Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...5 2.3 Bakgrund...5 2.4 Revisionsfråga och metod...5 3 Granskningsresultat...7 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...7 3.1.1 Förvaltningsberättelse...7 3.1.2 Balanskrav...10 3.1.3 God ekonomisk hushållning...10 3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag...12 3.2 Rättvisande räkenskaper...13 3.2.1 Resultaträkning...13 3.2.2 Balansräkning...14 3.2.3 Kassaflödesanalys...15 3.2.4 Sammanställd redovisning...15 3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper...16
1 Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen i all väsentlighet redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i huvudsak upprättad enligt god redovisningssed. Vi bedömer att kommunen för 2009 lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b), men att resultatet inte är förenligt med det finansiella mål om god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i stor utsträckning för 2009. Kommunens ekonomiska läge Årets resultat uppgår till +0,9 Mkr (-3,9 Mkr), att jämföra med budgeterat resultat om 7,3 Mkr. Resultatutfallet för 2009 är en förbättring med 4,8 Mkr jämfört med föregående år. Nämndernas verksamhet redovisar enligt driftredovisningen ett överskott om +2,6 Mkr (underskott 12 Mkr) mot budget. Finansförvaltningen redovisar ett underskott på -5,8 Mkr (överskott 8,5 Mkr). I bedömningen av resultatet enligt kraven kring balanskravet, redovisas för 2009 ett överskott om 0,4 Mkr. Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader uppgår till 0,4% (5,1%) medan utvecklingen av skatteintäkter och utjämning uppgår till 0,2% (4,2%). Soliditeten uppgår för 2009 till -14%, dvs i stort oförändrad i jämförelse med föregående år. Om man även räknar in pensionsförpliktelser intjänade före 1998, är soliditeten negativ -94% (-95%). I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och bidrag uppgår till 98% (98 %) vilket gör att kommunen inte uppnår den finansiella målsättningen för god ekonomisk hushållning för 2009. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i stor utsträckning för 2009. Vår samlade bedömning är i likhet med tidigare år att dokumentationen av bokslutet i form av underlag till balansräkningen behöver utvecklas ytterligare för att säkerställa att det i efterhand går att följa upp vad som ingår i de olika posterna. Vissa rutiner och regler kring arbetet med att upprätta dessa underlag behöver utvecklas, fastställas och göras kända. Även vissa av noterna behöver utvecklas, t ex ställs krav på information rörande anläggningstillgångarnas ackumulerade anskaffningsvärden och avskrivningar. 3
Förutsättningarna för 2009 ändrades snabbt under året, vilket medförde en mycket svår situation för kommunerna. Osäkerheten inför framtiden är fortsatt stor, både avseende de ekonomiska förutsättningarna inför 2011 och hur världsekonomin kommer att utvecklas. Med tanke på den svaga ekonomiska ställning som har i utgångsläget, är det av största vikt att kommunen tar fram en handlingsplan för hur man ska kunna möta framtiden med en ekonomi i balans. Det krävs att det enträgna arbetet fortsätter med att se över kostnadsläget och finna effektiva lösningar, för att kunna möta framtidens kostnader i form av till exempel kraftigt ökande pensionskostnader. Nedan redovisas nyckeltal som beskriver kommunens ekonomiska situation. Kommunens ekonomiska situation 2009 2008 Kommunens resultat, mkr 0,9-3,8 Relativ utveckling av verksamheternas nettokostnader, inkl avskrivningar, under året 0,4% 5,1% Relativ utveckling av totala skatteintäkter 0,2% 4,2% Eget kapital exklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mkr Eget kapital inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den, mkr Fordran på varje invånare i kommunen för att få ett eget kapital som är noll (inklusive pensionsskuld intjänad tom 1997 och löneskatt på den), tkr -47,7-47,9-329,1-321,3 30,6 29,9 Soliditet -14% -14% Soliditet (inkl pensionsåtaganden inom linjen) -94% -95% Långfristiga skulder, mkr 232,7 264,5 Koncernens resultat, mkr 6,2 1,7 4
2 Inledning 2.3 Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.4 Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. 5
Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda felaktigheter kan förekomma. 6
3 Granskningsresultat 3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1 Förvaltningsberättelse 3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i huvudsak överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller en finansiell analys, som bygger på en modell med aspekterna resultat och kapacitet samt risk och kontroll, både för kommunen och koncernen. Analysen ger en bra bild av kommunen och kommunkoncernens ställning och hur olika faktorer påverkar kommunens ekonomi. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår väsentliga händelser som inträffat under samt till vissa delar efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen kan göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, d.v.s. frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Redogörelsen kan med fördel utvecklas genom att kompletteras med en bedömning av framtida rekryteringsbehov och kompetensförsörjning samt vilket arbete som utförs för att hantera dessa frågor. Det gemensamma målet kring att den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5% har uppfyllts under året. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,8% till 5,6%. Gemensam förvaltningsberättelse Enligt RKR 8.2 ska kommunens samlade verksamhet redovisas i en gemensam förvaltningsberättelse. Förvaltningsberättelsen omfattar en finansiell analys avseende koncernen för 2009. Sedan återfinns separata redogörelser för respektive bolag. 7
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen innehåller en målavstämning av fullmäktiges finansiella mål och verksamhetsmål med avseende på god ekonomisk hushållning. Vidare återfinns en redogörelse kring visionen och utvecklingsområden. Åresredovisningen har i år även kompletterats med en separat miljöredovisning. Det som hade höjt informationsvärdet ytterligare är fylligare kommentarer avseende den belastning som pensionsskulden och dess utbetalningar kommer att få för den framtida verksamheten. Vidare kan analysen kring årets resultat utvecklas och förklara större avvikelser samt beskriva vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas för en ekonomi i balans även under kommande år. 3.1.1.2 Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av årets investeringar och hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Årets investeringar uppgår enligt investeringsredovisningen till 16,4 Mkr (43,6 Mkr), att jämföra med budgeterade investeringar om 14,3 Mkr. Utöver detta har under året även fotbollshallen förvärvats om 7,3 Mkr, vilken är upptagen bland kommunens anläggningstillgångar. Den totala investeringsutgiften för 2009 uppgår genom detta till 23,7 Mkr. I förvaltningsberättelsen framkommer att de största projekten varit ombyggnad av Vads skola om 8 Mkr, gatubelysning om 1,7 Mkr samt gång- och cykelväg till Morgårdshammar om 1,6 Mkr. Det är positivt att årets investeringsredovisning har kompletterats med investeringsutgifterna under den senaste 5-årsperioden inom olika områden. För att ytterligare öka informationsvärdet av investeringsredovisningen, kan med fördel en särredovisning ske av de större projekten, där man bör ange budget samt avvikelse mot budget per projekt. I de fall investeringarna sträcker sig över flera år är det av intresse att kunna följa det totala utfallet under åren och jämföra med den totala budgeten för projektet. Även en bedömning av beräknad kvarstående kostnad kan göras. I likhet med tidigare år kan kommentarerna till investeringarna utvecklas ytterligare. 8
3.1.1.3 Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i huvudsak ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. I driftredovisningen görs dock en uppföljning av nämndernas utfall mot budget exklusive kapitalkostnader, medan det i nämndernas verksamhetsberättelser görs en jämförelse inklusive kapitalkostnader. Detta medför att avvikelsen mot budget avviker mellan driftredovisningen och verksamhetsberättelserna. För att få en tydligare redovisning, bör redogörelserna göras enhetliga. Nämndernas budget, utfall, budgetavvikelse samt prognos lämnad i samband med delårsrapporten, redovisas i tabellen nedan (i enlighet med utfallet i driftredovisningen): Driftredovisning per nämnd, tkr Budget Utfall Budgetavvikelse Prognos delår Kommunstyrelse -53 665-53 494 171 200 Kulturnämnd -7 700-7 659 41 0 Miljö- och byggnadsnämnd -6 480-6 462 18 100 Barn- och utbildningsnämnd -163 317-163 787-470 -216 Socialnämnd -161 393-159 284 2 109 310 Överförmyndarnämnd -288-279 9 0 Västerbergslagens kulturskola -2 313-2 384-71 0 VBU -55 550-54 880 670-750 Revision -650-569 81 0 Summa nämnderna -451 356-448 798 2 558-356 Totalt redovisar nämnderna ett överskott om 2,5 Mkr (-12,0 Mkr) där barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om 0,5 Mkr, att jämföra med föregående år då underskottet uppgick till -6,4 Mkr. Socialnämnden redovisar överskott om 2,1 Mkr (underskott -0,5 Mkr). Årets utfall har påverkats positivt av sänkta kostnader för avtalsförsäkringar med 3,9 Mkr. I jämförelse med prognosen som lämnades i samband med delårsrapporten redovisar socialnämnden och VBU de största avvikelserna. Båda redovisar ett slutligt utfall, betydligt bättre än lämnad prognos. I respektive nämnds verksamhetsberättelse kommenteras årets resultat. För socialnämnden redovisas det största överskottet inom barn- och ungdomsvården (3,6 Mkr) medan kostnaderna för ekonomiskt bistånd har överskridit budget med 2,7 Mkr. I likhet med tidigare år vore det önskvärt att finansförvaltningens verksamhet beskrevs mer utförligt och på ett liknande sätt som övriga verksamheter i årsredovisningen. 9
3.1.2 Balanskrav Vi instämmer i kommunstyrelsens bedömning av att balanskravet har uppfyllts för 2009. Årets överskott medför dock inte att underskottet från 2008 kunnat återställas. Detta ska enligt beslut i fullmäktige göras under 2010. I enlighet med reglerna kring balanskravet, ska tidigare års eventuellt negativa resultat regleras och återställas under de närmast följande tre åren. Det finns ett kvarstående underskott från 2008 om -4,5 Mkr. I förvaltningsberättelsen återfinns en redovisning av det balanskravsmässiga resultatet, det vill säga de justeringar som görs av årets resultat enligt resultaträkningen. Enligt reglerna ska justering göras för samtliga realisationsvinster samt eventuella justering av poster utifrån synnerliga skäl. Synnerliga skäl kan vara större omstruktureringskostnader samt orealiserade förluster på värdepapper. Årets resultat enligt balanskravet uppgår enligt utredningen till 0,4 Mkr, vilket motsvarar årets resultat justerat med realisationsvinster om 0,5 Mkr. 3.1.3 God ekonomisk hushållning Vi bedömer att det finansiella målet inte uppnås i och med resultat- och ställning 2009. Vad gäller de övergripande verksamhetsmålen uppfylls dessa enligt redovisningen i årsredovisningen i stor utsträckning för 2009. Fullmäktige fastställde inga nya mål med avseende på god ekonomisk hushållning i samband med budget 2009. I förvaltningsberättelsens avsnitt för god ekonomiska hushållning görs en redovisning av utfallet av respektive mål som fullmäktige satt upp från tidigare år avseende finansiella respektive verksamhetsmål. Enligt kommunallagen ska mål avseende god ekonomisk hushållning fastställas i samband med budgeten. 3.1.3.1 Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot det finansiella målet. Finansiellt mål Utfall 2009 Måluppfyllelse Verksamhetens nettokostnader inkl avskrivningar ska uppgå till högst 97% av skatter och statsbidrag. Resultat: Utfall 081231 98% Utfall 091231 98% Målet uppnås inte 10
Verksamheternas nettokostnader Verksamheternas nettokostnader inklusive avskrivningar uppgår till 98% för 2009. Detta medför att målet inte har uppnåtts för året. 3.1.3.2 Mål för verksamheten I årsredovisningen görs en avstämning mot verksamhetsmålen. Verksamhetsmål Utfall 2009 Måluppfyllelse (kommunstyrelsens bedömning) Gemensamt Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till högst 7,5 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden. Utfall 081231 6,5% Utfall 091231 5,6% Målet uppnås Socialtjänst - Förebyggande insatser ska stärka människors möjligheter att leva ett självständigt liv och därigenom minska behovet av socialbidrag. - Barn och ungdomar ska så långt möjligt erbjudas hjälp i sin hemmiljö. Skola - Andelen elever som väljer skola inom kommunen är högre än 2005. - Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan skall öka i förhållande till 2005. Utfall 2004 322 hushåll Utfall 2009 306 hushåll Färre barn och ungdomar har varit i behov av insatser för såväl öppeninsatser som placeringar jämfört med 2004 Andel 2005 86% Andel 2009 87% Andel 2005 82,4% Andel 2009 82,7% Målet uppnås i jämförelse med 2004, men antal hushåll har ökat i jämförelse med föregående år Målet uppnås i jämförelse med 2004 Målet uppnås i jämförelse med 2005 Målet uppnås i jämförelse med 2005 Socialtjänst Antalet hushåll som varit i behov av försörjningsstöd har ökat kraftigt under 2009, men antalet hushåll var ändå färre än mätåret 2004. 3.1.3.3 Sammanfattande bedömning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att kommunen inte uppfyller det finansiella målet för 2009. Bedömningen är vidare, enligt målavstämningen i förvaltningsberättelsen, att målen för både socialtjänst och skola har uppnåtts för året. Även det gemensamma målet kring den totala sjukfrånvaron är uppnått. Den totala sjukfrånvaron uppgår till 5,6% (6,5%). 11
Målen för god ekonomisk hushållning har varit de samma under de senaste åren. I likhet med tidigare år är rekommendationen att målen bör förnyas och omprövas varje år. Om man mäter förbättringar mellan åren, kan med fördel en jämförelse göras med föregående år istället för en tidpunkt som ligger längre tillbaka i tiden. 3.1.4 Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag, samt att fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. Redovisningarna är utformade i enlighet med kommunens anvisningar Styrelsen och nämndernas redovisning av sitt uppdrag sker enligt en enhetlig struktur: Verksamhetsbeskrivning Årets händelser Ekonomisk analys Framtiden Redovisningarna ger en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag inkl graden av måluppfyllelse Verksamhetsberättelserna ger i stort en rättvisande bild av verksamhetens utfall i förhållande till fullmäktiges uppdrag. I likhet med tidigare år bedömer vi att ett tydligare samband behöver finnas mellan budgetens beskrivning av verksamheternas uppdrag/ förväntningarna på verksamheterna och årsredovisningens beskrivning av hur det blev. Detta gäller framförallt vad som presterats om verksamhetens omfattning och kvalitet. Kommunstyrelsen har en viktig roll när det gäller att utveckla verksamheternas beskrivningar. Anvisningarna till verksamhetsbeskrivningarna bör utformas så att detta krav på samband blir tydligt. Det sker en analys av orsaker till redovisad budgetavvikelse och vilka genomförda åtgärder som gjorts Det ekonomiska utfallet i förhållande till budget redovisas. Under rubriken Ekonomisk analys görs en analys av årets resultat och i regel kommenteras eventuella avvikelser. Det är positivt att det i flera av nämndernas redogörelser återfinns en beskrivning kring arbetet med vilka åtgärder som vidtagits under året för att erhålla en ekonomi i balans. 12
3.2 Rättvisande räkenskaper 3.2.1 Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild över årets resultat, att resultaträkningen i stort är uppställd i enlighet med KRL och att noter finns i tillräcklig omfattning. Utifrån stickprov bedömer vi att intäkter och kostnader i huvudsak är periodiserade så att redovisningen ger en rättvisande bild av resultatet. De avvikelser som noterats anges nedan under rubriken balansräkning. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år: Resultaträkning (Mkr) Utfall 2009 Utfall 2008 Ökn/ minskn % Verksamhetens intäkter 76,6 71,9 +6,5 Verksamhetens kostnader -537,1-532,2 +0,9 Avskrivningar -13,6-12,1 +12,6 Verksamhetens nettokostnader -474,1-472,4 +0,4 Skatteintäkter 501,5 494,8 +1,4 Generella statsbidrag -19,0-13,0 +45,8 Summa skatter och statsbidrag 482,5 481,8 +0,2 Finansiella intäkter 1,2 0,1 - Finansiella kostnader -8,7-13,3-34,8 Årets resultat 0,9-3,9 Årets resultat uppgår till 0,9 Mkr. Resultatet för 2008 uppgick till -3,9 Mkr, vilket gör att resultatutfallet för 2009 är en förbättring med 4,8 Mkr jämfört med föregående år. Det redovisade resultatet understiger den beslutade budgeten (7,3 Mkr) med 6,4 Mkr. De största avvikelserna mot budget eller förändringarna i jämförelse med föregående år kan framförallt förklaras av: Verksamhetens nettokostnader överstiger de budgeterade med 0,6 Mkr och i jämförelse med år 2008 har nettokostnaderna ökat med 1,7 Mkr vilket motsvara en ökning med 0,4 % (5,1%). Skatteintäkter och generella statsbidrag understiger budgeten med 10,8 Mkr. Ökningen i jämförelse med 2008 är 0,7 Mkr, viket motsvarar en ökning med 0,2% (4,2 %). I ökningen ingår för 2009 2,1 Mkr som avser ökade intäkter för fastighetsavgift. 13
För 2009 beslutade AFA att ingen avgift skulle erläggas för vissa delar av avtalsförsäkringarna. Detta medförde att kommunen fick 4,0 Mkr i minskade kostnader (inklusive löneskatt). Under 2009 har samtliga kommuner erhållit utdelning från SKL (Sveriges kommuner och landsting) för Smedjebackens del erhölls 601 tkr. I likhet med tidigare år är att informationsvärdet i resultaträkningen skulle öka om den även kompletteras med årets budget. Med fördel kan även not kring intäkter och kostnader utvecklas så att större kostnadsposter, t.ex. personalkostnader framgår av noten. 3.2.2 Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital. Vi bedömer också att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt redovisade, i allt väsentligt rätt periodiserade och i allt väsentligt har värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor till posterna i balansräkningen finns upprättade, även specifikationer har i flertalet fall bifogats de bokslutspärmar som kommunen upprättar. Underlag saknas dock till ett antal poster bland annat interimsfordringar och interimsskulder. Efter genomförd granskning kan följande synpunkter och kommentarer nämnas: Tillgångar: Rutinerna för redovisning av anläggningstillgångar bör ses över. Bland annat bör det fastställas att avskrivningar påbörjas månaden efter att anläggningen tagits i bruk, i enlighet med god redovisningssed. Enligt RKR:s rekommendation nr 11 ska för varje slag av materiell anläggningstillgång bland annat upplysningar lämnas om tillgångarnas anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar, årets investeringar samt årets avskrivningar. Detta kan antingen ske direkt i balansräkningen eller i not till balansräkningen. Kommunen har ett koncernkonto tillsammans med Smedjebackens Energi AB och Bärkehus AB. Kommunen bör, som ansvarig för kontot, redovisa hela koncernens saldo under Kassa och bank. Övriga koncernföretags andelar av koncernkontot bör kommunen redovisa som fordringar/skulder till respektive koncernföretag. I årets bokslut redovisas endast kommunens andel av koncernkontot. 14
Skulder: Ett antal konton består av medel som avser olika projekt. I samband med bokslutet bör avstämning och dokumentation ske av pågående projekt. Uppbokad skuld i bokslutet skall överensstämma med det återstående åtagande som kommunen har. Det är även viktigt att säkerställa att uppbokade skulder är externa och existerar. Det är positivt att man för 2009 har bytt redovisningsprinciper avseende de timanställdas löner, så att de fortsättningsvis ska redovisas i enlighet med god redovisningssed, dvs att timlöner som avser december, men utbetalas i januari året efter, belastar rätt år. I årets redovisning har dock inte någon förändring påverkat årets resultat. Motsvarande hantering bör även göras för bland annat ersättning för obekväm arbetstid. Vid uppbokning av semesterlöneskuld, timlöner mm ska personalomkostnader beräknas på det av Sveriges Kommuner och Landstings fastställda arbetsgivaravgifter (det sk POpålägget). 3.2.3 Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen i allt väsentligt redovisar kommunens finansiering och investeringar. Några av posterna i kassaflödesanalysen är dock svåra att härleda till uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. En verbal beskrivning av vad kassaflödesanalysen visar skulle höja informationsvärdet betydligt och tydliggöra sambanden i redovisningen. 3.2.4 Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden och innehåller en bra redogörelse för verksamheten i bolagen. I likhet med tidigare år har ingen kassaflödesanalys upprättats för den sammanställda redovisningen. Detta är inget lagkrav enligt KRL, men enligt god redovisningssed bör den ingå. Koncernens resultat 2009 uppgår enligt årsredovisningen till 6,2 Mkr (1,7 Mkr). Det egna kapitalet uppgår till 6,4 Mkr (1,6 Mkr). 15
Det har i vissa fall varit svårt att bedöma om samtliga elimineringar är korrekta utifrån underlaget. I de fall avvikelse skett mellan bolagen och kommunen har kommunens redovisning gällt. För att säkerställa konsolideringen av de ingående enheterna bör rutinen för eliminering av koncerninterna poster stärkas. I rutinen bör båda parter bekräfta mellanhavanden och eventuella differenser utredas. Kommentarerna bör utvecklas till kommande år, så att de även inkluderar övriga enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten. Vidare bör noterna till den sammanställda redovisningen utvecklas. 3.2.5 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper Vi bedömer i likhet med tidigare år att årsredovisningen kan utvecklas ytterligare avseende information om tillämpade redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. I de fall kommunens redovisningsprinciper avviker från god redovisningssed ska upplysning om detta och skälen för avvikelsen framgå av årsredovisningen (krav enligt KRL 1:3). Bland annat i rekommendationerna från Rådet för kommunal redovisning anges vilka krav som ställs på tilläggsinformation i årsredovisningen. En genomgång bör göras för att komplettera kommande årsredovisningar med nödvändiga uppgifter. Några exempel där kommunen avviker från god redovisningssed vad avser tilläggsinformation, utöver det som angivits under respektive rubrik: RKR:s rekommendation nr 2.1: I not ska anges kompletterande information om antalet visstidsförordnanden och särskilda villkor som avviker från vad som är normalt. RKR:s rekommendation nr 7.1: Förvaltningsberättelsen skall innehålla en samlad redovisning av pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. RKR:s rekommendation nr 13.1: Upplysningar kring finansiella- respektive operationella leasingavtal ska lämnas. RKR:s rekommendation nr 15.1: Redovisning av lånekostnader anger att information ska lämnas kring vilken metod som tillämpas för redovisning av lånekostnader. RKR:s rekommendation nr 17: Upplysningar skall lämnas kring bland annat aktualiseringsgrad. 16