www.pwc.se Sofia Nylund Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Anders Haglund Certifierad kommunal revisor Granskning av årsredovisning 2014 Sollentuna kommun Mars 2015
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 6 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 7 3.1.3.1. Finansiella mål... 7 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 7 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper... 9 3.2.1. Resultaträkning... 9 3.2.2. Balansräkning... 9 3.2.3. Kassaflödesanalys... 10 3.2.4. Sammanställd redovisning... 11 3.2.5. Tilläggsupplysningar... 11
1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a- b). Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014. Avstämningen visar att samtliga tre finansiella mål samt balanskravet har uppnåtts. Vi bedömer verksamhetsmålens uppfyllelse som god. I sammanfattningen till årsredovisningen görs en övergripande summering av måluppfyllelsen. Knappt 90 procent av åtagandena på nämndnivå anges vara uppfyllda, och bedömningen av kommunens nuläge utifrån beskrivningen av de långsiktiga kommunövergripande målen uppges indikera att kommunen i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna till målen. Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är upprättad enligt lag, normer och i övrigt god redovisningssed och att räkenskaperna är rättvisande. Vi kan dock inte uttala oss om substansen i anläggningsredovisningen på grund av bristande rapporter och övrigt underlag. Vi bedömer dock att de eventuella fel som härrör sig från anläggningsredovisningen samt att kommunen inte har anpassat sig kravet på komponentavskrivning inte är materiellt. Vi förutsätter att bristerna åtgärdas och att tillämpning av komponentavskrivning påbörjas under 2015 I granskningen har noterats vissa avvikelser vad gäller tilläggsupplysningar. Dessa finns beskrivna i avsnitt 3.2.5. 1 av 13
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 13
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten och renhållningsverksamheten omfattas inte av denna granskning. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktas i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. Vår granskning och våra synpunkter baseras på det utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-06. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-03-16 och fullmäktige behandlar årsredovisningen 2015-03-26. Rapportens innehåll har sakgranskats. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 13
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också kort hur ekonomin utvecklas de närmaste åren. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap skall förvaltningsberättelsen innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Under avsnitten Målstyrning och Finansiell analys redovisas finansiella nyckeltal som soliditet. Prognossäkerheten har förbättrats sedan år 2013, vilket ger uttryck för god ekonomisk hushållning i det finansiella perspektivet. Händelser av väsentlig betydelse Av förvaltningsberättelsen framgår kortfattat väsentliga händelser för kommunen under räkenskapsåret. Förväntad utveckling Årsredovisningen innehåller en omvärldsanalys som bland annat berör samhällsekonomi, befolkningsutveckling, bostadsmarknad, näringsliv, arbetsmarknad och framtidsutsikter. En känslighetsanalys redogör för hur kommunens övergripande ekonomi påverkas av exempelvis förändringar av invånarantal, prisnivåer och skattesats. En utförligare framåtblick återfinns i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen uppgifter om bl. a. jämställdhet, lönerevision, samverkan, arbetsmiljö och hälsofrämjande arbete. Sjukfrånvaron har minskat sedan 2013 och uppgick 2014 till 5,1 procent. En minskaning har skett inom barn- och utbildningskontoret, miljö- och byggnadskontoret, socialkontoret och vård- och omsorgskontoret. Den längre sjukfrånvaron har minskat i alla förvaltningar utom kommunledningskontoret och 4 av 13
utbildnings- och arbetsmarknadskontoret. Främsta orsaken till längre sjukfrånvaro är psykisk ohälsa. Kommunen hade vid årsskiftet 2 582 anställda med varierande tjänstgöringsgrader (exklusive timanställda). Det är en minskning med 183 personer jämfört med år 2013. Minskningen förklaras av att övergången av vård- och omsorgsverksamheten till AB SOLOM fullföljts. Totalt övergick 205 personer till AB SOLOM. Personalomsättningen var enligt förvaltningsberättelsen 13,6 procent (exkl. övergången till AB SOLOM). Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av kommunkoncernens organisation, allmänna förutsättningar, upplysningar om ekonomi och verksamhet samt framtidsutsikter i koncernföretagen. Vi anser dock, i likhet med de föregående åren, att den sammanställda redovisningen med den gemensamma förvaltningsberättelsen bör utvecklas i enlighet med RKR 8.2. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Även övergripande upplysningar om avtalspensioner lämnas. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten En kommunövergripande kvalitetsredovisning genomförs via 26 indikatorer som beskriver hur det är att bo, leva och verka i Sollentuna kommun samt hur nöjda medborgare och brukare är med sin kommuns utbud och service. Kvalitetsredovisningen visar att Sollentuna ligger över genomsnittet på de flesta av områdena i sammanställningen och har även förbättrat resultatet på 17 av indikatorerna. Kommunen genomför även ett så kallat barnbokslut, som visar att barnperspektivet i hög grad beaktas i kommunen. Kommunen har 13 kommunövergripande mål i målstyrningsmodellen, vilka samtliga redovisas. God ekonomisk hushållning redovisas samlat i förvaltningsberättelsen med en fördjupad redovisning i verksamhetsberättelserna. Vi uppfattar att den samlade redovisningen samt bedömningen av måluppfyllelsen ger fullmäktige goda förutsättningar att bedöma om verksamhetens resultat är förenligt med de mål som fastställts. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. I förvaltningsberättelsen finns en kort redogörelse över den samlade investeringsvolymen för året samt per nämnd styrelse. Eftersom kommunen har en omfattande investeringsverksamhet rekommenderar vi att 5 av 13
investeringsredovisningen kommande år kompletteras med information om större projekt, exempelvis gällande prognos för utfall samt färdigställandetidpunkt. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Vi har granskat att det finns en sammanfattning över budgeterade och redovisade kostnader och intäkter på nämndsnivå samt att sammanfattningen uppfyller kraven enligt KRL 4:3. Vi har även kontrollerat att det görs en jämförelse med tidigare år samt att driftsredovisningen analyseras i förhållande till ekonomi och fastställda mål. Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr (nettokostnad) 2014 Budget Budgetavvikelse Avvikelse i procent Kommunstyrelsen 163,9 172,3 8,4 4,9 Överförmyndarnämnden 5,3 5,3 0 0 Trafik- och fastighetsnämnden 84,1 77,3-6,8-8,8 Barn- och ungdomsnämnden 1 449,1 1 437,2-11,9-0,8 Utbildnings- och 311,1 arbetsmarknadsnämnden 303,2-7,9-2,6 Socialnämnden 250,0 246,7-3,3-1,3 Vård- och omsorgsnämnden 829,3 831,2 1,9 0,2 Kultur- och fritidsnämnden 118,4 120,0 1,6 1,3 Miljö- och byggnämnden 18,5 18,8 0,3 1,6 Rösjöstyrelsen 0,4-0,1-0,5 500 Summa nämnderna 3 230,1 3 211,9-18,2 0,6 Totalt redovisar nämnder och styrelser en negativ avvikelse mot budget med 18,2 mnkr (24,2 mnkr 2013). De största negativa avvikelserna redovisar Barn- och ungdomsnämnden, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, Trafik- och fastighetsnämnden och Socialnämnden. Kommunstyrelsen redovisar den största positiva avvikelsen. Övriga nämnder har mindre avvikelser mot budget. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. 6 av 13
Avstämning enligt balanskravet: Årets resultat Realisationsvinster (ej exploatering) Resultat enligt balanskravet 67,3 mnkr -5,1 mnkr 62,2 mnkr Vid beräkning av balanskravet ska realisationsvinster inte tas med. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 62,2 miljoner kronor, vilket innebär att kommunen har uppfyllt lagens krav på balans. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Vi bedömer den finansiella måluppfyllelsen som mycket god. Vi bedömer utifrån årsredovisningens återrapportering verksamhetsmålens uppfyllelse som god. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2014, se sammanställning i tabellen nedan. Avstämningen visar att samtliga tre finansiella mål samt balanskravet har uppnåtts. Finansiellt mål, fastställt av fullmäktige i budget 2014 Årets resultat före extraordinära intäkter skall vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras (32 mnkr). Likviditeten, exkl. kapitalförvaltningen, bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna (finansiell styrka på kort sikt) Utfall 2014 Resultat resultatet för helåret uppgår till 67,3 mnkr eller 2,1 % av skatter och statsbidrag. Likviditeten uppgick under året till 5 procent av de externa utgifterna. Måluppfyllelse Resultatet visar att målet har nåtts. Resultatet visar att målet har nåtts och att likviditeten är tillfredsställande. Soliditeten, exkl. pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser bör inte understiga 75 procent. Soliditeten uppgår till 80 procent 2014. Resultatet visar att målet har nåtts. Enligt balanskravet ska intäkterna, exkl. realisationsvinster, överstiga kostnaderna. Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 34,6 mnkr. Resultatet visar att målet har nåtts. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Inför verksamhetsåret 2013 infördes en ny målstyrningsmodell i kommunen. Modellen utgår från kommunens fem övergripande politiska fokusområden och 7 av 13
fullmäktige fastställde inom ramen för dessa 13 kommunövergripande långsiktiga mål i budgetbeslutet 2014. Ansvarfull ekonomisk politik (4 mål) Utbildning (2 mål) Omsorg (2 mål) Miljö och klimat (2 mål varav ett var nytt 2014) Integration och kommunikation (3 mål) I budgetbeslutet för 2014 fastställdes även åtaganden för respektive nämnd utifrån de kommunövergripande målen. För sex av målen finns nämndövergripande åtaganden och för samtliga mål finns även nämndspecifika åtaganden. Utifrån de åtaganden som fastställdes för varje nämnd definierades också mått (indikatorer) för några av målen. Uppföljningen av nämndernas åtaganden görs i nämndsredovisningarna. I årsredovisningen redovisas utfall på de eventuella mått som har kopplats till respektive övergripande mål. I anslutning till redovisningen av tillgängliga mått redogörs även för den samlade bedömning av måluppfyllelsen för nämndernas åtaganden som kopplats till målen, och särskilda händelser eller åtgärder av betydelse för uppfyllelsen av respektive mål. En sammanvägd bedömning av utvecklingen under 2014 samt kommunens nuläge i förhållande till den långsiktiga målbeskrivningen ges. Sammantaget finns 39 mått (indikatorer) redovisade där mätning skedde år 2014. Av de 39 indikatorerna visar totalt 26 på en positiv utveckling (att värdet utvecklas i önskad riktning, eventuellt mot angivet målvärde) och 12 indikatorer visar på en negativ utveckling. För en indikator hade ingen förändring skett gentemot tidigare mättillfälle. Av de 70 åtaganden (nämndspecifika och nämndövergripande) som anges i budget 2014 bedöms 62 som helt uppfyllda, sju som delvis uppfyllda och ett som ej uppfyllt enligt redovisningen i förvaltningsberättelsen. I sammanfattningen till årsredovisningen görs en övergripande summering av måluppfyllelsen. Knappt 90 % av åtagandena på nämndnivå anges vara uppfyllda, och bedömningen av kommunens nuläge utifrån beskrivningen av de långsiktiga kommunövergripande målen uppges indikera att kommunen i hög grad arbetar i linje med beskrivningarna till målen. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag För bedömning av nämndernas redovisning av sitt uppdrag, se granskning av Ansvarsutövande. Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. 8 av 13
3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. En analys av händelser, förändrade redovisningsprinciper och opåverkbara poster som haft väsentlig påverkan på skillnaden mellan åren redovisas nedan. Under 2013 övergick en del av kommunens verksamhet till det kommunala bolaget AB SOLOM. Detta har medfört en del skillnader i resultaträkningen mellan år 2013 och 2014. Vi noterar bl.a. följande: momsbidraget för köpt verksamhet har ökat medan ersättning från försäkringskassan avseende personliga assistenter har minskat. Vidare har kostnaderna för löner samt arbetsgivaravgifter minskat. Kostnader för platsköp äldreomsorg ökar, så även kostnaden för vårdpersonal (konto 6423 avser kostnader där AB SOLOM står för bemanningen men inte för hela verksamheten). Flertalet av kommunens hyreskontrakt har gjorts om från kallhyra till varmhyra vilket har medfört att hyresintäkterna har ökat men även att taxebundna kostnader har ökat. Vi noterar även att kommunen år 2013 erhöll en återbetalning från AFA (konto 5414). Motsvarande återbetalning fanns inte 2014 vilket medför en differens mellan åren. Exploateringsintäkterna uppgår 2014 till 27,5 mnkr. Detta avser delvis årets försäljningsintäkter men även en genomgång av historiska affärer (en s.k. utrensning av balansräkningen, där det tidigare funnits delar kvar från gamla affärer kopplat till tilläggsköpskillingar, handpenningar, framtida åtaganden etc.). Inom ramen för granskningen av resultaträkningen har vi även gjort en periodiseringskontroll av leverantörs- och kundfakturor överstigande 500 tkr bokförda i december 2014 respektive januari 2015. I granskningen noterades inga avvikelser. 3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning, skulder och eget kapital dock med undantag för eventuella fel som härrör sig från anläggningsredovisningen. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. I granskningen av balansräkningen har vi noterat följande: 9 av 13
Vi har svårt att uttala oss om kommunens anläggningsredovisning. Det går att göra en avstämning mellan huvudbok och anläggningsregister men i övrigt är det svårt att få ut de rapporter och underlag som behövs. Enligt uppgift från kommunen kommer detta att förbättras från och med 2015 när man börjar jobba med ett nytt system där det finns andra förutsättningar för att få fram rapporter. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen inte vidtagit några åtgärder för att anpassa sin redovisning till detta krav från och med år 2015. Inga åtgärder har påverkat resultat- eller balansräkning under 2014 vilket vi tycker är otillräckligt i förhållande till god redovisningssed. Bedömning av resultateffekten av övergång till komponentavskrivningar saknas. Kommunen har tilldelats medel (1,9 mnkr) från Socialstyrelsen i form av specialdestinerade statsbidrag. Kommuner som fått ta del av statsbidraget kommer inte att krävas på någon motprestation. Enligt RKR:s nya information (Statsbidrag, oktober 2014) ska specialdestinerade statsbidrag som betalas ut utan krav på motprestation intäktsföras den period som bidraget avser. Bidraget ska intäktsföras i sin helhet även om nedlagda kostnader inte motsvarar bidragets storlek för den period som bidraget avser. Kommunen har i bokslutet redovisat bidraget som en skuld (förutbetald intäkt), vilket inte överensstämmer med informationen från RKR. På tillgångssidan har en skuld (ca 4 mnkr) till ett av dotterbolagen redovisats. Hanteringen har ingen resultatpåverkan men minskar tillgångarna och skulderna med motsvarande belopp. Utöver ovanstående har avvikelser till mindre belopp kommunicerats med kommunen. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Vi har granskat att posterna i kassaflödesanalysen stämmer överens med balansoch resultaträkningen i tillämpliga delar. Kassaflödesanalysen är uppställd enligt RKR 16.2 och i vår mening finns noter i tillräcklig omfattning. Vidare har vi kontrollerat att uppgifterna i kassaflödesanalysen verkar rimliga med hänsyn till vad som är känt om kommunen och vad som i övrigt framkommer i årsredovisningen. 10 av 13
3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Granskningen har gjorts av kommunens upprättade koncernark. Vi har kontrollerat att balans- och resultaträkningar har lagts in korrekt. Det kan dock konstateras att ett av dotterbolagens redovisningar vid granskningstillfället ännu inte hade godkänts av revisor. Utöver detta har vi kontrollerat att kommunens resultat lagts in korrekt och att alla nödvändiga elimineringar gjorts (borgen, intäkter och kostnader, fordringar och skulder, aktier i dotterbolag, koncernomstrukturering samt obeskattade reserver). Granskningen av den sammanställda redovisningen har gjorts utan anmärkning. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Vi bedömer att årsredovisningens tilläggsupplysningar i huvudsak uppfyller KRL:s krav och i övrigt lämnas i enlighet med god redovisningssed, innebärande att Tillämpade redovisningsprinciper beskriver varje särskild redovisningsprincip och eventuella förändringar av dessa som årsredovisningens intressenter måste känna till för att rätt förstå årsredovisningens innehåll. Viktiga uppgifter och poster i förvaltningsberättelse, resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport specificeras och preciseras i notupplysningar som krävs i KRL respektive RKR:s rekommendationer samt god redovisningssed i övrigt. Följande rekommendationer har dock kommunen inte följt fullt ut: RKR 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser I huvudsak Det framgår inte av noten om RIPSräntan tillämpas utan undantag eller inte. RKR 8.2 Sammanställd redovisning I huvudsak Förvaltningsberättelsen bör kompletteras med information om kommunala entreprenader samt information om den samlade verksamhetens utveckling, personalförhållanden och förhållanden av betydelse för styrning och uppföljning. RKR 13.2 Leasing I huvudsak Upplysning om beloppsgräns för att klassificera finansiella leasingavtal som operationell lämnas inte. RKR 11.4 Redovisning av materiella anläggningstillgångar Delvis Komponentavskrivning tillämpas inte. 11 av 13
12 av 13
2015-03-10 Sofia Nylund Projektledare Anders Haglund Uppdragsledare 13 av 13