda könens uppfattningar och erfarenheter i vår verksamhet med insamling av gåvor. Viktigt att alla perspektiv tas fram vad gäller diskussionen kring kultur, turism och kollektivtrafik. Kyrkorådet är styrelse och väljs vid kyrkovalet Nej, vi anser inte att det behövs en jämn könsrepresentation. Anledningen är: Kompetens avgör Styrelsen har redan en jämn könsfördelning Eftersom det inte bedrivs något aktivt arbete i styrelsen Många av enkätsvararna i insamlingsstiftelser tyckte att de redan hade jämn könsrepresentation varför det inte behövdes åtgärda problemet. 26

Totalt har 42 stycken stipendier utdelats och deras totala värde uppgick till 170 700 kronor. En stiftelse svarade att de driver fadderverksamhet och betalar ut skolavgifter till alla barn i Uganda som ingår i programmet. Här får man dock notera att det är bara tre stiftelser som har svarat på frågan om deras totala värde. Figur 16. Totalt antal stipendier fördelat på kön 33% Kvinnor Män 67% Tabell 7 Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 42 29 (67%) 14 (33%) Vad gäller antal utdelade stipendier, bidrag eller förmåner fördelat på kön under år 2005 visade sig att 29 kvinnor och 14 män fick stipendier. Av de svar som vi fått in kunde vi dock konstatera att nio av enkätsvararna över huvudtaget inte svarat på frågan. Totalt värde på utdelade stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005 för insamlingsstiftelser uppgick till 2 850 700 kronor. Sju av tolv som ingick i undersökningen svarade på denna fråga. 27

Utdelade stipendiernas, bidragens eller förmånernas totala värde/storlek under 2005 fördelat på kön redovisas i nedanstående diagram. En stiftelse svarade att de har en budget där skolavgift, hälsa utrustning, adm. m. m. ingår i Uganda. De tillade att det är svårt att redovisa vissa uppgifter eftersom det är Uganda som sköter fördelningen. Figur 17. Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön 46% 54% Kvinnor Män Tabell 8 Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 200 700 108 300 (54%) 92 400 (46%) 28

På frågan hur mycket det högsta stipendiet, bidraget eller förmånen var värt under år 2005 fick vi följande svar. Vi redovisar enbart de tre största värdena för män och kvinnor. Figur 18. Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 28% Kvinnor Män 72% Tabell 9 Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 128 000 92 000 (72%) 36 000 (28%) Det högsta totala värdet inom insamlingsstiftelser som gick till kvinnor var betydligt större än de som gick till män. 29

På frågan hur mycket det lägsta stipendiet, bidraget eller förmånen var värt under år 2005 fick vi följande svar. Figur 19. Lägsta stipendiet fördelat på kön 50% 50% Kvinnor Män Tabell 10 Lägsta stipendiet fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 73 200 36 600 (50%) 36 600 (50%) Som det framgår av ovanstående tabell så är värdet av lägsta stipendiet som gick till kvinnor var lika mycket som värdet av det som gick till män. Vi fick dessutom följande svar på frågan vilken är stiftelsens styrelses inställning till jämställdhet i verksamheten och ändamålet i framtiden? Positiv Viktigt att arbeta för att fler kvinnor blir delaktiga i alla delar av stiftelsens verksamhet Alla som engagerar sig är välkomna att arbeta för detta. Sedan måste ju några ta ansvar för administration och ekonomin. Finns ingen skillnad på man och kvinna vid rekrytering. Det är enbart frivilligt arbete därför handlar om engagemang. Vi är för jämställdhet och har ambition att få lika många kvinnor som män i vår styrelse men har fått nej från alla kvinnor vi försökt få med. Stiftelsen kommer eventuellt att avvecklas Att den är viktig Inriktningar ska följa församlingens jämställdhetsplan Jämställdhet är en viktig fråga. Ändamålet är att kunna dela ut stipendier när så är möjligt. Stiftelsen avvecklas slutet av 2006 30

Insamlingsstiftelsers fria kommentarer var som följande: Ny intendent är anställd under 2006. Det är en kvinna vilket är bra eftersom verksamheten är i allmänhet manligt dominerat Stiftelsen är en insamlingsstiftelse och utdelning är till diakonverksamhet och till behövande i kommunen. Stiftelsen är ett blomsterbud där pengar används till att köpa och dela blommor till äldre vid årets högtider inom församlingen. Inga stipendier delas ut. 31

Pensionsstiftelser Det finns sammanlagt tretton pensionsstiftelser i Örebro län. Svarsfrekvensen från avkastningsstiftelser har varit tillfredställande och vi har fått in sammanlagt 10 svar. Vad gäller antal manliga ordföranden inom pensionsstiftelser kunde vi konstatera att samtliga var män. Beträffande antal ordinarie ledamöter så var antalet kvinnliga ledamöter ungefär en femtedel av antalet manliga ordinarieledamöter. Utifrån det totala antalet motsvarade detta 83 % män och 17 % kvinnor. Vi har även tittat på antal ersättande ledamöter. Även där kunde vi iakttaga att antal ersättande kvinnliga ledamöter var ungefär en tredjedel av antalet ersättande ledamöter och den procentuella fördelningen utifrån den totala bilden var 75 % män och 25 % kvinnor. Figur 20. Antal ordföranden fördelat på kön Antal Ordföranden 10 Antal 5 0 Antal ordföranden 10 0 kön 32

Figur 21. Antal ordinarie ledamöter fördelat på kön Antal Ordinarie Ledamöter 30 Antal 20 10 0 Antal Ordinarie Ledamöter 24 5 Kön Figur 22. Antal ersättande ledamöter fördelat på kön Antal Ersättande Ledamöter 6 Antal 4 2 0 Antal Ersättande Ledamöter 6 2 Kön På frågan om det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning fick vi följande svar: Ja, och anledningen är: Det kvinnliga perspektivet tillför ett annat tänkande. Positivt Pensionsborgenärer 50 procent män resp. 50 procent kvinnor Nej, vi anser inte att det behövs en jämn könsrepresentation och anledningen är: Styrelsen har redan en jämn könsfördelning Vi anser inte att det behövs en jämn könsrepresentation 33

Pensionsstiftelser är familjens pensionsbolag och de som är lämpligast sitter i styrelsen Annan - Kvalifikationen avgör Det är svårt att uppnå jämställdhet eftersom det bara finns en kvinna på företaget som är valbar År 2005 fick sammanlagt 196 personer stipendier, bidrag samt förmåner från pensionsstiftelser. Totalt antal utdelade stipendier, bidrag eller förmåner fördelat på kön under år 2005 uppgick till 90 stycken för kvinnor och 100 stycken för män och är därmed någorlunda jämnt fördelat.. Figur 23. Totalt antal stipendier fördelat på kön 53% 47% Kvinnor Män Tabell 11 Totalt antal stipendier fördelat på kön Totalt (Antal) Kvinnor Män 190 90 (47%) 100 (53%) Totalt värde på utdelade stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005 för pensionsstiftelser uppgick till 2 014 606 kronor. 34

Av de två miljonerna beviljades 800 000 kronor till kvinnor och 1 200 000 kronor till män. Figur 24. Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön 60% 40% Kvinnor Män Tabell 12 Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 2 000 000 800 000 (40%) 1 200 000 (60%) Det högsta stipendiet år 2005 för kvinnor uppgick till 1 068 kronor per månad. För män var motsvarande siffra 2 610 kronor per månad. 35

Figur 25. Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 38% Kvinnor Män 62% Tabell 13 Det högsta totala värdet på utdelade stipendier Totalt (Kr) Kvinnor Män 4218 1608 (38%) 2610 (62%) Vad gäller pensionsstiftelser så är värdet av det högsta stipendiet som män har fått är betydligt större än värdet av kvinnornas högsta stipendium. 36

Figur 26. Det lägsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 33% Kvinnor Män 67% Tabell 14 Det lägsta stipendiet fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 199 65 (33%) 134 (67%) Den lägsta beviljade summan för kvinnor var 65 kronor per månad och 134 kronor per månad för män inom pensionsstiftelser år 2005. för män. Här är det värt att notera att det bara var en enda stiftelse som hade svarat på frågan. Vi fick följande svar på frågan vilken är stiftelsens styrelses inställning till jämställdhet i verksamheten och ändamålet i framtiden? Positiv Mycket viktig Eftersträvansvärt Eftersom vi inte ger stipendier till privatpersoner går det ej att uppnå någon jämställd fördelning 37

Personalstiftelser Det finns sammanlagt 20 stycken personalstiftelser i Örebro län. Vi har fått in svar på 8 enkätundersökningar från dessa stiftelser. Samtliga ordföranden inom personalstiftelser är män enligt enkätsvararna. Dock får man notera att svarsfrekvensen här är 40 %. Vad gäller antal ordinarie ledamöter så är antalet manliga ledamöter tre gånger större än antalet kvinnliga ledamöter och den procentuella fördelningen är 75/25 till männens fördel. Vi har även tittat på antal ersättande ledamöter. Även där kunde vi konstatera att antal ersättande kvinnliga ledamöter är ungefär hälften så mycket som antal manliga ordinarie ledamöter och ger en procentuell fördelning på 61 % samt 39 %. Här kan vi konstatera att det är mansdominerat. Figur 27. Antal ordföranden fördelat på kön Antal ordföranden 8 6 Antal 4 2 0 Antal ordföranden 8 0 Kön 38

Figur 27. Antal ordinarie ledamöter fördelat på kön Antal Ordinarie Ledamöter 30 Antal 20 10 0 Antal Ordinarie Ledamöter 30 10 Kön Figur 28. Antal ersättande ledamöter fördelat på kön Antal Ersättande Ledamöter 15 Antal 10 5 0 Antal Ersättande Ledamöter 11 7 Kön På frågan om det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning fick vi följande svar: Ja, och anledningen är: Vi tror att diskussion om beslut blir bättre när personer med olika bakgrund och kön finns representerade Det ligger i vår jämställdhetspolicy De som svarade nej uppgav som anledning: 39

Tydliga regler avgör ansökningarna. Styrelsen kontrollerar att ansökningsregler är uppfyllda. Detta ser vi inte som ett problem Styrelsen har redan en jämn könsrepresentation Inga kvinnor är intresserade Stiftelsen är ett badhus utan anställda Det är svårt nog att få folk att ställa upp Enligt två personalstiftelser som svarade uppgick det totalt antal utdelade stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005 till 47 stycken och deras total värde uppgick till 20 203 kronor. Enligt enkätsvararna var det fyra kvinnor och sexton män som fick stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005. Det var några som valde att inte svara på frågan. Figur 29. Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön 20% Kvinnor Män 80% Tabell 15 Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 20 4 (20%) 16 (80%) 40

Figur 30. Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön 12% Kvinnor Män 88% Utdelade stipendiernas, bidragens eller förmånernas totala värde/storlek under 2005 fördelat på kön redovisas i följande tabell. Totalt värde på utdelade stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005 uppgick till 2378 kr för kvinnor och 13 203 kronor för män. Tabell 16 Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 20 203 2378 (12%) 17 825 (88%) 41

På frågan hur mycket det högsta stipendiet, bidraget eller förmånen var värt under år 2005 fick vi följande svar. Det totala högsta värdet uppgick till 1678 kronor fördelat lika mycket bland män och kvinnor. Det var bara en stiftelse som svarade på denna fråga. Figur 31. Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 50% 50% Kvinnor Män Tabell 17 Det högsta totala värdet på utdelade stipendier Totalt (Kr) Kvinnor Män 1678 839 (50%) 839 (50%) 42

På frågan hur mycket det lägsta stipendiet, bidraget eller förmånen var värt under år 2005 fick vi följande svar. Både män och kvinnor fick 1678 kronor tillsammans med en jämn fördelning sinsemellan. Här är det dock värt att notera att det bara var en enda stiftelse som svarade på frågan. Figur 32. Det lägsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 50% 50% Kvinnor Män Tabell 18 Det lägsta totala värdet fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 1678 839 (50%) 839 (50%) Vi fick följande svar på frågan vilken är stiftelsens styrelses inställning till jämställdhet i verksamheten och ändamålet i framtiden? Så långt det är möjligt ska styrelsen ha en jämn könsfördelning. Alla ansökningar bedöms könsneutralt. Vi är naturligtvis positiva till en jämställd verksamhet. Verka för jämn könsfördelning Den är positiv. Vi strävar mot att beviljade bidrag ska gå till aktiviteter och arrangemang som sammantaget ska passa alla våra anställda. Personalstiftelsers fria kommentarer var som följande: Personalstiftelsens styrelse är partsammansatt. Tre ledamöter utses av företaget, tre av de fackliga organisationerna. Den kvinnliga ledamoten är företagsrepresentant. Totalt i företaget och koncernen finns endast omkring 7 % resp. 3 % kvinnor Stiftelsens syfte är att bedriva badverksamhet för anställda på Stellana AB. 43

Donationsstiftelser Det finns sammanlagt 24 donationsstiftelser i Örebro län. Vi har fått svar från samtliga. Samtliga Enkätsvarare på donationsstiftelser uppgav att de enbart har kvinnliga ordföranden. Beträffande antal ordinarie ledamöter var det lika många kvinnor och män. Vad gäller antal ersättande ledamöter var kvinnor däremot något överrepresenterade än män. Figur 33. Antal ordföranden fördelat på kön Antal Ordföranden 30 Antal 20 10 0 Antal ordföranden 0 24 Kön Figur 34. Antal ordinarie ledamöter fördelat på kön Antal Ordinarie Ledamöter 8 Antal 7,5 7 6,5 Antal ordinarie Ledamöter 8 7 Kön 44

Figur 35. Antal ersättande ledamöter fördelat på kön Antal Ersättande Ledamöter 10 Antal 5 0 Antal Ersättande Ledamöter 6 9 Kön På frågan om det är viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning fick vi inget svar. Totalt fick 124 personer stipendier, bidrag eller förmåner år 2005 och deras totala värde uppgick till 1 143 300 kronor. Kvinnor var något överrepresenterade i donationsstiftelser beträffande fördelningen av antal stipendier som blev utdelade år 2005. 45

Figur 36. Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön 48% Kvinnor 52% Män Tabell 19 Totalt antal utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (antal) Kvinnor Män 127 65 (52%) 59 (48%) 46

Figur 37. Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön 32% Kvinnor Män 68% Tabell 20 Utdelade stipendiers totala värde fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 781 300 252 400 (32%) 528 900 (68%) Värdet av de totalt antal utdelade stipendier, bidrag eller förmåner under år 2005 som uppgick till kvinnor var bland donationsstiftelser 252 000 kronor. Motsvarande siffra för män blev cirka dubbelt så mycket. 47

På frågan hur mycket det högsta stipendiet, bidraget eller förmånen var värt under år 2005 fick vi följande svar vilket redovisas i nedanstående diagram och figur. Fördelningen mellan män och kvinnor var jämnt fördelad inom donationsstiftelser vad gäller de högsta totalvärdena. Figur 38. Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 52% 48% Kvinnor Män Tabell 21 Det högsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 324 800 155 800 (48%) 169 000 (52%) 48

Figur 39. Det lägsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön 4% Kvinnor Män 96% Tabell 22 Det lägsta totala värdet på utdelade stipendier fördelat på kön Totalt (Kr) Kvinnor Män 110 200 4600 (4%) 105 600 (96%) Donationsstiftelsers fria kommentarer var som följande: Under 2005 har inte ngt bidrag beviljats Under 2005 har inte ngt bidrag beviljats Under 2005 har inte ngt bidrag beviljats Under 2005 har inte ngt bidrag beviljats Under 2005 har 98 912 kr använts av barnkliniken USÖ för patienter med barncancer och deras anhöriga. De består av både män och kvinnor okänt hur många av vardera kön Under 2005 har inte något bidrag beviljats Bidrag har beviljats med 190 000 kr till onkologiska kliniken USÖ och 22 000 till Kopparbergs vårdcentral. De båda verksamheterna ingår både män och kvinnor. Det är okänt hur många av vardera kön är. Stiftelsen inrättades under 2005. Ngt bidrag har inte beviljats Bidraget är utdelat till musikeleverna vid Kävesta folkhögkola till studie- och konsertresa. De består av både män och kvinnor, okänt hur många av vardera kön. Stiftelsens avkastning har överförts till cancerfondens Särfond 5 och utdelning har skett 49

Annan stiftelse Typ av stiftelser som ingår i denna kategori är följande: Forskning med mindre näringsdrivande del Anslagstiftelse Stiftelse utan vinstsyfte med syfte att tillhandahålla kostnadsfri rådgivning till presumtiva rådgivare Ideell med syfte att ge bidrag till utbildningsanordnare. Utbildning för funktionshindrade om deras rättigheter Musée Skolverksamhet Övrig stiftelse Allmän nyttig Sparbankstiftelse Örebro läns tandläkarförenings kamratfond Museistiftelse Främja konst och kulturvetenskaplig forskning Främjande av försvarsändamål Kulturhistorisk kunskapsuppbyggnad och förmedling Antal manliga ordföranden i denna kategori är cirka fyra gånger större än antal kvinnor. En analys av antal ledamöter visat att ungefär en tredjedel av antal ledamöter består av kvinnor. Vad gäller antal ersättande ledamöter är kvinnor något överrepresenterade jämfört med män. Figur 40. Antal ordföranden fördelat på kön Antal Ordföranden 20 15 Antal 10 5 0 Antal ordföranden 18 7 Kön 50