Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?



Relevanta dokument
Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Löner, sysselsättning och inkomster ökar klyftorna i Sverige?

Hushållens ekonomiska standard 2013

Finanspolitiska rådets rapport Arbetsmarknaden

Hushållens ekonomiska standard

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Hushållens ekonomiska standard

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning år

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Gruppen lågutbildade i Sverige

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Arbetsmarknad matchning och etablering

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Skattepliktiga transfereringar Arbetsmarknadsstöd Sjukpenning

risk för utrikes födda

Ökade inkomster ojämnt fördelade. Ida Forsgren, SCB, tfn , Petter Lundberg, SCB, tfn ,

Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1. Inkomstrapport individer och hushåll

Inkomstrapport 2015 individer och hushåll

Jämställd regional tillväxt?

Johanna Öhman, SCB, tfn , Hans Heggemann, SCB, tfn ,

Ökad standard och större inkomstskillnader

Ett verkligt samhällsproblem

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Jämställdhet Mål och verklighet

Livslångt lärande. Ann-Charlotte Larsson och Peter Öberg 16

Minskad inkomstspridning Liten ökning av medelinkomsten Ensamstående med barn halkar efter

Inkomstfördelningsstatistik 2007

Konjunkturrådets rapport 2018

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Inkomstrapport 2014 individer och hushåll

SCB:s statistik om inkomstskillnader

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Inkomstfördelningsrapport Anna-Kirsti Löfgren och Mats Larsson

SVEN NELANDER OCH INGELA GODING. Inkomster och förmögenheter

Inkomstfördelningen bland pensionärer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

De senaste årens utveckling

Nyanländas etablering - insatser för hållbart mottagande och effektiv etablering

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

huvudanknytning, huvudsaklig inkomstkälla, och etablering, vilket ger en socioekonomisk sida av etableringen på arbetsmarknaden.

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Kvinnorna i toppen av den svenska inkomstfördelningen

Tid för integration. Kommentarer. Mats Hammarstedt

Arbetsmarknadsutsikterna Örebro län

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

Alla har fått det bättre men inkomstskillnaderna har ökat

Utrikes föddas etablering i arbets- och samhällslivet

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Utvecklingen på arbetsmarknaden

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Statistiska centralbyrån i Örebro december Berndt Öhman Avdelningschef. Leif Johansson Enhetschef

Arbetsmarknadsutsikter Uppsala län Olle Ahlberg,

Arbetsmarknadssituationen för hela befolkningen år, AKU 4:e kvartalet Tema Undersysselsatta

Sammanhållen stad 2016

Invandrare och pensioner

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Inkomstfördelningsstatistik 2010

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Finanspolitiska rådets rapport 2014

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Presskonferens om löner och löneskillnad

Vad säger de ekonomiska prognoserna om framtiden? Niclas Johansson, SKL

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

15. För den morgonpigge: Nationell överblick av jämställdhetsutvecklingen ONSDAG SOLA

Del 2. Inkomster och levnadsstandard

Kommunfakta barn och familj

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/

En ekonomi för alla, inte bara för de rikaste. 1 juli 2018

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

Bilaga 3. Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 2. Fördelningspolitisk redogörelse

Policy Brief Nummer 2018:2

2. Befolkningen Befolkningen under 30 år Utvecklingen i Sverige Förändring av antalet unga efter ålder i Sverige Prognos för åren

Inkomstrapport 2017 individer och hushåll

10. Familjeekonomi ur olika perspektiv

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Transkript:

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige? Niklas Bengtsson, Per-Anders Edin och Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala Center for Labor Studies (UCLS) Uppsala universitet Finanspolitiska rådet 11 juni 2014 1

Lön, sysselsättning, inkomst Arbetsinkomst = (sysselsättningsgrad) (arbetad tid) (timlön) Disponibel inkomst = Arbetsinkomst skatter + transfereringar + kapitalinkomst 2

Disposition 1. Inledning och sammanfattning 2. Löneskillnader i Sverige 3. Sysselsättningsutvecklingen för olika grupper 4. Arbetsinkomster och reallöner 5. Disponibel inkomst och fattigdom 6. Slutord 3

2. Löneskillnader i Sverige Datakällor Levnadsnivåundersökningarna (LNU) 1968, 1974, 1981, 2000, 2010 Strukturlönestatistiken (SCB) Från början av 1990-talet OECD 4

Löneskillnader enligt LNU och SCB Standardavvikelser för log(lön).45.40.35.30.25.20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 STD_LNW_LNU STD_LNW_SCB 5

Lönespridning, percentilkvoter, 1992-2012 2.2 2.0 P90/P10 1.8 1.6 1.4 P90/P50 P50/P10 1.2 1.0 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 6

Lönespridningen efter kön (P90/P10), 1992-2012. 2.4 2.2 Män 2.0 1.8 Kvinnor 1.6 1.4 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 7

Lönespridningen efter sektor (P90/P10), 1992-2012 2.3 2.2 2.1 Privat sektor 2.0 1.9 Staten 1.8 1.7 1.6 1.5 Landsting Kommuner 1.4 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 8

Lönespridning i olika OECD länder 2010, P90/P10 6 5 4 3 2 1 0 9

Reallöneutveckling efter percentil, 1992-2012 (index) 170 160 150 140 130 120 110 P90 P10 P50 100 90 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 10

Vad förklarar förändringar i lönestrukturen? Marknadskrafter Kapplöpningen mellan teknisk utveckling och utbildning Skill-biased technical change Task-biased technical change Variationer i det relativa utbudet av högutbildade Institutioner Fackföreningar och kollektiva förhandlingar 11

3. Sysselsättningsutvecklingen för olika grupper Åldersgrupper: 20-24, 25-34, 35-44, 45-54, 55-64 Utbildningsgrupper: förgymnasial, gymnasial, universitet Maximalt 30 grupper: ålder/utbildning/kön Fokus på prime age (25-54 år) Källa: SCB (AKU) 12

Utbildningsandelar i befolkningen 25-54, båda könen, % 70 60 50 Förgymnasial 40 30 Gymnasial 20 10 Universitet 0 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 13

Sysselsättningsgrad efter utbildning, män 25 54, % 100 90 80 Universitet Gymnasial Förgymnasial 70 60 50 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 14

Sysselsättningsgrad efter utbildning, kvinnor 25 54, % 100 90 Universitet 80 Gymnasial 70 Förgymnasial 60 50 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 15

Arbetslöshet efter utbildning, män 25 54, % 20 16 12 Förgymnasial 8 Gymnasial 4 Universitet 0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 16

Arbetslöshet efter utbildning, kvinnor 25 54, % 20 16 12 Förgymnasial 8 Gymnasial 4 0 Universitet 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 17

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, män 25 54, timmar per vecka 36 34 32 30 Universitet Gymnasium 28 Förgymnasial 26 24 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 18

(Arbetade timmar/befolkning) efter utbildning, kvinnor 25 54, timmar per vecka 26 24 Universitet 22 Gymnasial 20 18 Förgymnasial 16 14 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 19

Varför faller sysselsättningen bland lågutbildade? Växande missmatch mellan efterfrågan och utbud? Teknisk utveckling Sortering gruppen lågutbildade krymper i storlek? Vad säger mönstringsdata? 20

Kognitiva färdigheter efter utbildningsnivå och födelseår 1951-1981 (män) 7 Universitet 6 5 Gymnasial 4 Förgymnasial 3 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 21

Icke-kognitiva färdigheter efter utbildningsnivå och födelseår 1951-1981 (män) 7 6 Universitet 5 Gymnasial 4 Förgymnasial 3 1952 1955 1958 1961 1964 1967 1970 1973 1976 1979 22

Varför faller sysselsättningen bland lågutbildade? Växande missmatch mellan efterfrågan och utbud? Teknisk utveckling Sortering gruppen lågutbildade krymper i storlek? Vad säger mönstringsdata? Förändrad sammansättning av utbudet på lågutbildad arbetskraft? Växande andel utrikes födda bland lågutbildade 23

Andel utrikes födda i olika utbildningsgrupper, män 25-54 (1990, 2000, 2010), % Förgymnasial Gymnasial Universitet 50 50 50 40 40 40 30 30 30 20 20 20 10 10 10 0 0 0 90 00 10 90 00 10 90 00 10 24

Andel utrikes födda i olika utbildningsgrupper, kvinnor 25-54 (1990, 2000, 2010), % Förgymnasial Gymnasial Universitet 50 50 50 40 40 40 30 30 30 20 20 20 10 10 10 0 0 0 90 00 10 90 00 10 90 00 10 25

Yngre och äldre 20-24 år 55-64 år 26

Arbetstimmar per person bland män 55 64 år efter utbildning 1987 2011 (timmar/vecka) 30 28 26 Universitet 24 Gymnasial 22 20 Förgymnasial 18 16 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 27

Arbetstimmar per person bland kvinnor 55 64 år efter utbildning 1987 2011 (timmar/vecka) 26 24 22 Universitet 20 18 Gymnasial 16 14 12 10 Förgymnasial 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 28

4. Arbetsinkomster och reallöner Arbetsinkomster: registerdata från LINDA Arbetstimmar: AKU Timlöner = arbetsinkomster/arbetstimmar Maximalt 30 grupper 29

Ojämlikhet i arbetsinkomster (Gini), 1987-2011.52.48.44 Samtliga.40.36.32 Arbetsinkomster>0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 30

Ojämlikhet i arbetsinkomster och andel ej sysselsatta, 1987-2011.50.49.48.47.46.45.44.43.42.41 Gini 1-e/pop 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10.28.26.24.22.20.18.16.14.12.10 31

Ojämlikhet i arbetsinkomster 20-64 år, 1987-2011 4.0 3.5 P80/P20 3.0 2.5 2.0 1.5 P50/P20 P80/P50 1.0 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 32

Reala arbetsinkomster efter percentil, 1987-2011 (index) 160 140 120 P80 P50 100 80 60 P10 P20 40 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 33

Reala arbetsinkomster efter utbildning, män 25-54, 1987-2011 (index) 140 130 120 110 Universitet Gymnasial 100 90 Förgymnasial 80 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 34

Reala arbetsinkomster efter utbildning, kvinnor 25-54, 1987-2011 (index) 160 150 140 130 Gymnasial Universitet 120 110 100 90 80 Förgymnasial 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 35

Reallöner efter utbildning, män 25-54, 1987-2011 150 140 130 Gymnasial 120 Universitet 110 100 90 Förgymnasial 80 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 36

Reallöner efter utbildning, kvinnor 25-54, 1987-2011 160 150 140 130 120 110 Gymnasial 100 90 Förgymnasial Univ. 80 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 37

5. Disponibel inkomst och fattigdom Data AKU och Linda SCB:s inkomstfördelningsstatistik (HEK) OECD 38

Real disponibel inkomst efter utbildning, män 25 54, index 140 130 120 110 Universitet Gymnasial Förgymnasial 100 90 80 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 39

Real disponibel inkomst efter utbildning, kvinnor 25 54, index 140 130 Gymnasial 120 110 Förgymnasial 100 90 Universitet 80 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 40

Arbetsinkomster och disponibla inkomster, män 25-54 Real arbetsinkomst 1987-2011 Real disponibel inkomst 1991-2011 140 130 120 110 Universitet Gymnasial Förgymnasial 100 90 80 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 41

Arbetsinkomster och disponibla inkomster, kvinnor 25-54 Real arbetsinkomst 1987-2011 Real disponibel inkomst 1991-2011 42

Real disp. inkomst efter percentiler, 1995-2012, inkl. kapitalvinster (index) 200 180 160 140 120 100 P95 P90 P10 P05 P50 80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 43

Real disp. inkomst efter percentiler, 1995-2012, exkl. kapitalvinster (index) 200 180 160 140 120 100 P95 P10 P90 P05 P50 80 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 44

Gini-koeff., disponibel inkomst per konsumtionsenhet.32.30 inkl kapitalvinster.28.26.24 exkl kapitalvinster.22.20 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 45

Gini för faktorinkomst samt disp. inkomst 0,6 0,5 Faktorink. familjeenheter Faktorink. kosthushåll 0,4 0,3 0,2 Disp. ink. familjeenheter Disp. ink. kosthushåll 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 46

Omfördelning via skatter och transfereringar Gm Gini faktorinkomst Gd Gini disponibel inkomst Mått på omfördelning via skatter och transfereringar: 1. Gm-Gd 2. (Gm-Gd)/Gm 47

Omfördelning via skatter och transfereringar 0,6 0,5 (Gm-Gd)/Gm 0,4 0,3 Gm-Gd 0,2 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 48

Real disponibel inkomst efter sysselsättning Sysselsättningsstatus i HEK Förvävsarbetande (arbetsinkomst > ett basbelopp) Studerande Arbetslösa, sjuka och pensionärer Summerad inkomst av pension, sjukpenning och arbetsmarknadsstöd större än hälften av sammanräknad förvärvsinkomst 49

Real disponibel inkomst efter sysselsättning (index) 170 160 150 140 Förvärvsarbetande 130 120 110 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 100 90 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 50

Ersättningskvoter (disp. ink. relativt disp. ink. för förvärvsarbetande), % 90 85 80 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 75 70 65 60 Ej förvärvsarbetande 55 50 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 51

Fattigdom Absolut fattigdom Andel av befolkningen som inte uppnår skälig konsumtionsnivå Andel som har lägre disponibel realinkomst än x procent av historisk real medianinkomst Finansdepartementet: andelen som har lägre disponibel realinkomst än 60 procent av 1991 års prisjusterade medianinkomst Relativ fattigdom Andel av befolkningen som har lägre än 50 (eller 60) procent av medianinkomsten 52

Absolut och relativ fattigdom, % 16 14 12 10 Relativ 60 8 6 4 Absolut 60 2 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 53

Relativ fattigdom efter sysselsättning, % 35 30 25 20 15 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 10 5 Förvärvsarbetande 0 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 54

Gini för disponibel inkomst, Sverige och OECD.32.30.28.26.24.22.20 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 GINI_SWEDEN GINI_OECD 55

Relativ fattigdom, Sverige och OECD (andel individer under 50 procent av medianen för disponibel inkomst, %) 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 POVERTY_OECD POVERTY_SWEDEN 56

Relativ fattigdom i olika länder 20% 2010 ( ) 1995 15% 10% 5% 0% 57

Uppsummering om disponibel inkomst Trendmässigt ökad ojämlikhet i disponibel inkomst sedan 1980-talet Trendmässig ökning av reala disponibla inkomster för de flesta Men de disponibla inkomsterna för personer i lägsta decilen har varit i stort sett konstanta sen mitten av 00-talet Ökade inkomstskillnader mellan förvärvsarbetande och ej förvärvsarbetande sedan början av 00-talet Växande relativ fattigdom sedan mitten av 1990-talet Särskilt bland ej förvärvsarbetande (arbetslösa, sjuka ) 58