SVARSANALYS / PRINCIPERNA FÖR ETT BRA SVAR

Relevanta dokument
DET MEDICINSKA URVALSPROVET UPPGIFTSKOMPENDIUM

Stamceller i diabetesbehandling Irina Samokhina Vad är diabetes? Stamceller

SVARSANALYS / PRINCIPERNA FÖR ETT BRA SVAR

KARLSTADS UNIVERSITET KEMI

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

SVARSANALYS / PRINCIPERNA FÖR ETT BRA SVAR

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

4. Kemisk jämvikt när motsatta reaktioner balanserar varandra

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

TENTAMEN KMB201. Anonymitetskod / KMB Klinisk medicin vid somatisk ohälsa Läkemedelsberäkning I. Lycka till

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

Datum Skrivtid 240 minuter. Charlotte Sahlberg Bang, 8 poäng. Ulla Ericsson, 6 poäng Karin Franzen, 7 poäng Rolf Pettersson, 6 poäng

SVARSANALYS / PRINCIPERNA FÖR ETT BRA SVAR

Övningsuppgifter i matematik. Del 1 Grunderna i matematik Del 2 Uppgifter i läkemedelsberäkning

I en utspädd sur lösning faller sackaros sönder enligt följande reaktion: När man följde reaktionen som en funktion av tiden erhölls följande data:

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

SVARSANALYS. 30 p. 6 p. 5 p. 10 p. 6 p. 9 p. 6 p. 5 p. 3 p. 10 p. 6 p. 4 p. 5 p. 5 p Sammanlagt 128 p DET MEDICINSKA URVALSPROVET 27.5.

OMTENTAMEN 1 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Institutionen för vårdvetenskap. Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM161A Datum: Hjälpmedel: Miniräknare.

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: Skrivtid 4 timmar

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141B Datum:

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Biologi och miljövetenskaper: urvalsprovs modellsvar 2019

Är genetiken på väg att bota diabetes?

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

GRAVIDITET OCH DIABETES

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

SVARSANALYS / PRINCIPERNA FÖR ETT BRA SVAR

Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad

Läkemedelsberäkning Sara Bertilsson

OMTENTAMEN 2 I LÄKEMEDELSBERÄKNING

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

Symptom. Stamcellsforskning

Typ 2-diabetes och Victoza (liraglutid).

Bestäm brombutans normala kokpunkt samt beräkna förångningsentalpin H vap och förångningsentropin

Räkneuppgifter. Lösningsberedning. 1. Vilka joner finns i vattenlösning av. a) KMnO 4 (s) b) NaHCO 3 (s) c) Na 2 C 2 O 4 (s) d) (NH 4 ) 2 SO 4 (s)

Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

förstå din katts diabetes

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum Skrivtid 4h

Uppgift 1 besvaras på en skild optiskt granskad svarsblankett.

Tentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?

Omtentamen 2 Läkemedelsberäkning Kurs OM121A Datum:

Biologi 2. Cellbiologi

Helsingfors universitet Urvalsprovet Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Lycka till! Örebro Universitet, IHM. Kurs: BL1407 Ämne: Läkemedelsberäkning, Datum: Hjälpmedel: Miniräknare. Lärare: Maria Hälleberg Nyman

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

Cellen och biomolekyler

Omtentamen 1. Läkemedelsberäkning

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Diabetes. Britt Lundahl

ÖVNINGSTENTOR I MATEMATIK DEL C (MED LÖSNINGSFÖRSLAG)

Institutionen för vårdvetenskap. Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141A Datum: Hjälpmedel: Miniräknare.

Tentamen i KEMI del B för Basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå

Till dig som ordinerats

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

Övningar Homogena Jämvikter

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141A Datum:

Pressinformation. Fakta om omega-3

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Övningsuppgifter. Repetition av matematik för studier i Biologi och Kemi

Titrering av en stark syra med en stark bas

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

DNA-analyser: Introduktion till DNA-analys med PCR och gelelektrofores. Niklas Dahrén

4.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 4.2 För reaktionen 2ICl(g) I 2 (g) + Cl 2 (g) gäller att. För reaktionen I 2 (g) + Cl 2 (g) 2ICl(g) gäller 2

Moment I (4hp) DEL B OM152B Datum

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamen. Läkemedelsberäkning. Kurs OM141A Datum:

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

URVALSPROVET FÖR AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETEN 2013

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Tentamen i: Hydraulik och Pneumatik. Totalt antal uppgifter: Datum: Examinator: Hans Johansson Skrivtid:

När du behandlat hypoglykemin, vilka frågor skulle du vilja ställa till denna patient?

Tentamen i Fysik TEN 1:2 Tekniskt basår

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Drick rätt före, under och efter träning!

Uppgifterna 1, 2 och 3c besvaras på en skild optiskt granskad svarsblankett.

Omtentamen 2. Läkemedelsberäkning. Kurs OM121B Datum:

Transkript:

DET MEDICINSKA URVALSPROVET 20.5.2015 SVARSANALYS / PRINCIPERNA FÖR ETT BRA SVAR Svarsanalysen offentliggörs omedelbart efter det att urvalsprovet avslutats. Syftet med analysen är att ge deltagarna i urvalsprovet en generell beskrivning av grunden för poängsättningen av svaren, dvs. det centrala sakinnehållet i varje uppgift. Analysen är riktgivande och utgör inte ett fullständigt modellsvar eller en fullständig beskrivning över bedömningsprinciperna. De medicinska fakulteterna reserverar rättigheten att precisera poängsättningen samt detaljer som påverkar denna. Obs. I uppgift 1A, del c12, godkänns båda alternativen (homozygot/heterozygot).

Uppgift 5 10 p a) 5 p Glukos transporteras via moderns blodcirkulation till placentan och därifrån vidare via mikrovilli i placentan in i fostrets cirkulation med hjälp av GLUT-transportörer (t.ex. GLUT3) dvs. med faciliterad diffusion från en högre koncentration till en lägre. Moderns och fostrets blodomlopp blandas inte i placentan. Från mikrovilli förflyttas glukos till fostret via navelsträngsvenen.in i fostrets celler tranporteras glukos med hjälp av GLUT-transportörer (t.ex. GLUT1 GLUT4). Glukoshalten i fostrets blod ökar, och fostrets egen insulinproduktion tilltar. Diabetes hos modern ökar fostrets tillväxt eftersom fostrets förhöjda blodsockerhalt och ökad insulinutsöndring förorsakar en anabolisk effekt. b) 5 p I huden hos vuxna och i den inre cellmassan (embryoblasten) hos embryot (blastocysten) finns multipotenta (pluripotenta) stamceller. Man kan få dessa celler att differentieras i önskad riktning genom att förändra tillväxtförhållandena (regleringsfaktorer, tillväxtfaktorer) eller genom att föra in gener i dem, med vars hjälp cellen kan differentieras till bukspottkörtelns β-celler. I en äggcell, från vilken man avlägsnat kärnan, kan man föra in en somatisk cellkärna från patienten, t.ex. en hudcells kärna. På detta sätt återställs cellen till stamcell (terapeutisk kloning). De celler man erhåller är patientens egna celler. Ifall man får cellerna att i lämpliga tillväxtförhållanden och under inverkan av tillväxtfaktorer att differentieras till bukspottkörtelns β-celler, och således att producera insulin, kan man ersätta de förstörda cellerna i bukspottkörtelns Langerhanska öar. Uppgift 6 9 p a) 5 p Neural reglering: Den sympatiska aktiveringen och adrenalinutsöndringen från binjuremärgen ökar, varvid leverns glykogenolys initieras. Glukos frigörs snabbt från leverns glykogenförråd till blodcirkulationen (blodsockret höjs). Glukagonutsöndringen ökar och insulinutsöndringen minskar. Glukagonet initierar leverns glykogenolys och glukos frigörs till blodomloppet (blodsockret höjs). Glykogen från musklerna frigörs inte i form av glukos till blodomloppet. Fysisk belastning (muskelkontraktioner) leder till att GLUT4-transportörerna förflyttas från cytoplasmats förrådsvesikler till cellmembranet, vilket effektiverar upptagningen av glukos till muskelcellerna (blodsockret sjunker). Förbrukningen av fettsyror i blodet effektiveras i musklernas aeroba energiomsättning, vilket balanserar blodsockret. b) 4 p Insulinutsöndringen minskar under nattsömnen, vilket dämpar blodsockrets sänkning. Blodsockerhalten hålls stabil tack vare leverns autoreglering: leverns glykogenolys initieras, likaså glukoneogenesen (glukos även från andra näringsämnen, såsom mjölksyra, aminosyror och glycerol). Glukoneogenesen initieras också i njurarna. Vid kortvarig fasta (över natten) är både glykogenolysen och glukoneogenesen lika betydelsefulla.

Uppgift 7 5 p Termosflaskan töms på kaffe och termosflaskan används som reaktionskärl. I termosflaskan hälls vatten, olivolja och söndrade pankreatinkapslar, eller endast kapslarnas innehåll. Vid behov kan kapslarna söndras med den kirurgiska kniven. Det lipas som kapslarna innehåller katalyserar hydrolysen av triglyceriderna i oljan, och till följd av reaktionen uppkommer fettsyror. Man tillsätter matsoda i blandningen, varvid det bildas tvål, dvs. natriumsalter av fettsyror. Vid framställningen kan man också använda kaffe i stället för vatten. Uppgift 8 8 p a) 5 p Budbärar-RNA (mrna) måste först översättas till komplementärt-dna (cdna), som man kan kopiera med hjälp av PCR och klyva med restriktionsenzymer. Av detta tas sedan ett prov, som körs i gelelektrofores. Ett (1) av de tre klyvningsställena för restriktionsenzymet AfeI har försvunnit till följd av mutationen, ett (1) ställe befinner sig i en intron, som inte längre finns i mrna, dvs. i det ursprungliga patientprovet. Kvar finns således endast ett klyvningsställe, och följaktligen klyvs provet i två delar. (Man kan sluta sig till samma slutresultat, ifall provet sekvenseras efter PCR-masskopiering och man därefter jämför sekvenser från det angivna området.) b) 3 p Sträng A. De uppkomna strängarna är motsatt riktade med den ursprungliga DNA-strängen. En ny sträng bildas alltid i riktning 5' 3', eftersom DNA-polymeraset kan sätta till en ny nukleotid endast till den fria 3'-OH-gruppen i den nukleotid som finns färdigt i strängen.

Uppgift 9 6 p a) 2 p A = A 0 e λλ λ = ln 2 A 0 = AA λλ = AA T1 2 ln 2 t T1 2 0,693 21 24 d 660 MBq e 2,83 d 817 MBq 820 MBq b) 2 p Lösningens aktivitet kl. 9:00 på onsdag A 09 = A 0 e λt 1 t 1 = ti kl. 12:00 on kl. 09:00 dvs. 21 h A 12 = A 09 e λt 2 t 2 = on kl. 09:00 on kl. 12:00 dvs. 3 h A 12 = A 0 e λt 1e λt 2 = A 0 e λ(t 1+t 2 ) 660 MBq e 0,693 1 d 2,83 d 516 MBq volymen = 660 MBq 111 MBq ml 5,95 ml den specifika aktiviteten kl. 12:00 516 MBq 5,95 ml 86,72 MBq ml sprutans volym = patientdosen/specifika aktiviteten 180 MBq 86,72 MBq ml 2,08 ml 2,1 ml c) 2 p A = A 0 e λλ, A = λλ, N = N 0 e λλ ΔN = N 0 N = N 0 N 0 e λλ = A 0 λ 1 e λλ ΔN = A 0 ln 2 1 e T1 2 ln 2 t T1 2 660 1061 s 0,693 1 e 0,693 2,83 d 21 24 d 45 10 12 sönderfall. 2,83 24 3600 s

Uppgift 10 7 p Figur: Uträkning : Man kan lösa α 2 enligt Snells lag: Man kan nu räkna ut hypotenusan x för triangeln i figur B: Man kan nu räkna ut parallellförskjutningen på basis av triangeln i figur B, eftersom man känner till en vinkel och hypotenusan:

Uppgift 11 12 p a) 2 p Pd-koncentrationen i delprovet på 10,0 ml =0,095 μg / 0,0100 l = 9,5 μg/l Palladiumkoncentrationen i provet = (9,5 μg/l 0,0500 l) / 0,5052 g = 0,94 μg/g = 0,94 mg/kg b) 2 p Dosering 3,00 mg/kg 56 kg = 168 mg Infliximabkoncentrationen i infusionslösningen: (30,0 ml 10 mg/ml) / 250 ml = 1,2 mg/ml Patienten erhöll 168 mg / 1,2 mg/ml = 140 ml = 0,14 l c) 2 p Doseringen under de två första timmarna 240 mg/h. Under de följande 22 timmarna totalt 3520 mg, dvs160 mg/h / 6,00 mg/ml = 26,66 ml/h = 26,7 ml/h. d) 3 p Vid ekvivalenspunkten finns det konjugatbas (A ) i lösningen. Lösningens totalvolym V tot = 250 ml + 25 ml = 275 ml Koncentrationen för konjugatbasen: c(a ) = Reaktionen: c(ha) V(HA) V TTT = 18,18 mmol/l A H 2 O HA OH Koncentrationen vid jämvikt (mmol/l) 18,18 x x x K b = [HA][OH ] [A ] = x x = K w = 1,008 10 14 mmm ( ) 2 l 0,01818 x K a 5,37 10 7 mmm/l x = [OH ] = 1,8464 10-5 mol/l = 1,85 10-5 mol/l e) 3 p n(co 2 ) = p V = R T 1,01325 bar 1,413 dm3 0,08314 bar dm3 mol K 273,15 K = 63,04 mmol m(c) = n(co 2 ) M(C) = 0,75716 g n(h 2 O) = m M = 43,575 mmol m(h) = 2 n(h 2O) M(H) = 0,08784 g m(o) = 1,00g m(c) m(h) = 0,155 g 15,5 m-%

Uppgift 12 7 p I M = I Na + I K + I Cl = V M + V Na R 1 + V M V K R 2 + V M V Cl R 3 Den sista termen = 0, eftersom cellens vilomembranpotential är samma som Cl-jonens vilomembranpotential d.v.s V M = V Cl. I M = 0 V M + V Na R 1 + V M V K R 2 = 0 R 2 = V M V K V M + V Na R 1 71 mv 88 mv R 2 = 1000,0 Ω 130 Ω 71 mv + 61 mv (Talvärdena måste sättas in som egenvärden.) Uppgift 13 9 p a) (3 p) Djupet hos bukspottkörtelns övre yta, dvs. fettlagrets tjocklek (d 1 = 3,0 cm) fås direkt ur figur A. Djupet hos tumörens övre yta (d 2 ) kan räknas med hjälp av tidsförskjutningarna samt ljudets hastighet. Ur figur B ser man tidsförskjutningarna vid bukspottkörtelns övre yta (den första pulsen, t 1 ) samt vid tumörens övre yta (andra pulsen, t 2 ). Ur tabellen i formelsamlingen får man att ljudets hastighet (c 2 ) i bukspottkörtelvävnaden är 1560 m/s. Då man beräknar djupet bör man komma ihåg att ultraljudspulsen måste röra sig i två riktningar från ultraljudssensorn till gränsskiktet samt från gränsskiktet tillbaka till sensorn. Då kan man för det efterfrågade djupet skriva den enkla ekvationen: t 2 t 1 d 2 = d 1 + (d 2 d 1 ) = d 1 + c 2 = 0,030 m + 1560 m s (60 10 6 s 41 10 6 s) 2 2 0,04482 m 4,5 cm b) (6 p) Enhet för dämpningsfaktor var fel i formelbilaga. Den skulle vara m -1. Svaret med båda alternativa godkänns. Uträkning med enhet cm -1 Låt trycket för den ursprungliga ultraljudspulsen vara p 0. Fettvävnaden (tjocklek d 1 = 3,0 cm) dämpar ultraljudpulsens tryckamplitud exponentiellt enligt dämpningslagen. Dämpningsfaktorn (α 1 ) för fettvävnaden fås ur tabellen i formelbilagan och är 6,91 cm -1.

Trycket (p 1 ) för ultraljudspulsen då den anländer från fettvävnaden till bukspottkörteln är: p 1 = p 0 e α 1d 1 = p 0 e 6,91 1 cc 3,0cc 9,933 10 10 p o Vid gränsskiktet för fettvävnaden och bukspottkörteln återreflekteras en del av ultraljudspulsen och en del penetrerar gränsskiktet. Transmissionskoefficienten (T) bestämmer den relativa storleken på den tryckamplitud som passerat gränsskiktet. Man beräknar transmissionskoefficienten för gränsskiktet mellan fettvävnaden och bukspottkörteln. Ur tabellen i formelsamlingen fås att den akustiska impedansen (Z 1 ) för fettvävnaden är 1,35 10 6 kg m -2 s -1 och den akustiska impedansen (Z 2 ) för bukspottkörtelvävnaden är 1,72 10 6 kg m -2 s -1. Således är transmissionskoefficienten: T = 1 R = 1 Z 2 Z 1 = 1 1,72 106 1,35 10 6 Z 2 +Z 1 1,72 10 6 +1,35 106 1 0,1205 = 0,8795 Följaktligen är tryckamplituden som penetrerat gränsskiktet: p 2 = Tp 1 = 0,8795 9,933 10 10 p o 8,736 10 10 p o Bukspottkörtelvävnaden (tjocklek d 2 = 1,5 cm) minskar ytterligare tryckamplituden exponentiellt enligt dämpningslagen. Dämpningskoefficienten (α 2 ) för bukspottkörtelvävnaden fås ur tabellen i formelsamlingen och den är 11,17 cm -1. Då ultraljudspulsen från bukspottkörtelvävnaden anländer till tumörens övre yta är dess tryck: p 3 = p 2 e α 2d 2 = 8,736 10 10 p o e 11,17 1 cc 1,5 cc 4,621 10 17 p o Således återstår ca 5 10 15 % av den ursprungliga ultraljudspulsens tryckamplitud då den anländer till tumörens övre yta, innan den reflekteras från och penetrerar gränsskiktet mellan bukspottkörteln och tumören. Uträkning med enhet m -1 Låt trycket för den ursprungliga ultraljudspulsen vara p 0. Fettvävnaden (tjocklek d 1 = 3,0 cm) dämpar ultraljudpulsens tryckamplitud exponentiellt enligt dämpningslagen. Dämpningsfaktorn (α 1 ) för fettvävnaden fås ur tabellen i formelbilagan och är 6,91 m -1. Trycket (p 1 ) för ultraljudspulsen då den anländer från fettvävnaden till bukspottkörteln är: p 1 = p 0 e α 1d 1 = p 0 e 6,91 1 m 0,030 m 0,8128 p o Vid gränsskiktet för fettvävnaden och bukspottkörteln återreflekteras en del av ultraljudspulsen och en del penetrerar gränsskiktet. Transmissionskoefficienten (T) bestämmer den relativa storleken på den tryckamplitud som passerat gränsskiktet. Man beräknar transmissionskoefficienten för gränsskiktet mellan fettvävnaden och bukspottkörteln. Ur tabellen i formelsamlingen fås att den akustiska impedansen (Z 1 ) för fettvävnaden är 1,35 10 6 kg m -2 s -1 och den akustiska impedansen (Z 2 ) för bukspottkörtelvävnaden är 1,72 10 6 kg m -2 s -1. Således är transmissionskoefficienten: T = 1 R = 1 Z 2 Z 1 = 1 1,72 106 1,35 10 6 Z 2 +Z 1 1,72 10 6 +1,35 106 1 0,1205 = 0,8795 Följaktligen är tryckamplituden som penetrerat gränsskiktet: p 2 = Tp 1 = 0,8795 0,8128 p 0 0,7149 p 0 Bukspottkörtelvävnaden (tjocklek d 2 = 1,5 cm) minskar ytterligare tryckamplituden exponentiellt enligt dämpningslagen. Dämpningskoefficienten (α 2 ) för bukspottkörtelvävnaden fås ur tabellen i formelsamlingen och den är 11,17 m -1. Då ultraljudspulsen från bukspottkörtelvävnaden anländer till tumörens övre yta är dess tryck:

p 3 = p 2 e α 2d 2 = 0,7149 p 0 e 11,17 1 m 0,015 m 0,6046 p 0 Således återstår ca 60 % av den ursprungliga ultraljudspulsens tryckamplitud då den anländer till tumörens övre yta, innan den reflekteras från och penetrerar gränsskiktet mellan bukspottkörteln och tumören. Uppgift 14 4 p a) 2 p p = F A = F πr 2 = 4,4 N π( 0,0086 m) 2 2 = 75,747 kkk 76 kkk b) 2 p h = p = 9,4 kkk = 0,9196 m 92 cc ρg 1042 kk m 3 9,81m s 2