Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering 2013

Trygghetshotellet i Malmö Utvärdering 2013 Gittan Ekvall FoU-dokument 2013:2 ISBN 978-91-86631-20-8 Stadskontoret

Förord Äldre förväntas bli fler i framtiden. Att kunna bo kvar i sitt eget hem, oavsett ålder eller funktionsnedsättning, med möjlighet till ett aktivt och självständigt liv önskar de flesta av oss. Men det kan finnas situationer under åldrandet när vi tillfälligt behöver stöd. Trygghetshotellet invigdes den 15 april 2009 och kunde som projekt erbjuda äldre Malmöbor, 70 år eller äldre, en möjlighet att vid tillfälligt behov vistas i trygg miljö under en kortare period. Trygghetshotellet syftar till att skapa större trygghet för äldre personer som bor i eget boende. Personer som kan känna fysisk svaghet, känsla av oro och ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär har möjlighet att checka in på hotellet. Det ska fungera som en förebyggande verksamhet med möjlighet för gästen att skapa nya nätverk och till social aktivitet utifrån förmåga och behov. Sedan den 1 januari 2012 är verksamheten permanent i enlighet med beslut i Kommunfullmäktige (KF) den 1 december 2011. I enlighet med beslutet ansvarar stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo (LB) för den kommunövergripande verksamheten och erhåller kommunbidrag för anslagsfinansierad verksamhet. Sedan den 1 juli 2013 är stadsområdesförvaltning Väster ansvarig. Trygghetshotellet ska enligt KF-beslutet följas upp sista kvartalet 2013 och den redovisas i detta dokument. Verksamheten har följts upp med data från i huvudsak incheckningsformulär, telefonenkät och utcheckningsformulär. I resultatet redovisas hotellverksamheten med avseende på omfattning, gästers behov, nyttjandegrad och variationer mellan stadsdelarna. Syftet med Trygghetshotellet och malmöbornas behov reflekteras. Trygghetshotellet visar sig svara mot behov hos äldre malmöbor och nyttjandet av hotellet fördelar sig mera jämnt på äldre i olika stadsdelar än tidigare. Tack till sektionschef Eva Thulin och personal på Trygghetshotellet för hjälpen med att ta fram underlag till rapporten. Särskilt tack till Linda Falkius som varit till stor hjälp vid datainsamlingen. Tack till Mimmi Olsson, blivande beteendevetare och praktikant på FoU Malmö/Vård och omsorg, som renskrivit gästers svar på telefonenkäten. Gittan Ekvall, tekn. lic. och FoU koordinator vid Malmö stads forsknings- och utvecklingsenhet, FoU Malmö/Vård och omsorg har författat rapporten och har även genomfört tidigare uppföljning/ utvärdering av Trygghetshotellet (Ekvall 2011 & 2010). Dokumentet är en reviderad version av det som bilades ärendet Uppföljning av Trygghetshotellet STK-2013-962. Revideringar avser språk och layout. Eva Lundberg Chef, Avdelningen vård och omsorg och FoU Malmö/Vård och omsorg 1

Innehållsförteckning Förord... 1 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 9 Trygghetshotellet - riktlinjer... 9 Målgrupp avgränsning... 10 Syftet med Trygghetshotellet... 10 Socialtjänstlagen... 10 Hälso- och sjukvårdslagen... 10 Incheckningskriterier... 11 Dokumentation... 11 Sociala och medicinska omvårdnadsinsatser... 12 Kostnad för gästen... 12 Olycksfall... 12 Underskott/överskott... 12 Trygghetshotellet- verksamheten och dess utveckling... 12 Marknadsföring Trygghetshotellet... 15 Så här välkomnas en hotellgäst... 15 Utvärdering Trygghetshotellet... 16 Syfte och frågeställningar... 16 Metod... 16 Resultat... 17 Disposition... 17 Hur många incheckningar har gjorts i undersökt period?... 17 Vilka är hotellgästerna?... 18 Vilken typ av bostad bor hotellgästerna i och i vilken omfattning har de hemtjänst?... 18 Vilka är skälen till hotellvistelsen?... 20 Trygghetshotellet och stadsdelarna... 22 Hur fördelar sig antalet incheckningar på stadsdelarna?... 22 Vilka är skälen till hotellvistelsen på stadsdelsnivå?... 26 Gäster som vistats mer än fjorton dagars på Trygghetshotellet... 27 Gäster som har checkat in flera gånger på Trygghetshotellet... 29 Gästers upplevelser av vistelsen på Trygghetshotellet... 30 Gäster om Trygghetshotellet... 33 Personal om Trygghetshotellet... 34 Önskemål om hotellvistelse med avgiftsfriad hemtjänst... 35 Beläggningen under undersökt period och förändring över tid... 35 Diskussion... 39 Hotellgästerna... 39 Hotellgästernas hemvist och stadsdelarnas demografi... 40 Hotellgästernas skäl till vistelse på Trygghetshotellet... 42 Känsla av ensamhet och andra skäl av social karaktär... 42 Stöd för anhöriga och vid konvalescens eller liknande skäl... 42 Bostadsrelaterat skäl... 43 Nyttjandegrad... 44 Avslutande reflektioner... 44 Referenser... 47 Bilagor 1-9.... 49 2

Sammanfattning Trygghetshotellet syftar till att skapa större trygghet för äldre personer som bor i eget boende. Personer som kan känna fysisk svaghet, känsla av oro och ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär har möjlighet att checka in på hotellet. Trygghetshotellet ska fungera som en förebyggande verksamhet med möjlighet för gästen att skapa nya nätverk och social aktivitet utifrån förmåga och behov. Det erbjuder äldre Malmöbor en möjlighet att vid tillfälligt behov vistas i trygg miljö under en kortare period. I enlighet med beslut i Kommunfullmäktige den 1 december 2011 är verksamheten permanent sedan den 1 januari 2012. Enligt samma beslut blev stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo förvaltningsansvarig för den kommunövergripande verksamheten och enligt beslutet ska 7.667 tkr ingå i stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflos kommunbidrag för anslagsfinansierad verksamhet. Sedan 1 juli 2013 uppgår Limhamn- Bunkeflo i nuvarande stadsområdesförvaltning Väster. Kommunfullmäktige fattade också beslutet att verksamheten vid Trygghetshotellet ska följas upp sista kvartalet 2013 vilket redovisas i detta dokument. Hotellet är lokaliserat till Mathildenborgs vårdboende och har 20 platser. Avgiften är 167 kronor per dygn och person år 2013 framräknad utifrån innevarande års index. Trygghetshotellet har ungefär 11,5 årsarbetare som även ansvarar för uppgiften att marknadsföra och sprida information om Trygghetshotellet. Enligt riktlinjer antagna av Kommunstyrelsen 2010-09-22 är målgruppen personer 70 år och äldre med fast bostadsadress och folkbokförda i Malmö stad. I de fall ett par checkar in på hotellet behöver endast en av dem uppfylla ålderskriteriet. Personer som checkar in på Trygghetshotellet kan göra det för en tvåveckors period. Undantag från 14-dagarsregeln är möjlig och gäller för anhörigs semester och/eller planerad/oplanerad sjukhusvistelse eller efter bedömning av sjuksköterska på trygghetshotellet. Plats kan bokas i förväg. Enligt riktlinjer har äldre åldersgrupper förtur i de fall prioritering av plats krävs. Trygghetshotellet har ingen utredningsskyldighet men vissa personuppgifter måste registreras. Medicinska insatser ska främst ske utifrån ett egenvårdsperspektiv. Hotellet är bemannat mellan klockan 07.00-22.00. Utöver hotellservice erbjuds gästerna olika aktiviteter under sin vistelse på hotellet. Under perioden som permanent verksamhet har verksamheten utvecklats på olika sätt. Trygghetshotellet har startat vad som kallas Öppet Hus Café som riktas till allmänheten samt andra Öppet Hus arrangemang som riktas till särskilt inbjudna. Ett sådant exempel är Vi bygger broar en eftermiddag för Iransk-Svenska föreningen, Enade 3

Azerbadjanska föreningen, PRO och SPF. En annan nyhet är temaveckor för hotellgästerna där dessa under en vecka kan ta del av olika aktiviteter kopplat till ett särskilt tema. I syfte att skapa lokaler som är gästvänligare och mer lika ett hotell. har interiören förändrats. Ett annat led i utvecklingen av verksamheten är implementeringen av salutogent synsätt. Ledning och personal har också på olika sätt bedrivit omfattande markandsföring, information till målgrupp och allmänhet med stöd av upprättad kommunikationsplan. Särskilda markandsföringsinsatser har riktats till de stadsdelar vars äldre enligt tidigare utvärdering var lågt representerade bland incheckade hotellgäster. Uppföljningen av Trygghetshotellet har i huvudsak baserats på data från incheckningsformulär för personer som varit gäster på hotellet i perioden 1 januari 2012 till och med 31 juli 2013 under vilken verksamheten varit permanent. Resultatet redovisas parallellt med det från tidigare uppföljning och utvärdering. Därmed kan utvecklingen följas över tid och jämförelser möjliggörs. Under perioden har personer checkat in sig vid 616 olika tillfällen. Majoriteten av hotellgästerna har checkat in vid ett tillfälle men en del personer har checkat in vid flera tillfällen. Medelåldern är drygt 82 år. Knappt två tredjedelar av gästerna har uppgett att de är ensamstående, änka/änkeman eller särbo och förmodas därför vara enpersonshushåll. Drygt två tredjedelar av hotellgästerna är kvinnor. I de här avseendena är förhållandet jämfört tidigare utvärdering relativt lika. Nästan två tredjedelar har ingen hemtjänst vilket är en ökning med ungefär en femtedel sedan tidigare utvärdering. Varför önskade personerna vistas på Trygghetshotellet? De har vid incheckningen fritt formulerat sitt skäl till vistelsen som redovisats i sju olika kategorier som visas kursivt. Andelen personer som uppgett social samvaro/miljöombyte som skäl är den enskilt största kategorin (28 procent). och jämfört tidigare utvärderingsperiod har den mer än fördubblats. Knappt en tiondel (9 procent) av gästerna har uppgett ensamhet som skäl något fler (11 procent) har uppgett vila, och har liksom många i gruppen anhörigvårdare primärt önskat att vila och hämta krafter under hotellvistelsen. Kategorierna anhörigvårdare och anhörig bortrest utgör tillsammans drygt en tiondel (13 procent) och antyder att Trygghetshotellet är ett komplement till ett mer formellt anhörigstöd. En sammanslagning av skäl med social karaktär såsom anhörig bortrest, ensamhet och social samvaro visar en relativt stor ökning med 10 procent jämfört med tidigare. Drygt en femtedel (22 procent) av de som checkat in under utvärderingsperioden har uppgett skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa till sin vistelse. Det är den näststörsta kategorin men den har minskat med en femtedel sedan tidigare. För många är hotellvistelsen relaterad till 4

tidigare eller kommande sjukhusvistelse. Enligt personal har gäster gett uttryck för att det känns otryggt att åka direkt hem efter sjukhusvistelsen. Andra önskar hämta krafter på Trygghetshotellet inför en kommande sjukhusvistelse. Flera inom kategorin har uppgett annat hälsorelaterat skäl. Enligt personalen har en del gäster vittnat om en mycket svår hemsituation där en vistelse på hotellet med stöd från personal givit nya krafter och även bidragit till att gästen kunnat finna lösningar eller lindring på en del av problemet. Kategorin bostadsrelaterat skäl är den tredje största (18 procent) men har minskat med ca en fjärdedel sedan tidigare. Till kategorin räknas exempelvis personer som vid en brand i bostaden tillfälligt blivit utan bostad och genom incheckning på Trygghetshotellet löst ett akut behov. Det har även personer i hög ålder gjort när de checkat in på hotellet i samband med hissrenovering eftersom de helt enkelt inte klarar av att gå i trappor. Andra har checkat in på hotellet i samband med renovering av bostad eller närmiljö eller i samband med flyttning till annan bostad. För en del bidrar alltså nedsatt rörlighet och ohälsa till vistelsen. En kombination av skäl som fört dem till hotellet när de under en renoveringsperiod. inte klarat att ta sig till provisoriska toaletter och hygienrum på gård/tomt eller annat våningsplan än det egna. Frågan är om de utan Trygghetshotellet varit tvungna att vistas i bostaden under pågående åtgärder och vad det i så fall hade inneburit. Det är känt att åtminstone större förändringar i bostad och fastighet skapar oro och otrygghet hos äldre. Utvärderingen visar att personer som checkat in på hotellet är jämnare fördelade mellan stadsdelarna än tidigare och därför överensstämmer bättre med demografin i Malmö stad. Störst andel, drygt en fjärdedel, bor i Västra Innerstaden medan näststörst andel, knappt en femtedel, hör hemma i Hyllie respektive Fosie. Tredje största andelen är hemmahörande i Limhamn-Bunkeflo. Knappt en tiondel bor i Husie respektive Centrum. Liten andel och få hotellgäster bor i Kirseberg, Oxie och Rosengård men antalet har ökat med 3-5 personer. Husie visar största ökningen, en fyrdubbling sedan tidigare. Det är också den stadsdel där antalet äldre ökat, både gruppen 70 år och äldre och gruppen 80 år och äldre. Samma fenomen gäller för stadsdelarna Fosie och Oxie för vilka graden incheckningar ökat om än i olika omfattning. Andelen hemmahörande i Limhamn-Bunkeflo och Centrum är de stadsdelar som minskat mest. Antalet personer från Limhamn- Bunkeflo har dock ökat något. Utvärderingen visar att äldre i alla stadsdelar har checkat in på Trygghetshotellet och haft behov som hotellet kan tillgodose. Trygghetshotellets ledning och personal har genomfört omfattande satsningar på marknadsföring särskilt riktad till de stadsdelar som varit 5

underrepresenterade. Det förmodas ha haft stor betydelse för den utjämning i nyttjandet som utvärderingen visar. Medan fördelningen hotellgäster per stadsdel förbättrats och jämnats ut visar den statistik som stadsdelsförvaltning Limhamn-Bunkeflo tagit fram att beläggningen är något lägre än för tidigare period. Under januari-september 2013 var beläggningen högst med 69 procent och 13,2 gäster i snitt per dag under juli månad. Motsvarande var beläggningen 66 procent och 13,7 gäster i snitt per dag för april år 2012. Statistiken visar att i maj månad 2011 hade hotellet full beläggning (99 procent) och 19,8 gäster i snitt under maj och är det år som haft högst genomsnittlig beläggning (68 procent). Beläggningen varierar över året och inget egentligt mönster utkristalliseras även om toppar är vanliga kring helger och sommarmånader. Enlig samtal med ledning och personal är den ojämna efterfrågan på platser ett dilemma som även känns igen i kommersiell hotellverksamhet som generellt ofta inte kommer över en snittbeläggning på 65 procent. Under en period sommaren 2013 nyttjades 7 av rummen till korttidsplatser. Personalen på Trygghetshotellet gav personerna som nyttjade korttidplatserna viss service medan korttidspersonalen svarade för HSL insatser. Enlig personalen uppskattades inte denna lösning av hotellets gäster som stördes av bland annat transporter till och från rum med korttidsplatser som gjordes via Trygghetshotellets lokaler. Att Trygghetshotellet har nöjda gäster kommer till uttryck på olika sätt. I samband med incheckningen tillfrågas gästen om sitt samtycke till att personal ringer upp några veckor efter hemkomsten för att då ställa några frågor om hur gästen upplevt vistelsen. Det är både ett sätt att följa upp gästen och att få gästens värdering av hotellet. Svaren dokumenteras skriftligt. Tillsammans med ett utcheckningsformulär med frågor om hur gäster upplevt vistelsen skapas kunskap om gästernas upplevelse av sin vistelse och hur den svarar mot behov. Utcheckningsformuläret är frivilligt och kan besvaras anonymt. En genomgång av 202 besvarade utcheckningsformulär med fokus på frågan om upplevelsen av trygghetshotellet i sin helhet visar att nästan alla (92 procent) har kryssat alternativet mycket bra. Bearbetning av ett mindre urval av besvarade formulär visar att majoriteten svarat att vistelsen svarade väl mot förväntningar (88 procent) respektive behov (85 procent). Alla har svarat mycket bra på frågan om hur de upplevt personalens bemötande. Sammantaget indikerar enkäterna hög grad av nöjdhet hos de av gästerna som svarat på respektive enkät. Vykort och brev till personalen från nöjda gäster och gästhälsningar i hotellets dagbok vittnar också om nöjda gäster. Utvärderingen visar dessutom att ganska många gäster checkat in mer än en gång vilket förmodas vara ett mått på nöjdhet. Hotellgästernas skäl till vistelsen svarar väl mot de kriterier och behov som Trygghetshotellet planerats för och utvärderingen visar att 6

behoven finns hos äldre i alla stadsdelar i Malmö. Trygghetshotellet tycks såväl bidra till att äldre Malmöbor får stöd att leva ett självständigt liv som att det fyller en funktion som stöd för anhöriga. Många äldre lever i enpersonshushåll och utvecklingen med ökad rörlighet innebär att fler äldre förmodligen har familj och andra närstående personer på andra platser i landet eller utlandet. De kan komma att behöva tillfälligt stöd och gemenskap utifrån skäl liknande de som utvärderingen visar. Och utvärderingen visar också att Trygghetshotellet har betydelse även för närstående som bor nära genom att äldre anhöriga kan vistas på hotellet när närstående är exempelvis bortrest. Utvärderingen visar att gruppen som sökt sig till Trygghetshotellet av bostadsrelaterat skäl minskat. Den visar även att flera gäster som vistats på hotellet under en längre period än fjorton dagar har uppgett bostadsrelaterat skäl till sin vistelse. I ett längre perspektiv bör kanske en diskussion föras kring huruvida behov av hotellvistelse som följd av förändringar i boendemiljön ska tillgodoses genom Trygghetshotellet. Utan tvekan är det viktigt att äldre som drabbas av sådana förändringar behöver stöd och hjälp men frågan är hur. Det är viktigt att i diskussionen komma ihåg att flera personer med bostadsrelaterat skäl haft akut behov i samband med exempelvis brand eller när hiss är ur funktion vilket medfört svårighet att klara av dagligt liv. Finns det lediga rum kan det vara svårt att avböja incheckning som är bostadsrelaterad. En diskussion bör fokusera utveckling av Trygghetshotellet som en möjlighet och utväg ur ensamhet och som stöd till de med andra skäl av social karaktär ett skäl som fler än tidigare uppgett under den här studerade perioden. Mot bakgrund av att några hotellgäster om än få varit kritiska till rumsstandarden dvs att hygienrummet finns i korridoren utanför rummet kan detta visa sig bli en framtida utmaning att diskutera. I en framtid med fler äldre, friskare äldre som vill leva ett självständigt och oberoende liv så länge som möjligt bör Trygghetshotellet ha en växande betydelse för att tillgodose behov av tillfälligt stöd och gemenskap under trygga former. Att den äldre själv när behovet uppstår kan fatta beslut om att checka in sig på Trygghetshotellet är förmodligen en trygghet i sig. Det blir en möjlighet för den äldre att påverka sin situation och en väg ut ur en tillfälligt besvärlig situation. Konceptet för Trygghetshotellet har utvecklats sedan det invigdes och kan utvecklas ytterligare. Det finns goda möjligheter att där ta till vara och stimulera det friska hos äldre som gästar hotellet. Personal kan på olika sätt stödja gästerna till ett fortsatt självständigt och delaktigt liv. Hotellgäster, med hög ålder och relativt god hälsa, har gett uttryck för stor ensamhet som följd av att de mist sin livskamrat och även vänner andra har vittnat om svår hemsituation. De skulle, liksom andra hotellgäster, med stöd av Trygghetshotellet kunna få hjälp att förändra 7

sin situation. För en del av dem skulle en flyttning till seniorboende alternativt trygghetsboende kunna vara en lösning. Alla äldre känner inte till den möjligheten. Andra skulle kunna hjälpas till en bättre livssituation med sociala och andra aktiviteter genom att introduceras till olika mötesplatser. Trygghetshotellet kan bidra med information om olika lösningar, vilket redan görs och kan vidareutvecklas. Trygghetshotellet kan vara en viktig länk i kedjan av stöd som Malmö stad kan erbjuda äldre Malmöbor i syfte att ta till vara och stimulera det friska hos varje individ och viljan till egna initiativ och lösningar på problem, främst av social karaktär, som uppstår i den äldres vardag. 8

Bakgrund Trygghetshotellet i Malmö invigdes den 15 april 2009. Med det erbjuder Malmö stad äldre Malmöbor en möjlighet att vid tillfälligt behov vistas i trygg miljö under en kortare period det vill säga högst två veckor per incheckningstillfälle. Den äldre kan checka in när hon eller han har behov av en vistelse på hotellet. Trygghetshotellet vänder sig till äldre som bor i vanligt boende men som av olika skäl är i behov av stöd och hjälp. Efter Kommunfullmäktiges beslut 2006-06-20 att uppdra åt kommunstyrelsen att analysera behovet av ett så kallat trygghetsboende för äldre, tillsattes en arbetsgrupp vars uppdrag var att arbeta fram ett underlag för ställningstagande till ett eventuellt inrättande av en sådan boendeform. I sitt förslag skriver arbetsgruppen / /Dock förekommer det tillfällen då den äldre kan känna otrygghet i det egna boendet, till exempel vid tillfällig fysisk svaghet, känsla av oro, ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär. För dessa personer som normalt kan bo i det egna boendet och som har motivationen att även fortsättningsvis göra det, kan ett trygghetsboende vara ett stöd och en möjlighet att under en kortare tid få konvalescens och hjälp att ordna upp eventuella problem i hemmet/ /. (Malmö stad, Stadskontoret 2007). Den 24 april 2008 fattade Kommunfullmäktige beslutet att inrätta ett trygghetshotell i Malmö stad med 20 platser på Mathildenborgs vårdboende. Stadsdelsförvaltningen Limhamn-Bunkeflo har i enlighet med beslutet haft ansvar för det tvååriga projektet. Verksamheten anslagsfinansierades under tidigare projekttid. Den 25 augusti 2010 beslutade kommunstyrelsen att förlänga och utvärdera projektet. Trygghetshotellet blev den 1 januari 2012 permanent verksamhet i enlighet med beslut som Kommunfullmäktige fattade den 1 december 2011 (Ekvall 2011). Enligt samma beslut är stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflo (LB) förvaltningsansvarig för den kommunövergripande verksamheten och enligt beslutet ska 7.667 tkr ingå i stadsdelsfullmäktige Limhamn-Bunkeflos kommunbidrag för anslagsfinansierad verksamhet. Den 1 juli 2013 gjordes en sammanslagning av Malmö stads tio stadsdelar till fem stadsområde. Stadsdelsförvaltningarna Limhamn-Bunkeflo och Hyllie slogs samman och blev till stadsområdesförvaltning Väster. Trygghetshotellet - riktlinjer Följande beskrivningar har hämtats från Riktlinjer för Trygghetshotellet i Malmö stad antagna av Kommunstyrelsen 2010-09-22 efter ändring av tidigare riktlinjer som antogs av Kommunstyrelsen den 15 oktober 2008. 9

Målgrupp avgränsning Personer 70 år och äldre, folkbokförda i Malmö stad och som har en fast bostadsadress och som befinner sig i en situation med tillfälligt behov av stöd och hjälp. När par checkar in gäller att den ena parten måste vara 70 år eller äldre. Vid behov av eventuell prioritering av plats ska äldre åldersgrupper ha förtur till plats. Sjuksköterskan avgör utifrån varje enskilt fall om utvecklingen är möjlig. Syftet med Trygghetshotellet Syftet med Trygghetshotellet är att skapa större trygghet för äldre personer som bor i eget boende. Personer som vid olika tillfällen kan känna fysisk svaghet, känsla av oro, ensamhet eller andra akuta behov av social karaktär ska ha möjlighet att checka in på hotellet. Trygghetshotellet ska fungera som en förebyggande verksamhet med möjlighet för gästen att skapa nya nätverk och ge möjlighet till social aktivitet utifrån förmåga och behov. Socialtjänstlagen Enligt 1 Kap. 1 Socialtjänstlagen (2001:453) ska samhällets socialtjänst på demokratins och solidaritetens grund främja människors sociala trygghet. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Enligt 3 Kap. 1 ska socialnämnden genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden samt svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Genom lagen (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, ges möjlighet för kommunerna att på ett enkelt sätt, utan föregående biståndsbedömning, tillhandahålla servicetjänster för att förebygga skador, olyckor och ohälsa. Hälso- och sjukvårdslagen Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Lagen innehåller flera bestämmelser som rör vårdens kvalitet och att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. Lagen innehåller också bestämmelser om att vården ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet för att tillgodose patientens behov av trygghet i vård och behandling. Utöver Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) gäller Lagen om yrkesverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet, Sekretesslagen och Patientjournallagen. 10

Incheckningskriterier För att kunna checka in på trygghetshotellet måste man vara 70 år eller äldre, folkbokförd i Malmö stad och ha en fast bostadsadress i Malmö, samt befinna sig i en situation med tillfälligt behov av stöd och hjälp. När par checkar in gäller att den ena parten måste vara 70 år eller äldre. Vid eventuell prioritering av plats har äldre åldersgrupper förtur. Om man uppfyller kraven för incheckning till Trygghetshotellet ska man alltid vara försäkrad att få en plats. Däremot kan hotellet inte garantera att man erhåller enkelrum utan gästen måste då vara beredd att dela rum med någon annan gäst av samma kön. Sjuksköterska avgör om personen som vill checka in på Trygghetshotellet i stället är i behov av akut sjukvård eller annat stöd/omhändertagande. Incheckning sker på eget initiativ dygnet runt, sju dagar per vecka. Plats kan bokas i förväg. Den person som checkar in på Trygghetshotellet benämns gäst och kan maximalt checka in sig för en två veckors period (14 dagar) per gång. Undantag från 14-dagarsregeln gäller för anhörigs semester och/eller planerad/oplanerad sjukhusvistelse eller efter bedömning av sjuksköterska på Trygghetshotellet. Därefter checkar man ut till sin bostad eller till annan vårdinrättning om behovet så kräver. Mellan varje incheckningsperiod måste det vara ett intervall av 24 timmar. Trygghetshotellet gäller inte för de personer som har en biståndsbedömd korttidsplats/växelvårdsplats, och inte heller för de personer som har en diagnostiserad demenssjukdom. Stadsdelarna kan inte via vårdplanering checka in en person på Trygghetshotellet direkt från sjukhusvistelse. Däremot kan den enskilde checka in sig på Trygghetshotellet direkt efter en sjukhusvistelse. Dokumentation Trygghetshotellet har ingen utredningsskyldighet. Vissa personuppgifter måste dock registreras. Vid incheckningstillfället är sjuksköterskan enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientjournallagen skyldig att dokumentera uppgifter om gästens medicinska status och den hälsomässiga bedömning som sjuksköterskan gör. Bedömningen ska utgå från ett egenvårdsperspektiv. Vid incheckningen ombeds gästen svara på en enkät med frågor som berör orsak till incheckning, boendesituation, stadsdel, social situation, ålder, kön, hemtjänstinsatser, nätverk m.m. samt vid utcheckningen svara på frågor som berör upplevelsen på Trygghetshotellet. Enkäten vid utcheckningen kan besvaras anonymt om gästen så önskar. För övrig eventuell dokumentation ska samtycke inhämtas från gästen. 11

Sociala och medicinska omvårdnadsinsatser När gästen anlänt till hotellet och om svårigheter i hemsituationen föreligger, erbjuds hjälp med kontakt med den stadsdel där personen bor för att reda ut situationen. Efter skriftligt samtycke från gästen tas kontakt med biståndshandläggaren i hemstadsdelen som utreder och ansvarar för fortsatt vårdplanering. De medicinska insatserna ska främst ske utifrån ett egenvårdsperspektiv exempelvis uttag av tabletter ur dosett till reumatiker. Vistelsen på Trygghetshotellet omfattar inte rehabilitering eller utprovning av hjälpmedel. Kostnad för gästen Gästen ska betala en avgift för mat som motsvarar dygnskostnaden för boendeabonnemang i särskilt boende och en avgift för platsen motsvarande maxtaxan för icke fullvärdigt boende enligt 8 Kap. 2 Socialtjänstlagen samt en serviceavgift motsvarande 1,5 timmar av självkostnadspriset för social hemtjänst per 14 dagar. Samtliga priser är indexerade och räknas fram utifrån innevarande års index (158 kr/dygn för år 2010). Gästen svarar själv för inkontinens- och läkemedel, kläder samt toalettartiklar. Hotellet står för sänglinne och handdukar samt är behjälplig vid tvätt av personliga persedlar. Gästen faktureras i efterhand för vistelsen eller betalar elektroniskt vid utcheckningen. Olycksfall Vid olyckshändelser som gästen är ansvarig för ska gästens hemförsäkring gälla medan kommunens regler gäller för verksamheten i övrigt och då personalen orsakat skada på gästens tillhörigheter. Underskott/överskott Underskott i verksamheten ska fördelas enligt resursfördelningsprincipen och eventuellt överskott återgäldas till kommunstyrelsen. Trygghetshotellet- verksamheten och dess utveckling Följande beskrivning baseras i huvudsak på uppgifter hämtade ur olika dokument som verksamheten tagit fram, såsom Årsanalys 2012, som enheten för service och förebyggande arbete utarbetat (Malmö stad 2012), Salutogena samtal (Malmö stad 2013a) och Sektionsplan 2013 för Trygghetshotellet, Vård och omsorg (Malmö stad 2013b) samt samtal med ledning och personal på Trygghetshotellet. Trygghetshotellet är en sektion under den under år 2012 bildade enheten för service och förebyggande arbete i tidigare stadsdelsförvaltning Limhamn-Bunkeflo och nuvarande stadsområde Väster. Trygghetshotellet har sedan verksamhetens start därmed fått ny organisatoriskt hemvist. Trygghetshotellet har 11,5 årsarbetare varav 10 12

är omvårdnadspersonal. Trygghetshotellet verkar i enlighet med gällande riktlinjer. Rutiner och checklistor för personal och verksamhet har tagits fram och även förändrats över tid och dokumenterats. Med ett flödesschema redovisas händelser som även beskrivs separat dvs. bokningssamtal, incheckning och hur gäst välkomnas vid incheckningen aktiviteter och personlig service som kan erbjudas (bilaga 1a & b). Policydokumentet Salutogent synsätt har tagits fram. Det ska bidra till att professionella samtal mellan personal och gäster på Trygghetshotellet präglas av ett salutogent synsätt (Malmö stad 2013a). PM angående HSLansvar för gäster på Trygghetshotellet arbetades fram under år 2012 och är daterat 2012-08-31 (Malmö stad 2012 a). I Årsanalys 2012 (Malmö stad 2012), redovisas bland annat sex mål och slutmål för verksamheten liksom metoder/åtgärder för att nå respektive uppställda mål. Ett av slutmålen är att ge den enskilde information om vården och omsorgen och för det har en broschyr tagits fram. Målet att hålla hög standard på hotellet har Trygghetshotellet enligt följande beskrivning arbetat mot genom att med ansvar och noggrannhet följa rutiner/checklistor som skapats. Satsning på miljö genom att låta sig inspireras av olika fotograferade bordsdukningar. Ny outfit (profilkläder) har köpts in till medarbetarna för att öka hotellkänslan för gästerna. En inredningsarkitekt har utarbetat förslag till hur ändringar interiört ska bidra till att öka känslan av hotell. Det har resulterat i att ledstänger i korridorer är nedmonterade och att restaurerande målningsarbete har genomförts. Dessutom har entrén kompletterats med en receptionsdisk. Samtliga gästrumsdörrar har åtgärdats genom att göras låsbara med tagg. Ett solrum är iordningställt för guldstunder i vardagen. Trygghetshotellet genomför en form av telefonenkät som kallats Uppringande samtal (bilaga 6a & 6b). På det sättet följs gästens vistelse upp och kunskap inhämtas. De gäster som vid incheckningen samtyckt till kontakt rings upp några veckor efter hemkomsten. Enligt personalen samtycker de allra flesta till att bli uppringda och de brukar uppskatta samtalet. Svaren på frågorna dokumenteras och används till att utveckla verksamheten. Trygghetshotellet arbetar också med fokus på anhörigvårdare. Anhörigombuden är igång med att författa en handlingsplan för de av hotellets gäster som också är anhörigvårdare. Det görs i samarbete med anhörigkonsulent i stadsdelsförvaltningen. Nationella Anhörigdagen uppmärksammades med Öppet Hus 2012-10-08 (bilaga 7b), som besöktes av 47 personer. Antalet gäster som är anhörigvårdare har enligt personalen ökat från 14 personer år 2011 till 24 personer år 2012. Trygghetshotellet har startat vad som kallas Öppet Hus Café för allmänheten. Ambitionen är att det ska vara Öppet Hus ca en 13

ggr/månad. Det första hölls den 16 maj 2012 (bilaga 7a) då Trygghetshotellet visades upp för besökande allmänhet. Öppet Hus Café är ett sätt att göra trygghetshotellet känt bland målgrupp och allmänhet. Enligt personalen besökte 157 personer Öppet Hus under år 2012. Under år 2013 kommer sex Öppet Hus arrangeras varav fem genomförts. Temat Trygghet, säkerhet i hemmet är övergripande tema. Olika aktörer engageras för att föreläsa, för att ge råd mm inom ramen för temat. Andra ämnen är Vikten av att äta allsidigt som genomfördes i samarbete med dietist och Egenvård ett inspirationsmöte i samarbete med apotek. Trygghetshotellet har startat med temaveckor för gästerna på hotellet. Den första hade Melodifestival special som tema och genomfördes under melodifestivalsveckan i Malmö (bilaga 8). I november planeras en temavecka på temat Nordiska jultraditioner en annan temavecka genomförs på temat Teknik i vardagen, att använda ipad. Trygghetshotellet har också startat en annan typ av Öppet Hus som riktas till särskilt inbjudna. Öppet Hus kallat Vi bygger broar är ett sådant exempel (bilaga 7b). Det hölls den 8 juni 2013 då pensionärsföreningarna SPF och PRO Malmö samt Enade Azerbadjanska föreningen och Iranska pensionärsföreningen var särskilt inbjudna gäster. Pensionärerna gavs möjlighet att ge information om sina respektive verksamheter och fick även möjlighet att diskutera gemensamma intressefrågor. Trygghetshotellet vill med den här typen av arrangemang lyfta fram Trygghetshotellet som en plats att mötas på. Det har sektionschef och personal beskrivit på följande sätt Hotellet vill medverka till att bygga broar Efter brainstorming i vår aktivitets grupp, kläckte vi tanken/idén om hur vi på ett annorlunda och kreativt sätt skulle kunna, specifikt, nå ut till nuvarande och kommande pensionärer med invandrar bakgrund. Trygghets Hotellet skall ju också vara en plats att mötas på. Det blev även ett kreativt och spännande sätt för Hotellet att aktivt arbeta för de politiska målen i integrationspolitiken för Malmö stad. Då en medarbetare här hos oss har invandrarbakgrund från Iran, Setareh Molavi äldrepedagog, med många kontakter blev förutsättningarna för att det skulle bli en lyckad dag, fantastiskt bra. Vi har tidigare, vid flera tillfällen i alla de då 10 SDF(stadsdelsförvaltningarna) aktivt marknadsfört Hotellet. Vi har en kommunikationsplan som hjälpmedel, för att nå ut så långt, till så många som möjligt. Vi har dock kunnat se att de flesta gäster som bokar är infödda svenskar. Gensvaret den här dagen blev enormt positivt!! Sammanlagt kom ca ett 60-tal besökare/gäster. Från de olika föreningarna bjöds det på en härlig utställning med lokala, för landet särskilda traditionella, föremål. Vi fick lyssna till deras typiska, traditionella musik och det bjöds på svensk folkmusik med trubadur Ingmar Johnson. En utav gästerna Manaf Sababi, en känd författare i sitt hemland Iran, förärade Hotellet ett signerat exemplar av sin bok, Viljans väg genom ödets landskap. Vi kände oss hedrade! Det bjöds på massor av hembakade, lokala specialiteter, bakverk och the serverades från blänkande samovar. Hotellet bjöd på skånsk hembakad spettkaka, från lokalt bageri. Vi berättade att den här kakan brukade serveras vid finare kalas. 14

Vi fick möjlighet att visa runt på Hotellet och berätta om vårt koncept. Då vi har med i vår kommunikationsplan, ex. externa föreningar så bjöd vi in personer från olika pensionärsföreningar till vår dag. Det blev ett mycket positivt utbyte som ger ringar på vattnet, där olika föreningar kan mötas och inspirera varandra. Vi välkomnar till fler positiva möten här på Hotellet! Nu i höst, november, kommer vi att ha temavecka, nordiska jultraditioner och lite annat trevligt, för våra gäster som bokar. Marknadsföring Trygghetshotellet I samarbete med kommunikatör, avdelningen vård och omsorg, vid stadskontoret har kommunikationsplan 2012-05-28 tagits fram. Målinriktad marknadsföring/reklam med särskilt fokus på de stadsdelar/sdf som är lågt representerade bland gästerna har gjorts och pågår. Exempel på marknadsföringssatsningar är annonser vår och höst i Vårt Malmö Under första kvartalet år 2012 utarbetades en reklamfilm att lägga på Malmö stads hemsida och att använda i andra sammanhang exempelvis Malmöfestivalen (augusti), Vård och omsorgsdagar (24-25 oktober). Ytterligare exempel är Malmö stads monter på Seniormässan månadsskiftet maj-juni 2013. Många olika marknadsföringsinsatser (bilaga 4) har genomförts och särskilda satsningar har riktats till stadsdelar som var underrepresenterade bland hotellgäster. Under slutet av år 2012 anlitades marknadsföringskonsulter från Veteranpoolen för att intensifiera marknadsföringen ytterligare. Trygghetshotellet har tagit emot ett stort antal studiebesök (bilaga 5) under utvärderingsperioden. Intresset för Trygghetshotellet är stort inte bara lokalt utan även nationellt och flera studiebesök är från annat nordiskt land. Randers kommun i Danmark inspirerades i den grad av ett studiebesök på Trygghetshotellet att de startade ett eget trygghetshotell fast i mindre skala. Så här välkomnas en hotellgäst När en person checkat in på hotellet välkomnas gästen med ett informationsblad Välkommen där tidpunkter för måltider samt om service och aktiviteter förmedlas. Till gäst som vistas fler än 14 dagar bifogas kompletterande uppgifter för sådan vistelse den inkluderar exempelvis vad som kallas trivselsamtal där hotellet önskar stämma av om gästens önskemål och förväntningar stämmer med hur vistelsen upplevs. När gästen checkat in erbjuds gästen hjälp med bagaget och visas till rummet där gästen vid behov kan få hjälp att packa upp. Då ges information om trygghetslarm och hur det bärs och används. Gästen erbjuds kaffe, te och vatten. Därefter kan gästen packa upp och göra sig hemmastadd. Efter en stund tar personalen kontakt och går in till gästen och har då med sig incheckningsformulär för underskift. Därefter informeras gästen muntlig om rutiner med mera i samband med en rundvandring i hotellet. 15

Utvärdering Trygghetshotellet I enlighet med beslut i Kommunfullmäktige den 1 december 2011 är Trygghetshotellet en permanent verksamheten sedan den 1 januari 2012. Enligt samma beslut ska verksamheten följas upp sista kvartalet 2013 i enlighet med ärendet vilket redovisas i detta dokument. Syfte och frågeställningar Syftet med utvärderingen är att i enlighet med ärendet visa utvecklingen med avseende på behov, omfattning, nyttjande och hur variationer mellan stadsdelarna ser ut. Följande frågor ligger till grund för utvärderingen Hur många incheckningar har gjorts i undersökt period totalt i Malmö och i de tio stadsdelarna? Har hotellgästerna checkat in fler än en gång i undersökt period? Vilka är hotellgästerna - kön, ålder, civilstånd? Var bor hotellgästerna - vilken stadsdel? Hur bor hotellgästerna - vilken bostadstyp?. Har hotellgästerna hemtjänst? Vilket skäl till hotellvistelsen har hotellgästerna uppgett? Hur många har checkat in/beläggning/övernattningar under perioden och hur fördelar de sig per månad? Hur ser förändringen över tid ut? Metod Utvärderingen är en beskrivning som omfattar perioden 1 januari 2012-31 juli 2013 och baseras liksom tidigare utvärdering (Ekvall 2011) och uppföljning (Ekvall 2010) på data som hämtats från incheckningsformulär. Det ifylls när gästen checkar in på Trygghetshotellet och innehåller uppgifter om ålder, kön, civilstånd, bostadstyp, tillgänglighet till bostad via hiss eller trappor, socialt nätverk samt skäl till hotellvistelsen. Utvärderingen baseras även på enkät kallad utcheckningsformulär och telefonenkät även kallad uppringande samtal. Uppgifter har hämtats från olika dokument och vid möten med trygghetshotellets ledning och personal eller vid enskilda samtal och bidrar till beskrivningen. Ekonomiavdelningen i SDF Limhamn-Bunkeflo svarar för beläggningsstatistiken som utöver den undersökta perioden även omfattar åren 2011, 2010 och 2009. Insamling av data och behandlingen av uppgifter har följt kravet om konfidentiellitet. 16

Resultat Disposition I följande resultatavsnitt redovisas insamlade data för perioden 1 jan 2012 31 juli 2013 dvs. den period som Trygghetshotellet varit permanent verksamhet. Resultatet redovisat i tabellform visar parallellt även resultat från tidigare utvärderingsperiod och uppföljningsperiod. Detta för att möjliggöra en jämförelse mellan perioderna och visa utvecklingen under en längre period. I tabeller där data för stadsdelarna redovisas har de tio stadsdelarna ordnats och grupperats så att läsaren enkelt kan överföra resultat till nuvarande fem stadsområden (Den organisationsförändring som trädde i kraft den 1 juli 2013 innebär att Malmö stad istället för tidigare tio stadsdelar/stadsdelsförvaltningar har fem stadsområde/stadsområdesförvaltningar). I utvärdering 2013 finns data för samtliga gäster medan resultaten från tidigare utvärdering i vissa fall saknar uppgifter som redovisats under Uppgift saknas. Beskrivningen av Trygghetshotellet ligger till grund för en diskussion kring, målgrupp, kriterier och skäl till vistelse på Trygghetshotellet såväl på stadsdelsnivå som för hela Malmö. En avslutande reflektion finns sist i avsnittet kallat diskussion. Utvärderingsresultat redovisas med normal text medan resultat från tidigare utvärderingsperioder visas med kursiv text. Hur många incheckningar har gjorts i undersökt period? Under utvärderingsperioden 1 januari 2012 31 juli 2013 har det gjorts 616 incheckningar. Antalet hotellgäster som checkat in en eller flera gånger under utvärderingsperioden är 429. Motsvarande siffror är 513 incheckningar respektive 254 hotellgäster för tidigare utvärderings- och uppföljningsperiod (Tabell 1). Incheckningstillfällen per person varierar mellan en gång till nio gånger för utvärderingsperioden. Drygt tre fjärdedelar (76,5 procent) av gästerna har checkat in vid endast ett tillfälle vilket är högre än för tidigare utvärderingsperiod (74 procent). Mindre än en femtedel (14 procent) av hotellgästerna har checkat in 2 gånger vardera. Två personer har checkat in vid var sina nio tillfällen. Åtta respektive sju och sex incheckningar har gjorts av vardera en hotellgäst. En mindre andel hotellgäster totalt 8 procent har gjort tre, fyra, eller fem incheckningar per person. Detta skiljer sig inte nämnvärt från tidigare utvärdering (Tabell 1). 17

Tabell 1. Hotellgäster i antal och andel fördelade på antal incheckningar/person för olika utvärderingsperioder*. Antal incheckningar/person Hotellgäster och incheckningar /antal 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 och Utvärdering 2013**n=429 328 63 15 12 6 1 1 1 2 - () 76,5 14 3,75 3 1,5 0,25 0,25 0,25 0,5 - Utvärdering 2011 n=342 254 49 17 13 3 2 3 - - 1 () 74,1 14,2 5 4 0.9 0,6 0,9 - - 0,3 Uppföljning 2010 n=142 102 16 13 6 2 1 - - 1 1 Incheckningar / antal Utvärdering 2013 n=616 328 126 45 48 30 6 7 8 18 - Utvärdering 2011 n=513 254 98 51 52 15 12 21 - - 10 Uppföljning 2010 n=232 102 32 39 24 10 6 - - 9 10 * Utvärdering 2013 avser perioden 20120101 20130731, Utvärdering 2011 avser projekttiden 20100201 20110228, Uppföljning 2010 avser projekttiden 20090415-20100131. **n = antal. Vilka är hotellgästerna? Flest incheckningar (70 procent) har kvinnor gjort. Medelåldern för incheckade personer är något över 82 år. Den äldsta hotellgästen är 99 år och den yngsta är 69 år (Tabell 2). Några personer är under 70 år. De har haft möjlighet att checka in sig vid besök på hotellet tillsammans med make/maka eller sambo som har uppfyllt ålderskriteriet. Hotellgästernas civilstånd varierar. Majoriteten (36 procent) av de som checkat in sig är änkor eller änkemän, drygt en fjärdedel (27 procent) är ensamstående, medan knappt en tredjedel (31 procent) uppger civilståndet maka eller make. En liten andel har uppgett samboeller särboskap. Uppgifterna om civilstånd kan tolkas som att 65 procent av de som checkat in lever i ett hushåll som består av endast en person. Jämfört tidigare utvärderingsperiod är variationen i civilstånd liten (Tabell 2). Vilken typ av bostad bor hotellgästerna i och i vilken omfattning har de hemtjänst? En överväldigande majoritet (84 procent) av de som checkat in på hotellet bor i lägenhet. Jämfört tidigare är variationen liten. Däremot klarar sig betydligt fler än tidigare utan hemtjänst. 18

Majoriteten (63 procent) av de som checkat in har ingen hemtjänst, betydligt fler jämfört med tidigare utvärderingsperiod (53 procent) (Tabell 2). Medelåldern för personer utan hemtjänst är drygt 80 år, äldst är 96 år och yngst 68 år. Nästan en tiondel är 90 år eller äldre. För gruppen som har hemtjänst (37 procent) är medelåldern knappt 86 år äldst är 99 år och yngst 70 år och drygt en tredjedel är 90 år eller äldre. Tabell 2. Incheckningar fördelade på kön i procent samt medelålder, ålder på yngsta respektive äldsta person samt incheckningar fördelade på civilstånd, bostadstyp och nyttjande av hemtjänst i procent hos incheckade personer för respektive utvärderingsperiod*. Incheckningar Utvärdering 2013 **n=616 Utvärdering 2011 n=513 Kön - Kvinna 70 71 64 - Man 30 29 36 Ålder - Medelålder 82,3 år 82,5 år 84 år - Äldst 99 år 99 år 101 år - Yngst 69 år 70 år 74 år Civilstånd - Maka/Make 31 29 27 - Änka/änkeman 36 36 46 - Sambo 4 2 1 - Ensamstående 27 22,5 16 - Särbo 2 3 8 Uppgift saknas - 7,5 2 Bostadstyp - Villa 16 14 16 - Lägenhet/Flerbo- 84 83 83 stadshus - Uppgift saknas - 3 1 Hemtjänst - Hemtjänst 37 44 44 - Ej hemtjänst 63 53 53 - Uppgift saknas - 3 3 Uppföljning 2010 n=232 * Utvärdering 2013 avser perioden 20120101 20130731, Utvärdering 2011 avser projekttiden 20100201 20110228, Uppföljning 2010 avser projekttiden 20090415-20100131. **n = antal. 19

Vilka är skälen till hotellvistelsen? Alla som checkar in på Trygghetshotellet får svara på frågan om sitt skäl till hotellvistelsen. De kan fritt och med ett par ord ange varför de önskar vistas på hotellet. Även om personerna använder olika begrepp och förklaringar till sin vistelse på hotellet utkristalliseras ett mönster av orsaker som delats in i sju olika kategorier såsom Ensamhet, Social samvaro/miljöombyte, Anhörig bortrest, Anhörigvårdare i behov av vila/omväxling, Vila, Bostadsrelaterat skäl och Skäl relaterat till sjukhusvistelse och ohälsa. De redovisas kursivt i följande text. Kategorin kallad ensamhet är en följd av att flera har uppgett ensamhet som skäl till sin vistelse, antingen enskilt eller i kombination med annat skäl exempelvis önskar träffa andra, ledsen och trött m.m. Till kategorin räknas alla, som har uppgivit ensamhet inklusive de som har kombinerat ensamhet med annat skäl. En annan kategori har kallats social samvaro/miljöombyte. Till den hör personer som vid incheckningen, som skäl till sin vistelse uppgett önskan om social samvaro eller gemenskap och/eller miljöombyte ibland kallat omväxling. På motsvarande sätt anger kategorin kallad vila att personerna vid incheckningen uppgett behovet av vila som skäl till sin vistelse. Kategorin kallad anhörig bortrest är samlande begrepp för den grupp som checkat in som följd av att en eller flera av hotellgästens anhöriga varit bortrest under vistelsen på Trygghetshotellet. En annan kategori har kallats anhörigvårdare utifrån att personerna uppgivit att de är anhörigvårdare och önskar vistelse på hotellet utifrån behovet av exempelvis vila. Kategorin anhörigvårdare har successivt lyfts fram. Trygghetshotellet har även uppmärksammat gruppen speciellt exempelvis genom Öppet hus på nationella anhörigdagen 2012. Kategorin bostadsrelaterat skäl är ett samlande begrepp när hotellvistelsen orsakas av att personen inte vill eller kan vistas hemma exempelvis efter brand som lett till att personen blivit utan tak över huvudet, eller vid reparation av hiss i fastigheten där man bor. Genom att checka in på Trygghetshotellet tillgodoses ett akut behov. Flera bor i fastigheter där stambyte genomförs. En del personer i hög ålder med nedsatta funktioner uppger att de inte kan eller orkar ta sig till de provisoriska toaletter och duschrum som placerats utanför byggnaden medan renoveringen pågår. Till kategorin räknas även personer som vistats på hotellet i samband med att de ska flytta till annan bostad. Kategorin kallad skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador omfattar de skäl till hotellvistelsen som hotellgäster har beskrivit som en följd av att hon eller han har antingen en sjukhusvistelse framför sig eller bakom sig. Till kategorin räknas även de som har uppgett önskan att vistas på hotellet efter att ha råkat ut för en lindrig skada, annat hälsorelaterat skäl eller en kombination av sådana skäl. 20

Andelen personer som uppgett social samvaro/miljöombyte som skäl är den enskilt största kategorin (28 procent) och kategorin skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador är den andra största kategorin (21 procent) medan bostadsrelaterat skäl är den tredje största (18 procent). Kategorierna anhörigvårdare och anhörig bortrest utgör tillsammans 13 procent. Skälen vila och ensamhet har uppgetts av 11 procent respektive 9 procent (Tabell 3). Medelåldern är för de som vid incheckning uppgett ensamhet som skäl till hotellvistelsen 82 år, för anhörigvårdare 83 år, för anhörig bortrest 82 år, för miljöombyte/social samvaro 83 år, för vila 83 år, för bostadsrelaterat skäl 81 år och för de som uppgett skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa/skador är medelåldern 82 år. En jämförelse med tidigare utvärderingsperiod visar att andelen som uppgett social samvaro/miljöombyte har mer än fördubblats genom en ökning från 11 procent till 28 procent. Skäl relaterat till sjukhusvistelse/ ohälsa/skador har minskat en fjärdedel och bostadsrelaterat skäl har minskat med en femtedel medan anhörigrelaterade skäl är konstant. En sammanslagning av skäl med social karaktär såsom anhörig bortrest, ensamhet och socialsamvaro visar en relativt stor ökning (10 procent) jämfört tidigare utvärderingsperiod. Tabell 3. Skäl till hotellvistelse hos incheckade personer fördelade på olika kategorier. Kategorier skäl till hotellvistelse Utvärdering 2013 Antal Utvärdering 2013 Utvärdering 2011 Antal Utvärdering 2011 Uppföljn 2010 Antal Uppföljn 2010 Ensamhet 56 9 101 19,5 61 26,2 Social samvaro/miljöombyte 173 28 55 11 28 12,1 Anhörig bortrest 51 8 39 7,5 17 7,3 Anhörigvårdare i behov av vila /omväxling 28 5 30 6 - - Vila 67 11 30 6 22 9,5 Semester - - - - 15 6,5 Bostadsrelaterat 113 18 114 22 50 21,6 Skäl relaterat till sjukhusvistelse/ohälsa 128 21 144 28 39 16,8 Totalt 616 100 513 100 232 100 * Utvärdering 2013 avser perioden 20120101 20130731, Utvärdering 2011 avser projekttiden 20100201 20110228, Uppföljning 2010 avser projekttiden 20090415-2010 01 31. 21