VIPS Lärarhandbok åk 2 LENA HULTGREN TILLHÖR:
ISBN 978-91-47-11076-6 2014 Lena Hultgren och Liber AB Projektgrupp: Helena Hammarqvist, Caroline Hjorth, Sofia Warsén, Malin Wedsberg Redaktör: Sofia Warsén Grafisk form: Toula van Rooij, Lisa Lanning Tecknare: Sara N. Bergman Produktion: Eva Runeberg Påhlman Första upplagan 1 Koperingsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får ej på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Innehållsförteckning Förord Det är viktigt med högläsning! av Marie Trapp lågstadielärare... s 4 Komponentöversikt... s 5 Arbetsgång i Vips läslära åk 2... s 6 Komponentbeskrivning... s 7 Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel... s 9 Kapitel 1 24...s 15 Kapitel 1... s 15 Kapitel 2... s 19 Kapitel 3... s 23 Kapitel 4... s 27 Kapitel 5... s 31 Kapitel 6... s 35 Kapitel 7... s 39 Kapitel 8... s 43 Kapitel 9... s 47 Kapitel 10... s 51 Kapitel 11... s 55 Kapitel 12... s 59 Kapitel 13... s 63 Kapitel 14... s 67 Kapitel 15... s 71 Kapitel 16... s 75 Kapitel 17... s 79 Kapitel 18... s 83 Kapitel 19... s 87 Kapitel 20... s 91 Kapitel 21... s 95 Kapitel 22... s 99 Kapitel 23... s 103 Kapitel 24... s 107 Kopieringsunderlag... s 112 3 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Marie Trapp lågstadielärare Det är viktigt med högläsning! Högläsningen berikar barn och elevers läsförmåga, utvecklar deras ordförråd och kreativitet samt skapar vägar in i skriftspråket. Orden är Ann-Marie Körlings och hämtade ur hennes bok Den meningsfulla högläsningen. För mig har högläsningen alltid varit meningsfull. Som barn när jag kröp upp i mina föräldrars knä och fick känna samhörighet och trygghet genom läsningen. Som förälder när jag läst högt tillsammans med mina barn och väckt ett intresse för boken och bokens innehåll och som pedagog när jag använder högläsningen som modell och utgångspunkt för samtal. Genom högläsningen delar vi en läsupplevelse och genom att samtala om textens innehåll skapas ett läsengagemang både hos mig som lärare och hos barnet/ eleven. Genom högläsningen synliggörs också tysta tankeprocesser genom att jag som pedagog stannar upp i texten och visar hur jag tänker och hur jag använder olika förståelsestrategier. I mitt arbete som lärare har högläsning blivit ett mycket viktigt verktyg för att visa eleverna hur man kan ta sig in i texter och förstå innehållet både på, mellan och bortom raderna. Redan i förskoleklass introducerar vi de läsförståelsestrategier som man har sett att goda läsare använder sig av; att förutspå, att utreda nya ord och uttryck, att ställa frågor, att se inre bilder och att sammanfatta. Vi konkretiserar dessa strategier genom att vi använder figurer som ska ses som tillfälliga tankestöd speciellt för lite yngre elever. Dessa Läsfixare hjälper oss att samtala om textens innehåll på ett strukturerat sätt. De hjälper också till att höja läsengagemanget och viljan att läsa vidare i texten. Jag har inte träffat ett enda barn som inte vill veta hur det kommer att gå efter att vi har förutspått texten tillsammans. För mig är strategin att ställa frågor något av en nyckelstrategi då vi med den når olika nivåer i texten. När vi använder den strategin så händer någonting i klassrummet. Samtalet om textens innehåll får liv och kopplas till elevernas erfarenheter. När vi ställer frågor på texten förstår jag hur andra tänker uttryckte en 7-årig pojke och det är precis det som sker i klassrummet när vi ställer frågor och funderar ut svaren tillsammans i klassrummet. Jag ser högläsning som inkluderande eftersom alla barn och elever kan delta. Små som stora, elever med avkodningssvårigheter och elever med ett andra språk m.fl. Eftersom samtalet om textens innehåll är viktigast så är dialogen och språket i centrum. Högläsningen är en viktig del i ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Att aldrig acceptera att jag inte förstår är viktigt och gör att vi måste stanna upp i texten och utreda ord och uttryck som är nya för oss. Dessa ord samlar vi i en ordbank som eleverna sedan får använda på en mängd olika sätt. Genom detta medvetna arbete med att uppmärksamma nya ord och ordens betydelse ökar vi våra elevers ordförråd, någonting som visat sig vara avhängigt om man ska förstå en text eller inte. En annan oerhört viktig faktor för att elever ska kunna tillägna sig och förstå en text är att man utgår från tidigare erfarenhet och aktiverar förförståelse. Detta sker genom att man använder förståelsestrategin att förutspå på all litteratur, men framförallt på sakprosatexter. Genom att leta ledtrådar i bilder, rubriker, bildtexter m.m. kan vi redan före läsningen veta oerhört mycket om vad det är för typ av text vi kommer att läsa och vad den kommer att berätta. Genom att ha en gemensam högläsningsbok att samlas kring och arbeta utifrån, med tala, lyssna, läsa och skriva skapas fantastiska möjligheter i klassrummet. Tillsammans med de andra böckerna om hunden Vips erbjuder högläsningsboken ett läsmaterial som skapar läsengagemang och intresse med ett spännande och lite annorlunda upplägg. Tillsammans får vi träffa de osynliga små, ta hissen upp i himlen och följa med på hemliga uppdrag Det gemensamma äventyret kan börja! 4 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
KOMPONENTÖVERSIKT CD med Vips Alfabetssånger Vips Lärarhandbok åk 2 Vips Högläsningsbok Vips Arbetsbok Vips Arbetsbok Nivå 1 Nivå 2 Vips Läsebok* Vips Läsebok* Nivå 1 Nivå 2 * Finns även som onlinebok. 5 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
ARBETSGÅNG I VIPS LÄSLÄRA ÅK 2 Arbetsmetoden beskrivs utförligare under rubrikerna Komponentbeskrivning och Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. 1. Vips Lärarhandbok Här får du handledning och inspirationsförslag till varje kapitel i högläsningsboken och läseboken samt till varje uppgift i motsvarande kapitel i arbetsboken. I kopieringsunderlaget hittar du extra uppgifter till varje kapitel samt underlag för diagnoserna i åk 2. 2. Vips Alfabetssånger Välj en signaturmelodi som signalerar: Vi ska börja nu! Välkommen till Vov Hotell (spår 1) Vips, var är du? (spår 5) 3. Vips Högläsningsbok Läs ett kapitel högt ur högläsningsboken som introduktion till varje nytt kapitel i arbetsboken och läseboken. 4. Vips Arbetsbok Nivå 1 och 2 Första sidan Minns du vad du hörde? bearbetar såväl handlingen som språket i högläsningsbokens kapitel. Andra sidan Träna språket! övar språkmoment samt ord och uttryck som förbereder eleverna inför läsningen av texten i läseböckerna. 5. Vips Läsebok Nivå 1 och 2 I läseböckerna fortsätter berättelsen där den slutade i högläsningsboken. Tillsammans läser ni det nya kapitlets rubrik, studerar och samtalar om de detaljrika bilderna och därefter läser eleverna fortsättningen tyst var och en för sig, eller turas om att läsa högt för varandra i smågrupper. 6. Vips Arbetsbok Nivå 1 och 2 Tredje sidan Minns du vad du läste? bearbetar handlingen och det språkliga innehållet i läsebokens kapitel. I vissa kapitel finns det också en fjärde sida med uppgifter som är kopplade till läsebokens text. 6 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Komponentbeskrivning Komponenterna beskrivs i samma ordning som de används i undervisningen. Läs mer under rubrikerna Arbetsgång i VIPS åk 2 och Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. Vips Lärarhandbok Lärarhandboken är skriven för att förenkla din planering. Syftet med att kalla handledningen för en handbok är att betona att den ska kunna användas i ditt dagliga praktiska och faktiska arbete. I varje kapitel finns det fyra sidor med förslag på ämnesintegrering och teman för samverkan och andra aktiveter som är direkt kopplade till böckernas innehåll. Du kan följa moment efter moment i varje kapitel eller låta dig inspireras och välja det som passar dig och din barngrupp bäst. Varje kapitel i lärarhandbokens metodikdel hör ihop med motsvarande kapitelnummer i såväl högläsningsboken som läseböckerna och arbetsböckerna. Läromedlets undervisningsmetod och arbetsgång innebär att du arbetar parallellt med varje kapitel i de olika komponenterna. Handlingen och det språkliga innehållet i högläsningsboken och läseböckerna förbereds och bearbetas successivt i arbetsboken med hjälp av översikter och förslag i lärarhandboken. Lärarhandboken innehåller också ett kopieringsunderlag (K). Här finns det extra övningar som på olika sätt förstärker, fördjupar och repeterar innehållet i läseböckerna och i arbetsbokens uppgifter. Det finns också några extra kopieringsunderlag som kan användas oberoende av det aktuella kapitlet. I kopieringsunderlaget hittar du de sju diagnoserna som kallas Planeten i åk 2. Vips Högläsningsbok På sidan 3 5 i högläsningsboken finns det en introduktion och ett förord till dig som inte har arbetat med Vips i åk 1. Precis som i Vips för åk 1 läser du första kapitlet i högläsningsboken som inledning. Skillnaden jämfört med upplägget i åk 1 är att barnen inte längre läser sidoberättelser utan läser fortsättningen i sina läseböcker. Berättelsen fortsätter där den slutade i åk 1, men i åk 2 finns det flera parallella handlingar och återblickar. Du och barnen läser alltså vartannat kapitel. På det viset fortsätter läsäventyret i åk 2 genom alla högläsningsbokens och läsebokens 48 kapitel. Den nya metoden håller gruppen samlad. Då blir det möjligt att ha gemensamma genomgångar och uppföljningar. När du läser episoder som utspelar sig i samma miljö som den som beskrivs i barnens läseböcker får barnen höra ett mer avancerat språk än det som finns i deras egna läseböcker. När du läser miljö- och personbeskrivningar och dramatiska dialoger med inlevelse blir du en förebild som god läsare. Du ger också barnen en upplevelse som ger dem förförståelse inför deras egen läsning. När du och barnen läser vartannat kapitel får ni en fantasifull, men samtidigt konkret, gemensam utgångspunkt för undervisningen. Självklart läser ni även andra skönlitterära böcker tillsammans, men med VIPS får barnen en läsupplevelse som hör ihop med innehållet i deras egna läseböcker och arbetsböcker. Barnen behöver så att säga inte byta fantasivärld. När gruppen är samlad kring samma innehåll kan ni fundera på och spekulera tillsammans utifrån händelseförloppet: Vad tror ni händer sedan? Blev det som ni trodde? Vad hände istället? Varför? Bokens karaktärer och deras olika egenskaper och agerande utmanar ideligen barnen att diskutera värderingar och att ta ställning. Regelbundna samtal om det lustfyllda och allvarliga i både fantasi och verklighet, stärker varje barns självkänsla vilket skapar en större trygghet i gruppen. Vips Arbetsbok Nivå 1 och Nivå 2 Omslaget Omslagsfärgerna i Vips åk 2 har ingen koppling till en viss svårighetsnivå som i Vips åk 1. Avslöja inte i förväg vem det är som finns med på omslagsbilden. Han kommer att presentera sig själv redan efter ett par kapitel. Checka in på Lilla Vov Hotell Första sidan är inte numrerad, men här ser ni Ammis bror Pim som barnen läser om i första kapitlet i sina läseböcker. Pim arbetar i receptionen på Lilla Vov Hotell och påminner lite om Otto på Stora Vov Hotell. När Vips och Önska träffar Pim för första gången vill han genast ge dem korten till deras rum. På Lilla Vov Hotell används färgglada rumskort med geometriska mönster istället för nycklar. Varje barn checkar in på Lilla Vov Hotell genom att dekorera och numrera sitt rumskort. Så småningom får de veta varför de inte kan välja rum 6, 7 och 13. 7 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Innehållsförteckningen på sidan 3 Visa också Vips Högläsningsbok och Vips Läsebok. Repetera att framsidan och baksidan av en bok kalllas för ett omslag. Om det finns en bild på framsidan kallas den omslagsbild. Ta upp begreppen boktitel, bokrygg, uppslag och sidor. Jämför de båda böckerna, deras format, sidantal, antalet bilder i inlagan och teckenstorlek. Prata om hur man kan göra för att boken inte ska bli nött eller förstörd. Slå upp innehållsförteckningen i arbetsböckerna och se efter vilken information som finns där. I innehållsförteckningen kan barnen successivt markera med datum, initialer eller på annat sätt när de har arbetat färdigt med ett kapitel. Genomgång med hela gruppen I Vips läsläromedel används arbetsböckerna som underlag för en lärarledd genomgång av uppgifter som hör ihop med både högläsningsboken och läseböckerna. Likheterna mellan Vips Arbetsbok 1 och Vips Arbetsbok 2 är större än skillnaderna. Vips Arbetsbok 1 kan betecknas som en basarbetsbok. I Vips Arbetsbok 2 är texten oftast lite mindre för att få plats med lite mer. Eftersom det här läromedlet vill förstärka inlärningen genom att ta vara på utrymmet och erbjuda flera elevuppgifter per sida även i basarbetsboken, så har det inte alltid funnit plats med fler rader per uppgift i Arbetsbok 2. Istället har vissa meningar formulerats om, ord har bytts ut och i vissa uppgifter ska barnen exempelvis hitta två istället för ett fel i en mening. För att du ska kunna ha genomgångar med hela gruppen, oavsett vilken arbetsbok barnen använder, är i regel de två första orden, uttrycken, frågorna eller meningarna likadana i varje uppgift. För att barnen ibland ska kunna arbeta eller jämföra sina svar och lösningar i par eller smågrupper är vissa sidors uppgifter identiska. I Vips Lärarhandbok finns det information om varenda uppgift och här står det också vad som är lika och olika i de båda arbetsböckerna. För att tillgodose de pedagoger som generellt önskar färre sidor i arbetsböcker har sidantalet reducerats i Vips Arbetsbok för åk 2. Av den anledningen finns det extra uppgifter som kopieringsunderlag och förslag på flera extrauppgifter till varje kapitel i lärarhandbokens metodiska del. På liber.se hittar du också gratismaterial med både lektionsförslag, läsprotokoll, bokmärken och mycket annat som du kan använda. Vips Läsebok Nivå 1 och Nivå 2 I Vips Läsebok för åk 2 är texterna skrivna på två läsnivåer. I nivå 1 finns exempelvis färre ljudstridigt stavade ord, färre långa sammansatta ord, kortare meningar, större typsnitt och mindre textmängd än i nivå 2. Oftast är innehållet i de båda läsnivåerna detsamma, men eftersom det finns mer text per sida och uppslag på nivå 2 är det oundvikligt att det i vissa kapitel också finns lite mer information än i nivå 1. Sällan rör det sig om fakta som barnen på nivå 1 missar. Oftast består skillnaden i att längre meningar med fler adverb och adjektiv ger en mer målande beskrivning av figurer, händelser och miljöer. Liksom i Vips för åk 1 är de färgglada och detaljrika illustrationerna gjorda av Sara N Bergman. Det finns minst en illustration per uppslag i de båda läseböckerna, men eftersom textmängden är mindre i nivå 1 har varje bild fått större utrymme där än i nivå 2. Första uppslaget i läseböckerna visar Stora Vov Hotell som syns på Jorden och de fiktiva planeterna som går i banor runt solen i vår egen galax Vintergatan. Läs mer om arbetet med Vips Läsebok under rubriken Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel. Arbetsbokens återkommande rubriker och uppgifter Varje kapitel i arbetsboken har som regel 3 sidor med de återkommande huvudrubrikerna: Minns du vad du hörde? Uppgifterna prövar hörförståelsen efter högläsningen. Träna språket! Uppgifterna förbereder läsningen i läseboken. Minns du vad du läste? Uppgifterna prövar läsförståelsen. 8 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Lärarhandbokens upplägg i varje kapitel Kapitelcirkeln I kapitelcirkeln står rubriken till kapitlet i högläsningsboken. Kapitlen i högläsningsboken och läseboken har olika rubriker eftersom de båda böckernas texter hela tiden leder handlingen vidare. Vips Högläsningsbok Ord och uttryck att samtala om före eller efter högläsningen. I den kursiverade underrubriken uppmanas du att göra valet att samtala om ord och uttryck före eller efter högläsningen. Läsupplevelsen och förmågan till inlevelse har högsta prioritet. Bryt därför inte stämningen mitt i högläsningen genom att ställa frågor på ord eller på det som händer. Vänj också barnen vid att du inte vill bli avbruten med frågor när du läser. Listan i lärarhandboken innehåller ett urval av alla ord och uttryck som finns i det aktuella kapitlet. Det är ett förslag och du väljer naturligtvis själv vilka ord och uttryck som just din barngrupp behöver samtala om. Direkt efter högläsningen är det viktigt att höra vad barnen undrar över och att samtala om deras upplevelse, känslor, tankar om innehållet, orsaker till händelseförlopp och karaktärernas agerande. När ni har pratat och spekulerat en stund kan du ställa frågan om de hörde dig läsa något ord som de inte har hört förut. När ni tillsammans härleder och förklarar ord och uttryck med synonymer och släktord utökas både barnens ordförråd och deras läsförståelse. Om du ställer frågor och visar att du är nyfiken på och intresserad av vad ord och uttryck betyder så väcker du barnens lust och intresse. Och deras förmåga att förstå vad de läser kommer att öka om ni regelbundet samtalar om det som du eller de själva läser. Listan som hör till högläsningsboken är spaltad som i en ordbok med en kortfattad förklaring. Ett ord eller ett uttryck är ju enklare att förstå när vi hör eller läser det i ett sammanhang. Men spara alla förklaringar som hör ihop med innehållet till dess du har läst färdigt kapitlet i högläsningsboken. Läs högt ur Vips Högläsningsbok På sidan 3 5 i högläsningsboken finns det en introduktion och ett förord till dig som inte har arbetat med Vips i åk 1. Om du har en ny grupp är det enklast att berätta hur du vill ha det innan du börjar läsa. För att du ska kunna läsa högt utan att bli störd och för att barnen ska få ro att lyssna är det viktigt att du redan från början har bestämt dig för vilken stämning du vill uppnå och skapar regler/rutiner därefter. Ska ni t.ex. mörklägga och tända ett levande ljus, ska ni sitta i ring på golvet eller på stolar, ska barnen sitta kvar på sina platser, i en myshörna eller på en matta? Får de ha gosedjur i famnen, äta frukt, lägga sig ner när de vill? På cd:n Vips Alfabetssånger finns det två signaturmelodier som du kan spela för att signalera att Nu ska vi läsa mer om Vips. Då slipper du prata och instruera varje gång. Den ena sången har slutraden: Vips, kom Vips! Vi kan börja nu! Frågeställningar och samtalsämnen Eftersom du och barnen läser vartannat kapitel finns det anledning att inleda genom att fråga barnen: Hur hade du tänkt dig att det skulle gå? Blev det som du trodde? Varför blev det inte så? Vad tror du? Vad kommer att hända? Gissa! Bejaka barnens tankar, funderingar och förklaringar genom att säga Javisst, så kan det vara... och säg att du inte heller vet. Då överlämnar du Lilla Vov Hotells värld öppen för spekuleringar och tankar om att vad som helst kan hända i varje barns fantasi. I lärarhandboken finns det förslag på frågor och ämnen att samtala om efter högläsningen. I arbetsboken ställs det också flera frågor på innehållet under rubrikerna Minns du vad du hörde? och Minns du vad du läste? Ibland är frågorna i lärarhandboken och arbetsboken desamma för att förbereda barnet inför skrivuppgiften. De frågeställningarna är oftast markerade med en *. Arbetsboken skulle bli alltför omfattande om barnen skulle reflektera över och återberätta alla händelser. Därför är frågorna i lärarhandboken oftast ett komplement till dem i arbetsboken. Ibland slutar kapitlet i högläsningsboken med en fråga. Ibland är den frågeställningen identisk med uppgiften i Skriv och berätta som finns i arbetsboken. I så fall kan barnen börja med att skriva direkt efter högläsningen. Då blir de inte påverkade av varandra. Ett alternativ är att välja ett annat ämne för skrivuppgiften. Läs mer under rubrik Skriv och berätta. 9 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Vips Arbetsbok 1 och 2 Kapitelöversikt Arbeta med språket muntligt och skriftligt, moment i Vips Arbetsbok 1 2. I lärarhandboken får du en översikt med en mycket kortfattad beskrivning av de olika uppgifterna i arbetsböckerna. Här ser du också om det finns en diagnos till kapitlet. Diagnoserna ligger sist i kopieringsunderlaget här i lärarhandboken. Däremot finns inte kopieringsunderlaget med i översikten eftersom det inte ingår i arbetsbokens uppgifter utan är ett valfritt komplement. Arbetsboken s. 1 och 2 Grundtanken är alltså att du har genomgångar med hela gruppen där eleverna är aktiva och tar del av varandras synpunkter, tankar och frågor. En pedagogisk, metodisk, lärarledd genomgång ger varje elev en kvalitativ inlärningssituation, ett rikare aktivt språk och en mångfacetterad kunskap. Naturligtvis ska varje barn efter sina förutsättningar och mognad också öva sig på att läsa instruktioner och att arbeta på egen hand. För att det individuella arbetet ska ge barnen något mer än en fylla-i-stund måste de få bekräftelse på vad de har gjort och på hur de har löst uppgiften. Ibland kan det räcka att barnen jämför och diskuterar fram ett gemensamt resultat med en kompis, ibland hinner du kanske ge direkt feedback. En gemensam redovisning förstärker inlärningen genom att språkmomentet repeteras, men jag är fullt medveten om att den tiden inte alltid finns. Minns du vad du hörde? Första sidan i varje kapitel På första sidan i varje kapitel prövas i första hand barnens hörförståelse, ett uttryck som sällan används. Ändå handlar såväl undervisning som kommunikation mellan människor om att kunna uppfatta muntlig information, att lyssna och förstå och att göra sig förstådd. För att utveckla förmågan att förstå det vi hör behöver vi vara uppmärksamma och veta vad olika uttryck betyder samtidigt som vi successivt lär oss att avläsa röstlägen, kroppsspråk och mimik. Uppmuntra barnen att förstärka känslouttryck i dramaövningar, sånger, danser och andra estetiska uttrycksformer. Inspirera barnen genom att läsa, berätta och informera med inlevelse. Då menar jag inte att varje lässtund och genomgång ska bli en överdrivet teatralisk uppvisning, utan att du använder olika röstlägen och intensitet när det passar. Återberätta Det finns många olika sätt att återge något man har hört och sett, läst eller upplevt. I utformningen av arbetsboken har viljan att få med olika varianter av uppgifter balanserats mot ambitionen att inte göra själva formen svårare än innehållet. Däremot behövs det ett antal olika typer av övningar för att få barnen att tänka, vilket jag anser är en av pedagogens största uppgifter. Om barnen kan lösa varje uppgift på ren rutin är arbetsboken meningslös. Vänjer vi barnen vid att det exempelvis alltid är ett alternativ som är det rätta gör vi barnet en otjänst. I Vips arbetsböcker övas återberättandet bland annat genom att barnen: låtsas svara som en eller flera av figurerna i berättelsen* svarar på frågor om vad som hände avgör om påståenden och korta sammanfattningar stämmer eller inte numrerar meningar och stycken så att de stämmer med händelseförloppet läser dialoger med frågor och svar och markerar om svaren stämmer skriver och berättar med egna ord till en eller flera bilder söker felaktiga ord, byter ut dem och skriver om meningar och texter stryker felaktiga meningar i en text avgör vilka rubriker som stämmer/inte stämmer med handlingen * När det är Neona som intervjuas och som ska återge handlingen behöver barnen egentligen inte hålla sig till sanningen, för det gör inte Neona. Här får du avgöra om du vill uppmuntra barnen att leva sig in i hennes lögnaktiga karaktär eller om du tycker att det är intressant att märka vilka barn som gör det automatiskt. I medierna ser barnen att reportrar använder mikrofoner när de intervjuar. Använd en riktig mikrofon då och då - med eller utan ljudförstärkning- så blir barnen extra koncentrerade på frågorna och svaren. Du kan också ge några barn i uppdrag att tillverka en låtsasmikrofon t.ex. av kartong, pappersrulle och flirtkulor. Glöm inte att trä över en yllesocka när det blåser eller snöar! 10 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Skriv och berätta I arbetsboken finns det visserligen ett eller flera förslag på skrivuppgifter i nästan alla kapitel, men det är du som avgör om ämnet fortfarande är aktuellt och om tiden räcker till för en skrivuppgift den här veckan. Skrivuppgiften är med andra ord valfri. Ämnet hör antingen ihop med det som barnen har hört dig läsa eller också uppmuntrar frågeställningen dem till att fundera och spekulera vidare. I lärarhandboken finns det förslag på hur du kan inspirera barnen att besvara frågeställningarna med fler än ett par meningar. I lärarhandboken finns det ofta förslag på alternativa uppgifter. Träna språket! Andra sidan i varje kapitel I Vips läsläromedel används den andra sidan i varje kapitel i arbetsboken för att förbereda barnen inför läsningen av texten i läseboken. Här arbetar barnen på olika sätt med uppgifter som handlar om att förstå ord och uttryck som de kommer att läsa i sina läseböcker. Dessutom innehåller uppgifterna bland annat: grammatiska moment olika former av studieteknik meningsbyggnad skriftspråk och talspråk att läsa och följa en instruktion att skriva en enkel instruktion att läsa repliker på olika sätt att läsa och bearbeta faktatexter att kategorisera och generalisera Vips Läsebok Nivå 1 och 2 Kapitelöversikten Ord I åk 2 innehåller texterna i de båda läsnivåerna en stor mängd ord av olika slag. I översikten finns ett urval av orden i det aktuella kapitlet. I huvudsak är det de längre sammansatta orden, orden med dubbel konsonant eller med ljudstridig stavning som är listade. Uttryck Textmängden ökar successivt i läseböckerna och då ökar också antalet uttryck. Alla har förstås inte fått plats i översikten, men flera av uttrycken övas i arbetsbokens uppgifter. SKRIV- HÄFTE Speciella ord och uttryck Titta lite extra på orden under rubriken Speciella ord och uttryck att samtala om före läsningen. Rubriken är lite missvisande eftersom du oftast inte vill föregå handlingen genom att samtala om betydelsen av ett speciellt uttryck eller namnet på en ny figur. Däremot är det bra om du läser orden i förväg eftersom de ofta är specialfantiserade och konstruerade för att passa in i Vips värld. Här hittar du också påhittade namn. Ibland finns det en härledning som kan vara intressant att berätta. Visa och läs de här orden och namnen för de barnen som behöver den hjälpen innan de börjar läsa kapitlet i läseboken. Bilderna i Vips Läsebok Omslagsbilden visar en dramatisk händelse som utspelar sig nästan direkt i både högläsningsboken och läseböckerna. Samtala med barnen om bilden. Fråga om de känner igen någon utav dem som finns där? (Vips och Önska, i berättelsen för åk 1) Vad är det som händer? Vad kommer att hända sedan? Vad tror barnen? Vad gör Vips? Var är de någonstans? Vilken tid på dygnet är det? Hur ser vi det? Vem ser vi från sidan/i profil? Beskriv hur Önska ser ut. Ser vi någon framifrån? Beskriv den som kommer i rymdskeppet. Vem kan det vara som vi ser närmast oss i bilden? Gissa! Låt barnen vara nyfikna på de andra två figurerna tills de hör dig läsa eller läser själva vilka det är och vad som händer. Om du och din barngrupp inte har använt Vips läromedel i åk 1 kan du läsa inledningen och förordet som står i Vips Högläsningsbok för åk 2 på sidorna 3 5. Där finns en en kort sammanfattning av berättelsen och en beskrivning av Vips och Önska och några av de andra figurerna som även kommer att finnas med i åk 2. Första bilduppslaget i läseböckerna visar de fiktiva planeterna i VIPS fantasivärld och som går i banor runt solen i vår egen galax Vintergatan. Vi ser också Jorden med en enorm uppförstoring av Stora Vov Hotell. I mån av tid och väggutrymme kan ni använda det här bilduppslaget som inspiration för att successivt göra enkla förstoringar av varje planet när de nämns i berättelsen. Ni kan också placera figurerna och de olika rymdfarkosterna där de befinner sig i varje kapitel. Figurerna finns i Bildgalleriet längst bak i arbetsböckerna samt här i lärarhandboken. 11 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Förförståelse med hjälp av rubriker, bilder och illustrationer I åk 2 kan de flesta barnen läsa rubriker, men läs dem ändå tillsammans eftersom rubriken ger en ledtråd till vad kapitlet kommer att handla om. Bilderna i läseböckerna ger också förförståelse till handlingen. Vissa bilder är små vinjetter, andra går över hela uppslaget och illustrerar en hel händelse. Använd de detaljrika bilderna och fundera tillsammans på vad som kommer att hända. Introducera texten, men behåll spänningen och låt barnen själva läsa sig till hur det går. Ni kan också prata om bilderna när alla barnen har läst kapitlet. Förbered samtalet och frågorna så att beskrivningar och återberättande kräver att barnen använder prepositioner, lägesord, substantiv, adjektiv och verb. Ta upp perspektiv, färgord och nyanser, mönster och former, konturer och skuggor, ansiktsoch kroppsuttryck, känslor och stämningar. Läs på olika sätt Variera så att barnen ibland läser två och två, ibland i smågrupper. Det är viktigt att barnen som läser på nivå 1 regelbundet får pröva att läsa texten på nivå 2. Någon gång kan barnen inom varje nivå delas in i mindre grupper och turas om att läsa högt för varandra. Överraska aldrig barnen med att de ska läsa högt. Ge dem alltid tillräckligt med tid att öva själva och att först få läsa för en kompis eller för någon därhemma. När det har gått en tid, eller om du har haft barnen i åk 1, vet du vilka barn som obekymrat läser högt utan förberedelse. När barnen läser i smågrupper kan de turas om att vara berättaren som läser texten och att vara någon av figurerna som läser replikerna. Visa hur viktig berättarrollen är för att den som lyssnar ska bli engagerad. Välj ett stycke som har både berättande text och någon replik. Läs med och utan inlevelse och samtala med barnen om skillnaden. Barnen kan då och då pröva att läsa och att lyssna på varandra när de läser textavsnitt med och utan att leva sig in i det som händer. Lek och dramatisera I vissa kapitel finns det flera olika dialoger som för handlingen vidare. Då är det både enkelt och roligt att improvisera och dramatisera delar av, eller hela händelseförloppet i smågrupper eller med hela gruppen. När barnen dramatiserar behöver de inte alltid göra det inför publiken klasskompisarna. I mån av utrymme och beroende på antalet barn kan du dela in dem i grupper som får varsin vrå för att under en kort stund pröva att leka något av det som hände i läseboken. Vissa händelser i berättelsen är oerhört fartfyllda och spännande. Tänk om barnen fick låtsas vara de olika figurerna och leka det som händer i en idrottshall där det finns lodlinor, ringar, trapetser, bommar och ribbstolar. När ni kommer till de kapitlen kommer ni att förstå! En dramatisering kan också göras i form av en pantomim, där du eller något barn berättar eller läser delar av berättelsen samtidigt som de andra barnen agerar med miner och kroppsspråk. Ett enklare och ännu lugnare alternativ är att du läser ett stycke högt och att barnen gör en s.k. stillbild som stämmer med texten, som om en fotograf har tagit en enda bild av det som händer. Jämför till exempel med ett foto av en målgång i ett sprintlopp. En sådan bild visar tydligt med vilken fart och intensitet löparna kämpar. Fotografera er stillbild, visa den och diskutera om den passar till texten. Tolkning och granskning av bilder och bildtexter ingår i svenskämnet. En sådan här övning kan användas som en introduktion till en fördjupning där ni granskar bilder och texter i exempelvis läroböcker/ skönlitterära böcker, reklam och på löpsedlar. Texterna kan också illustreras med ljudeffekter som när någon i berättelsen visslar, när något kraschar eller exploderar, när det ekar, knarrar, viner, blåser eller bubblar och pyser. Lista ut vad ni behöver för att göra de olika ljuden. Spela in när barnen turas om att läsa texten och att göra ljudeffekter. Lyssna på inspelningen. Hördes varje ljud på rätt ställe? Blev ljuden för starka eller för svaga i förhållande till berättarens röst? Eftersom varje kapitel i läseböckerna ofta slutar med en så kallade cliffhanger kan ni tillsammans fundera på vad ni tror kommer att hända sedan. Observera att den frågan kan vara kapitlets föreslagna skrivuppgift i arbetsboken. Vips Arbetsbok 1 och 2 Tredje sidan i varje kapitel Minns du vad du läste? I Vips arbetsböcker prövas först hörförståelsen efter högläsningen och därefter läsförståelsen efter den egna läsningen i läseböckerna. Utformningen av uppgifterna ska varken förenkla eller försvåra innehållet, men uppgiften måste utmana barnen och få dem att tänka. Är uppgiften för enkel, kan den visserligen göras snabbt och ge en viss tillfredsställelse, men den har inte tillfört något. Är uppgiften alltför svår blir själva svårigheten ett hinder för inlärningen. Pedagogens uppgift är bland annat att planera och förbereda undervisningen så att den inspirerar och ger förutsättningar för varje individs möjlighet att utveckla sitt språk och sin kommunikativa förmåga. 12 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Som ensam lärare i alltför stora barngrupper och med ett tidspressat schema där du har ansvaret för flera ämnen som kräver lika mycket engagemang, ja då är det näst intill oundvikligt att du ibland ger barnen rätt svar när de egentligen behöver få en annan vinkling av problemet eller en förenklad instruktion. I en gemensam genomgång med hela gruppen kan du förenkla uppgifternas svårighetsgrad genom att förklara och ställa delfrågor som leder fram till en lösning. Men du kan också öka svårighetsgraden genom att ställa följdfrågor som leder tankarna i flera led bortom det sökta svaret och på så sätt stimulera varje barn att tänka vidare. Ordet elev kommer ju från franskans élever som betyder lyfta/höja. Samspelet som sker mellan läraren och eleverna vid gemensamma genomgångar och redovisningar leder till ökad kunskap för alla elever. Samla ord Till varje kapitel finns det här i lärarhandboken förslag på en kategori av ord som barnen skriver in i ett häfte eller i en särskild mapp på sin dator eller på surfplatta. Den föreslagna kategorin och rubriken har alltid en koppling till textinnehållet, men det är naturligtvis bara ett förslag för att underlätta din planering. Under rubriken listar barnen sina ord i en eller två spalter t.ex. om de ska skriva orden en gång till och i alfabetisk ordning. Utöver själva samlarglädjen ger uppgiften en träning i studieteknik, i att sökläsa, strukturera, fokusera, generalisera med mera, med mera. Samla ord kan varje barn göra individuellt men det är också en bra paruppgift. Ibland kan barnen först skriva var för sig och sedan jämföra sina ordlistor. Ni kan också undersöka hur många olika ord barnen har samlat. Bildgalleriet På sista uppslaget i arbetsböckerna och sist i lärarhandboken finns ett galleri med illustratören Sara N Bergmans härliga bilder av berättelsens alla figurer och några viktiga föremål. I arbetsboken står det vilken figur/vilka figurer eller vad barnen ska leta efter i Bildgalleriet. Enligt instruktionen på bilduppslaget ska barnen successivt skriva vad varje bild föreställer. Eftersom det inte finns namnskyltar eller rader uppmanas barnen att skriva nära figuren eller föremålet. Du och barnen kan säkert hitta på många andra sätt att använda bildgalleriets figurer. Läs mer om figurerna under rubriken Ert eget Lilla Vov Hotell. Kopieringsunderlag Kopieringsunderlaget hittar du längst bak här i Vips Lärarhandbok. Det finns minst ett kopieringsunderlag till varje kapitel i de olika böckerna, men flera av uppgifterna på kopieringsunderlagen kan användas när du tycker att de passar och som repetition. Symbolen K visar till vilken uppgift eller övning som kopieringsunderlaget är tänkt. K Diagnos Planeten Diagnoserna ingår i kopieringsunderlaget. I åk 2 kallas diagnoserna för Planeten. De flesta kopieringsunderlagen ska förstås skrivas ut till eleven, men till vissa diagnoser finns det också ett lärarexemplar med texter, instruktioner och en beskrivning av själva uppgiften. Kopieringsunderlagen till diagnoserna hittar du allra sist här i lärarhandboken. Till diagnoserna finns ett speciellt kopieringsunderlag med Jorden och planeterna i Vintergatan. Efter varje diagnos färglägger barnet en av de sju konturritade planeterna. I kapitlet i lärarhandboken finns information om vilken planet som hör till varje diagnos. Onlineböcker Läsebok 1 2 finns som Onlinebok. Onlineboken är en digital version av den tryckta läroboken. Skillnaden är att Onlineboken är laddad med digitala verktyg. Med Onlineboken kan eleven lyssna på texten, söka, anteckna, stryka under och lägga in länkar. I flera Onlineböcker finns länkar till relevant material i Liber Espresso. Du kan använda Onlineboken för genomgångar på en interaktiv skrivtavla eller projektor. Du har också möjlighet att ge eleverna tillgång till det personliga som du har lagt in i din bok. Det kan t.ex. vara instruktioner, läxanvisningar, webblänkar och extra material. Genom att välja vem/vilka i gruppen som du delar ett tillägg med kan du individualisera undervisningen. Onlineboken fungerar på dator, Chrome Book, ipad och andra surfplattor med de vanligaste webbläsarna. K 13 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Vips Alfabetssånger har visserligen en direkt koppling till Vips och varje gäst på Stora Vov Hotell och skrevs ursprungligen för Vips åk 1, men gästens namn nämns i ytterst få sångtexter. Låtarna har olika teman och representerar olika genrer, som t.ex. pop, rock, blues, talkör, folkvisa, boogiewoogie, musikal och calypso. Om de används då och då i musikundervisningen känner barnen att de olika ämnena hör ihop. I vissa kapitel här i lärarhandboken finns det en notis om vilken sång som passar till innehållet i läseböckerna för åk 2, men låtarna på skivan passar också till olika väder, situationer och årstider. På skivan finns det två signaturmelodier: Välkommen till Vov Hotell och Vips, var är du? Samtliga sånger är inspelade med barn och ungdomar som sjunger solo, i kör eller i blandade körer av ungdomar och vuxna. Professionella musiker ackompanjerar på många olika sorters instrument. Samtliga sånger finns också inspelade instrumentalt. På liber.se hittar du både sångtexterna och noter med ackordanalys. Nu önskar jag att ni får många magiska och spännande stunder tillsammans med alla figurer, filurer och varelser i berättelsen om vad som hände när Vips och Önska fick följa med De osynliga små till deras Lilla Vov Hotell. Lena Hultgren lågstadielärare och författare Ämnesintegrering och temaförslag Under den här övergripande rubriken ryms åtskilliga förslag på hur episoder i berättelsen kan leda till integrering med andra ämnen, som ju sker naturligt och ständigt utan att vi tänker på det. Här finns lektionsförslag på hur innehållet i varje kapitel kan fördjupas och integreras med bl.a. matematik, teknik, naturvetenskap, musik och etik. Här finns allt ifrån faktatexter till förslag på uteaktiviteter. Du hittar också uppslag till temaförslag för samverkan inom verksamheten. Ert eget Lilla Vov Hotell För enkelhetens skull har jag valt att kalla det rummet som du och barngruppen har till ert förfogande för klassrummet. Nuförtiden när så många klassrum samutnyttjas finns det av olika anledningar sällan utrymme för eller möjlighet att ha ett fortgående och bestående kreativt arbete i klassrummet. Trots det finns det i varje kapitel och i kopieringsunderlaget förslag på hur ni successivt och på olika sätt låter berättelsens miljö och karaktärer skapas och flytta in i ert klassrum. Min förhoppning är att ni i samarbetet med andra pedagogerna i verksamheten ska kunna förverkliga någon liten del av Ert eget Lilla Vov Hotell. 14 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Lilla Vov Hotell KAPITEL 1 VIPS HÖGLÄSNINGSBOK Ord och uttryck att samtala om före eller efter högläsningen, se Inledningen gnugga gnida, gno inte tro sina ögon inte tro att det man ser är sant en flock många/flera syn seende, förmågan att se synlig syns, kan ses osynlig syns inte, kan inte ses märklig oförklarlig, konstig krympa bli mindre, minska kolla kontrollera, se efter ge sig ge upp, sluta försöka dystert sorgset, ledset/ledsamt otålig utan tålamod, rastlös förmåga det man förmår, kan göra VIPS HÖGLÄSNINGSBOK Läs s. 6 9 Frågeställningar och samtalsämnen efter högläsningen På vilket hotell är Vips och Önska nu? Vilka bor på Lilla Vov Hotell? Hur ser Ammi ut? Vad hände med både Vips och Önska när de kom dit? Vad kan Vips göra på Lilla Vov Hotell? (prata) Vad kan Önska inte göra Lilla Vov Hotell? (infria Vips önskningar) Vips Arbetsbok kapitel 1 Kapitelöversikt Arbeta med språket muntligt och skriftligt, moment i Vips Arbetsbok 1 2 Hörförståelse: återberätta handlingen i intervjuform Skriva: svara med hela meningar Motsatsord: synlig - osynlig, stora - små Läsförståelse: besvara frågor på innehåll, hitta förklaring till uttryck som t.ex. Det spelar ingen roll. Ordförståelse/Studieteknik: välja ord till bild, skriva ordet rätt Verb i presens och preteritum/ Studieteknik: skriva verb i olika tempus i en tabell Läs- och ordförståelse/ Studieteknik: välja, stryka under och skriva ordet som fattas i en mening Egennamn: stor bokstav först Alfabetet/ Studieteknik/ Skriva: repetera alfabetet, skriva namn och ett hemligt meddelande med tecknen i ett chiffer SKRIV- HÄFTE Skriv och berätta: Hur tror du att det ser ut på Lilla Vov Hotell? Vad tror du hände sedan med Vips och Önska? Diagnos Planeten K Vips Arbetsbok s. 4 Minns du vad du hörde? Läs mer i inledningen, Minns du vad du hörde? 1. Återberätta i intervjuform Barnen låtsas vara Vips och Önska som svarar på frågorna. Repetera vad som menas med hela meningar, stor bokstav först och punkt sist. Arbetsbok: 1 2 har samma frågor. 2. Motsatser Skriv synlig på tavlan. Skriv o framför synlig. Synlig och osynlig är motsatser. En del ord får sin motsats om vi säger eller skriver o först. Andra motsatsord är helt olika (rik-fattig, lång-kort). Använd orden i Arbetsbok 1 i en muntlig förövning. Skriv ledsen. Vilket bokstavsljud hörs inte? Ledsen är släkt med lida. Därför stavas ledsen oftast med ett d. Arbetsbok 2: + olik stänga efter uppåt. 15 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Muntlig förövning till uppgift 3 Säg på ett annat sätt: Jag håller med dig. (tycker likadant). Varför håller du på så här? (gör du) De hade ingen aning om varför de skrattade. (visste inte). 3. Förstå och förklara uttryck Arbetsbok 2: + krympt, litar på Skriv och berätta SKRIV- HÄFTE Läs mer i inledningen, Skriv och berätta. Hur tror du att det ser ut på Lilla Vov Hotell? Skriv och berätta hur du hoppas att det ser ut, eller hur det ser ut i värsta fall. Hjärtat är ett av kroppens viktiga organ, men hjärtat är också en form och en symbol bl.a. för kärlek. Med skärm menar vi oftast en bildskärm, en datorskärm, men ordet används både i lampskärm, stänkskärm (cyklar) och skärmen på en keps. Verbet skärma av/avskärma betyder att man skärmar av (beskär) något. Lampskärmen skärmar av ljuset från lampan, kepsskärmen skärmar av solljuset och stänkskärmen, ja, vilken nytta gör den? 1. Öva på orden i kapitel 1 i Vips Läsebok Barnen skriver orden med små bokstäver. Arbetsbok 2: (längre ord än dem i nivå 1) hotellklocka rumskort receptionsdisk + hjärta skärm trappsteg Vips Arbetsbok s. 5 Uppgifter som förbereder läsningen av kapitel 1 i Vips Läsebok. Träna språket! Läs mer i inledningen, Träna språket! Ordkunskap/ ordförståelse Förbereder uppgift 1 i Vips Arbetsbok Samtala om orden i uppgiften. Skriv klocka. Vilket ord blir det med enkelt k? Vilka olika klockor finns det? (ring- väckar- skol- vägg- köks- kyrk- hotellmässings- armbands- blå-) Hur kan blåklockan ha fått sitt namn? Jämför blommans form med mässsingsklockans. Hiften på Lilla Vov Hotell styrs med en dosa i betydelsen fjärrkontroll. Vilka olika dosor finns det? (spelpuder- snus- bankdosor och dosor att öppna carports med). Luckor kan öppnas och stängas, men betyder också mellanrum/att något fattas (tankelucka minneslucka). Vilka olika luckor finns det? (bagage- tak- ugns- och adventskalender -) Jämför med eng. lock (stänga/låsa). På Lilla Vov Hotell finns det en lucka in i hiften. Syskon är bröder och systrar. (små- stora- hel- halvfoster- adoptiv-) Undvik de orden som kan vara känsloladdade för något barn. På Lilla Vov Hotell används rumskort istället för nycklar. Vilka andra kort finns det? (vy- jul- gratulationsspel- betal- ord- medlems- fri- bokstavs-) Bilder och fotografier kallas också för kort. Kort kan läsas på två sätt. Vilken betydelse får kort om du läser o som å? Verb i presens och preteritum, i nu- och dåtid Förbereder uppgift 2 i Vips Arbetsbok Skriv verben i arbetsuppgift 2 på ordkort. Skriv alla verb i både presens och preteritum + cyklar cyklade, som är dina kort till genomgången. Korten ska räcka till alla barnen. Komplettera med t.ex. har hade, får fick, äter åt. Sätt upp rubrikerna Idag Igår över två tänkta spalter. Säg: Jag cyklar till affären. (betona cyklar) Sätt cyklar under rubrik Idag. Hur ändras cyklar om det hände igår? Ordet cyklar får ändelsen -ade. Sätt cyklade under rubrik Igår. Stryk under -ade. Vad menas med ett ords ändelse? Ände betyder slut, som i uttrycket till världens ände och i ändhållplats. Jämför också med engelskans The end. Ändelsen läggs till sist och ändrar ordet. Dela ut korten. Ett barn läser sitt verb, hittar på en mening utan att ändra tempus och sätter upp kortet i rätt spalt. Vem har samma ord men i annat tempus? Nu upprepar det barnet samma mening, men ändrar verbet och sätter upp kortet under cyklade. 2. Skriv verbet i rätt tempus K Arbetsbok 1 2: de första fem orden i varje kolumn är desamma Arbetsbok 2: + håller får springer står 3. Läsförståelse och studieteknik Läs mer i inledningen, Studieteknik, Stryka under rätt ord. Använd gärna uppgiften för att pröva barnens läsförståelse. Arbetsbok 2: längre meningar + överraskad istället för förvånad I böckerna om Vips handlar disken oftast om receptionsdisken. Vad betyder disk oftast för dig? (smutsigt porslin/en del av ryggraden) Trappsteg är avsatser i trappan där du tar dina steg. 16 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
Vips Läsebok Kapitel 1 Kapitelöversikt Läsnivå 1 Läsnivå 2 utöver orden i nivå 1 Ord synlig/a snopna nästan syskon först något annat språk hemlig/t frågade svarade Javisst disken (receptions-) lyssnade ringde klocka tappade Oj skräms ropade Välkomna Okej gör gick pekade lucka/n väggen hiss lift också dosa petade öppnades vågade Uttryck märkte inte under tiden gick en liten bit både som en och var inte säker på åt sidan foajé/n väldigt förvånade färger ganska allihop Va? (Vad säger du?) nickade (jakande) förstod plötsligt sprang alfabet gärna skärm/en matsal/en hotellrummen bokstäver Välkommen rumsnycklar hängde bredvid rumskort speciellt mönster faktiskt hjärta hörlurar hotellklockan Hjälp! överraskad golvet smäll plockade strax tillbaka stannade framför undrade uppåt neråt direkt trappsteg såg sig omkring höll med dem (om det) åt olika håll istället för klara färger något som inte stämde på samma gång riktade den (dosan) mot fälldes ut litade på Speciella ord att samtala om före läsningen hiften hissen på Lilla Vov Hotell som fungerar både som en hiss och en lift dosan den fjärrkontroll som används för att styra hiften på Lilla Vov Hotell Kapitel 1 De synliga små Repliker med tankstreck Rita en pratbubbla och en tankebubbla. Vad kallas de och var används de? (i serier, bilderböcker) I en text visar man på olika sätt att någon pratar. I läseböckerna ser det ut så här: En hift? Vad är det? frågade Önska. Det är både som en hiss och en lift, svarade Ammi. Strecket liknar ett minustecken. Det kallas tankstreck fast det visar att någon pratar. Orden berättar på vilket sätt någon säger något. På vilka andra sätt kan man säga en replik/något? Byt ut frågade, svarade mot de orden som barnen föreslår. (ropade viskade vrålade gäspade) Vem kan läsa Önskas/ Ammis replik nu? Samtala om bilden på sidan 7 i Vips Läsebok Läs mer i Inledningen, Bilderna i Vips Läsebok. Slå upp Vips Läsebok på s. 7. Vilka ser du på bilden? Vad gör Ammi? Vad är det som händer på bilden? Vad tror du att Ammi säger? Hur tror du att det känns för Vips och Önska just nu? Vad kan hända i bästa fall? Vad kan hända i värsta fall? Läs s. 7 10 i Vips Läsebok Läs mer i inledningen, Vips Läsebok Minns barnen vad de läste? Muntliga frågeställningar när alla barn har läst kapitel 1 i Vips Läsebok Hur ser det ut i foajén på Lilla Vov Hotell? Varför förstod inte Vips och Önska vad Ammi sa till syskonen? Vem satt bakom disken i receptionen? På vilket sätt är Pim lik Otto som jobbar på Stora Vov Hotell? Vad har de istället för nycklar till gästrummen på Lilla Vov Hotell? Vad är det som är så speciellt med hiften? Vad kallas fjärrkontrollen till hiften? Hur slutade kapitel 1? 17 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden
OBS! I Vips Läsebok nivå 2 finns en viktig information: Det finns varken krok eller rumskort till rum 13. Samla ord SKRIV- HÄFTE ORD-BOK Läs mer i inledningen, Samla ord. Rubrik: Ord på hotell. Barnen skriver en lista. Vips Arbetsbok s. 6 Minns du vad du läste? Läs mer i inledningen, Minns du vad du läste? 1. Två av bokens huvudfigurer Här ser barnen Ammi och Pim. Är de lika varandra? Är syskon lika varandra? Repetera hur namn skrivs med stor bokstav först. 2. Läsförståelse, svara skriftligt på frågor Läs de två första frågorna gemensamt och samtala om svaren. Skriv svaren på tavlan och repetera vad som menas med hela meningar. Arbetsbok 2: + fråga 4 och 7 3. Ordkunskap och skrivförmåga Instruera barnen, men låt dem göra uppgiften självständigt som en diagnos på ordförståelse och skrivförmåga. Samtala om ordens betydelse vid ett senare tillfälle. Arbetsbok 2: + speciell SKRIV- HÄFTE Skriv och berätta Vad tror du hände sedan med Vips och Önska? Ammi ville visa Lilla Vov Hotell. Hon sa att de skulle gå in i hiften. Vad hände i bästa fall? I sämsta fall? Vips Arbetsbok s. 7 I Arbetsbokens kapitel 1 finns en extra sida. 1. I alfabetet finns tecknen till vårt skriftspråk De synliga små har ett hemligt skriftspråk. Prata om olika språk (svenska norska teckenspråk bildspråk). Kan något barn visa ett par skrivtecken på ett annat språk? I uppgift 1 får barnen koden till det hemliga språket när de har skrivit vårt alfabet. Repetera vårt alfabets versaler och gemener. 2. Skriv med det hemliga språket Skriv ditt namn med hjälp av koden. Barnen ska skriva Ammis och Pims namn. Barnen kan göra egna skyltar och skriva sina namn med de hemliga tecknen. 3. Skriv ett meddelande från Ammi till Pim Barnen hittar på ett meddelande och använder det hemliga språket. 4. Bildgalleriet Läs mer i inledningen, Bildgalleriet. Pim är en av de synliga små. Han är Ammis bror. Pim arbetar i receptionen på Lilla Vov Hotell. Han gillar att läsa om racerbilar och att lyssna på musik. Pim är lite lik Otto på Stora Vov Hotell. Diagnos Planeten K Barnen färglägger Merkurius efter diagnosen. Ämnesintegrering och temaförslag Lilla Vov Hotell i klassrummet Läs i inledningen om hur ni med relativt enkla medel kan skapa en fantasifull miljö till handlingen i Vips Högläsningsbok och Läsebok. Läs om Rymdbilden och Rumskort. I kopieringsunderlaget finns det ett mönster så att ni kan sy Pim. Ni kan förstås göra Pim i vilket material ni vill. Vem litar vi på? Vips litade på Ammi, men han visste inte om han vågade gå in i hiften. Vad menas med att lita på någon? Vem litar du på? Hur är de som du litar på? Hur är de som du inte vågar lita på? Kan man vara kompis med någon som man inte litar på? Kan man aldrig mer lita på någon som har ljugit eller lurats? Finns det tillfällen när man inte vågar säga sanningen? Finns det tillfällen när man ljuger lite grand för att man inte vill göra någon ledsen eller rädd? Vissa människor har yrken som kräver att vi ska kunna lita på dem. Vilka kan det vara? (polis läkare lärare präst) Pysslingar och småfolk i klassiska sagor och barnböcker Ge barnen och deras föräldrar boktips om sagoklassiker som Nils Karlsson Pyssling (A. Lindgren), Gumman som blev liten som en tesked (A. Proysen), Tummelisa (H.C. Andersen), Nils Holgersson (S. Lagerlöf), Nicke Lilltroll (R. Falck), Mini och den magiska ringen (L. Hultgren) och Solägget (E. Beskow). Läs utdrag ur böckerna och visa bilder. SKRIV- HÄFTE Skriv mera När jag krympte När jag blev osynlig K 18 VIPS LÄRARHANDBOK ÅK 2 LIBER AB Kopiering förbjuden