I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och



Relevanta dokument
Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. November 2014

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

Internationella portföljinvesteringar

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Är finanskrisen och lågkonjunkturen över? Cecilia Hermansson

Internationell Ekonomi

Klimatpolitikens utmaningar

Finländska dotterbolag utomlands 2016

Månatliga växelkurser för Sverige

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Finländska dotterbolag utomlands 2014

Globala Arbetskraftskostnader

Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s nya lånearrangemang (NAB)

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Stockholms besöksnäring. September 2014

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Bättre utveckling i euroländerna

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandeln för fjärde kvartalet samt helåret 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Skatteverkets meddelanden

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Stockholms besöksnäring. December 2015

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Södermanlands län år 2018

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Dan Nordin. Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Handelshögskolan Företagsekonomi

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Internationella löner. En jämförelse av löner och arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin

Utlandstraktamenten för 2016

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Internationell Ekonomi

Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank

Möjligheter och framtidsutmaningar

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

Finländska dotterbolag utomlands 2008

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Lönar det sig att gå före?

Inresande studenter 1997/ / / /07

Wholesaleprislista - IQ Telecom

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars Vice riksbankschef Martin Flodén

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Svenska portföljinnehav av utländska aktier och fondandelar per 1998

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Svensk finanspolitik. Lars Calmfors Finansutskottet, 19/5-09

Investment Management

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

14 Internationella uppgifter om jordbruk

Konjunkturrådets rapport 2018

DEL 1 VÄLFÄRDENS FÖRUTSÄTTNINGAR

Stålåret Diagrambilaga rev

Utrikeshandel med tjänster 2009

Transkript:

I Sverige produceras under ett år varor och tjänster för ca 2 600 000 000 000 kronor Hur går det egentligen till när det bestäms -vilka varor och tjänster som produceras -på vilket sätt dessa produceras -hur dessa fördelas på olika individer Hur kommer det sig att -denna produktion ökar och ökar -möjlig kapacitet utnyttjas i olika grad

Vad skiljer 2005 från 1985? 1955? två generationer (allt i dagens prisnivå!) 1955 1985 2004 hushållens konsumtion offentlig konsumtion BNP/capita 411 mrd 811 mrd +97% 160 mrd 491 mrd +207% 88 300 kr 190 600 kr 1 158 mrd +43% 608 mrd +24% 268 100 kr export/bnp 11% 27% 49%

Ett långsiktigt perspektiv 1970 års dollar 3 500 3 000 Förväntad livslängd vid födseln 2 500 2 000 1 500 1 000 BNP per capita 500 0 År 80 60 40 20 0 1820 1840 1860 1880 1900 1920 1940 1960

Vad får vi från offentliga sektorn? (mrd kr) (SCB, NR) Totalt: Konsumtion: 704 mrd Investering: 71 mrd Transferering: 472 mrd Pensioner 331 Arbetslöshetsförsäkring 44 Sjukförsäkring 37 Föräldraförsäkring 21 Barnbidrag 21 Assistansersättning 13 Bostadstillägg, penionär 11 Studiemedel 7 Bostadsbidrag 3

Världens största ekonomier (BNP i mrd dollar, PPP)(World Bank) 1. USA 11 628 2. Kina 7 123 3. Japan 3 774 4. Indien 3 362 5. Tyskland 2 326 6. UK 1 832 7. Frankrike 1 774 8. Italien 1 621 9. Brasilien 1 483 10. Ryssland 1 409 11. Spanien 1 046 12. Mexico 1 015 13. Kanada 993 14. Korea 981 15. Indonesien 780 16. Australien 606 17. Turkiet 553 18. Holland 521 19. Thailand 510 31. Sverige 265 32. Bangladesh 263

Världens rikaste ekonomier (BNP/capita i dollar, PPP)(World Bank) 1. Luxemburg 61 220 2. USA 39 710 3. Norge 38 550 4. Schweiz 35 370 5. Irland 33 170 6. Island 32 360 7. Österrike 31 790 8. Danmark 31 550 9. Hongkong 31 510 10. UK 31 460 11. Belgien 31 360 12. Holland 31 220 13. Kanada 30 660 14. Japan 30 040 15. Sverige 29 770 16. Finland 29 560 17. Frankrike 29 320 18. Australien 29 200 19. Tyskland 27 950 26. Spanien 25 070 43. Korea 20 400

forts. 62. Estland 13 190 64. Polen 12 640 74. Sydafrika 10 960 75. Chile 10 500 83. Botswana 8 920 116. Kina 5 530 200. Etiopien 810 206. Malawi 620 Höginkomstländer 30 970 Medelinkomstländer 6 480 Låginkomstländer 2 260 EMU 27 840

Utvecklingen jämfört med de rikaste 1990 PPP-dollar 10,5 lnbnp per capita 9,8 USA 9,1 8,4 7,7 Storbritannien Sverige 7,0 1870 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990

Världens största exportörer (export i mrd dollar, PPP)(WTO, World Tables) 1. Tyskland 912 (717) 2. USA 819 (1525) 3. Kina 594 (561) 4. Japan 566 (454) 5. Frankrike 449 6. Holland 358 7. Italien 349 8. UK 347 9. Kanada 316 10. Belgien 306 11. Hongkong 265 12. Korea 254 13. Mexiko 189 14. Ryssland 183 15. Taipei 182 16. Singapore 180 17. Spanien 178 18. Malaysia 126 19. Saudiarabien126 20. Sverige 122 30. Indien 76

Ekonomisk utveckling och störningar 135 år i snabbformat 1871-1950 Omvandlingstiden 1948-1973 Det gyllene kvartsseklet 1973-1995 Kriser och omställning 1995- Ekonomin av idag

1871-1950 Omvandlingstiden (a) före första världskriget Guldmyntfot: valutor konvertibla till guld med fast kurs, internationellt rörligt kapital Industrialiseringen i Sverige tar fart (sent) Skog, malm, vattenkraft =>råvarubaserat + arbete Uppbyggnad av infrastruktur (statliga utlandslån) Långsam uppbyggnad av kompetens (utbildning) Demokratisering Prisnivån steg och sjönk (kraftig inflation under första världskriget)

1871-1950 Omvandlingstiden (b) efter första världskriget Blandade växelkurssystem: åter till guldmyntfoten, flytande kurs, pund, dollar. Fortsatt urbanisering Industrin tar över jordbrukets roll som huvudsektor i ekonomin Kapitalintensiv produktion viktigare, kunskapsintensiv =>kapital + arbete Fackföreningar växer fram (=>lönerna bestäms i kollektiva avtal)

1871-1950 Omvandlingstiden (b) efter första världskriget (forts.) Ekonomins utveckling främst relaterad till industriproduktionen och politik. Kraftig kort lågkonjunktur 1920-21 Mycket kraftig och utdragen lågkonjunktur (depressionen) under 1930-talet Deflation, sedan åter stigande och sjunkande prisnivå

1948-1973 Det gyllene kvartssekletinternationellt Bretton Woods-systemet med fasta växelkurser hög tillväxt (industrialismen, masskonsumtion) snabb ökning av världshandeln keynesiansk politik: staten aktiv konjunkturpåverkan

1948-1973 Det gyllene kvartssekletkonjunkturellt historiskt rekordhög tillväxt (50-t: 3,4%/år, 60-t: 4,5 %/år) höga investeringar (20-25% av BNP) låg arbetslöshet låg inflation och ränta jämvikt i utrikeshandeln och i statsfinanserna

BNP-utveckling 1950-2004 8 7 6 5 % förändring BNP 4 3 2 1 0 1951-1 1961 1971 1981 1991 2001-2 -3 År

1948-1973 Det gyllene kvartssekletstrukturellt industrisamhället ersätter jordbrukssamhället offentliga sektorn växer: välfärdsstaten etableras med ökade transfereringar kapitalintensiv produktion allt viktigare verkstadsindustri, bostadsbyggande, bilism

Bilismens utveckling: bilinnehav per 1000 innevånare i Sverige 1923-2000 500 450 400 350 300 250 biltäthet 200 150 100 50 0 1923 25 35 45 55 65 75 85 95

1973-1995 Kriser och omställning-internationellt oljekriserna 1973, 1979, 1986 Bretton Woods-systemets sammanbrott flytande växelkurser, EU fasta kurser (valutaormen, ERM) lägre tillväxt än tidigare ( euroskleros ) lågkonjunkturer, stigande arbetslöshet stigande (70-t), fallande (80-t) inflation monetaristisk politik (USA, UK)

Inflationen i 14 industriländer 1880-2000 % 40 Första världskriget Andra världskriget 30 20 10 Koreakriget OPEC 1 OPEC 1 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990-10 -20

1973-1995 Kriser och omställning-konjunkturellt Låg tillväxttakt, ca 2%/år (även på 80-talet) Djupa lågkonjunkturer (76-77, 80-82, 91-94) Oljekriser, kostnadskriser, överhettning Fortsatt låg arbetslöshet till 1991 Stigande (70-t) och hög (80-t) inflation Underskott i statsfinanser och utrikeshandel Keynesianism, devalveringar, åtstramningar

1973-1995 Kriser och omställningstrukturellt Strukturomvandling (70-t): stål, varv Tjänstesektorn större än industrin Politisk instabilitet Energi- och miljöfrågor i fokus Avregleringar: finansiella sektorn, valutaregleringen bort. Skattereform.

Öppen arbetslöshet 1970-2004 % 12 10 EU-12 Sverige 8 1990-talskrisen 6 4 2 0 1970 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 2000 2002 2004

1995- Ekonomin av idaginternationellt global ekonomisk integration: WTO, NAFTA EUs fyra friheter (92), EMU, ECB och euron 2000 finansiell integration och instabilitet bestående hög arbetslöshet i många länder inflationsproblemet löst? produktivitetstillväxt ny ekonomi och globalisering?

1995- Ekonomin av idagstrukturellt flytande växelkurs (92) Riksbanken: 2 % inflation och självständighet Riksdagen: överskottsmål och utgiftstak EU-medlemsskap (95). Ökat internationellt beroende och konkurrens. Ökad handel. minskande offentlig sektor, ökande välfärdsklyftor svängningar för aktier, fastigheter. IT-bubbla

1995- Ekonomin av idag - konjunkturellt Återhämtning efter krisårens omställning något högre tillväxttakt (produktivitet) Måttliga svängningar (00, 02-03) Långsamt minskande arbetslöshet Mycket låg inflation Budget- och bytesbalans vänts: överskott