Provläsningsexemplar / Preview SVENSK STANDARD SS 13 70 03 Fastställd Utgåva Sida 2001-05-23 1 1 (12) Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. Betong Användning av EN 206-1 i Sverige Concrete Application of EN 206-1 in Sweden Förord Denna standard är framtagen av SIS (BST) TK 45 Betong. Den är fastställd som svensk standard efter allmän remiss och notifiering till CEN. Standarden kompletterar SS-EN 206-1, utgåva 1, och skall användas tillsammans med denna. Orientering Betongstandarden EN 206-1 är resultatet av ett omfattande och komplicerat arbete. För att kunna användas i hela Europa ger den valmöjlighet i ett antal frågor och i vissa fall hänvisas till regler och standarder som gäller där betongen används. Varje land behöver därför ange vilken nivå/klass/värde i europastandarden som gäller vid användning i det egna landet samt att göra erforderliga preciseringar och kompletteringar. Det behovet förstärks av att ett antal av de normativa hänvisningarna som ges i EN 206-1 ännu inte finns publicerade som europastandard, varför vissa övergångslösningar måste anges. Nämnda val och kompletteringar görs i föreliggande standard, som följer dispositionen i EN 206-1. Om det finns svenska kompletterande krav och rekommendationer under ett visst avsnitt är alla överordnade rubriker medtagna. Rubriker för avsnitt i EN 206-1 som inte behandlas i denna standard är inte medtagna. 1 Omfattning Standarden redovisar kompletterande svenska krav och rekommendationer där sådana krävs eller tillåts i EN 206-1, behandlar delmaterial och anger provningsmetoder, vilka inte behandlas i EN 206-1, men som används i Sverige och anger vissa tillämpningar som används i Sverige. ICS 91.100.30 Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 00. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sisforlag.se Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS Telefon: 08-555 520 00. Telefax: 08-555 520 01 Tryckt i juli 2001
Sida 2 Provläsningsexemplar / Preview 2 Normativa hänvisningar Denna standard innehåller genom hänvisning regler från andra dokument. Dessa normativa hänvisningar är åberopade på tillämpligt ställe i texten och är förtecknade nedan. Den senaste utgåvan gäller såvida inte utgåvan preciseras nedan. SS-EN 196-1 Cement Provning Del 1: Bestämning av hållfasthet SS-EN 196-3 Cement Provning Del 3: Bestämning av bindetid och volymbeständighet SS-EN 197-1 Cement Del 1: Sammansättning och fordringar för ordinära cement SS-EN 450 Betong Tillsatsmaterial Flygaska Fordringar och kvalitetskontroll SS-EN 206-1 Betong Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse pren 1367-1 Tests for thermal and weathering properties of aggregates Part 1: Determination of resistance to freezing and thawing 1 SS-EN 12390-2 SS-EN 12390-3 SS-EN 12390-4 pren 13263-1 Provning av hårdnad betong Del 2: Tillverkning och lagring av provkroppar för hållfasthetsbestämning Provning av hårdnad betong Del 3: Tryckhållfasthet hos provkroppar 2 Provning av hårdnad betong Del 4: Tryckhållfasthet Fordringar på tryckpressar Silica fume for concrete Part 1: Definitions, requirements and conformity criteria 3 SS 13 21 25 Betongprovning Ballast Korndensitet (hydrostatisk metod) och vattenabsorption SS 13 42 02 Cement Sammansättning och fordringar för cement med begränsad värmeutveckling (BV-cement) SS 13 42 03 Cement Sammansättning och fordringar för cement med låg alkalihalt (LA-cement) SS 13 42 04 Cement Sammansättning och fordringar för sulfatresistenta cement (SR-cement) SS 13 70 02 Standardiserad föreskriven betong SS 13 70 10 Betongkonstruktioner Täckande betongskikt 4 SS 13 72 10 Betongprovning Hårdnad betong Kubhållfasthet SS 13 72 44 Betongprovning Hårdnad betong Avflagning vid frysprovning BKR Boverkets konstruktionsregler, Boverket 1999 BÅ 99 Boverkets handbok om användning av återvunna byggnadsmaterial, Boverket, 1999 Vidareutbildning inom betongområdet Platsgjutning av betong, fabriksbetongtillverkning, betongelementtillverkning samt montering av betongelement, Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 8, 2000 Klassificering av betongkonstruktioner beroende på exponeringstyp, Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 11, 2001 1 Ersätts av SS-EN 1367-1 så snart den är publicerad 2 Beräknad utgivning första halvåret 2002 3 Ersätts av SS-EN 13263-1 så snart den är publicerad 4 Beräknad utgivning andra halvåret 2001
Provläsningsexemplar / Preview Sida 3 3 Definitioner, symboler och förkortningar I denna standard används definitioner, symboler och förkortningar enligt SS-EN 206-1. I förekommande fall gäller avsteg, modifiering eller komplement enligt vad som följer av definitioner, termer etc i de normativa hänvisningarna. 4 Klassificering 4.1 Exponeringsklasser för inverkan av miljö Vägledning för inplacering av betongkonstruktioner i olika exponeringsklasser ges enligt Klassificering av betongkonstruktioner beroende på exponeringstyp, Svenska Betongföreningen, Betongrapport nr 11. ANM: Miljöklasserna A1 till A4 i BBK 94 är relaterade till risken för korrosion på armering varvid flera olika angreppsmekanismer beaktas samtidigt. Miljöklasserna B2 till B4 är relaterade till risken för angrepp av frysning/upptining. Miljöklassen B1 gäller för en miljö utan risk för frostangrepp. Miljöklasserna enligt BBK 94 kan inte direkt jämföras med eller översättas till exponeringsklasser enligt SS-EN 206-1. 4.3 Hårdnad betong 4.3.1 Klasser för tryckhållfasthet Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet enligt tabell 4.3.1, avpassade för dimensionering enligt svensk praxis, kan användas. Tabell 4.3.1 Mellanliggande klasser för tryckhållfasthet Klass för tryckhållfasthet C28/35 C32/40 Lägsta karakteristiska tryckhållfasthet för cylindrar f ck, cyl MPa 28 32 Lägsta karakteristiska tryckhållfasthet för kuber f ck, cube MPa 35 40 C54/65 C58/70 54 58 65 70
Sida 4 Provläsningsexemplar / Preview 5 Krav på betong och metoder för verifiering 5.1 Grundläggande krav på delmaterial 5.1.2 Cement I tabell 5.1.2a angivna cement enligt SS-EN 197-1 är beprövade för användning i betong. Tabell 5.1.2a Beprövade cement för användning i betong Cement Beteckning Typ Benämning I Portlandcement I II Portland-slaggcement Portland-silikastoftcement Portland-flygaskecement Portland-kalkstencement Portland-kompositcement II/A-S II/B-S II/A-D II/A-V II/B-V II/A-LL II/A-M II/B-M III Slaggcement III/A III/B Användningen i olika exponeringsklasser framgår av tabell 5.3.2a. Dessutom finns cement som uppfyller krav på begränsad värmeutveckling, begränsad alkalihalt och sulfatresistens. Enligt SS 13 42 02 13 42 04 används för dessa cement tilläggsbeteckningar BV, LA respektive SR. Användning av icke beprövade cementtyper Användning av icke beprövade cementtyper förutsätter att cementets lämplighet dokumenteras genom en teknisk utvärdering för aktuell betong och aktuell exponeringsklass. Utvärderingen baseras på laboratorieprovningar eller fältförsök eller långvarig väldokumenterad användning eller någon kombination därav. I avsaknad av kravnivåer bör det aktuella cementet jämföras med ett valfritt beprövat cement. Resultatet för det aktuella cementet får inte vara signifikant sämre än för det beprövade cementet. Utvärderingen bör göras av expertis med lång erfarenhet inom området. Exempel på provningar som kan ingå i en utvärdering av betong med icke beprövade cement anges i tabell 5.1.2b.
Provläsningsexemplar / Preview Sida 5 Tabell 5.1.2b Provning av icke beprövade cement Laboratorieförsök Egenskap Tryckhållfasthet (även kort- och långtids) Provningsmetod Krympning SS 13 72 15 Frostbeständighet ASTM C 666 Saltfrostbeständighet SS 13 72 44 Kloridpermeabilitet Kloridtröskelnivå Värmeutveckling NT Build 388 SS 13 72 10 eller SS-EN 12390-3 Sulfatresistens CBI Rapport 3:94 NT Build 492 (CTH-BML rapport P-93:8) APM 303 (AEC Laboratoriet. Vedbaek, Danmark) Genom fältexponering kan värdefulla erfarenheter vinnas när det gäller frysning, armeringskorrosion och sprickbildning. Omfattningen av den tekniska utvärderingen avgörs i första hand av vilken exponeringsklass betongen är tänkt att användas i. I den lindrigaste exponeringsklassen enligt SS-EN 206-1 (X0) bör denna omfatta minst följande egenskaper: Hållfasthet efter 1, 28 och 91 dygn Hållfasthet efter 24 h vid 5-10 C och vid ca 30 C Krympning vid 91 dygn (endast om vct ekv > 0,80 eller C ekv < 200kg/m 3, se 5.2.5.2.1) 5.1.3 Ballast Stenmaterial (ballast med minsta kornstorlek d min > 4 mm) till betong i exponeringsklasserna XF1 - XF4 skall vara frostresistent. Materialet kan anses vara frostresistent om vattenabsorptionen bestämd enligt SS 13 21 25 understiger 1,0 viktsprocent. Om vattenabsorptionen överstiger detta gränsvärde kan materialet ändå användas om det genom provning enligt pren 1367-1 påvisats vara frostresistent. Återvunnen krossad betong som betongballast Då återvunnen krossad betong används som ballast i betong skall BÅ 99 följas. Ballast av återvunnen betong av klass RA1 kan användas i betong i exponeringsklasserna X0, XC1, XC2 och XF1 och av klass RA2 i exponeringsklasserna X0, XC1 och XC2. 5.1.6 Tillsatsmaterial (inklusive mineralfiller och pigment) Vid tillämpning av SS-EN 450 (flygaska) skall glödförlusten begränsas till 5,0 % (viktprocent av torkat material). Mald granulerad masugnsslagg kan användas som tillsatsmaterial av typ II i betong om materialet uppfyller kraven i tabell 5.1.6a, materialets egenskaper och dess kemiska sammansättning med variationsområde är redovisade i en egenskapsdeklaration, glashalten är 90 % och materialet är certifierat.
Sida 6 Provläsningsexemplar / Preview Tabell 5.1.6a Gränsvärden för vissa kemiska komponenter i mald masugnsslagg Komponent Cl SO 3 CaO (fri kalk) MgO Ekvivalent alkalihalt Viktprocent 0,10 4,0 1) 1) 0,6 2) 1) 2) Acceptabel mängd baseras på provning av volymbeständighet enligt SS-EN 196-3 hos en blandning bestående av 65 % slagg och 35 % CEM I. Gränsen gäller enbart när risk för alkali-silikareaktion föreligger. Slaggens reaktivitet skall dokumenteras genom att prova dess bidrag till hållfastheten hos cementbruk. Hållfastheten för de tre i tabell 5.1.6b angivna kombinationerna av slagg och cement ställs i relation till hållfastheten hos ett rent cementbruk. Provningen utförs med samma cement som avses användas tillsammans med slaggen. Hållfastheten bestäms enligt SS-EN 196-1. Reaktiviteten anges som hållfastheten hos en blandning av slagg och cement, kombinationerna (B) och (C), i hela procent av hållfastheten hos ett rent cementbruk, (A). Reaktiviteten hos slaggen får därvid inte understiga de värden som anges i tabell 5.1.6b för 28 d och 91 d. Värden vid 2 d inom parentes tjänar endast som information och motsvarar vad som normalt uppnås med ett icke reaktivt material. Tabell 5.1.6b Kombination slagg och cement samt reaktivitet Kombination Slagg viktprocent Cement viktprocent Reaktivitet (relativ hållfasthet) i % efter 2 dygn 28 dygn 91 dygn (A) 0 100 (100) 100 100 (B) 10 90 (85) 90 95 (C) 50 50 (45) 60 80 5.2 Grundläggande krav på betongsammansättning 5.2.3 Användning av ballast 5.2.3.4 Motstånd mot alkali-silika reaktion Skadliga alkali-silikareaktioner kan undvikas genom att begränsa det totala alkaliinnehållet i betongen, t.ex. genom att använda ett LA-cement enligt SS 13 42 03. 5.2.5 Användning av tillsatsmaterial 5.2.5.2 Effektivitetsfaktor k 5.2.5.2.1 Allmänt vct ekv definieras som kvoten vatten/(cement + k tillsatsmaterial) C ekv definieras som mängden (cement + k tillsatsmaterial) Effektivitetsfaktor k för slagg Effektivitetsfaktorn k för beräkning av vct ekv för slagg enligt 5.1.6 vid användning tillsammans med cement CEM I i betong skall sättas till högst 0,6. Största mängden slagg som får räknas med skall uppfylla villkoret slagg/cement 1,0 efter vikt.