Granskning av årsredovisning 2015

www.pwc.se Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Mars 2016 Granskning av årsredovisning 2015 Pajala kommun

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 6 3.1.3.1. Finansiella mål... 6 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 7 3.2. Rättvisande räkenskaper... 7 3.2.1. Resultaträkning... 7 3.2.2. Balansräkning... 8 3.2.3. Kassaflödesanalys... 9 3.2.4. Sammanställd redovisning... 9 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 9

1. Sammanfattning har på uppdrag av Pajala kommuns förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för perioden 2015-01-01-2015-12-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2015. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat om. Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever inte upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Totalt har Pajala kommun 4,7 mnkr att återställa fram till år 2018, varav 3,2 mnkr till år 2017. Kommunfullmäktige har inför verksamhetsåret fastslagit finansiella och verksamhetsmässiga mål. Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. Då kommunstyrelsen inte redovisar hur väl verksamhetens utfall är förenligt med de mål som fullmäktige fastställt så kan inte heller revisionen uttala sig om detta. Vi bedömer i allt väsentligt att årsredovisningen uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. För att vidareutveckla årsredovisningen lämnas följande rekommendation: Anpassa årsredovisningen till lag om kommunal redovisning, god redovisningssed samt kommunallagen vad avser bland annat: Utvärdering av verksamhetsmålen. Anläggningstillgångarna, både vad gäller gränsdragningen mot driftskostnader samt då arbetet med komponentuppdelning av tillgångarna ännu ej påbörjats. Reglering av balanskravet. 1 av 9

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 9

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2016-03-07. Kommunstyrelsen fastställde årsredovisningen 2015-03-14 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2015-04-11. Revisionsrapportens innehåll har sakgranskats av ekonomichef. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 9

3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen innehåller bland annat en sida med ekonomiska nyckeltal med jämförelse fem år bakåt och i den finansiella analysen presenteras även nyckeltalen med kommentarer. Hur kommunens ekonomi påverkas av ett antal faktorer framgår av känslighetsanalysen och ett kort avsnitt om finansiella risker kopplat till ränteläget framgår också. Förvaltningsberättelsen innehåller uppgifter om pensionsåtagande och pensionsmedelsförvaltning samt en balanskravsutredning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen redovisas begränsat med händelser som inträffat under räkenskapsåret. Däremot så framgår dessa på ett bättre sätt i verksamhetsberättelserna. I förvaltningsberättelsen görs en omvärldsanalys kring den internationella/nationella utvecklingen, befolkningsutvecklingen, näringsliv och arbetsmarknad m.m. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Kopplingen bör göras tydligare till hur detta kommer att påverka kommunens ekonomi och prioriteringar inom olika områden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av tabeller och verbal information. Avsnittet omfattar även pensionsavgångar och sysselsättningsgrad samt genomsnittlig heltidslön. Sjukfrånvaron år 2015 uppgick till 5,8 % vilket är högre än föregående år. 4 av 9

Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Upplysningar har även lämnats i årsredovisningen om pensionsavsättning politiker enligt not 17. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen delvis ger en rättvisande av årets investeringar. Av redovisningen framgår att årets nettoinvesteringar uppgick till ca 20 mnkr. Vi noterar vidare att delar av investeringar består av drift- och underhållskostnader, vilket är ett avsteg från god redovisningssed (se även avsnitt 3.2.2 Balansräkningen). 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan: Nämnd, mnkr Budget Utfall Avvikelse Kommunfullmäktige -2,0-2,3-0,3 Kommunstyrelsen -101,9-103,7-1,8 Socialnämnden -178,4-177,7 0,6 Plan- och miljönämnden -8,9-8,9 0,0 Kultur- och utbildningsnämnden -98,4-97,7 0,7 Lapplands kommunalförbund -35,6-34,8 0,8 Summa nämnder -425,2-425,2 0,0 Kommunstyrelsens underskott beror främst på en kostnad för ett avgångsvederlag samt en utbetalning till ett näringslivsbolag, men även att stadsnätet gör ett underskott på 1 mnkr. Verksamheten ensamkommande barn gör också ett underskott. Inom kommunfullmäktige är det framförallt överförmyndaren som gör underskott totalt -0,8 mnkr. 5 av 9

3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet inte har uppfyllts. För att anpassa balanskravsutredningen till 4 kap 3 KRL och göra den överskådligare kan nedanstående uppställning användas i förvaltningsberättelsen kommande år: =Årets resultat enligt resultaträkningen -reducering av samtliga realisationsvinster +justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet +orealiserade förluster i värdepapper -justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper =Årets resultat efter balanskravsjusteringar -reservering av medel till resultatutjämningsreserv +användning av medel från resultatutjämningsreserv =Balanskravsresultat Enligt kommunallagen kap 8 Reglering av balanskrav 5a, ska fullmäktige anta en åtgärdsplan för hur regleringen ska ske. Beslut om åtgärdsplan bör fattas snarast efter det att ett negativt resultat konstaterats. Någon åtgärdsplan har inte framkommit under granskningen. Totalt har Pajala kommun 4,7 mnkr att återställa fram till år 2018, varav 3,2 mnkr till år 2017. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket svag. Då kommunstyrelsen inte redovisar hur väl verksamhetens utfall är förenligt med verksamhetsmålen som fullmäktige fastställt så kan inte heller revisionen uttala sig om detta. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2015: 6 av 9

Mål Följs upp i årsredovisningen Måluppfyllelse 2015 Ha ett överskott i resultatet minst 1,0 % av skatter och bidrag. Nettokostnadernas andel av skatter och generella bidrag bör ej överstiga 94 %. Den centrala lönerevisionen ska inte överstiga budgeterade medel Ja Nej, -1,5 mnkr Ja Nej, 100 % Ja Ja 3.1.3.2. Mål för verksamheten I kommunens budget för 2015 som fastställdes i december 2014 har fullmäktige beslutat om verksamhetsmässiga mål i 4 perspektiv: Perspektiv Verksamhetsmässiga mål 2015 Samhälle Kund och brukare Kommunal service Medarbetare Pajala kommun ska erbjuda en hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här Pajala kommuns invånare ska få tjänster av god kvalitet, ett gott bemötande och känner delaktighet Pajala kommuns service ska vara uppskattad och effektiv med ett kontinuerligt förbättringsarbete Pajala kommun är en aktiv arbetsgivare nu och i framtiden Kommunstyrelsens uppgift i delårsrapporter och årsredovisning är att följa upp, utvärdera och rapportera utfallet av dessa mål till fullmäktige. Av detta framgår inget i den granskade årsredovisningen som styrelsen överlämnade till fullmäktige den 14/3. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav, däremot bedömer vi att resultaträkningen endast delvis ger en rättvisande bild av årets resultat. Detta då kostnader bokförts som investeringar, bland annat inventarier för socialförvaltningen till ett värde av ca 250 tkr som inte bedöms som investeringar. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år. 7 av 9

Resultaträkning, mnkr Utfall 2014 Utfall 2015 Verksamhetens intäkter 119,7 134,6 Verksamhetens kostnader -524,3-555,5 Avskrivningar -13,9-14,7 Verksamhetens nettokostnader -418,5-435,6 Skatteintäkter 247,2 271,3 Generella statsbidrag och utjämning 163,2 160,1 Finansiella intäkter 1,5 1,9 Finansiella kostnader -4,2-3,5 Jämförelsestörande poster 0,6 4,3 Årets resultat -10,2-1,5 Det statliga tillfälliga stödet för att hantera den rådande flyktingsituationen om ca 15 mnkr erhölls år 2015 (därav har ca 13 mnkr periodiserat till år 2016). Verksamhetens kostnader har ökat med 31,2 mnkr i jämförelse med 2014. Avskrivningarna har ökat med 0,8 mnkr. Intäkterna i form av skatter om 24,1 mnkr, generella statsbidrag om -3,1 mnkr och verksamhetens intäkter om 14,9 mnkr och återbetalning AFA om 4,3 mnkr har ökat med sammanlagt 40,2 mnkr jämfört med 2014. Trots ökade intäkter räcker det inte till att möta kostnadsutvecklingen. Årets resultat -1,5 mnkr ger en avvikelse mot budget med -2,1 mnkr. Återbetalning av AFA-medel på 4,3 mnkr. I årsredovisningen redovisad som jämförelsestörande post längst ner i resultaträkningen. Posten är riktigt klassificerad som en jämförelsestörande post, men ska i årsredovisningen ingå i verksamhetens nettokostnader, se RKR 3.1. Verksamhetens nettokostnader borde varit 4,3 mnkr lägre. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital. Som nämnts ovan är några investeringar att betrakta som drift/underhåll och borde därmed inte tagits upp som tillgångar i balansräkningen. Balansräkningen är i övrigt uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. 8 av 9

Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Kommunen har ännu inte i tillräcklig grad vidtagit inledande åtgärder för att förbereda och anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2015. Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2015 vilket vi tycker är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Avsättningar för pensioner redovisas i enlighet med bestämmelserna i den kommunala redovisningslagen vilket medför att pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Noter finns även i tillräcklig omfattning. Överensstämmelse finns med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Noter finns i tillräcklig omfattning. Konsolidering omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i stort uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att: Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. 2016-03-30 Anna Carlénius Projektledare Hans Forsström Uppdragsledare 9 av 9