Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning

Transkript

1 Hur man går till väga om man vill bilda en stiftelse som främjar utbildning och forskning Stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan Informationsmaterial 1 (7)

2 Innehållsförteckning 1 Introduktion 3 2 Fördelar med att avsätta donationsmedel till en stiftelse Bestämt ändamål och separat redovisning Stiftelselagen tvingande och dispositiva regler Skattefrihet Tillsyn 3 3 Hur går man till väga om man vill donera medel till visst ändamål Formkrav Stiftelseförordnandets innehåll Stiftelsens ändamål Av stiftaren tillskjuten egendom Varaktigt bestående och självständig förmögenhet Förmögenheten avskiljs till stiftelsen Placering av förmögenhet 5 4 KTH:s förvaltning KTH:s arvode Bokföringsskyldighet Revision 6 5 Kontaktpersoner 7 2 (7)

3 1 Introduktion Avsikten med detta dokument är att i korta drag beskriva stiftelseförvaltningen vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och hur man går till väga om man vill donera medel till ett visst ändamål genom att bilda stiftelse. KTH är förnärvarande förvaltare för 114 stiftelser. Stiftelserna har tillkommit genom stiftelseförordnanden i form av testamente eller gåvobrev. Stiftelserna som sköts av KTH har som regel anknuten förvaltning till KTH. Detta innebär att stiftelserna företräds av KTH (se vidare nedan under punkt 4). 2 Fördelar med att avsätta donationsmedel till en stiftelse 2.1 Bestämt ändamål och separat redovisning Stiftelseformen passar bra om stiftarens avsikt är att långsiktigt gynna ett bestämt ändamål. För att KTH ska kunna ändra ändamålet för en stiftelse krävs Kammarkollegiets godkännande och Kammarkollegiet är restriktiva när det gäller att lämna sådant godkännande. 2.2 Stiftelselagen tvingande och dispositiva regler Stiftelselagen reglerar de flesta stiftelser. Förutom civilrättsliga regler innehåller stiftelselagen regler om tillsyn och registrering av stiftelser. Stiftelselagen innehåller både tvingande regler (gäller oavsett vad stiftaren föreskriver) och dispositiva regler (gäller om stiftaren inte föreskriver något annat). Huvudregeln är att föreskrifterna i stiftelseförordnandet ska följas vid förvaltningen av stiftelsens angelägenheter om de inte strider mot någon tvingande bestämmelse i stiftelselagen. De dispositiva reglerna träder in om stiftaren inte har föreskrivit något annat. Ett stiftelseförordnande kan göras mycket kort eftersom stiftelselagen reglerar de flesta viktiga frågorna. Nedan under punkt 3 redogörs för vad ett stiftelseförordnande måste innehålla. 2.3 Skattefrihet Stiftelser som förvaltas av KTH är normalt begränsat skattskyldiga eftersom deras huvudsakliga ändamål är att stödja utbildning och forskning. Merparten av stiftelserna är avkastningsstiftelser, vilket innebär att de årligen delar ut den genererande kapitalavkastningen, stiftelserna bedriver därmed ingen verksamhet. Genom att dela ut minst 80 procent av den årliga avkastningen uppfylls fullföljdskravet och skattefrihet uppnås. Högst 20 procent av den årliga avkastningen kan således läggas till kapitalet. 2.4 Tillsyn Alla stiftelser står under tillsyn av en tillsynsmyndighet. Tillsynsmyndigheten ska kontrollera att stiftelseförordnandet och bestämmelserna i stiftelselagen följs, ingripa om stiftelseförordnandet och stiftelselagen inte följs, ingripa vid missvård av förvaltningsuppdraget samt ge stiftelserna råd och upplysningar. 3 (7)

4 För KTH:s del är det Länsstyrelsen i Stockholms län som är tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen är även registreringsmyndighet för de stiftelser som har sin förvaltning anknuten till KTH. 3 Hur går man till väga om man vill donera medel till visst ändamål Det är möjligt att donera medel till KTH genom ett stiftelseförordnande i form av ett testamente eller ett gåvobrev. Det är viktigt att ha i åtanke att för att KTH ska kunna åta sig att förvalta en stiftelse krävs att ändamålet har ett nära samband med KTH:s verksamhet. 3.1 Formkrav Ett stiftelseförordnande ska vara skriftligt och undertecknat av stiftaren. Om stiftelsen bildas genom ett testamente måste stiftelseförordnandet uppfylla de formkrav som ställs på ett testamente för att vara giltigt. När stiftaren är en juridisk person, t.ex. ett aktiebolag, räcker det med ett justerat protokoll från det högsta beslutande organet. Om fast egendom ska överlämnas till en stiftelse måste de formkrav som gäller för överlåtelse av fast egendom vara uppfyllda. 3.2 Stiftelseförordnandets innehåll Ett stiftelseförordnande ska innehålla en förklaring från stiftarens sida att denne för ett bestämt ändamål vill skapa en varaktig och självständig förmögenhet av den egendom som avsätts. Förordnandet måste åtminstone innehålla följande: (i) stiftelsens ändamål; och (ii) vilken egendom som stiftaren skjuter till. Förordnandet kan dessutom innehålla stiftelsens namn (stiftelsens namn ska innehålla ordet stiftelse ). För det fall förordnandet inte innehåller stiftelsens namn så beslutar KTH vad stiftelsen ska heta. Det är viktigt att stiftelseförordnandet inte görs för detaljerat eftersom en stiftelse normalt ska finnas under en lång tidsperiod och det är sannolikt att förhållanden som föreligger idag kan komma att ändras. Som nämnts ovan kommer de dispositiva reglerna i stiftelselagen att träda in om stiftaren inte har föreskrivit något annat. Detta innebär att ett stiftelseförordnande med kan göras mycket kort. Det viktigaste är att precisera ändamålet, så att avkastningen delas ut till den tilltänkta målgruppen Stiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är det mest centrala för en stiftelse. Ändamålet måste vara definierat med sådan precision att det går att uppfylla. Kravet på precision brukar definieras genom att en utomstående ska kunna avgöra om ändamålet blivit uppfyllt eller inte. För att KTH ska kunna åta sig att förvalta en stiftelse måste ändamålet ha ett nära samband med KTH:s verksamhet. Det finns som regel tre moment i ett ändamål: 4 (7)

5 (i) syftet (anger inom vilket område som stiftelsen ska verka eller vad den ska verka för); (ii) verksamhetsföremålet (anger på vilket sätt stiftelsen ska främja sitt syfte); och (iii) destinatärerna (anger vilka som ska främjas av stiftelsen och på vilket sätt de ska främjas, t.ex. med pengar eller med förmåner). Stiftaren kan i förordnandet ange vilka krav som ska uppfyllas för att få bidrag från stiftelsen. Stiftaren kan också uppdra åt KTH att upprätta regler kring mottagare av stiftelsemedel Av stiftaren tillskjuten egendom Stiftaren måste skjuta till någon form av egendom i samband med stiftelsebildningen. Det finns inte någon nedre gräns för beloppets storlek, men det måste vara så stort att stiftelsen kan uppfylla sitt ändamål under en relativt sett lång tid så att kravet på varaktighet uppfylls Varaktigt bestående och självständig förmögenhet Ändamålet måste vara varaktigt. En stiftelse behöver däremot inte vara i evighet, men längre än fem till sex år. Den förmögenhet som stiftaren tillskjuter ska räcka för att varaktigt främja stiftelsens ändamål. Bedömningen ska göras med utgångspunkt i den förmögenhet som tillskjuts vid stiftelsens bildande. För att skydda kapitalets existens är det vanligt att stiftaren förordar att kapitalet inte får förbrukas eller att en viss del av avkastningen ska läggas till kapitalet (se dock punkt 2.3 ovan angående kraven som måste vara uppfyllda för att uppnå skattefrihet). Om ingenting framgår om kapitalisering i stiftelseförordnandet så kapitaliserar KTH som regel 10 procent av kapitalavkastningen. 3.3 Förmögenheten avskiljs till stiftelsen För att en stiftelse ska anses ha bildats ska stiftelsens egendom med juridiskt bindande verkan ha överförts från stiftarens förmögenhet till stiftelsen. Innebörden av detta är att egendomen ska ha avskilts från stiftarens förmögenhet dels på ett sådant sätt att den är oåtkomlig för stiftarens fordringsägare, dels så att stiftaren inte under några omständigheter kan ta tillbaka egendomen. Det krävs också att KTH har åtagit sig att förvalta stiftelsens tillgångar i enlighet med stiftelseförordnandet för att egendomen ska vara avskild. 3.4 Placering av förmögenhet Om inte stiftelseförordnandet innehåller särskilda placeringsregler svarar förvaltaren för att stiftelsens förmögenhet är placerad på ett godtagbart sätt. Förvaltningsstyrelsen fastställer KTH:s placeringspolicy för dess anknutna stiftelser. Syftet med placeringspolicyn är att bestämma vilka placeringsformer som är tillåtna, önskad risknivå samt reglera hur återrapportering ska ske. 5 (7)

6 4 KTH:s förvaltning Vid anknuten förvaltning företräds stiftelsen av KTH. Universitetsstyrelsen, som är det högsta verkställande organet hos KTH, har det yttersta ansvaret för förvaltningen av stiftelserna. För att underlätta den löpande förvaltningen av stiftelserna har Universitetsstyrelsen inrättat en förvaltningsstyrelse. Universitetsstyrelsen delegerar beslutsbefogenheterna och ansvaret för förvaltningen av samtliga till KTH anknutna stiftelser till förvaltningsstyrelsen. Förvaltningsstyrelsen består av tre ledamöter; rektor vid KTH, universitetsstyrelsens ordförande samt förvaltningschefen. Under förvaltningsstyrelsen har ett stipendieråd inrättats. Stipendierådet består av högst 16 ledamöter med bred intresserepresentation (inga suppleanter), tio ledamöter utses vid de olika skolorna, en ledamot från universitetsförvaltningen som utses av förvaltningschef, tre studenter varav en doktorand som utses av THS, stiftelseansvarig för de KTH-anknutna stiftelserna samt en ordförande, vilken utses av rektor. Det är stiftarens föreskrifter i stiftelseförordnandet som styr förvaltningen, om inte det stiftaren föreskrivit strider mot någon bestämmelse i stiftelselagen. Förvaltningsstyrelsen har delegerat till stipendierådet att se till att stiftelseförordnandet följs KTH:s arvode KTH ska varje år begära ersättning av stiftelserna för de kostnader som uppstår i samband med förvaltningen. Om det föreskrivs i stiftelseförordnandet att stiftelsen inte får ersätta KTH för förvaltningskostnaderna kräver ett åtagande att förvalta stiftelsen medgivande av regeringen. För löpande utlägg har KTH rätt att omedelbart gottgöra sig av stiftelserna. Det ligger i KTH:s vårdplikt att kostnaderna för förvaltningen hålls nere. Detta får dock inte inverka menligt på stiftelsernas ändamål Bokföringsskyldighet De flesta stiftelser är bokföringsskyldiga och ska även upprätta en årsredovisning. KTH har valt att bokföra och avge årsredovisning för samtliga stiftelser som KTH förvaltar, även om en sådan skyldighet inte föreligger. KTH skickar varje år in en kopia på årsredovisningen till Länsstyrelsen. KTH ska även hålla kopior tillgängliga för den som önskar ta del av dem senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång Revision En stiftelse måste ha minst en revisor. Denne måste vara auktoriserad eller godkänd om stiftelsen är skyldig att upprätta årsredovisning enligt vad som anförts ovan. När förvaltaren är en statlig myndighet utser regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer revisor. Regeringen har bestämt att om en stiftelses tillgångar överstiger etthundra prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring så ska revisor utses och entledigas av Länsstyrelsen i Stockholm län. Från och med 2013 kan Länsstyrelsen även upphandla revisor för de stiftelser vars tillgångar understiger etthundra prisbasbelopp, eftersom KTH strävar efter att ha samma revisor till alla stiftelser är detta alternativ önskvärt att använda. Revisor 6 (7)

7 upphandlas för en period av två år, därefter finns möjlighet till förlängning med ytterligare två år. 5 Kontaktpersoner För det fall du har några frågor med anledning av det ovanstående ber vi dig kontakta någon av följande personer: Linn Eriksson Ulrika Bengtsdotter Stiftelseansvarig Stipendiehandläggare Tfn: Tfn E-post: linnhog@kth.se E-post: ulribe@kth.se 7 (7)