Unik kartläggning: Färre gör mer

Unik kartläggning: Färre gör mer Pappersindustrin producerar 42 procent mer per anställd i dag än för tio år sedan. Det visar unik statistik som Dagens Arbete tagit fram. Det är betydligt mer än jag trodde, säger Pappers ekonom Christer Larsson. Text: Göran Widerberg Foto: Maja Brand Statistiken slår också fast en gammal sanning; Färre producerar mer än någonsin. För i takt med att bruken slimmats har produktionen ökat i ton per anställd från 542 ton till 772 ton perioden 2000 2010. Statistiken bygger på att Pappers avdelningar skickat in uppgifter på hur många anställda arbetare och tjänstemän bruken hade år 2000 och hur stor produktionen var. Detta har sedan jämförts med motsvarande uppgifter för 2010. 772 ton hanterar varje anställd i snitt per år på bruken. I undersökningen ingår alla större bruk med undantag för Stora Enso Hylte, Metsä-Tissues anläggning i Mariestad och Nordic Papers fabrik i Åmotfors. Av uppgifterna framgår att 23 998 antällda producerade drygt 13 miljoner årston år 2000. Tio år senare producerade 18 864 annställda 14,6 miljoner årston. Räknat per anställd en ökning från 542 ton till 772 ton, det vill säga en ökning på 42 procent! Undersökningen visar också att tjänstemännens andel av arbetskraften ökat från 25,6 procent till 27,4 procent under samma tidsperiod. Pappers ekonom Christer Larsson menar att det skett en kontinuerlig neddragning av antalet anställda under perioden. Våra egna siffror visar på att vi tappat 30 procent av de yrkesverksamma under 2000-talet, säger Christer Larsson. Detta indikerar en väldigt kraftig produktivitetsutveckling. Christer Larsson menar att den tekniska utvecklingen lett till fler tjänstemän. En del specialistjobb som tidigare varit våra jobb har helt enkelt blivit tjänstemannajobb.»även om siffran varit 25 procent hade det varit betydligt mer än jag trodde.«kan han se några fallgropar med Dagens Arbetes undersökning. Den fångar ju exempelvis bara upp produktionen i årston, som är ett väldigt grovt mått? Jag tror snarare att den kan underskatta utvecklingen, eftersom den inte fångar upp värdeutvecklingen. Ett bruk kan exempelvis ha höjt kvaliteten på sin produkt med lägre produktion. Ett annat sätt att räkna är att se vilken försäljningsintäkt per anställd man har. Men jag tycker att DA:s sammanställning är en bra indikation på att arbetsinsatsen per anställd definitivt ökat. Fyrtiotvå procent är kraftig produktionsökning är det mer än du trodde? Ja. Även om siffran varit 25 procent hade det i mina ögon varit en kraftig ökning. I undersökningen har Dagens Arbete inte fäst någon större vikt vid eventulla investeringar. Det är i princip bara två större maskininvesteringar med ökad produktion som tillkommit under perioden, i Hallsta och Kvarnsveden. Mot den bakgrunden är det svårt för arbetsgivarna att hävda att det är ökade maskininvesteringar som lett till fler årston, konstaterar Christer Larsson. Ökningen bruk för bruk DA har jämfört hur många anställda bruken hade och hur mycket de producerade år 2000 med motsvarande siffror för 2010. Därefter har vi räknat ut hur mycket mer varje anställd producerar. Stora ökningar på enskilda bruk kan förklaras med till exempel produktionskapacitet eller ytvikter, men på det stora hela visar siffrorna tydligt att färre anställda tillverkar mer. Några bruk saknas i sammanställningen (se sid 39). Research: GÖRAN WIDERBERG och JOSEPHINE BERGENMAR Foto: HENRIK ROSENQVIST ABB Figeholm Arbetare 116 90 Tjänstemän 37 42 Årston/anställd 48,7 166,7 242,1 ARCTIC PAPER Munkedal Arbetare 340 283 Tjänstemän 130 88 Årston/anställd 325,5 393,5 20,89 ARCTIC PAPER Grycksbo Arbetare 433 330 Tjänstemän 130 123 Årston/anställd 369,4 552,8 49,62 AHLSTROM Ställdalen Arbetare 195 92 Tjänstemän 42 33 Årston/anställd 71,6 80 11,79 36 DAGENS ARBETE/PAPPERS OKTOBER 2011

ATA TIMBER Vaggeryd Arbetare 34 32 Tjänstemän 14 14 82,61 BILLERUD Gruvön Arbetare 881 636 Tjänstemän 277 241 35,79 Årston/anställd 1500 2739,1 Årston/anställd 516,4 701,3 BILLERUD Karlsborg BILLERUD Skärblacka Arbetare 360 292 Tjänstemän 141 119 30,76 Arbetare 528 454 Tjänstemän 221 183 23,08 Årston/anställd 548,9 717,8 Årston/anställd 514 632,7 CASCADES Djupafors Arbetare 113 104 Tjänstemän 36 35 3,67 JEFF COORS Fiskeby Arbetare 247 219 Tjänstemän 94 79 40,39 Årston/anställd 380,4 394,4 Årston/anställd 393 551,7 DOMSJÖ FABRIKER Domsjö Arbetare 295 270 Tjänstemän 73 91 Årston/anställd 559,8 775,6 38,56 DUNI Skåpafors Arbetare 440 182 Tjänstemän 92 48 Årston/anställd 84,2 271,3 222,17 EOT/MUNKSJÖ Aspa Arbetare 174 148 Tjänstemän 51 44 Årston/anställd 767,9 913,6 18,97 EOT/MUNKSJÖ Billingsfors Arbetare 217 231 Tjänstemän 73 68 Årston/anställd 195,3 204 4,44 EOT/MUNKSJÖ Jönköping Arbetare 78 84 Tjänstemän 40 36 Årston/anställd 112,2 123,7 10,27 HOLMEN Braviken Arbetare 591 470 Tjänstemän 212 185 Årston/anställd 847,9 1105,5 30,39 HOLMEN Hallstavik Arbetare 767 507 Tjänstemän 247 183 41,30 HOLMEN Iggesund Arbetare 750 590 Tjänstemän 380 310 47,45 Årston/anställd 641 905,8 Årston/anställd 248,7 366,7 HOLMEN Strömsbruk KINNEVIK Frövi Arbetare 115 81 Tjänstemän 19 14 36,78 Arbetare 463 367 Tjänstemän 227 197 60,67 Årston/anställd 246,3 336,8 Årston/anställd 434,8 698,6 DAGENS ARBETE/PAPPERS OKTOBER 2011 37

KINNEVIK Korsnäs Arbetare 1224 632 Tjänstemän 539 345 Årston/anställd 372,7* 639,7 71,66 Fotnot: inkluderade då 49 000 ton på PM3 som i dag är nedlagd, 76 200 ton på TM6 där den kommersiella produktionen också är nedlagd. KINNEVIK Rockhammar Arbetare 56 38 Tjänstemän 11 5 Årston/anställd 837 1804 115,53 LPC Swedish Tissue/Kisa Arbetare 110 110 Tjänstemän 35 25 Årston/anställd 227,6 400 75,76 METSÄ-TISSUE Nyboholm Arbetare 71 71 Tjänstemän 8 6 Årston/anställd 284,8 314,3 10,35 METSÄ-TISSUE Pauliström Arbetare 105 90 Tjänstemän 34 35 Årston/anställd 130,2 209,6 60,94 MONDI GROUP Väja Arbetare 281 204 Tjänstemän 107 97 Årston/anställd 515,5 830,6 61,13 M-REAL Husum Arbetare 1057 676 Tjänstemän 232 199 Årston/anställd 417,2 766,1 83,65 NORDIC PAPER Bäckhammar Arbetare 270 165 Tjänstemän 58 65 Årston/anställd 458,5 820,9 79,02 NORDIC PAPER Säffle Arbetare 170 139 Tjänstemän 54 51 Årston/anställd 96,9 146 50,63 OPPBOGA BRUK AB Oppboga Arbetare 40 26 Tjänstemän 15 9 Årston/anställd 327,3 342,9 4,76 ROTTNEROS Rottneros ROTTNEROS Vallvik Arbetare 141 102 Tjänstemän 35 25 43,72 Arbetare 149 127 Tjänstemän 58 53 15,63 Årston/anställd 767,0 1102,4 Årston/anställd 884,1 1022,2 SCA Jönköping Arbetare: 90 38 Tjänstemän: 30 4 112,96 SCA Lilla Edet Arbetare: 491 403 Tjänstemän: 97 79 38,47 Årston/anställd 158,3 337,2 Årston/anställd 147,3 204 SCA Munksund SCA Obbola Arbetare 257 227 Tjänstemän 92 89 16,26 Arbetare 264 217 Tjänstemän 111 104 24,47 Årston/anställd 925,5 1075,9 Årston/anställd 991,7 1234,3 38 DAGENS ARBETE/PAPPERS OKTOBER 2011

SCA Ortviken Arbetare 740 660 Tjänstemän 260 210 36,99 SCA Östrand Arbetare 343 278 Tjänstemän 109 108 32,18 Årston/anställd 730 1000 Årston/anställd 977,1 1291,6 SMURFIT KAPPA Piteå STORA ENSO Fors Arbetare 425 375 Tjänstemän 195 177 19,55 Arbetare 506 477 Tjänstemän 207 197 29,60 Årston/anställd 1001,6 1197,5 Årston/anställd 436,2 565,3 STORA ENSO Nymölla STORA ENSO Skutskär Arbetare: 799 590 Tjänstemän: 219 163 33,10 Arbetare: 439 265 Tjänstemän: 110 110 45,83 Årston/anställd 445,0 592,3 Årston/anställd 936,2 1365,3 STORA ENSO Kvarnsveden Arbetare 650 598 Tjänstemän 232 218 Årston/anställd 773,2 1082,1 39,94 STORA ENSO Skoghall Arbetare 652 548 Tjänstemän 305 280 Årston/anställd 555,9 880,4 58,38 SÖDRA Mönsterås Arbetare 357 334 Tjänstemän 124 114 12,10 SÖDRA Mörrum Arbetare 324 278 Tjänstemän 111 111 11,83 Årston/anställd 1410 1580,6 Årston/anställd 963,2 1077,1 SÖDRA Värö Arbetare 286 252 Tjänstemän 112 95 Årston/anställd 829,1 1239,2 49,45 SVENSKA PANIER Svanskog Arbetare 25 21 Tjänstemän 5 3 Årston/anställd 433,3 666,7 53,85 TLC Fiberweb/Norrköping Arbetare 152 88 Tjänstemän 54 36 Årston/anställd 106,5 250,9 135,67 VIDA PAPER Lessebo Arbetare 236 199 Tjänstemän 56 38 Årston/anställd 290 337,2 16,29 MONDI GROUP Örebro Pappersbruk Arbetare: 105 118 Tjänstemän 70 47 M 2 /anställd* 630 510 Fotnot: De redovisar i kubikmeter, och ingår därför inte i sammanställningen. Förändrad produktionsmix har lett till färre kubikmeter och fler kollektivanställda. Följande bruk finns inte med: Stora Ensos anläggning i Hylte, Metsä Tissue Mariestad och Nordic Paper i Åmotfors (avdelningarna varit oförmögna att ta fram relevanta uppgifter), några mindre arbetsplatser som Stenqvist i Dals Långed, Duni i Dals Långed och Knauff Inland, Grycksbo Munktell, Finess Hygien i Kisa och Emsfors (en eller flera uppgifter saknas), Timsfors och Klippan (produktion i ytterst liten omfattning). DAGENS ARBETE/PAPPERS OKTOBER 2011 39

Arbetstakten har blivit mycket stres-_ sigare, säger Anna-Karin Bortas, men samtidigt får det inte bli för lungt, då blir jobbet tråkigt. En smygande förändring Snabbare arbetstakt, färre reserver och fler som hoppar mellan produktionsavsnitten. Det är den nya vardagen på Grycksbo bruk. Text: GÖRAN WIDERBERG Foto: ALEXANDER DONKA För det forna Stora Enso-bruket strax norr om Falun har 2000-talet inletts med ett par ägarbyten. 2006 togs bruket över av Accent Equity och i fjol fick dalabruket en ny ägare i Arctic Paper. Arctic-koncernen som också har bruk i Munkedal, polska Kostrzyn och tyska Mochenwangen är Europas näst största tillverkare av bokpapper. Tillsammans spottar bruken ut drygt 810 000 årston, varav hälften vid de svenska bruken. Inför varje ägarbyte har organisationen, i det här fallet Grycksbo, trimmats och produktionen steg för steg utökats. Vice ordförande Thomas Nilsson menar att det förändrade arbetsklimatet kommit smygande med åren. Avdelningens vice ordförande Thomas Nilsson berättar att lönekostnaden mellan 2000 och 2010 ökat från 240 miljoner till 246,5 miljoner 2010. De sex miljonerna har vi pröjsat genom att vi blivit hundra man färre, säger han. Under samma period har antalet producerade ton per anställd ökat från 370 till 553 ton per anställd, har facket räknat ut. En ökning på 49 procent! Innebär det att arbetstakten blivit så mycket hårdare? Inte mycket hårdare, säger Thomas Nilsson. Det handlar om övervakningsjobb som innebär att ju bättre maskinerna går, ju lugnare blir ditt jobb. Han menar att det mer handlar om en smygande förändring. Jag tror inte att man i sin vardag upplever att man producerar så mycket mer. Det märks på andra sätt. Som att avbytarna blivit färre, udda funktioner eller jobb dragits in eller slagits ihop med andra tjänster. Och det har blivit mindre tid åt att flamsa eller vara social på jobbet. I takt med att de anställda blivit färre, har det också blivit allt viktigare vem eller vilka man jobbar ihop med. Men det är otroligt sällan man har tid att prata med någon annan på skiftlaget, än dem som fikar i samma kur, säger 40 DAGENS ARBETE/PAPPERS OKTOBER 2011

Anna-Karin Bortas. Hon jobbar som skärare/ driftsoperatör sedan tre år tillbaka. Anna-Karin är 45 år och har jobbat mer än halva livet på Grycksbo. Nu går hon dessutom 5-skift, något som hon inte gjort sedan hon började en gång i tiden. Trots lite sömnproblem trivs jag kanonbra. Men hon upplever jobbet som betydligt stressigare i dag. Det handlar om att producera en massa ton. Ibland känns det som om underhållet får stryka på foten för att det är så bråttom att producera.»man ser människan bakom allt mindre.«hennes upplevelse är också att folk rent allmänt mår mycket sämre för varje neddragning som gjorts. Man ser människan bakom allt mindre. När jag började här fanns det gott om dagtid/deltid som var bra för dem som hade barn eller behövde en rehabplats. Tommy Persson, 56 år, jobbar som operatör på massaberedningen. Han har varit på Grycksbo sedan tidigt nittiotal och sett hur stressen ökat. När jag började var vi två operatörer, nu bara en. Bredvid sig i operatörsrummet har han teknikern Jan Jensstad, 63 år, tjänsteman. Det har blivit tuffare på alla nivåer inom företaget, menar han. Även Jan tar upp vikten av förebyggande underhåll och Pappers Thomas Nilsson som stått och lyssnat ger ett illustrativt exempel: Förr hade jag tre timmar på mig att fixa ett stopp innan hela fabriken stannade. Går något sönder i dag, har jag en timme på mig. Saker får inte gå sönder. Just därför är underhållet så viktigt, betonar Jan Jensstad. För operatören Tommy Persson är helgerna värst. Då är det lite ensamt. De enda man har att växla några ord med är chaufförerna som kommer med massa och hälften av dem pratar bara polska. Då kan jag tipsa dig om en nybörjarkurs i polska på ABF, skämtar Thomas Nilsson. Olav Söderström, 46 år och operatör på rullmaskinen, är väldigt konkret när han berättar om hur just hans jobb förändrats. Förr kunde man sitta en halvtimme mellan varje tambour (pappersrulle). Nu kommer intervallen mycket tätare. Även han berättar om indragna tjänster och att man som anställd numera måste vara ute i god tid för att få ut sina ledigheter som man vill. Framför hans glasbur står PM 10:an och där passerar 60 procent av brukets produktion varje dag. De är tre som jobbar på Olavs maskin, men då ska en i gänget också serva en annan avdelning. Jobbet är enformigt, säger Olav. Det viktigaste av allt är därför att vi tre som jobbar ihop trivs med varandra, annars vore det rena ökenstället. Nordea Bank AB (publ) Hur känner du igen ett bra lån? Förmånlig ränta Inga avgifter Räntebetalningsskydd Livförsäkring Det här är vad du får med Nordeas Medlemslån. Med räntan på 6,60%* och trygghetstjänster som ingår, om något oväntat händer, kan det här vara ett bra val för dig. Läs mer och ansök på nordea.se/medlemslan eller ring 0771-22 44 88. *Den effektiva räntan är 6,80% per 110907 och är beräknad på 100 000 kr och 5 års kredittid enligt Konsumentverkets allmänna råd. Krediträntan är rörlig och kan förändras under lånets löptid. Tommy Persson, till vänster, och Jan Jensstad poängterar att förebyggande underhåll är A och O på bruket. Gör det möjligt DAGENS ARBETE/PAPPERS OKTOBER 2011 41