12(48) 2. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2.1. Allmän beskrivning, se ansökan 2.2. Områdesbeskrivning 2.2.1. Täktens läge Täkten ligger på fastigheten Tallnäset 1:8 i Sollefteå kommun, ca 15 km nordost om Näsåker. Området finns på fastighetskartan 19H9d, medelpunktskoordinaterna är X 7044400, Y 608400, SWEREF 99. Verksamhetsområdets brytpunkter kommer att markeras med stolpar. 2.2.2. Bebyggelse i täktens närområde Närmsta bebyggelse ligger i Omsjö ca 3 km från den planerade verksamheten.. 2.2.3. Riksintressen och andra planintressen Området ligger inom riksintresse för rennäringen enligt 3 kap miljöbalken. I övrigt berörs inga riksintressen. Det finns inga områden som är skyddade enligt 7 kap miljöbalken inom eller i närheten av det planerade verksamhetsområdet. Området omfattas inte av någon detaljplan. Området för den planerade täkten ligger inom Vilhelmina södra och Voernese samebys gränser, och inom riksintresse gäller Voernese sameby. 2.3. Beskrivning av täktområdet 2.3.1. Naturbeskrivning I området för den planerade täkten finns ett parti med gallrad ungskog i norr, i söder är vegetationen glesare fuktigare mark med större block. Vegetationen består av främsta tallskog i norr med inslag av gran. I den södra delen av glesare yngre björkskog. Marken täcks av i första hand blåbär och odon med inslag av ljung. På större stenblock växer skorplavar och fönsterlavar. Området är påverkat av skogsbruk. Det finns inga nyckelbiotoper, biotopskyddade områden eller områden som omfattas av naturvårdsavtal eller andra naturvärden enligt Skogsstyrelsen hemsidor; Skogens pärlor, i närheten av den planerade täkten. Det finns inga växtarter, fåglar, småkryp eller svampar noterade i Artportalen inom 500 m radie från den planerade täkten. Ingen information om att området har annat än ett normalt djurliv har framkommit genom samråden. 2.3.2. Fornlämningar Täktområdet ligger utom område för odlad och bebyggd mark och berör inga kända fasta fornlämningar. Enligt Riksantikvarieämbetes karttjänst, Fornsök, finns inga fornlämningar i eller i närheten av täkten.
13(48) 2.3.3. Geologi Bergarten inom området för täkten ligger i ett stråk av granodiorit till granit. Bergarten är på vissa små lokala områden lätt ögonförande,(inslag av större kristaller av fältspat 1-2 cm stora) men i huvudsak lätt, folierad till massformig. Mineralerna i bergarten är i huvudsak kvarts, fältspat och glimmer. Kornfogarna är något lösa, detta avspeglas i för bergarten ett högt LA-tal (31). Kvartskornen som förekommer i större mängd ger bergarten ett högt nötningsvärde, kulkvarn 12,2. Glimret i bergarten ligger till största delen folierat och bidrar till det höga LA-talet. Bergarten kommer vid krossning att ge ett lätt flisigt utfall, bergarten är lätt bankat vilket lokalt kan ge skut. Fillerhalten kommer vid krossning att ligga kring 6-7 procent stenmjöl. Förekomsten av siltrik morän i området är sparsamt. Jordtäcket i området är tunt och består av morän. 2.3.4. Hydrologi och grundvatten Närmaste vattenförekomster enligt VISS (VattenInformationsSystem Sverige) är Karvsjön och Storsjön ca 3 km norr och nordväst om den planerade verksamheten. Vid Omsjö ca 3 km nordväst om den planerade täkten finns även en grundvattenförekomst. Närmaste ytvatten är en mindre våtmark inom det planerade verksamhetområdet. Ett flertal mindre våtmarker finn i sluttningen på norra sidan Kälahöjden och Nördberget. Två mindre bäckar finns ca 1 km norr respektive nordväst om det planerade täktområdet. Det finns inga brunnar inom 2 km radie från den planerade täkten enligt SGUs brunnsarkiv. 2.4. Samråd, samrådsredogörelse inklusive bemötande av synpunkter 2.4.1. Samråd Inför ansökan har samråd med berörda genomförts skriftligt med en kort beskrivning av planerad verksamhet, omfattning och förutsedda störningar. Följande myndigheter eller personer har kontaktats skriftligt Länsstyrelsen i Västernorrlands län Sollefteå kommun Skogsstyrelsen Sametinget Vilhelmina södra sameby Voernese (Frostviken norra) Naturvårdsverket SGU Ådalslidens Fiskevårdsförening Omsjö FVO Ångermanlands Ornitologiska Förening
14(48) Anita Berglund Omsjö 107 88030 Näsåker Peter Salomonsson Omsjö 88030 Näsåker Ove Jonasson Omsjö 102 88030 Näsåker Roger Nilsson Omsjö 88030 Näsåker Knut Eriksson Omsjö 88030 Näsåker Jan-Bertil Johansson Jansjö 102 88030 Näsåker Fastigheterna Fängsjön 1:12 En annons har varit publicerad i tidningen Ångermanland. Ett samrådsmöte hölls på platsen den 6 september 2012. Länsstyrelsen och Sollefteås kommun och Arne Ericsson, Mätteknik AB deltog i mötet. De synpunkter som har framkommit vid samrådet har beaktats i miljökonsekvensbeskrivningen. 2.4.2. Samrådsredogörelse Se bilaga 6 2.5. för att undvika, minska eller avhjälpa skadeverkningar, se ansökan Miljökvalitetsnormerna för NO X, SO 2, CO respektive buller kommer inte att överskridas. Miljökvalitetsnormerna för de berörda vattenförekomsterna, se kap 2.3.4, kommer inte att påverkas negativt då den planerade verksamheten är belägen på ett långt avstånd från vattenförekomsterna. Övriga miljökvalitetsnormer är inte aktuella.
15(48) 2.6. Beskrivning av verksamheten 2.6.1. Verksamhetsområde Med verksamhetsområde avses ett område som omfattar ytor för täkt av berg och morän med erforderliga skyddszoner, samt områden för krossning och upplag. 2.6.2. Tidsplan SCA Skog AB avser att under en tillståndstid på 30 år bryta ut 1 000 000 ton berg och morän. Etableringen av verksamheten kommer att påbörjas snarast om tillstånd meddelas. Produktionen beräknas variera mellan 0 ton/år och 100 000 ton/år under tillståndsperioden. Produktionen under ett normalår beräknas uppgå till 35 000 ton/år, och kommer att kunna överskrida 25 000 ton/år under något år. Verksamheten kommer inte att bedrivas kontinuerligt utan i kortare produktionsperioder 0-2 gånger/år. En produktionsperiod omfattar borrning, sprängning, krossning, och sortering och i förekommande fall skutknackning. Utlastning av sorterat material från lager kan komma att ske under alla tider på året. 2.6.3. Avbaning Inom brytområdet sker avbaning av berg och moränmaterialet som följer brytfronten för borrning och sprängning. Avbaningsmassorna vallas upp på lämplig plats inom verksamhetsområdet för att återanvänds i samband med efterbehandling av täkten. Massorna kan även användas för att för att minska insyn och buller om det behövs. 2.6.4. Borrning Borrning sker vanligen med dieselhydraulisk utrustning av topphammartyp. Mängden borrhål varierar beroende på pallhöjd. Laddning av borrhål för varje salva sker från bulkbil. Sprängmedlet pumpas i slang direkt från bilen till borrhålet. 2.6.5. Sprängning Sprängning utförs enligt gällande bestämmelser och anpassas till de förutsättningar som är aktuell för varje salva beroende på pallhöjd, bergkvalitet etc. Varje salva journalförs i sprängjournal. 2.6.6. Krossning/sortering Krossning utförs normalt med mobila verk. Normalt sett används en 2-stegs anläggning. Krossuppställningen sker i anslutning till det losstagna materialet. Krossen matas med en lastmaskin eller grävmaskin. Förkrossen reducerar det inmatade materialet till en storlek av ca 150-175 mm. Materialet går sedan vidare till konkross och sedan till sortering. Sorteringsverket anpassas till det materiel som ska produceras. Efter sortering transporteras materialet till lager inom verksamhetsområdet. El kommer inte att dras till den planerade verksamheten, krossverk samt annan elberoende verksamhet kommer att försörjas med transportabla elverk.
16(48) 2.6.7. Skutknackning Skutknackning ingår som ett delmoment i en krossningskedja. I samband med sprängning så blir ofta en del block större än vad som kan matas in i förkrossen, så kallade skut. Mängden skut varierar beroende på bergets egenskaper och vilket styckefall som man vill att salvan ska ge. Skuten samlas löpande på ett lämpligt ställe i täkten för vidarebearbetning. Det tillfälliga upplaget av skut placeras normalt så att den kommande skutknackningen kan ske med en pallkant eller materielupplag som bullerskydd. Knackning sker då mängden skut föranleder detta och det är kostnadseffektivt att handla upp det momentet. En grävmaskin utrustas med en skuthammare och som drivkälla används grävmaskinens hydraulsystem. Skutknackning sker inom täktområdet i nivå med täktbotten. Skuten knackas sönder till storlek som passar förkrossens intagsöppning. 2.6.8. Transporter Uttransporter sker med lastbil, med och utan släp. Transporterna till och från täkten kommer att vara relativt få, ca 2-3/dygn. Vid tillfälliga arbetsanhopningar kan antalet transporter öka till 25/dygn. 2.6.9. Arbetstider Arbetstiderna i täkten för samtliga moment förutom transporter kommer att vara helgfria vardagar (må-fr) kl. 07.00-22.00. För lastning och transporter kommer arbetstiderna att vara helgfria vardagar (må-fr) kl. 06.00-22.00 samt lördagar och helgdagar kl. 07.00-18.00. Andra arbetstider kan förekomma efter samråd med tillsynsmyndigheten. 2.6.10. Efterbehandling Efterbehandlingen planeras att utföras successivt allt eftersom brytningen fortskrider. Terrängen skall utformas i överensstämmelse med täktplanen. Täktbotten avjämnas mjukt och ges en svag lutning åt lämpligt håll för att ytavrinningen ska fungera. Slänterna efterbehandlas med hänsyn till omgivningen och så att kvarstående olycksrisker minimeras och att stängsel inte behövs för säkerheten efter avslutad verksamhet. När efterbehandlingens markarbeten är klara kommer området att planteras med skog för att påskynda att området återgår till skogsmark. 2.6.11. Asfaltverk Asfaltverket producerar varm asfalt med en kapacitet på upp till 100 ton per timme. Produktionen planeras ske från slutet på maj till slutet av oktober, tiderna kan variera något beroende på väderlek. Produktion av asfalt kommer att ske i de fall det pågår beläggningsarbeten i närheten av den aktuella täkten. 2.6.12. Betongtillverkning Mobila betongstationer producerar 40-65 m 3 färdig betong per blandare och timme. Produktionen sker på plats i täkten, vatten tas från en borrad bergbrunn inom verksamhetsområdet, cement transporteras till platsen med lastbil. Ballast kan tas från den aktuella bergtäkten eller transporters till platsen. Gjutning kan i vissa fall ske på platsen, vanligen transporteras betong med roterbil till den plats där gjutningen skall ske.
17(48) 2.7. Verksamhetens miljökonsekvenser och åtgärder 2.7.1. Sammanfattning Lokala miljökonsekvenser Under de perioder som borrning, sprängning, krossning och lastning pågår kommer buller, vibrationer och damm att påverka verksamhetsområdet samt ett en zon utanför detta. Utsläpp av NOx, CO, HC, CO 2 från arbetsmaskiner kommer att ske. Regionala miljökonsekvenser Buller, damning och vibrationer kommer inte att påverka miljön i ett regionalt perspektiv. Utsläppen till luft från arbetsmaskiner kommer att bidra till Sveriges samlade utsläpp av dessa gaser. I det fall tillstånd inte ges för den planerade verksamheten kommer motsvarande mängd material att levereras från andra tillståndsgivna täkter till beställare i den planerade täktens närområde. Det innebär att miljökonsekvenserna av borrning, sprängning, krossning och lastning att kommer att ske vid någon annan tillståndsgiven täkt. Eftersom alla andra tillståndsgivna berg och moräntäkter ligger längre från det huvudsakliga avsättningsområdet än den planerade täkten kommer detta att medföra ökade utsläpp av NOx, CO, HC, CO 2. Det högst prioriterade miljömålet, såväl regionalt som nationellt genom strategin för en effektivare energianvändning, är en minskad klimatpåverkan. Genom att ge tillstånd till den sökta verksamheten på fastigheten Tallnäset 1:8 kommer utsläppen av växthusgaser att minimeras. Ändamålet att säkra bolagets råvarubehov med riktigt hög kvalitet kan inte tillgodoses med mindre intrång och olägenhet på annan plats. 2.7.2. Etablering I samband med etableringen kommer området att avverkas, det översta marklagret att schaktas av och läggas upp i vallar för att återanvändas vid återställningsarbetena. Planerade etableringsarbeten som schaktningar, fyllningar, vallar, planer och diken m.m. bedöms inte påverka omgivande mark eller närboende negativt. Området stängslas delvis in under tillståndsperioden för att undvika fallolyckor om olycksrisk föreligger. Efter avslutad verksamhet kommer området att skogsplanteras. 2.7.3. Borrning I samband med borrning uppstår buller, se kap 2.7.7. I samband med borrningen bildas även borrkax. För åtgärder mot buller se kap 2.7.7. Borrkaxet kommer att läggas i upplag för att återanvändas i samband med efterbehandling av täkten eller blandas in i den
18(48) ballast som levereras från täkten, därigenom klassas inte borrkaxet som utvinningsavfall enligt förordning 2007:722. 2.7.4. Sprängningens omfattning, stenkast De kommande åren planeras ett medeluttag på ca 35 000 ton/år. För detta beräknas en salva med ca 2 ton sprängmedel per salva. Antalet salvor kan variera beroende på att materialbehovet varierar från år till år. Sprängmedelsförbrukningen beräknas till 0,2 kg/ton berg. Moderna emulsionssprängämnen kommer att nyttjas. Förbrukning blir alltså ca 6,5 ton under ett normalår. Stenkast kan ske vid sprängning. Varningssignaler sänds ut innan sprängning vilket medför att människor som uppehåller sig i närområdet hinner sätta sig i skydd. Transportvägen avlyses vid sprängningstillfällena. Området kommer delvis att stängslas in och varningsskyltar kommer att sättas upp. Sprängentreprenören ansvarar för att sprängningen utförs i enlighet med den rådande lagstiftningen. I det aktuella fallet finns ingen fastboende inom tänkbart riskavstånd. Täktområdet kommer att delvis vara inhägnat med stängsel, i samband med sprängning kommer området att avlysas, varningssignaler kommer att sänds ut och tillfartsvägar kommer att avlysas. Det närmaste bostadshuset ligger ca 3 km från det planerade verksamhetsområdet och alltså väl utanför det område som kan tänkas påverkas av stenkast från sprängning inom det planerade verksamhetsområdet. 2.7.5. Berört område besiktning information Närmaste hus ligger i Omsjö ca 3 km nordväst om den planerade verksamheten. På grund av det långa avståndet till täkten bedömer SCA Skog ABatt de boende i Omsjö inte kommer att störas av verksamheten. Verksamhetsutövaren skall informera sprängentreprenören om gällande villkor och skyddsåtgärder för verksamheten. Utöver de sedvanliga skyddsåtgärderna som gäller vid sprängning bedöms inte någon förhandsinformation till närboende vid varje salva som nödvändig. Någon besiktning av byggnader eller anläggningar bedöms inte heller vara nödvändig. 2.7.6. Vibrationer och luftstötar Vibrationsrörelser och luftstötar är störningar som är över på någon sekund och kan riskera att skada byggnader och/ eller anläggningar - men som i övrigt inte förorsaka påtagliga störningar för människa eller miljön. Då avståndet till närmaste bebyggelse är långt kommer vibrationer och luftstötar knappast att vara märkbara för de närmast boende. Vibrationer till följd av sprängning skall hållas på en så låg nivå som möjligt genom anpassad laddningsplan och tidsförskjuten intervallsprängning. Riktvärde
19(48) för vibrationer i berörda bostäder skall inte överstiga riktvärdet 4 mm/s (mätt som toppvärde) och uttryckt som högsta hastighet i vertikalled. 2.7.7. Buller Buller kommer att uppstå vid verksamheten Beroende på avståndet till närmaste bostadshus bedöms att riktvärdena för externt industribuller vid närliggande bostadshus komma att uppfyllas under de tider på dygnet då arbete pågår. 2.7.8. Luftföroreningar, damm I samband med ovanjordssprängning kommer en viss mängd kväveföreningar att släpas ut till både mark och vatten. Detta kan inte undvikas eftersom alla praktiskt användbara sprängämnen är kvävebaserade. Det är främst vid nedanstående situationer som utsläppen sker: Gasutveckling vid detonation Odetonerat sprängämne Hanteringsspill vid laddning Beroende på val av sprängämne varierar den teoretiska mängden nitrösa gaser efter en sprängning. Moderna sprängämnen är utvecklade för att kunna användas under jord, i gruvor, vilket ställer mycket höga krav på låg gasutveckling. Detta tillsammans med en strävan mot miljöanpassade sprängämnen har resulterat i dagens emulsionssprängmedel. Inga åtgärder kommer att vidtas eftersom konsekvenserna bedöms som mycket små. I den aktuella täkten kommer emulsionssprängmedel i bulk att användas, därför bedöms mängden kväveföroreningar som sprids till luft bli låg, ungefär i samma storleksordning som en normal skogsgödselgiva över motsvarande areal., damning Kraftig damning bedöms inte uppstå utanför täktens närområde eftersom dammbekämpning kommer att utföras om problem uppstår., damning I förebyggande syfte kan vid ogynnsamma förhållanden, med torr väderlek och blåst, upplagsplaner och vägar bevattnas. Vatten för dammbekämpning tas från en borrad brunn inom verksamhetsområdet. 2.7.9. Vatten, påverkan av partikulärt material Vid kraftig nederbörd finns det en risk att regnvattnet inte infiltrerar inom verksamhetsområdet och vatten förorenat av krossdamm och eventuella oljeföroreningar skulle kunna komma att rinna ut ur verksamhetsområdet.
20(48) En sedimentationsbassäng kommer att anläggas för att ta om hand ytvatten som inte infiltrerar i marken, I sedimentationsdammen kommer suspenderade partiklar att sedimentera och eventuella oljeföroreningar kommer att fångas upp vid läckage eller olyckor. Sedimentationsdammens funktion kommer att kontrolleras återkommande. Tillsyn kommer även att ske under perioder med liten produktion. Under längre perioder utan produktion, till exempel under vinterhalvåret kommer ingen tillsyn att ske. Bottenslammet i sedimentationsdammen kommer att tas bort med grävmaskin eller slamsug när dammen är full, dvs när genomströmningstiden är för kort för en effektiv uppsamling av suspenderat material, dock minst vartannat år. Dammen kommer att tömmas minst vart tredje år och det uppsamlade materialet kommer att återföras till produktionen. Därigenom omfattas vare sig dammen eller slammet av utvinningsavfallsförordningen. Utloppet från sedimentationsdammen kommer att gå till vägdiket öster om skogsbilvägen för att infiltrera i dikets botten. Provtagningar av utgående vatten från sedimentationsdammen kommer att utföras för att följa upp funktionen i de fall som tillsynsmyndigheten begär det. Närliggande vattendrag och grundvatten bedöms inte påverkas negativt av verksamheten. 2.7.10. Vatten, påverkan av sprängning, lösta ämnen Vid sprängning kommer ofrånkomligen en viss mängd kväveföreningar att släppas ut till vatten via odetonerat sprängämne och spill vid hanteringen. Mängden som spills varierar beroende på vilket laddsystem som används likaså varierar mängden odetonerat sprängämne. Tidigare erfarenheter samt undersökningar har visat att 0,5-1 % av sprängämnesvolymen går till spill samt odetonerat sprängämne. Vid en tänkt årlig produktion av ca 35 000 ton kommer då förlusterna att vara ca 35-70 kg/år. Som jämförelse kan nämnas att vid gödsling av åkermark är den rekommenderade kvävegivan 70-150 kg kväve/ha och år. Boende i Omsjö har uttryckt oro för att deras vattenförsörjning från en grävd brunn på fastigheten Omsjö 1:17 skulle kunna påverkas av den planerade verksamheten. Den aktuella fastigheten ligger ca 3 km från det planerade verksamhetsområdet. En grävd brunn försörjs i huvudsak från grundvatten som rör sig i de lösa jordarter som ligger ovanpå berggrunden, påverkansområdet för en sådan brunn är avsevärt mindre än 3 km. Erfarenhetsmässigt kan sägas att borrade bergbrunnar om har ett större påverkansområde än grävda brunnar knappast påverkas av verksamhet som ligger mer är än ca 500 meter från brunnen.
21(48) Vid en detonation går sprängämnet upp i gasform och påverkar på så sätt inte vattnet i omgivningen. Vid laddningsarbete är det ovanligt att spill förekommer och man har hjälpmedel att ta omhand det eventuella spillet. Huvudbeståndsdelen i civila sprängämnen är ammoniumnitrat och om detta inte är bundet i någon form kan delar av sprängämnet lösas upp i vatten. Vissa emulsionssprängämnen innehåller över 90 % nitrater i olika former, men dessa har ändå bra vattenbeständighet beroende på att det är en emulsion. Emulsionen kan lämna nitrater som löses i vatten, men först om produkten får utsättas för vatten över en längre tid. Kväveläckaget till vatten kommer ytterligare att minskas då allt dagvatten från täkten kommer att passera sedimentationsdammen där nitrifikation och denitrifikation kommer att omvandla kväveföreningarna till kvävgas som avgår till luften. 2.7.11. Vatten, påverkan av lösta ämnen Handtvätt och toaletter kan utgöra en föroreningsrisk Avloppsvatten från handtvätt i manskapsvagnar släpps ut inom täkten för översilning och infiltrering i vegetationen. Toaletterna har slutna tankar. 2.7.12. Kemikalier, petroleumprodukter, tankning Cirka 3 m 3 kemikalier och petroleumprodukter kommer att förvaras i täkten under produktionsperioderna. Dieselförbrukningen till lastmaskiner och elverk uppgår vid full produktion till ca 1 l per producerad krossad m 3. Om dessa produkter förvaras eller hanteras på ett felaktigt sätt finns risk att närmiljön påverkas av utsläpp. Kemikalier ska förvaras inlåsta i godkända förråd med tätt golv. Petroleumprodukter hanteras i enlighet med anvisningarna i NFS 2003:24. Petroleumprodukter kommer att förvaras i dubbelmantlade cisterner försedda med överfyllningsskydd. Cisternuppställning och tankning kommer i möjligaste mån att ske på en iordningsställd hårdgjord yta som utgörs av ett väl packat lager av stenmjöl 0-2 mm. Ytan bedöms med detta utförande ha mycket låg permeabilitet men även ha möjlighet till uppsamling eller bortgrävning av eventuellt spill eller läckage. Akuta utsläpp och hanteringsspill som ger upphov till förorenade massor ska kunna omhändertas och bortföras. Absorptionsmedel kommer att finnas tillgängligt i täktområdet när produktion pågår. 2.7.13. Avfall Verksamheten kommer att ge upphov till olika typer av avfall. Allt avfall kommer att källsorteras och därefter lämnas till återanvändning eller återvinning om det är möjligt. Oljeavfall och annat miljöfarligt avfall förvaras i säkra fat och lagras på övertäckt och spillskyddad plats på sådant sätt att
22(48) föroreningar inte kan nå omgivande mark och vatten, till dess transportör kan flytta avfallet till godkänd deponi. Innan en entreprenör anlitas för transport av avfall förvissar sig SCA Skog AB om att entreprenören har tillstånd för att ta emot avfallet och transportera det. Övrigt avfall hämtas av kommunen eller annan godkänd entreprenör och körs till anvisad plats. Avlopp från toaletter samlas upp i slutna tankar. 2.7.14. Transporter Transporterna kommer att ge upphov till buller och damning i närheten av verksamhetsområdet och längs transportvägen ut till allmän väg. Lastning och transporter till och från krossanläggningen av losshållet material sker med grävmaskin och hjullastare. Uttransporter sker med lastbil med och utan släp. Medellasten är ca 30 ton. Transporter till och från täktområdet kommer att variera men under ett normalår kommer det att vara 2-3 per dygn. Entreprenadmaskiner som används i täkten är nästan uteslutande försedda med avgasgodkända miljömotorer (lågemissionsmotorer) och miljöoljor används vilket ger låga utsläpp av NOx, CO, HC, och CO 2. Utsläppen kommer inte att påverka regionala miljömål eller överskrida gränsvärden. Från det aktuella verksamhetsområdet finns idag en fungerande utfartsväg som använts för skogstransporter. Inga boende finns längs denna väg eller i dess omedelbara närhet. Inga särskilda åtgärder planeras med avseende på buller då det inte finns fastboende i närheten av täkten. Vid interna transporter inom verksamhetsområdet ska stor vikt läggas vid att vägar och planer är fria från torrt damm, bevattning kommer att utföras vid behov. Dammbindning utförs i erforderlig omfattning med konventionella metoder som vattning eller saltning. 2.7.15. Krossning, sortering och upplag Vid produktionen i täkten kommer damm att bildas, i första hand vid krossningen. Aktuella kross- och sorteringsanläggningar kommer att dammsäkras genom täta transportörer, filter och vattenbegjutning vid behov. Damm i systemen tas omhand med hjälp av utsug och filter. Den teoretiskt beräknade årsproduktionen kan krossas och sorteras på ca 3-4 veckor. 2.7.16. Riksintresse, andra planintressen Området ligger inom ett område som är av riksintresse för rennäringen för Voernese sameby. för rennäringen na för rennäringen bedöms orsakas av dels av buller, vibrationer och damning i närområdet och dels av minskad tillgänglig yta för renbete.
23(48) Renarnas huvudsakliga vinterbete består av lavar men bete på myrmark ger ett viktigt tillskott av gröna växter. Renarnas föda består av många olika arter till exempel lavar, ris, gräs, halvgräs, örter och svampar. Under vissa väderlekssituationer med hård skare och isbark kan hänglavar vara ett viktigt bete. Vegetationen längs den norra kanten av det planerade täktområdet domineras av yngre gallrad tallskog med inslag av gran, i den södra delen finns gles yngre björkskog. Bottenskiktet består av lavar och mossor där fönsterlav dominerar på större stenblock. I fältskiktet finns av blåbär, odon och ljung. Området är påverkat av skogsbruk. Den sökande bedömer därför att det planerade verksamhetsområdet och den närmaste omgivningen skulle kunna vara intressant som betesmark för renar, delar av området har ett bottenskikt av lavar som renen kan ha som vinterföda. na för rennäringen blir att en mindre del betesmark inte blir tillgängligt för renbete under den period verksamheten pågår. na av minskad tillgänglig yta för rennäringen bedöms bli liten därför att området redan idag till en viss del är påverkad av skogsbruk och omgivande terräng till stor del bestå av liknande vegetation med lavar i bottenskiktet. Det aktuella verksamhetsområdet är också väldigt litet i förhållande till hela området som är markerar som riksintresse för rennäringen. Riksintresseområdet för rennäringen sträcker sig från något norr om Junsele till Bollstabruk söder på norra sidan av Ångermanälven, ett område som är ca 100 km lång och 30 km brett, ca 300 000 ha. Den aktuella täkten omfattar en yta av ca 8,5 ha. Efter avslutad täktverksamhet kommer området att återbeskogas och så småningom kommer äldre skog att täcka området med en för renarna attraktiv markvegetation i likhet med omgivande områden. Effekterna av framför allt buller från krossning och transporter kan bli att renarna störs i sitt bete, en ökad spridning av renarna inom området och att renens fria strövande inom området störs. na kan bli att rennäringen kan försvåras då renarna i sitt sökande efter bete och ro sprids över ett större område och arbetsinsatsen för att samla renarna kan bli större. Eftersom den planerade verksamheten omfattar en liten del av riksintresseområdet bedömer den sökande att konsekvenserna av buller och vibrationer kommer att bli små, eftersom renarna har stora möjligheter att söka sig till omgivande betesmarker. De värden som riksintressena avser att skydda bedöms inte påverkas mer än marginellt av den planerade verksamheten. Voernese sameby har inte heller haft några synpunkter på den planerade verksamheten under samrådet. SCA Skog AB bedömer att den planerade verksamheten inte kommer att ha några konsekvenser för riksintressen eller andra planintressen.
24(48) Riksintresseområden för Vilhelmina södra sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge. Riksintresseområden för Voernese sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
25(48) Strategiska platser för Voernese sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge. Det prickade området är ett uppsamlingsområde. Strategiska platser för Vilhelmina södra sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
26(48) Viktiga platser för Voernese sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge. Viktiga platser för Vilhelmina södra sameby. Kartunderlag från Sametingets webbplats. Den röda pricken visar den planerade täktens läge.
27(48) Verksamhetsområdet kommer att stängslas in under tillståndsgiven tid. Vid efterbehandlingen kommer slänterna att avjämnas och anpassas till det omgivande landskapet för att minimera olycksrisker och för att den efterbehandlade täkten ska smälta in i landskapet. Slänterna kommer inte att bli brantare än 1:2. Inga andra särskilda åtgärder planeras i förhållande till riksintressen eller andra planintressen. 2.7.17. Påverkan på naturvärden. En mindre våtmark som ligger inom verksamhetsområdet kommer att påverkas negativt av den planerade verksamheten. Den aktuella våtmarken finns inte med in den nationella Myrskyddplanen eller i våtmarksinventeringen i Västernorrlandslän. I närområdet finns flera liknande våtmarker. Inga särskilda åtgärder planeras i förhållande till naturvärden. 2.7.18. Påverkan på kulturvärden Kända fornlämningar kommer inte att påverkas av den planerade verksamheten. Om fornlämningar påträffas under arbetet kommer verksamheten att avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kommer att informeras. 2.7.19. Påverkan på nuvarande markanvändning och landskapsbilden Det aktuella området är inte ett flitigt utnyttjat rekreationsområde, inga vandringsleder, skoterleder eller andra anläggningar för friluftslivet finns i eller i närheten av den planerade täkten. Jakt kan bedrivas i området men bedöms inte på verkas negativt då ytan som upptas av den planerade verksamheten är relativt liten. Skogsbruket berörs direkt av den planerade verksamheten då det under tillståndsperioden får en minskad areal. Planerad produktion bedöms inte förorena eller påverka omgivande mark utanför verksamhetsområdet. Området är redan idag påverkat av täktverksamhet. Landskapsbilden kommer att förändras under pågående verksamhet men efter avslutad verksamhet och planerad efterbehandling och skogsplantering kommer ingreppet i landskapsbilden att vara mycket litet. Inga särskilda åtgärder planeras förutom efterbehandlingen av området. 2.8. Alternativa placeringar motiv SCA Skog AB har sökt alternativa platser för den planerade verksamheten. Nollalternativet.
28(48) Fördelar; ingen påverkan av ny täktverksamhet inom området. Nackdelar; långa transportavstånd från andra tillståndsgivna täkter till det huvudsakliga avsättningsområdet vilket inte är gynnsamt ur miljömässig, ekonomisk eller praktisk synvinkel. Alternativ 1. ny berg och moräntäkt på fastigheten Tallnäset 1:8 Fördelar; materialet håller en god kvalitet för de tänkta användningsområdena. Lokaliseringen är bra för det tänkta ändamålet och för att ge korta transportvägarna och låga utsläpp av växthusgaser. Nackdelar; verksamheten kommer att ge upphov till ett visst buller, damning och vibrationer i närområdet. Det blir en täkt i ett område som tidigare varit opåverkat av täktverksamhet. Alternativ 2. Svevia ABs befintliga bergtäkt på fastigheten Västertjärn 1:20. Täkttillståndet löper ut 2016-12-31. Den tillståndsgivna mängden är mindre än 50 000 ton. Täkten ligger ca 20 km längre bort från det huvudsakliga avsättningsområdet. Det innebär ökade utsläpp av CO 2 med ca 1500 ton räknat på den sökta mängden. Det utökade transportbehovet kommer därutöver att leda till ett ökat slitage på vägnätet. Om materialet skulle tas från denna täkt kommer ca 33 000 tunga transporter att gå genom Omsjö vilket innebär en ökad trafikfara för oskyddade trafikanter inom samhället samt ökade problem med buller och vibrationer från tung trafik. Alternativ 3. Svevia ABs befintliga berg och moräntäkt väster om Grundtjärn. Täkttillståndet löper ut 2017-12-31. De tillståndsgivna mängderna för berg respektive morän är mindre än 50 000 ton vardera. Täkten ligger ca 20 km längre bort från det huvudsakliga avsättningsområdet. Det innebär ökade utsläpp av CO 2 med ca 1500 ton räknat på den sökta mängden. Det utökade transportbehovet kommer därutöver att leda till ett ökat slitage på vägnätet. Om materialet skulle tas från denna täkt kommer ca 33 000 tunga transporter att gå genom Tallnäset vilket innebär en ökad trafikfara för oskyddade trafikanter inom samhället samt ökade problem med buller och vibrationer från tung trafik. Alternativ 4. Firma Anders Eks befintliga bergtäkt på fastigheten Rå 21:1. Täkttillståndet löpte ut 2011-09-30. Täkten ligger ca 30 km längre bort från det huvudsakliga avsättningsområdet. Det innebär ökade utsläpp av CO 2 med ca 2100 ton räknat på den sökta mängden. Det utökade transportbehovet kommer därutöver att leda till ett ökat slitage på vägnätet. Om materialet skulle tas från denna täkt kommer ca 33 000 tunga transporter att gå genom Näsåker och Omsjö vilket innebär en ökad trafikfara för oskyddade trafikanter inom samhället samt ökade problem med buller och vibrationer från tung trafik.
29(48) Alt 4 Alt 3 Alt 2 Kartunderlag från SGUs karttjänst Ballast. Den röda pricken visar läget för den planerade täkten. SCA Skog AB har sökt alternativa platser innan beslutet att etablera inom detta område. Inom det huvudsakliga avsättningsområdet finns flera områden med liknande berggrund varför berggrundens sammansättning inte har varit av avgörande betydelse för lokaliseringen. Markerade områden på kartan nedan är granskade för att finna det bästa alternativet till materialförsörjning av krossat bergmaterial i samband med byggande av vindkraftparken. Materialet skall i första hand vara dugligt till uppbyggnad av parkens transportvägsystem, samt även kunna användas vid betongframställning. Båda dessa alternativ ställer krav på bergartens fysiska egenskaper varför en undersökning av traktens bergarter har genomförts. I samband med lokalisering av täkten har också hänsyn tagits till bebyggelse i området samt skyddad och skyddsvärd natur och kulturvärden. De valda platserna på kartan bedöms vara det bästa alternativet. Det finns inga kända fyndigheter med bra sammansättning på moränen inom rimliga transportavstånd från det huvudsakliga avsättningsområdet. Den valda lokaliseringen ligger däremot bra till för att minska miljöpåverkan och störningar för boende i området. Det finns inte heller några kända naturvärden eller fornlämningar i området som kan påverkas av den planerade verksamheten.
30(48) Föreslagen lokalisering på fastigheten Tallnäset 1:8 Planer på täktplats som avslutats Undersökta områden för alternativa lokaliseringar av den föreslagana täkten på fastigheten Tallnäset 1:8. SCA Skog AB planerade att lämna in en separat ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet för berg och moräntäkt på fastigheten Fängsjön 1:2. Dessa planer har avslutats. Motivering till sökt alternativ enligt 2 kap 6 miljöbalken. Då alternativ 0, 2 och 3 visats vara sämre än alternativ 1 på grund av de högre utsläppen av växthusgaser samt de längre transportavstånden anser SCA Skog AB att den föreslagna täkten på fastigheten Tallnäset 1:8 är det sammantaget bästa alternativet. Alternativ 4 saknar idag ett giltigt täkttillstånd och SCA Skog AB känner inte till om Firma Anders Ek avser att ansöka om nytt tillstånd till täktverksamhet. 2.9. Icke teknisk sammanfattning inklusive skadeförebyggande åtgärder enligt miljöbalken 6 kap 7, punkterna 1-4. 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning. SCA Skog AB söker tillstånd till ny av berg och morän enligt 9 kap miljöbalken inom fastigheten Tallnäset 1:8 i Sollefteå kommun. Ansökan avser ett uttag av 1 000 000 ton berg och morän inom en 30-årsperiod. Den planerade täkten ligger ca 15 km nordost om Näsåker. Närmsta bebyggelse ligger i Omsjö ca 3 km från den planerade verksamheten. Till planerad täkt löper en befintlig skogsbilväg varför ingen ny transportväg in till täkten behöver anläggas. 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten
31(48) eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt miljöbalken 5 kap. inte följs. Inom den planerade täkten, eller i närområdet som påverkas av verksamheten, finns inga sällsynta eller hänsynskrävande växt eller djurarter. Det finns inte heller några kända fornlämningar i detta område. Under genomförda samråd har det inte framkommit några motstående intressen för täktverksamhet på den aktuella platsen. Boende i Omsjö, ca 3 km nordväst om den planerade verksamheten, har uttryckt oro för negativ påverkan på en grävd brunn samt att den planerade verksamheten kommer att orsaka buller. Påverkan på människans hälsa genom buller, och damning och vibrationer undviks i första hand genom att den planerade verksamheten lokaliseras på ett stort avstånd från bebyggelse. Ljuddämpande åtgärder som behövs för att uppfylla gällande krav på arbetsmiljö och omgivning kommer att utföras. Krossupplag samt avbaningsmassor kan läggas och utformas så att de fungerar som bullerskydd mellan täkten och närliggande bostäder om så krävs. För att förhindra störande damning kan vattenbegjutning utföras. Verksamheten kommer att bedrivas helgfria vardagar (må-fr) kl. 07.00-22.00. För lastning och transporter kommer arbetstiderna att vara helgfria vardagar (må-fr) kl. 06.00-22.00 samt lördagar och helgdagar kl. 07.00-18.00. 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra. Verksamheten kommer att bedrivas under dygnets alla timmar. På grund av det långa avståndet till närmast boende kommer de inte att störas av verksamheten. Omgivande miljö kommer att skyddas genom goda rutiner för hantering av kemikalier och avfall, samt förebyggande åtgärder som att oljeprodukter, andra kemikalier samt avfall förvaras i befintliga täta kassuner eller invallningar skyddade för nederbörd samt hanteras så att mark-, grund-, och ytvatten inte förorenas. 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. SCA Skog AB har undersökt olika alternativa lokaliseringar och även utrett konsekvenserna av ett så kallat noll-alternativ. Det nu föreslagna alternativet, en ny berg och moräntäkt på fastigheten Tallnäset 1:8, är valt som huvudalternativ då materialet håller god kvalitet för den planerade ändamålet. Täkten ligger också bra lokaliserad i förhållande till planerad avsättning. Om verksamheten inte kommer till stånd kommer förmodligen motsvarande mängd material att levereras från andra tillståndsgivna täkter, konsekvenserna blir då ökade utsläpp
32(48) av CO 2 och andra växthusgaser samt ett ökat slitage på vägnätet, och en ökad olycksrisk för oskyddade trafikanter i de samhällen transporterna går genom. Ansökan, MKB samt täktplan upprättade på uppdrag av SCA Skog AB. Arne Ericsson Mätteknik AB www.matteknik
3. Bilaga Täktplan 33(48)
34(48) 4. Bilaga Översiktskarta Planerad ny berg och moräntäkt
35(48)