ANLÄGGNINGSPROJEKT INOM ALLMÄNBILDANDE UTBILDNING - GUIDE OM STATSFINANSIERING

ANLÄGGNINGSPROJEKT INOM ALLMÄNBILDANDE UTBILDNING - GUIDE OM STATSFINANSIERING 2007

Utbildningsstyrelsen Duplikat 4/2007 Layout: Innocorp Oy Elektronisk version: Innocorp Oy ISBN: 978-952-13-3130-5 (häft.) ISBN: 978-952-13-3131-2 (pdf) ISSN 1237-6590 Edita Prima Ab, Helsingfors 2007

INNEHÅLL Förord... 5 1. Anläggningsprojekt... 6 2. Grunderna för statsfinansiering... 7 2.1 Grundläggande utbildning och förskoleundervisning... 7 2.2 Gymnasieutbildning... 7 2.3 Grundläggande konstundervisning...8 3. Finansieringsplanen... 9 3.1 Allmänt... 9 3.2 Förslag till finansieringsplan... 9 3.2.1 Projektets omfattning, kostnadsuppgifter och tidtabell...10 3.2.2 Projektmotiveringar...11 3.2.3 Samprojekt...12 4. Projektplanen... 13 4.1 Allmänt... 13 4.2 Projektplanens innehåll... 13 4.2.1 Läroanstalten och utbildningsanordnaren...14 4.2.2 Den som skrivit projektplanen och kontaktpersonen...14 4.2.3 Byggnadsplatsen...14 4.2.4 Basfakta om projektet...14 4.2.5 Finansiering...15 4.2.6 Motiveringar för projektet...16 4.2.7 Grund för dimensionering...17 4.2.8 Utredning av utrymmesbehov och rumsprogram...18 4.2.9 Projektets byggnadsplaner...19 4.2.10 Anskaffning av lös egendom...19 4.2.11 Projektets kostnader...20 5. Ansökan om statsandel... 21 5.1 Allmänt... 21 5.2 När projektet kan påbörjas... 21 5.3 Innehållet i ansökan om statsandel...22 6. Anmälan om påbörjande... 23 6.1 Allmänt... 23 6.2 Innehållet i anmälan om påbörjande... 23 7. Preliminär projektredovisning... 25 7.1 Allmänt... 25 7.2 Innehållet i den preliminära projektredovisningen... 25

8. Anmälan om färdigställande...27 8.1 Allmänt...27 8.2 Innehållet i anmälan om färdigställande...27 9. Projektredovisning...28 9.1 Allmänt...28 9.2 Innehållet i projektredovisningen...28 10. Om verksamheten upphör...30 11. Pris per enhet...31 12. Bestämmelser om och anvisningar för planering och byggande...32 12.1 Läroplansgrunderna...32 12.2 Lagstiftning och bestämmelser...32 12.2.1 Lagstiftning som gäller verksamheten... 32 12.2.2 Lagstiftning om finansiering... 32 12.2.3 Övrig lagstiftning och övriga bestämmelser... 32 12.3 Statsrådets strategier och program...33 12.4 Regeringsprogrammet...33 12.5 Planeringsanvisningar...34 12.6 Webbsidor...35 Bilagor...36 Process-scheman...36 Statsandelsprocenten för anläggningsprojekt, år 2007...41 Beslut om priser per enhet för anläggningsprojekt...45 Beslut om ändring av undervisningsministeriets beslut om priser per enhet 2006...49 Blanketter för anläggningsprojekt...50 Blanketter för projektplan-allmänbildande läroanstalter...60

FÖRORD Denna guide presenterar praxis för statsfinansieringen av anläggningsprojekt inom allmänbildande läroanstalter (förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning) enligt lagen (635/1998) och förordningen (806/1998) om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Dessutom beskrivs handläggningen av projekten. KAPITEL Förord Guiden är avsedd att ge detaljerad information om hur man skriver ansökningar och handlingar i gällande med anläggningsprojekt. Från och med år 2007 träder en ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (915/2006) i kraft, enligt vilken undervisningsministeriet fortfarande fastställer den riksomfattande finansieringsplanen, medan länsstyrelsen är statsbidragsmyndighet för enskilda projekt. När ni planerar, bygger och utrustar utrymmen skall ni särskilt fästa uppmärksamhet på att slutresultatet skall vara en ändamålsenlig, hälsosam och trygg pedagogisk miljö där man kan röra sig utan hinder. I projektet skall ni beakta statsrådets strategier och program samt det regeringsprogram som är i kraft. Guiden har skrivits av en arbetsgrupp. Den har bestått av: ingenjör Heli Anttalainen som representerade undervisningsministeriet till slutet av år 2005 och sedan Utbildningsstyrelsen, länsstyrelsernas representant överinspektör Riitta Mehtonen från Länstyrelsen i Västra Finlands län, Utbildningsstyrelsens representant överarkitekt Reino Tapaninen och arkitekt Antti Mäki från Arkitektbyrån Sigge Oy, som gjort utkastet till manuskriptet. Guiden finns uppdaterad på Utbildningsstyrelsens webbsidor www.utbildningsstyrelsen >Finansiering Blanketter för statsfinansiering (Blanketter för anläggningsprojekt) finns på undervisningsministeriets webbsidor www.minedu.fi > Understöd > Utbildning >Anläggningsprojekt som gäller läroanstalter Blanketter för projektplan (Projektplanblanketten) finns på Utbildningsstyrelsens webbsidor www.utbildningsstyrelsen >Finansiering 5

1. ANLÄGGNINGSPROJEKT KAPITEL 1. Anläggningsprojekt L 635/1998 31 Med anläggningsprojekt avses byggande, förvärv, grundlig reparation eller motsvarande åtgärder i fråga om lokaler som utgör en funktionell helhet samt anskaffning av lös egendom i samband med sådana åtgärder, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som statsrådet fastställt. A 806/1998 20a Som anläggningsprojekt som förutsätts av verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998), gymnasielagen (629/1998), lagen om grundläggande konstundervisning (633/1998) och bibliotekslagen (904/1998) betraktas en sådan åtgärd enligt 31 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet vars beräknade totalkostnader uppgår till minst 320 000 euro. Kostnaderna består av både byggnadskostnader och anskaffningskostnader för lös egendom. Anskaffning av lös egendom = utrustning = anskaffning av möbler och undervisningsmedel Som totalkostnader som bestämts för att fastställa anläggningsprojekt anses projektets kostnader exklusive mervärdesskatt. Ifall projektets finansiering på grund av invånarantalet och den ekonomiska ställningen i kommunen eller i samkommunens medlemskommuner skulle bli särskilt betungande för utbildningsanordnaren, kan också ett projekt vars kalkylerade kostnader är mindre än den summa i euro som statsrådet fastställt klassificeras som ett anläggningsprojekt. Samma gäller i tillämpliga delar privata utbildningsanordnare. Statsandel kan beviljas utbildningsanordnaren endast för egna utrymmen, vilket innebär att renovering av hyrda lokaler inte är anläggningsprojekt. 6

2. GRUNDERNA FÖR STATSFINANSIERING Staten deltar i finansieringen av anläggningsprojekt i allmänbildande läroanstalter genom att bevilja statsandel. Statsandelen bestäms enligt den utjämnade kalkylerade skatteinkomsten som beräknats per invånare i kommunen och är 25 50 %. Statsandel för ett anläggningsprojekt som är gemensamt för två eller flera kommuner eller en samkommun beviljas för de enskilda kommunernas andel enligt kommunens statsandelsprocent. Statsandelen för en privat läroanstalt bestäms enligt den kommuns statsandelsprocent där projektet genomförs. L 635/1998 42 En privat utbildningsanordnare kan beviljas extra statsunderstöd för anläggningsprojekt inom ramen för anslag som anvisats för ändamålet i statsbudgeten. Utbildningsanordnaren skall göra en framställning om behovet av anslag till undervisningsministeriet, så att undervisningsministeriet kan föreslå att det reserveras anslag i statsbudgeten för läroanstalten i fråga som extra statsunderstöd. Det skall alltså finnas ett separat anslag reserverat för ändamålet i statens budget, innan ett extra understöd kan beviljas. Detta kommer i fråga endast i undantagsfall, och hittills har ingen utnyttjat möjligheten. KAPITEL 2. Grunderna för statsfinansiering Statsandelssystemet som beskrivs i denna guide gäller inte de statliga skolorna. 2.1 Grundläggande utbildning och förskoleundervisning L 628/1998 4 Kommunen är skyldig att ordna grundläggande utbildning för barn i läropliktsåldern som bor på kommunens område och förskoleundervisning året innan läroplikten inleds. Kommunen kan ordna tjänsterna själv eller tillsammans med andra kommuner, eller köpa tjänsterna av en registrerad förening eller en stiftelse för vilken statsrådet beviljat tillstånd att ordna grundläggande utbildning och förskoleundervisning, eller av staten. Kommunen kan också köpa förskoleundervisning av en annan offentlig eller privat tjänsteproducent. L 628/1998 43 Statsandel beviljas utbildningsanordnare för anläggningsprojekt. 2.2 Gymnasieutbildning L 629/1998 3 Undervisningsministeriet kan bevilja en kommun, samkommun eller en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna gymnasieutbildning. Även staten kan vara utbildningsanordnare. L 629/1998 35 Statsandel beviljas utbildningsanordnare för anläggningsprojekt. 7

2.3 Grundläggande konstundervisning KAPITEL 2. Grunderna för statsfinansiering L 633/1998 2 Kommunen kan ordna grundläggande konstundervisning. Undervisningsministeriet kan också bevilja en samkommun, en registrerad sammanslutning eller stiftelse tillstånd att ordna grundläggande konstundervisning. L 633/1998 11 Statsandel beviljas utbildningsanordnare för anläggningsprojekt. 8

3. FINANSIERINGSPLANEN 3.1 Allmänt Undervisningsministeriet fastställer årligen en riksomfattande finansieringsplan för anläggningsprojekt utifrån länsstyrelsernas framställningar för de fyra år som följer på statsbudgetåret. Finansieringsplanen görs upp inom gränserna för anslagsnivån i statsbudgeten. Förslaget till finansieringsplan görs på blanketten för anläggningsprojekt Förslag till finansieringsplan. KAPITEL 3. Finansieringsplanen För att reda ut det riksomfattande totalbehovet av byggande skall utbildningsanordnaren ge en redogörelse till länsstyrelsen för de projekt som skall inledas under perioden för finansieringsplanen och för vilka utbildningsanordnaren inte gör framställning om till den riksomfattande finansieringsplanen. Redogörelsen skall göras på blanketten för anläggningsprojekt Projekt med egen finansiering. 3.2 Förslag till finansieringsplan Utbildningsanordnaren skall göra projektvisa förslag till den finansieringsplan som hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde och skicka dem före årets slut (31.12) till länsstyrelsen i två kopior med bilagor. Förslag skall också göras för projekt som redan ingår i den fastställda finansieringsplanen, för att man skall veta om projektet fortfarande är aktuellt. Samtidigt kan eventuella förändringar i uppgifterna om projektet kontrolleras. Utbildningsanordnaren skall presentera sina projekt i angelägenhetsordning. Tvåspråkiga kommuner skall göra en gemensam angelägenhetsordning för sina skolprojekt. Utbildningsanordnaren skall i förslaget ange om den godkänner att statsandelen betalas ut i efterhand. Länsstyrelsens bildningsavdelning granskar förslaget, förhandlar med utbildnings-anordnaren och gör i mån av möjlighet ett besök i de nuvarande lokalerna. Länsstyrelsen bereder förslaget till finansieringsplan på sitt eget område, placerar projekten i angelägenhetsordning, förhandlar om gemensamma projekt och ber om utlåtanden av landskapsförbunden. Länsstyrelsen gör sitt förslag till riksomfattande finansieringsplan före det datum som undervisningsministeriet ber om (vanligen inom juni månad). Den finansieringsplan som undervisningsministeriet fastställt blir färdig i september-november och läggs ut på ministeriets webbsidor www.minedu.fi >Understöd >Utbildning >Anläggningsprojekt som gäller läroanstalter 9

KAPITEL 3. Finansieringsplanen 3.2.1 Projektets omfattning, kostnadsuppgifter och tidtabell Projektets omfattning skall anges i nyttokvadratmeter (nym 2 ), separat för de nya utrymmena och de som skall renoveras. Ifall projektet utförs i olika skeden skall uppgifterna ges för varje skede. Uppdelningen av projektet i skeden skall ske så att projektet utförs på ett ändamålsenligt sätt. Det betyder inte anslagsreserveringar för olika kalenderår i utbildningsanordnarens plan, utan projektdelar som klart och tydligt genomförs som egna helheter. Ett skede kan pågå i flera år, och olika skeden kan delvis genomföras samtidigt. De byggnadskostnader för ny- och tillbyggnad som berättigar till statsandel bestäms av enhetspriserna i anläggningsprojekt inom undervisnings- och biblioteksväsendet. De kostnader för utrustning inom förskola, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning i nyoch tillbyggnadsprojekt som berättigar till statsandel bestäms av den fastställda höjningen av enhetspriset som beror på utrustningen. I fråga om den grundläggande konstundervisningen skall kostnaderna för utrustning uppskattas utgående från omfattningen av den lösa egendom som anses nödvändig att skaffa. Kostnaderna för den specialutrustning som behövs i specialundervisningen för gravt handikappade skall också uppskattas utgående från omfattningen av de nödvändiga anskaffningarna. Trots att grunden för statsandel för ny- och tillbyggnad bestäms av enhetspriset, skall kommunen göra kostnadskalkyler också för dessa utrymmen med någon allmänt använd räknemetod. Byggnadskostnaderna för renoveringsarbetena skall uppskattas så noggrant som möjligt, helst med en vedertagen räknemetod (t.ex. målpriskalkyl eller uppskattning av byggnadsdel). Anskaffningskostnader i samband med renovering skall uppskattas utgående från den lösa egendom som behöver skaffas. Kostnadsuppgifterna skall presenteras separat för nya utrymmen och utrymmen som skall renoveras, både i fråga om byggande och om anskaffning av lös egendom. Kostnaderna för projekt som redan ingår i den riksomfattande finansieringsplanen skall justeras på basis av planeringsskedet. En kostnadskalkyl för statsandelsprojekt som initieras av en kommunal utbildningsanordnare skall presenteras exklusive mervärdesskatt, men inklusive mervärdesskatt ifall utbildningsanordnaren är privat. Ifall en privat utbildningsanordnare som får statsandel kan dra av den mervärdesskatt som ingår i projektet från mervärdesskatten på affärsverksamheten eller har fått befrielse från skatten av skattemyndigheterna, skall mervärdesskatten inte inkluderas i statsandelsgrunden. Det skall tydligt framgå av handlingarna om mervärdesskatten ingår i kostnaderna eller inte. En redogörelse för avdragsrätt i fråga om mervärdesskatt måste göras. Tidpunkterna för projektets påbörjande och färdigställande skall anges med en månads noggrannhet. Ifall projektet genomförs i flera skeden skall uppgifterna för varje skede presenteras. 10

3.2.2 Projektmotiveringar I förslaget till finansieringsplan skall motiveringarna för projektet och dess angelägenhet ingå. I fråga om utrymmen som skall renoveras skall omfattningen, byggnadsåret och åren för renoveringen redovisas. Ifall renoveringen skett i flera skeden eller utrymmena finns i flera olika byggnader, skall varje skede och/eller byggnad redovisas. Dessutom skall en redogörelse för de genomsnittliga årliga kostnaderna för underhåll under de senaste fem (5) åren ges. En redogörelse för i vilket skick utrymmena befinner sig, som åtminstone grundar sig på en uppskattning skall bifogas förslaget. Bedömning av byggnadens skick = Inspektion av byggnadens skick = sensorisk, utan att bryta sönder strukturer KAPITEL 3. Finansieringsplanen Undersökning av byggnadens skick = Utredning av byggnadens skick = bryter strukturer, innehåller förslag till åtgärder Grundläggande utbildning, förskoleundervisning och gymnasieutbildning Förslaget till finansieringsplan skall bygga på kommunens skolnätsplan. I förslaget skall man i huvuddrag redogöra för kommunens skolnätsplan eller bifoga planen till förslaget. I förslaget till finansieringsplan skall grunden för projektets dimensionering uppges, och den skall bygga på kommunens skolnätsplan. Grunden för kommunens skolnätsplan är: - kommunens läroplan - kommunens värderingar, strategier och verksamhetsplan - det existerande skolnätet - en uppskattning av befolkningsutvecklingen. Nedan ett utdrag ur boken En sund och trygg skolbyggnad, Kaisa Nuikkinen, Utbildningsstyrelsen 2005: Man ställer upp mål för skolnätet, t.ex: - skolresornas maximala längd beroende av barnens ålder - det högsta och det lägsta antalet elevplatser på olika skolnivåer - att stärka den grundläggande utbildningens enhetlighet eller att inrätta administrativt enhetliga grundskolor - att iaktta principen om närskolor - principer för hur specialundervisningen skall ordnas - principer för hur elevvården skall ordnas - att förena nybörjar- och förskoleundervisningen - övrigt samarbete med de olika förvaltningarna - ökade aktiviteter och kulturverksamhet för invånarna - samarbete med den kommersiella servicen och företagslivet - att stöda regionernas livskraft - rättvis fördelning av tjänsterna - enhetliga dimensioneringsprinciper etc. 11

KAPITEL 3. Finansieringsplanen I planeringen av skolnätet kan det vara lämpligt att överväga och ta ställning till samarbete mellan kommuner och läroanstalter samt regionalt samarbete, till virtuella tjänster och eventuella flyttbara enheter. Alldeles särskilt skall man kartlägga verksamheten i de små gymnasierna och samarbetet mellan gymnasiet och yrkesutbildningen. Grundläggande konstundervisning En redogörelse för det fastslagna antalet undervisningstimmar som ligger till grund för statsandelen skall bifogas förslaget till finansieringsplan. 3.2.3 Samprojekt Med samprojekt avses ett anläggningsprojekt som är gemensamt för flera funktioner. Projektet är ett anläggningsprojekt ifall de totala kostnaderna för projektet som bildar en funktionell helhet uppfyller villkoren för ett anläggningsprojekt, även om de olika funktionernas andelar inte gör det. Ett samprojekt kan vara t.ex. ett projekt mellan olika skolformer, mellan skol- och biblioteksväsendet, mellan skol- och idrottsväsendet eller mellan allihopa. Ett samprojekt kan också bestå av ett gemensamt projekt för flera verksamhetsanordnare. Varje verksamhetsanordnare skall göra ett förslag till finansieringsplan för sin egen andel i projektet. Ifall en verksamhetsanordnare står för flera olika verksamheter inom projektet, skall förslagen till finansieringsplan göras för varje verksamhet. I varje förslag skall andelen av vederbörande funktion i projektets nyttoyta anges, både i fråga om byggnadskostnader och om anskaffningskostnader för lös egendom. Dessutom skall kostnaderna presenteras både per aktör och som totalkostnader. I varje förslag till finansieringsplan skall man nämna att det är fråga om ett samprojekt. I fråga om projekt som genomförs i olika skeden skall samprojektets delar i varje skede anges, så att de delar som ingår i samma skede kan behandlas samma år i statsförvaltningen. 12

4. PROJEKTPLANEN 4.1 Allmänt L 635/1998 35 När projektet inlemmats i den riksomfattande finansieringsplanen skall utbildningsanordnaren skriva en projektplan. Senast i detta skede är det bra att kontakta länsstyrelsen. Projektplanen skickas till länsstyrelsen i 2 exemplar c:a 2 år före det datum som i den riksomfattande finansieringsplanen antecknats som påbörjande. KAPITEL 4. Projektplanen För ett projekt som är uppdelat i skeden skall en plan som innehåller alla skeden skrivas, där de olika skedena åtskiljs så att grunden för statsandelen kan fastställas för varje skede. Länsstyrelsen fastställer omfattningen av grunden för statsandelen för projektet utifrån projektplanen, i det fall att projektet är viktigt och det finns statsekonomiska förutsättningar att finansiera det. Sådana anses föreligga då projektet ingår i den riksomfattande finansieringsplanen för anläggningsprojekt, och en befogenhet att fastställa omfattningen av projekt under de kommande åren har reserverats i statsbudgeten. I fråga om nya utrymmen fastställs projektets totala omfattning i nyttokvadratmeter (nym 2 ) och anskaffningskostnaderna för lös egendom, ifall en höjning av enhetspriset inte fastställts för utrustningen (extra utrustning för specialundervisning och grundläggande konstundervisning). I fråga om anläggningsprojekt fastställs den totala nyttoytan och de kostnader som ligger till grund för statsandelen separat för byggande och för anskaffning av lös egendom. Anskaffning av lös egendom = utrustning = anskaffning av möbler och undervisningsmaterial Man ansöker om fastställande av projektets omfattning på blanketten för anläggningsprojekt Projektplan, till vilket man skall bifoga projektplanen och utbildningsanordnarens beslut om godkännande. (För att underlätta arkiveringen skall projektplanshandlingarna vara utan katalogfalsar). 4.2 Projektplanens innehåll Pärmbladet - utbildningsanordnarens namn - läroanstaltens namn - projektnamnet - datering Innehållsförteckning Förteckning över bilagor 13

KAPITEL 4. Projektplanen 4.2.1 Läroanstalten och utbildningsanordnaren Läroanstaltens namn och kontaktuppgifter Utbildningsanordnare och kontaktuppgifter 4.2.2 Den som skrivit projektplanen och kontaktpersonen Kontaktuppgifter för den som skrivit projektplanen Ansvarig kontaktperson för projektplanen hos utbildningsanordnaren med kontaktuppgifter 4.2.3 Byggnadsplatsen Besöksadress Ägare eller innehavare av fastigheten och byggplatsen Planläggningsläge Total byggnadsrätt, utnyttjad / icke utnyttjad 4.2.4 Basfakta om projektet En kort verbal beskrivning av projektet. Projektets omfattning (nym², brm², m³) samt uppgifter om kostnader och tidtabell för varje skede och funktion. Byggnadskostnaderna och anskaffningskostnaderna för lös egendom skall presenteras separat. Båda skall anges på samma prisnivå. För kostnadernas prisnivå skall mån/år och/eller poängtalet för index anges. (Byggnadskostnader, byggnadskostnadsindex och utrustning, underindex för partiprisindex investeringsvaror.) Datum för påbörjande och färdigställande av projektet/skedet skall anges med en månads noggrannhet. 14

Exempel på hur uppgifterna för ett samprojekt uppdelat i skeden kan presenteras: Projektets tidtabell, omfattning och kostnader Prisnivå mån/år, poängtal för index, Moms 0 % Skede och tidtabell skede 1 mån/år mån/år skede 2 mån/år mån/år skede 3 mån/år mån/år Skola Bibliotek Idrott Annat Sammanl. Skola Bibliotek Idrott Annat Sammanl. Skola Bibliotek Idrott Annat Sammanl. Hela projektet sammanlagt Omfattning nym² Verksamhetsanordnare Byggnadskostnader/ Anskaffningskostnader för lös egendom/ Kostnader sammanlagt/ KAPITEL 4. Projektplanen Ifall utrymmen för olika skolformer ingår i projektet, skall dessa delar särskiljas. nym²= nyttoyta I statsandelssystemet betraktas endast sådana utrymmen som definieras i undervisningsministeriets dyrortsklassificering 161/1999 som nyttoyta. Till nyttoytor räknas inte trafikrum och tekniska utrymmen, eftersom lokalernas enhetspris innehåller kostnaderna för nämnda lokaler. 4.2.5 Finansiering I projektplanen skall en redovisning för hur projektet ingår i utbildningsanordnarens ekonomiska plan bifogas. I fråga om ett samprojekt mellan flera kommuner, skall varje kommuns andel redovisas. 15

KAPITEL 4. Projektplanen 4.2.6 Motiveringar för projektet Projektets behövlighet och omfattning skall motiveras i detalj, så att dess omfattning kan fastställas. 4.2.6.1 Redogörelse för nuläget Omfattningen av de existerande utrymmena, byggnadsår, renoveringsår, teknisk kondition och funktionella brister skall redogöras. En undersökning av byggnadens skick skall bifogas. Bedömning av byggnadens skick = Inspektion av byggnadens skick = sensorisk, utan att bryta sönder strukturer Undersökning av byggnadens skick = Utredning av byggnadens skick = bryter strukturer, innehåller förslag till åtgärder 4.2.6.2 Målen för läroanstaltens verksamhet Läroanstaltens nuvarande verksamhet och mål för framtiden. 4.2.6.3 Målen för den fysiska miljön - pedagogiska mål - funktionalitet (också för andra användare) - hälsosamhet och trygghet - tillgänglighet - estetisk och trivsam miljö - flexibilitet och mångsidigt användbar - utrymmeseffektivitet (brm²/nym², bm³/brm²) - tomten, gårdsarrangemang - tekniska lösningar - livscykelkostnader - mm. Livscykelkostnaderna består av anskaffnings- service- och underhållskostnader under byggnadens livscykel. 4.2.6.4 Alternativa lösningar Alternativa lösningar måste utredas och särskilt skall möjligheterna till samarbete kartläggas, innan man beslutar om hur projektet skall utföras. En jämförelse av lönsamheten för olika alternativ skall göras, och den lösning man kommit fram till skall motiveras i projektplanen. Ett byggnadsprojekt kan ersättas genom att man köper eller hyr befintliga lokaler eller genom att man omorganiserar verksamheten i de befintliga lokalerna. 4.2.6.5 Följder, om projektet inte genomförs En utredning av vilka följder det får för anordnandet av utbildning om projektet inte genomförs alls, eller om det uppskjuts. 16

4.2.7 Grund för dimensionering 4.2.7.1 Grundläggande utbildning, förskoleundervisning och gymnasieutbildning Enskilda projekt skall basera sig på kommunens utvecklingsplan för skolnätet vilken skall bifogas projektplanen. Följande uppgifter angående projektets behövlighet skall ges: Elevprognos Statistik över elevantal per årskurs under de två senaste läsåren och kommande utveckling för åtminstone de 13 påföljande åren skall presenteras. Antalet elever i specialundervisning i klass skall anges separat. För de senare åren kan utvecklingen anges i femårsperioder. Till projektplanen skall en elevprognos för hela kommunen och för dem som projektet gäller bifogas. KAPITEL 4. Projektplanen I allmänhet dimensioneras projektet utgående från medeltalet av elevantalen under prognosperioden. Ifall elevantalet är antingen sjunkande eller stigande under hela prognosperioden, är det bäst att använda prognosen för prognosperiodens sista år som dimensioneringsgrund. I fråga om en gemensam grundskola för två eller flera kommuner, skall elevantalen anges separat för varje kommun. I fråga om gymnasieutbildning skall antalet elever i den egna kommunen och från andra kommuner ges separat. Ange klart och tydligt vilken grund ni valt för projektets dimensionering. Dimensioneringen av utrymmena måste utgå från dimensioneringsgrunden. Elevprognoserna kan anges på projektplanblanketten Elevprognoskommun och Elevprognosprojekt Undervisningsgrupper och antal veckotimmar Dimensioneringen av undervisningsutrymmen för årskurserna 1 6 i den grundläggande utbildningen, för förskolan och för specialundervisningen i klass utgår från hemklassprincipen, och i dessa fall skall antalet undervisningsgrupper och gruppstorlekarna anges. I fråga om årskurserna 7 9 och gymnasieutbildningen inverkar utbudet av valfria ämnen eller kurser på ett avgörande sätt på behovet av utrymmen. För att behovet skall kunna definieras måste veckotimantalet i olika läroämnen och gruppernas storlek klargöras. Det totala veckotimantalet enligt elevantalet skall grunda sig på den elevvisa timresurs som kommunen godkänt. För statsandelsgrunden godkänns i fråga om årskurserna 7 9 högst 1,5 timmar per elev + 35 timmar per åldersklass, och i fråga om gymnasiet högst 136 timmar + 1,05 timmar per elev för den del som överskrider 70 elever. En normalbelastning av undervisningsutrymmen är 27 30 timmar i veckan. I allmänhet är belastningen i grundskolan 27 timmar på grund av kortare arbetsdag och arrangemang kring skoltransporter. I de stora städerna är belastningen minst 30 timmar, både i den 17

KAPITEL 4. Projektplanen grundläggande utbildningen och i gymnasieutbildningen. Dimensioneringen av gymnasieutbildningen utgår från att den tar tre år. (Ett fjärde år ökar inte den studerandes sammanlagda antal timmar.) Ange de timmar som kräver utrymmen för ämnesundervisning i årskurserna 1 6 och i specialundervisningen i klass, ifall dessa påverkar dimensioneringen av utrymmen för ämnesundervisning. Veckotimmarna och gruppstorlekarna kan anges på projektplanblanketten Utredning av veckotimmar och gruppstorlekar. Personal Den personal som krävs för det dimensionerade elevantalet särskiljs på följande sätt: lärare, assistenter/biträden, elevvårdspersonal, kökspersonal, personal för fastighetens skötsel och service etc. 4.2.7.2 Grundläggande konstundervisning Den grundläggande konstundervisningen borde i främsta rummet ordnas i andra läroanstalters lokaler. Statsandel beviljas närmast för projekt i sådana läroanstalter för vilka det antal undervisningstimmar som används som grund för statsandel i fråga om driftskostnader är fastställt, om de egna lokalerna behövs till för verksamheten. Antal studerande och undervisningstimmar Dimensioneringen av utrymmen utgår högst från det antal undervisningstimmar som fastställts som statsandelsgrund. Statistik över antal studerande och undervisningstimmar skall ges för åtminstone de två senaste åren och en motiverad presentation av den kommande utvecklingen. Ifall prognostiserade utvecklingen avviker mycket från den nuvarande, skall prognosen motiveras och andra utredningar som stöder den läggas fram. Det årliga antalet timmar förvandlas till ett genomsnittligt antal veckotimmar, som delas in i undervisning som sker i olika stora grupper och olika slags lokaler. Undervisningstimmarna och grupperna av studerande kan anges på projektplanblanketten Undervisningstimmar och studerandegrupper. 4.2.8 Utredning av utrymmesbehov och rumsprogram Utredningen av behoven av utrymmen skall göras utgående från det antal elever som används för dimensioneringen. Den kan göras på projektplanblanketten Rumsprogram, där det teoretiska behovet av utrymmen, de nuvarande rummen, de som skall repareras och de nya utrymmen som skall byggas. Dessutom skall de utrymmen som utbildningsanordnaren själv bekostar och de som andra aktörer kommer att använda anges. Ifall de nuvarande rummen befinner sig i flera olika byggnader, eller om utrymmena byggs stegvis, skall ett teoretiskt rumsbehov för hela projektet anges och ett eget rumsprogram för varje byggnad/skede samt ett sammandrag av helheten göras. 18

I ett renoveringsprojekt kan ni göra ett rumsprogram för varje rum på projektplanblanketten Rumsprogram, och överföra uppgifterna på blanketten Utrymmesprogram. För grundläggande konstundervisning kan en utredning av behovet av utrymme och ett utrymmesprogram göras på projektplanblanketten Rumsprogram för grundläggande konstundervisning. Ifall läroanstalten avsäger sig de nuvarande lokalerna efter att projektet avslutats, antingen i sin helhet eller delvis, skall en utredning ges av orsaken till avlåtelsen, av antalet rum/lokaler, av deras skick och lämplighet för läroanstaltens verksamhet. Ifall läroanstalten hyr lokaler skall en utredning ges av antalet rum/lokaler, av deras skick, lämplighet, användningsmöjligheter och anges om avsikten är att avsäga sig lokalerna efter att projektet avslutats. KAPITEL 4. Projektplanen 4.2.9 Projektets byggnadsplaner I planeringsskedet behövs inte planerna för ny- och tillbyggnad, men det är bra att skicka skissplanerna till länsstyrelsen senast i samband med ansökan om statsandel. För att behovet av ändrings- och renoveringsprojekt skall kunna motiveras och för att kostnadskalkylens riktighet och behörighet skall kunna bedömas samt projektets funktionsduglighet kontrolleras skall (arkitekt-)planer på L2-nivå, med situationsplan 1:500, planritningar, skärningsritningar och fasader 1:100 samt en utredning av arbeten som skall göras, t.ex. en redogörelse för byggnadssätt (även VVSEA-arbeten) bifogas projektplanen. Ifall projektet är uppdelat i skeden, skall gränserna mellan de olika skedena märkas ut tydligt på ritningarna, liksom också gränsen mellan tillbyggnad och renovering. Redogörelsen för arbeten skall också göras för varje skede. På ritningarna skall de konstruktioner som skall rivas, de gamla och de nya konstruktionerna tydligt utmärkas. Även rumsytorna skall utmärkas, och de skall motsvara ytorna i rumsprogrammet och kostnadskalkylen. Dessutom skall de nya och de gamla utrymmenas ändamål och fasta inredning anges, liksom rummens höjd. I planeringen skall man ta hänsyn till tillgängligheten. Ifall flyttbara möbler ritas in skall de utmärkas med streckade linjer. På situationsplan skall alla gårdsarbeten, trafikarrangemang och fasta konstruktioner märkas ut. 4.2.10 Anskaffning av lös egendom Anskaffning av lös egendom = utrustning inbegriper möbler, undervisningsredskap och apparatur (men inte läromedel) Lagen om finansiering av undervisning och kultur: anskaffning av lös egendomundervisningsministeriets beslut om pris per enhet i anläggningsprojekt inom utbildning och kultur: utrustning 19

KAPITEL 4. Projektplanen För utrustning av nya lokaler i den grundläggande utbildningen, i förskoleundervisningen och i gymnasieutbildningen fastslås årligen en höjning av enhetspriset (i euro). Utrustning av dessa lokaler behöver alltså inte motiveras separat. Höjningen av priset per enhet för utrustning inbegriper inte den specialutrustning som undervisningen av gravt handikappade kräver, så denna del av utrustningen skall presenteras separat med motiveringar. I den grundläggande konstundervisningen har en höjning av enhetspriset för utrustning inte fastslagits, så utrustningen av lokaler för denna skall presenteras separat med motiveringar. För anskaffning av lös egendom i samband med renovering skall en motiverad anskaffningslista med kostnader presenteras. 4.2.11 Projektets kostnader 4.2.11.1 Byggnadskostnader För nya lokaler bestäms grunden för statsandelen av det fastställda enhetspriset det år statsandelen beviljas. Utbildningsanordnaren måste dock göra en kostnadskalkyl för dessa lokaler också, med användning av en pålitlig metod för uträkning av byggnadskostnader. I projektplanen skall en kostnadskalkyl för lokalerna och en uppskattning av statsandelsgrunden uträknad utgående från prisen per enhet presenteras. I fråga om renoveringsprojekt skall projektplanen innehålla en kostnadskalkyl för de arbeten som skall göras. Kostnadskalkylen skall presenteras i sådan omfattning att man på basis av den kan bedöma om den motsvarar de arbeten som skall göras och om den är rimlig med tanke på dessa arbeten. Det räcker inte med enbart ett sammandrag av kostnadskalkylen. Det är bäst att göra kostnadskalkylen med hjälp av en allmänt godtagen metod (t.ex. riktpriskalkyl eller byggnadsdelskalkyl). I kostnadskalkylen skall nämnas tidpunkten för prisnivån (poängtal för byggnadskostnadsindex eller mån/år). Man skall inte ge en prognos för hur mycket kostnaderna väntas stiga tills projektet skall genomföras. Däremot skall det tydligt framgå om mervärdesskatt ingår i kostnaderna eller inte. 4.2.11.2 Anskaffningskostnader för lös egendom När det gäller nya utrymmen för grundläggande utbildning, förskoleundervisning eller gymnasieutbildning kan anskaffningskostnaderna för lös egendom uppskattas utgående från den höjning av enhetspriset som beror på utrustningen. När det är aktuellt att göra ett anskaffningsprogram för anskaffning av lös egendom, skall en kostnadskalkyl i sådan omfattning bifogas att man kan uppskatta kostnadernas behörighet i avseende på storleken av anskaffningen av lös egendom. I kostnadskalkylen skall nämnas tidpunkten för prisnivån (poängtal för partiprisindexets underindex investeringsvaror poängtal eller mån/år). Man skall inte ge en prognos för hur mycket kostnaderna väntas stiga tills projektet skall genomföras. Däremot skall det tydligt framgå om mervärdesskatt ingår i kostnaderna eller inte. 20

5. ANSÖKAN OM STATSANDEL 5.1 Allmänt Länsstyrelsen beviljar statsandel för anläggningsprojekt inom allmänbildande utbildning inom ramen för de befogenheter som reserverats i statsbudgeten för ändamålet. I budgeten är också den andel av beviljningsbefogenheterna fastställd som kan beviljas medan projektet pågår. Statsandel beviljas på ansökan. I beslutet att bevilja statsandel bekräftar länsstyrelsen grunden för statsandelen i euro, vilken är bunden till byggnadskostnadsindex i januari det år som andelen beviljas, och beslutar om statsandelen betalas medan projektet pågår eller som efterfinansiering. KAPITEL 5. Ansökan om statsandel L 635/1998 45 F 806/1998 21 Utbildningsanordnaren skall skicka ansökan om statsandel till länsstyrelsen inom det år som föregår projektet. I fråga om ett projekt som genomförs stegvis skall för varje skede skrivas en separat ansökan. Till länsstyrelsen skickar man endast ansökan om statsandel för de(t) skede(n) som skall inledas följande år. Ansökan för senare skeden skickas först året innan de inleds. Ansökan om statsandel sker på blanketten för anläggningsprojekt Ansökan om statsandel och -understöd. 5.2 När projektet kan påbörjas L 635/1998 37 Anläggningsprojekt skall påbörjas det år då statsandelsbeslutet har fattats eller året därpå, annars förfaller beslutet. Statsbidragsmyndigheten kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan statsandelsbeslutet har fattats. Då måste en separat ansökan om tillstånd att påbörja projektet skickas till länsstyrelsen. I den ansökan skall de särskilda skälen anges. Undervisningsministeriets praxis har varit att tillstånd att påbörja har kunnat beviljas för projekt som är särskilt brådskande för anordnandet av utbildning, först efter att statsbudgeten för det år som statsandelen är beviljad överlämnats till riksdagen för behandling, undervisningsministeriet fastställt en finansieringsplan där projektet placerats under finansieringsplanens första år, och undervisningsministeriet fastställt den omfattning som används som grund för statsandel. I praktiken betyder detta att man får tillstånd att påbörja ett projekt tidigast i oktober november året innan statsandelen beviljas. 21

5.3 Innehållet i ansökan om statsandel KAPITEL 5. Ansökan om statsandel Tidpunkten när projektet genomförs Ange tidpunkten för påbörjande och den uppskattade tidpunkten när det avslutas med en månads noggrannhet. Projektets omfattning och kostnadskalkyl Ange den omfattning som statsbidragsmyndigheten fastställt separat för nya lokaler och för renovering. Kostnaderna för nya lokaler anges i pris per enhet och för renovering som kostnader fastställda av statsbidragsmyndigheten. Ifall projektets omfattning blir mindre än det som statsbidragsmyndigheten fastställt, skall en redogörelse för omfattningen enligt den nya planen bifogas ansökan om statsandel. Ifall omfattningen inte fastställts, skall uppgifter om omfattningen och kostnaderna enligt projektplanen anges i ansökan. Budget Ange i vilken storlek och med vilken tidtabell projektets finansiering ingår i utbildningsanordnarens budget och verksamhets- och ekonomiplan. Statsandel Utbildningsanordnaren måste i sin ansökan uppge om den godkänner att statsandelen beviljas i efterhand. Ifall samtycke inte nämns och det finns en avsikt att bevilja statsandelen i efterhand, kan statsandel inte beviljas. Utbildningsanordnaren kan i ansökan bifoga motiveringar för behovet av statsandel under projektets gång. Statsandelen bestäms enligt den statsandelsprocent som fastställts för det år statsandelen beviljats kommunen. Statsandelen för en privat läroanstalt bestäms enligt statsandelsprocenten i den kommun projektet utförs. Statsandelen för en samkommun eller för ett projekt som är gemensamt för flera kommuner bestäms av kommunernas relativa andelar. För att bestämma statsandelsprocenten måste medlemskommunernas andelar utredas. 22

6. ANMÄLAN OM PÅBÖRJANDE 6.1 Allmänt Anmälan om påbörjande skall göras till den myndighet som beviljat statsandelen. F 806/1998 22 Byggande anses ha inletts, när grundstenen till byggnaden har murats eller byggandet av annan grund på motsvarande sätt har inletts eller rivningsarbeten eller uppförandet av bestående konstruktioner i anslutning till ändringsarbeten och grundliga reparationer har påbörjats. Förvärv av lokaler anses ha inletts, när ett bindande avtal som gäller förvärvet eller anskaffningen har ingåtts. KAPITEL 6. Anmälan om påbörjande När anmälan om påbörjande har gjorts inleds utbetalningen av statsandel som beviljats för pågående projekt. L 635/1998 47 Statsandelen för ett anläggningsprojekt skall betalas i lika stora månatliga poster under den tid projektet beräknas pågå. Utbetalningen inleds efter att utbildningsanordnaren skickat meddelandet om att projektet inletts till undervisningsministeriet. Den första posten betalas ut under den månad som följer efter att statsandel beviljades. Anmälan skall också göras om projekt för vilka statsbidragsmyndighet gett tillstånd att påbörjas innan statsandel beviljats. Ifall anmälan gjorts innan statsandel beviljats, inleds utbetalningen på basis av tidpunkten för beviljandet. Ifall projektet utförs i skeden och statsandelen beviljats i stegvis, skall en anmälan om påbörjande göras för varje skede för sig. I beslutet om utbetalning justerar statsbibragsmyndighet kostnadskalkylen som fastställts som grund för statsandel enligt byggnadskostnadsindex så att den motsvarar prisnivån den månad då projektet inleddes. Anmälan om påbörjande görs på blanketten för anläggningsprojekt Anmälan om påbörjande och färdigställande. 6.2 Innehållet i anmälan om påbörjande Tid för utförandet Anmäl tidpunkten för projektets påbörjande och färdigställande med minst en månads noggrannhet. Bankkonto Anmäl det bankkontonummer där statsandelen skall betalas in. 23

KAPITEL 6. Omfattning Anmäl om projektet avses utföras i den fastställda omfattningen eller i ändrad omfattning. Redogör för förändringarna. Ifall projektet utförs i väsentligt mindre omfattning, ändras statsandelsgrunden så att den motsvarar den aktuella omfattningen. Anmälan om påbörjande 24

7. PRELIMINÄR PROJEKTREDOVISNING 7.1 Allmänt L 635/1998 38 2 mom. Statsandelstagaren skall dessutom månaden efter den då byggnadsarbetena inleddes tillställa den myndighet som beviljat statsandelen en på entreprenadavtalen baserad redovisning över kostnaderna för byggandet, totalrenoveringen, reparationen eller motsvarande åtgärder. Denna s.k. preliminära projektredovisning görs stegvis för varje skede. Utgående från den preliminära projektredovisningen avgör man om projektet kommer att utföras i den fastställda omfattningen. Ifall det utförs i mycket mindre omfattning justeras beslutet om beviljande av statsandel så att det motsvarar projektet innan utbetalningen inleds. KAPITEL 7. Preliminär projektredovisning Uppgifterna i den preliminära projektredovisning behövs för att räkna ut prisen per enhet för följande års byggande. Den preliminära projektredovisning görs på blanketten för anläggningsprojekt Projektredovisning. 7.2 Innehållet i den preliminära projektredovisningen Tid för utförandet Tidpunkten för projektets påbörjande och uppskattad (t.ex. enligt entreprenadavtalet) tidpunkt för dess färdigställande med åtminstone en månads noggrannhet. Byggnadskostnader Kostnadskalkyl för projektet som bygger på entreprenadofferterna presenteras. Ifall det i projektet ingått nybyggnad och renovering delas kostnaderna mellan nybygget och renoveringen enligt entreprenad offerternas indelning eller enligt andra reella delningsgrunder (t.ex. förhållandet i kostnadskalkylen). Kostnaderna presenteras exklusive mervärdesskatt ifall mervärdesskatten inte ingår i statsandelsgrunden och inklusive mervärdesskatt ifall den ingår. Det skall tydligt framgå av dokumenten om mervärdesskatt ingår i statsandelsgrunden. Kostnaderna skall inte inbegripa utgifter för finansieringen, kostnader för anskaffning av tomt eller för temporära lokaler. Även om statsandel beviljats för en del av projektet skall kostnaderna för hela projektet presenteras och såvitt möjligt den andel av projektet som finansierats med statsandel. Huvudritningarna En situationsplan 1:500; planritningar, skärningsritningar och fasader 1:100 skall skickas. 25

KAPITEL 7. Rumsprogram Ett rumsprogram för varje rum enligt huvudritningarna med ytor och jämförelse med rumsprogrammet enligt den godkända omfattningen. Även om statsandelen beviljats för en del av projektet, skall rumsprogrammet för hela projektet presenteras. Preliminär projektredovisning 26

8. ANMÄLAN OM FÄRDIGSTÄLLANDE 8.1 Allmänt Anmälan om färdigställande görs till den myndighet som beviljat statsandel. Anmälan om färdigställande startar utbetalningen av den statsandel som beviljats som efterfinansiering. Efterfinansieringen utbetalas under de sju år som följer på färdigställandet i lika stora rater. Varje årsrat betalas inom mars månad, och till raten läggs en årlig ränta motsvarande en grundränta som räknats på den obetalda delen av statsandelen. Räntan räknas från utbetalningsdatum för den första årsraten. KAPITEL 8. Anmälan om färdigställande Ifall projektet utförs i olika skeden och statsandelen beviljats stegvis, görs anmälan om färdigställande för varje skede separat. Ett byggnadsprojekt anses vara färdigt när byggnadsarbetena är gjorda och överlämnade, och när anskaffningarna av lös egendom är gjorda så att lokalerna kan tas i användning. Statsbidragsmyndigheten justerar i sitt utbetalningsbeslut kostnadskalkylen som fastställts som grund för statsandelen enligt byggnadskostnadsindex, så att den motsvarar prisnivån under den månad projektet påbörjades. För att den första raten av statsandelen skall kunna betalas inom mars månad, måste anmälan om färdigställande finnas hos statsbidragsmyndigheten inom januari månad det år som följer på färdigställandet. Vi rekommenderar att anmälan görs genast när projektet är färdigt, så att den inte glöms bort. Anmälan om färdigställande görs på blanketten Anmälan om påbörjande och färdigställande. 8.2 Innehållet i anmälan om färdigställande Projektets omfattning i tid Anmäl projektstarten och färdigställandet med minst en månads noggrannhet. Bankkonto Uppge det bankkontonummer där ni önskar få statsandelen betald. Omfattning Uppge om projektet genomförts i den fastställda omfattningen eller i en ändrad omfattning. Ge en redogörelse för ändringarna. 27

9. PROJEKTREDOVISNING KAPITEL 9. Projektredovisning 9.1 Allmänt L 635/1998 38 1 mom. Utbildningsanordnaren skall tillställa statsbidragsmyndigheten en redovisning över alla sina statsfinansierade projekt inom sex månader efter att projektet har genomförts. Ifall projektet utförs i olika skeden görs om möjligt projektredovisning för varje skede separat. På basis av den slutliga projektredovisningen konstateras om projektet utförts i den fastställda omfattningen. Ifall det utförts i betydligt mindre omfattning kräver statsbidragmyndighet tillbaka den felaktigt erhållna statsandelen. Uppgifterna i projektredovisningen behövs för att räkna ut prisen per enhet för följande år samt för handledning, rådgivning och utveckling. Projektredovisningen görs på blanketten för anläggningsprojekt Projektredovisning. 9.2 Innehållet i projektredovisningen Projektets omfattning i tid Anmäl tidpunkterna för projektets påbörjande och färdigställande med åtminstone en månads noggrannhet. Byggnadskostnader Anmäl byggnadskostnader som bygger på bokföringen. Presentera kostnaderna för tillbyggnad och renovering separat. Huvudritningarna Projektets huvudritningar, ifall de inte skickats tidigare, eller om det gjorts väsentliga ändringar i efter att de skickats in. Ifall de skickats tidigare, nämn när. Kostnader för utrustning Anmäl anskaffningskostnader för lös egendom som baserar sig på bokföringen. Ange kostnaderna för tillbyggnad och renovering separat. Ifall ni väsentligt avvikit från anskaffningsprogrammet och en del av anskaffningarna inte genomförts skall ni ge en redogörelse för ändringarna och deras inverkan på statsbidragsgrunden. 28

Rumsprogram Det färdiga rumsprogrammet enligt huvudritningarna, ifall det inte redan skickats, eller om planerna ändrats väsentligt. Jämförelse med rumsprogrammet enligt den fastställda omfattningen. I fråga om renovering skall ni redogöra för om arbeten som ingår i statsandelsgrunden blivit ogjorda och för deras andel i de kostnader som godkänts för statsandelgrunden. KAPITEL 9. Projektredovisning 29

10. OM VERKSAMHETEN UPPHÖR KAPITEL 10. Om verksamheten upphör L 635/1998 49 Det kan bestämmas att en sådan proportionell del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar den statsandel som har erhållits för ett anläggningsprojekt skall återbetalas till staten, om egendomen överlåts till någon annan, verksamheten avslutas eller det syfte för vilket egendomen används ändras varaktigt och egendomen inte används för någon annan verksamhet som berättigar till statsandel. Om egendomen överlåts till någon annan som använder den för verksamhet som berättigar till statsandel, behöver återbetalning till följd av denna överlåtelse inte påföras, om överlåtaren i samband med överlåtelsen av egendomen förbinder sig att svara för återbetalningsvillkoren även efter överlåtelsen eller om mottagaren förbinder sig till motsvarande återbetalningsvillkor som gäller överlåtaren av egendomen. Det skall inte heller bestämmas om återbetalning, om det förflutit över 15 år sedan statsandelen beviljades. Ifall ändringen i omständigheterna skett före år 2006, är den utsatta tiden 30 år. Förstörs eller skadas egendom, för vilken statsandel har erhållits, kan det bestämmas att en sådan proportionell del av försäkringsersättningen eller någon annan ersättning som motsvarar statsandelen skall betalas till staten eller dras av från statsandelen för ett nytt anläggningsprojekt. L 635/1998 52 En betalning som understiger 1 700 euro och som baserar sig på ett beslut som fattats med stöd av denna lag skall inte erläggas eller återkrävas. Länsstyrelsen beslutar om återbäring, ifall omständigheterna förändrats 1.1.2007 eller senare. Ifall omständigheterna förändrats före nämnda datum, beslutar undervisningsministeriet om återbäringen. Statsandelstagaren skall meddela statsbidragsmyndigheten om de ändrade omständigheterna inom sex månader. Ifall anmälan inte gjorts inom utsatt tid skall en relativ del av egendomens gängse värde som motsvarar statsandelen återbetalas till staten med ränta enligt 4 3 mom. i räntelagen (633/82), om inte statsbidragsmyndigheten av särskilda skäl beslutar annat. Enligt lagen skall anmälan till statsbidragsmyndigheten göras efter att verksamheten som berättigar till statsandel är avslutad. Om egendomen överförs till en annan verksamhet för vilken utbildningsanordnaren är berättigad till statsandel, behöver inte anmälan enligt lagen göras, men för klarhetens skull rekommenderas det ändå. I anmälan utreds för vilket ändamål rummen i fortsättningen kommer att användas. Anmälan kan göras på blanketten Anmälan om indragning. 30

11. PRIS PER ENHET L 635/1998 34 Undervisningsministeriet fastställer varje år priserna per enhet för anläggningsprojekt. Priset per enhet fastställs per kvadratmeter eller någon annan måttenhet. Undervisningsministeriet har genom sitt beslut 161/1999 fastställt dyrortsklass för lokaler och orter för vilka enhetspriserna höjs med 5 % eller 10 % på grund av högre byggnadskostnader än genomsnittet. KAPITEL 11. Pris per enhet Det enhetspris som används år 2006 i dyrortsklass 100 och höjningen av priset på grund av utrustning för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning samt för allmänna bibliotek har fastställts med undervisningsministeriets förordning 69/2006. Priserna per enhet skall inkludera kostnaderna för alla de åtgärder som behövs för att lokalerna skall kunna tas i bruk. I priserna per enhet skall dock inte inkluderas kostnaderna för markförvärv och inte heller utgifter för finansiering. Priserna per enhet är utan mervärdesskatt. Priserna per enhet skall basera sig på de genomsnittliga kostnaderna för genomförda nyoch tillbyggnadsprojekt enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (635/1998). 31