Martin tar helst i trä För Martin Björnson är möbelskapandet en kraft som inte går att stoppa. Bordet Stella med sidor likt en stjärna visades 2010 på Stockholms möbelmässa. 72 DISAJN
Oavsett om Malmöbaserade formgivaren Martin Björnson gör ett lekfullt ballerinabord, en förvillande hylla eller en smäcker pall, är det en faktor som alltid är konstant. Den passionerade kärleken till materialet trä. Av Ina Simonsen. Foto Sofi Sykfont. På andra sidan av den stora asfalterade innergården står möbeldesigner Martin Björnson och kisar mot solen. Vi är vid hans kombinerade studio och verkstad, bara ett stenkast från stationen Triangeln, mitt i centrala Malmö. Hej, välkommen! Kom in. Det är lite rörigt men det funkar nog, hälsar han mig. Och visst är här mycket som slåss om utrymmet. Matbordet Stella, ett av Martins senaste alster, står kvar på kontoret sedan fotograferingen för Disajn. Det gör också lekfulla bordet Elsa. Med sina ballerinafötter är det faktiskt ännu roligare när det, som nu, ligger med benen i vädret. Just Elsa väckte en hel del uppmärksamhet när det visades på en mässa i Köpenhamn för några år sedan. En producent hörde av sig och var intresserad av ett samarbete, men sedan slog finanskrisen till och allt har dragit ut på tiden. Generellt är det väldigt långa ledtider i den här branschen. Från det att jag ritat en möbel till dess att den DISAJN 73
kommer ut i butik kan det ta fem år, säger Martin. Tillbaka till den välfyllda verkstaden. Självklart finns här några varianter av hyllan Fack, de som nästan ser ut att växa ut ur väggen. Runt hörnet, precis vid skrivbordet, står pallen Sitta Ribb. I dagsläget är det just denna duo som finns ute i butik. Den är producerad av Martin Björnson under namnet Morphos, som för övrigt är det grekiska ordet för form. Lokalproducerade möbler Verksamheten är som synes tvådelad. Det är Martin, designern, och Morphos, möbelproducenten. Martin spår att det kommer att bli allt vanligare med möbeltillverkning i mindre skala, där mer är lokalproducerat. Det finns en marknad för miljövänliga kvalitetsmöbler, konstaterar han och säger i samma andetag: Det måste det också finnas. Vi kan inte fortsätta slösa resurser. I det avseendet har du ett stort ansvar som designer, menar Martin. En fråga många formgivare brottas med är vad som ger oss rätt att tillföra världen ännu mer prylar. För mig blir ett svar att om jag gör en möbel i massivt trä, så håller den förhoppningsvis jättelänge. Skulle den inte göra det blir det i alla fall inget skadligt avfall kvar. Martin menar att han som designer utvecklas hela tiden. Jag får en djupare och djupare insikt om hur det jag formger påverkar både mig själv, tillverkaren, brukaren och i förlängningen miljön. Jag närmar mig min egen sanning, både som designer och producent, säger han. Att veta att han gör något han kan stå för till 100 procent, ger en ännu större stolthet över slutresultatet, förstås. Det går ju fortfarande att göra möbler som faktiskt håller om 200 år. Vackra, bra möbler vårdar vi och vill behålla. Tröttnar vi trots allt på dem kan vi lämna dem vidare, säger Martin. Valde trä framför bilar Det var när Martin i början av 2000-talet arbetade som grafisk formgivare på BMW Rover ( Jag trodde verkligen det var mitt drömjobb ) som han insåg att han behövde jobba med något mer praktiskt. Att valet föll på att designa och bygga trämöbler hade flera orsaker. Många har nog en ganska romantisk bild av möbelsnickaryrket, den kanske jag också var drabbad av. I själva verket är det väldigt hårt arbete om du ska kunna försörja dig, säger Martin. Mer än något annat var det nog ändå den stora kärleken till materialet, till trä, som var avgörande. Det föll sig naturligt. Jag har alltid haft nära till det materialet, berättar han. Martin har alltid gillat att slöjda och märkte tidigt att han hade en fallenhet för det. Inte ens den höga omsättningen på slöjdlärare under skoltiden förmådde släcka glöden. Martin har alltid gillat att slöjda. Att han nu får skapa i trä när och hur mycket han vill, är rena önskedrömmen. En färgsprakande bläckfiskpall, Octopus. Skissboken fungerar som en visuell kom ihåg-lapp. Martin Björnson har lätt att tänka tredimensionellt och hoppar i tanken mellan estetik och funktion. 74 DISAJN Det var längtan efter att göra något mer praktiskt som en gång fick Martin att söka sig till möbeldesign och möbelsnickeri.
I en annan artikel skrevs att det som drev mig till att bli möbelsnickare och formgivare var att jag bara fick en trea i träslöjd på högstadiet. Haha, nog var det surt att jag fick ett för lågt betyg, men riktigt så var det ändå inte, påstår Martin. Passionen till trä består, men ibland behövs ändå nya energiinjektioner. Det blev också resultatet när Martin häromsistens gick en gitarrbyggarkurs, som hade den oväntade sidoeffekten att bli en nytändning för möbelskapandet. Kursen förde mig tillbaka till kärleken till materialet. Det är nästan som om trä är skapat för att bygga instrument av. Man känner sig helt ödmjuk. Det är verkligen världens bästa material, menar han. Bakom sig har Martin Björnson ett par oavslutade designutbildningar, men det är inget han ser som ett nederlag. Snarare tvärtom. Jag har svårt att stå ut med saker. Livet pågår nu. Jag skulle inte kalla mig otålig, men jag vill att det jag gör ska kännas bra. Därför är jag ganska kräsen. Det kostar att gå utbildningar och är jag inte nöjd tänker jag att det finns bättre sätt att skaffa kunskapen jag behöver. Lärling hos Søren Risvang Han har ändå fått med sig mycket värdefulla erfarenheter från utbildningarna, avslutade eller inte, och det var när han läste produktdesign på en dansk folkhögskola som han bestämde sig för att lära sig snickra ordentligt. De hade en pytteliten träverkstad, men jag fick ändå en bra inblick i jobbet, berättar Martin. Så småningom fick han en lärlingsplats hos möbelsnickare Søren Risvang i Köpenhamn. Det var otroligt lärorikt. Jag är väldigt glad för den tid jag fick där. Att Martin trots detta inte har något gesällbrev att rama in och sätta upp på väggen har han lätt att stå ut med. Visst kan jag tänka att det vore trevligt för mig personligen, för att känna att jag avslutat den delen, men det är absolut inget som legat mig i fatet, menar Martin. Snickarskickligheten Martin byggt upp under åren är en stor styrka redan när en möbel är på skisstadiet. Eftersom jag kan hantverket vet jag vad man behöver tänka på för att rita bra möbler som man kan producera rationellt. Och det är i skissblocket allt börjar. Så fort Martin slår upp en blank sida finns idéerna där. Jag använder mina skissböcker som visuella komihåg-lappar. Skisserna är ofta väldigt enkla, rentav fula ibland, och kanske säger de inte någon annan så mycket. Jag har lätt att tänka tredimensionellt och att känna vad som funkar. I tanken hoppar jag hela tiden fram och tillbaka mellan funktion och estetik. Från en ganska enkel skiss går jag till något som är lite mer måttspecifikt, helt för hand. Jag använder aldrig dator till det här, berättar han. Nästa steg blir en mock-up, en modell av möbeln som inte behöver vara i det riktiga materialet. Den är viktig för Detalj från pallen Sitta Ribb. Sitta Ribb är Martin Björnsons bästsäljare. Hyllorna Fack ser nästan ut att växa ut från väggen. Omsorg om detaljer parat med lekfullhet. Bordet Elsa står på tå.
76 DISAJN att få en känsla för det färdiga resultatet och gör att det syns väldigt tydligt vad som behöver justeras. Till sist tycker jag att det tillför mycket att göra en prototyp i det material som utgör den färdiga möbeln. Processen är på många sätt väldigt handfast och praktisk. Det är mycket tack vare att jag har så nära till materialet. Jag har tagit ett aktivt val att ha en egen, välutrustad verkstad även om det är en ekonomisk risk. Det har varit ett strategiskt beslut. Det kostar men det ger också mycket möjligheter, tycker Martin. Belöningen för allt slit kan naturligtvis vara att bli utsedd till Årets formgivare, som Martin blev 2010 av Magasinet Skåne, eller att Sitta ribb nominerats till Årets sak 2009 på Designtorget. Men framför allt är det de stunder då allt bara flyter på som gör jobbet mödan värt. Ibland har man bara flow. Jag hamnar i någon form av meditativt tillstånd. Det är säkert samma sak för alla som jobbar med något de älskar. Möbeldesign är re-design Inspirationen hittar Martin överallt. Det kan vara allt möjligt. Småprylar, möbler. Jag kan se en detalj, och tänka det är det där det handlar om, säger Martin. Förut köptes mycket inspirationsprylar på loppis, men numera skonar han plånboken och istället går mobilkameran varm. Jag försöker hålla mitt öga öppet. Jag vet inte när jag stöter på något. Det gäller att vara observant hela tiden. Men det är inte alltid inspirationen kommer utifrån. Trä i sig själv har så mycket inneboende egenskaper, och det kan föda många idéer. Det finns alltid saker att förfina. All möbelformgivning handlar ju egentligen om re-design. Funktionen att sitta är sedan länge uppfylld av åtskilliga tusentals stolar, men det gäller att göra det på ett nytt sätt. Jag plockar upp och mixar det som känns bra för mig. När jag ber honom beskriva vad som kännetecknar en möbel signerad Martin Björnson blir han först tyst en stund. Jag ser ofta en grafisk tydlighet, en linjeföring som svänger, och så detta att materialet används på ett förnuftigt sätt i förhållande till formen, säger han till slut. Danska möbelformgivaren Hans J. Wegner är en stor inspirationskälla. Har jag någon husgud är det han. Han hade ett förhållningssätt till sitt eget skapande som tilltalar mig. Till exempel hans tankar om att använda materialet där det behövs och ta bort det där det inte gör någon skillnad för konstruktionen, som då per automatik blir väldigt ärligt och vackert. Det kan jag verkligen aktivt använda, tänja på gränserna. Hur tunn kan jag göra en pinne utan att möbeln går sönder? Det är kul att jobba med de tankarna även optiskt. Var går gränsen för att vi ska ha förtroende nog att våga sätta oss på en möbel? Ständigt kreativ Hemma i lägenheten, som för övrigt ligger i samma kvarter som verkstaden, är Martin inne i slutfasen av en evighetsrenovering. Det kanske inte var så smart att starta eget samtidigt som jag drog igång det projektet, säger han och skrattar. Martin ser fram emot att lämna händig hemma- projektet bakom sig, för att helhjärtat kunna ägna sig åt den egna verksamheten. Ibland kommer jag på att, herregud, jag får verkligen göra det här. Det är ju inte klokt vilket privilegium. Jag kan komma på en idé mitt i natten och inse att, jamen visst ja, jag kan ju bara gå till verkstaden och sätta igång att jobba. Det är en fantastisk möjlighet och det gäller att påminna sig om det! Skissblocket är fullt. Vad som blir nästa Martin Björnsonmöbel handlar främst om vilken av idéerna som får det att klia mest i fingrarna. Jag älskar att rita möbler, det är en kraft som inte går att stoppa. [d] Ända sedan han var barn har Martin älskat att arbeta med trä, en kärlek som inte försvunnit med åren. Martin Björnson Ålder: 36. Bor: Centrala Malmö. Bakgrund: Har arbetat som lärling hos möbelsnickare Søren Risvang och bland annat läst möbelformgivning på Högskolan för Design och Konsthantverk vid Steneby. Gör: Frilansar som grafisk formgivare och möbeldesigner. Äger och driver möbelproducenten Morphos. Aktuell med: Medverkar som designer i projektet Skud på Stammen, Danmark. Visar ett projekt på Form/Design center, Malmö, under hösten. På fritiden: Musiken är största passionen. Sjunger, spelar gitarr och saxofon, bikram yoga, friluftsliv. Inspireras av: Naturen. Förebilder: Hans J. Wegner, Tapio Wirkkala och morfar.