PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49
VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ har olika förutsättningar och behov och skall bemötas med respekt. Att visa respekt för den enskildes integritet är att se varje människa som en unik person med rätten att leva som andra och under goda levnadsvillkor. ATT FÅ MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA Samhällets insatser ska underlätta för människor med funktionsnedsättning att själva välja sätt att leva och därigenom bidra till deras fulla inkludering och deltagande i samhällslivet. FUNKTIONSNEDSÄTTNING/ FUNKTIONSHINDER Funktionsnedsättning beskriver nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. TILLGÄNGLIGHET Funktionshinder uppstår i mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgivningen. Det är angeläget att uppmärksamma brister i den fysiska miljön och inom olika samhällsområden, såsom brister i information, kommunikation och utbildning som hindrar människor med funktionsnedsättningar från att delta på lika villkor. Att delta på lika villkor påverkas av tillgängligheten och utformning av det allmänna utbudet av bostäder samhällsmiljön allmänna serviceutbudet i samhället tillgång till bostadsanpassning och hjälpmedel färdtjänst och allmänna kommunikationer information Nivån på samhällets tillgänglighet påverkar kommunens kostnader för handikappomsorg. HANDIKAPPOMSORGSPLANEN är ett uttryck för den politiska viljan vad gäller den kommunala handikappomsorgen i Åtvidaberg. Planen ska vara vägledande i budgetarbetet under åren 2010-2015 Människors liv och levnadsvillkor hänger samman med beslut som tas på Internationell nivå Nationell nivå Kommunal nivå Individnivå Det är varje kommuns uppgift att omsätta och Sid. 2av 7
konkretisera de internationella och nationella målen och lagstiftningen i lokala handlingsprogram. Internationell nivå I januari 2009 trädde den nya FN-konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. Den består av 50 artiklar och närmare hälften av dem är så kallade rättighetsartiklar som definierar de mänskliga rättigheterna utifrån ett funktionshinderperspektiv. Rättighetsartiklarna tolkas enligt några grundläggande principer respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende, icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället, respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten, lika möjligheter, tillgänglighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, h) respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet. Nationell nivå De lagar som i första hand styr handikappomsorgens verksamhet är lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag om assistansersättning (LASS), socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). LSS innehåller bestämmelser om insatser för särskilt stöd och service åt personer som tillhör den personkrets 1-3 som anges i LSS. Den nationella handlingsplanen för handikappolitiken från 2000, Från patient till medborgare har ställt upp följande mål: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med Sid. 3av 7
funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska särskilt inriktas på: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Åtvidaberg Åtvidabergs kommuns fullmäktige har faststället ett handikappolitiskt program som ska ses som en tolkning och precisering av kommunens ambitioner på handikappområdet. Sid. 4av 7
MÅL FÖR HANDIKAPPOMSORGEN I ÅTVIDABERGS KOMMUN 2009-2015 MÅL Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Åtvidabergs kommun ska erbjuda personer med funktionsnedsättning stöd och service av god kvalitet som bygger på delaktighet, inflytande och respekt. DELMÅL För att kunna uppfylla uppställda mål för handikappomsorgen krävs uttalade delmål och insatser inom följande områden God kvalitet i handikappomsorgen Personalen Samverkan Information Forskning och utveckling Daglig verksamhet Boendestöd Socialpsykiatri Boende God kvalitet inom handikappomsorgen Insatserna ska vara av god kvalitet. De ska alltid ske i samråd med den enskilde och med hänsyn till den enskildes integritet, önskemål och behov. Insatser enligt LSS ska utformas så att den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor och insatser enligt SoL ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Metoder för kvalitetsuppföljning Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det görs genom Kvalitetssystem/Rättesnöret Kvalitetsgarantier Klagomålshantering Dokumentation Uppföljning av verksamhet Kvalitetsrevisioner genomförs två gånger per år. Kvalitetsombud ska finnas inom alla verksamheter. I kvalitetsarbetet är bemötandefrågorna särskilt angelägna. Erfarenheter från människor med egen funktionsnedsättning är särskilt värdefulla att ta till vara i personalutbildning och inom forskning och utveckling. Sid. 5av 7
Goda levnadsvillkor Livskvalitet är en individuell upplevelse som är svår att generalisera. Det finns dock några faktorer som tillsammans med god omsorg kan betyda mycket för välbefinnandet: Delaktighet i samhällslivet Närhet till det sociala nätverket Möjlighet till gemenskap Tillgång till kultur- och fritidsutbud Rättssäker handläggning Den enskildes rättigheter säkerställs genom en rättssäker handläggning. Insatserna beviljas efter utredning och beslut enligt SoL eller LSS. Alla beslut ska utgå från den enskildes behov av insatser. Regelbunden uppföljning av beslut ska ske. Barnperspektivet ska alltid beaktas i utredningar utifrån SoL och LSS. Inflytande och delaktighet Personalen Inflytande och delaktighet ska garanteras den enskilde i alla beslut och insatser. Genomförandeplaner ska upprättas. I samband med att en enskild beviljas en insats enligt LSS ska denne erbjudas att en individuell plan med beslutade och planerade insatser upprättas i samråd med honom eller henne. Anställda inom handikappomsorgen ska ha hög kompetens som svarar mot de krav som verksamheten ställer samt ha en positiv syn på flexibla lösningar inom organisationen. Det är viktigt att personalen känner att den har de kunskaper som deras arbetsuppgifter kräver. Viktigt är att ha kompetens att möta vårdtagare med annan kulturell bakgrund än den egna. Arbetsmiljön ska präglas av god balans mellan krav, ansvar, delaktighet och inflytande Handledning och kompetensutveckling ska erbjudas personalen. Kompetensutveckling ska bygga på relevant forskning och metodutveckling. Samverkan Verksamheten ska främja samverkan med andra myndigheter, intresseorganisationer m fl med syfte att tillgodose den enskildes behov och för att kunna möta framtida behov och utveckling av verksamheten. Information Människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga behöver få information om sina rättigheter och möjligheter om stöd och service från kommunen. Information ska utformas så att materialet är tillgängligt för så många som möjligt. Även utförda uppföljningar och kvalitetsmätningar av handikappomsorgens verksamheter bör finnas att tillgå på ett enkelt sätt. Sid. 6av 7
Forskning och utveckling Det är viktigt att det sker en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad och metodutveckling inom verksamheten. Insatser för att utveckla arbetsmetoderna inom handikappomsorgen ska stimuleras. Utveckling inom teknikområdet ska noggrant följas upp för att kunna tillämpas inom handikappomsorgen. Verksamheten ska fortlöpande följa samhällsutvecklingen för att få information och kunskap om förändringar som kan påverkar handikappomsorgens verksamhet. Framtida behov Utvecklingen går mot att särskilt alltfler yngre efterfrågar ett ordinärt boende med tillgång till stöd och service även om de inte har rätt till personlig assistans. De ungdomar i Åtvidaberg som under de kommande åren blir vuxna bedöms främst söka sig till det ordinära bostadsbeståndet. Det innebär att behov av boendestödsinsatser enligt socialtjänstlagen förväntas öka under de kommande åren. Boendestödet kommer att behövas utvecklas under planperioden. Behovet av bostad med särskild service förväntas inte att öka lika mycket som behovet av boendestödsinsatser. En mindre ökning av ansökningar av bostad med särskild service förefaller dock sannolik med anledning av den stora gruppen ungdomar som går ut i vuxenlivet och de vuxna individer som fortfarande bor hos sina föräldrar. I åldersgruppen 0-6 år har förvaltningen kännedom om ca 10 barn med funktionsnedsättning som vilka kan antas tillhöra personkretsen för LSS. Det är svårt att bedöma dessa barns framtida behov av insatser. Generellt är det dock mycket få som ansöker om insatser före skolåldern. Behovet av insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet avseende barn och ungdomar har ökat de senaste två åren. Verksamheten kommer på sikt behövas flyttas till mer ändamålsenliga lokaler då det inte finns något som tyder på en avmattning i det ökade behovet av insatsen. VERKSAMHETSPLAN Plan för den kommunala handikappomsorgen ska brytas ned i en verksamhetsplan som gäller för två år i taget. Verksamhetsplanens syfte är att konkretisera de mål och intentioner som framhålls i planen för den kommunala handikappomsorgen Sid. 7av 7