ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem. Mia Iwarsson Wide, Skogforsk



Relevanta dokument
Biobränsle från skogen

Effektivare skogsbränslesystem

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

ESS utveckling av Effektivare Skogsbränslesystem

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

Logistik och Bränslekvalitét Disposition

Biobränslesituationen i Sverige. säsongen Stora Enso Bioenergi AB. Magnus Larsson

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Vår vision. Vårt uppdrag (utdrag) Sveaskog ska vara främst på att utveckla skogens värden. Sveaskog ska vara oberoende på marknaden

Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi

Eget värdefullt sortiment

Virkesmätning nyckeln till lagliga transporter och konkurrens neutralitet

GRenar Och Toppar Nya möjligheter för skogsägare

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Lotta Elmfeldt VD Maskinflisning i Laxå , Svebio Bränslemarknadsdag

Biobränslen från skogen

Värdekedjan Energi från skogsråvara

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

Råvaruförsörjning och klassificering av råvara SCOPE 9/ Lars Wilhelmsson

INFO från projektet. Energiråvaror från skogen. Gröna och bruna råvaror BIOENERGI FRÅN SKOGEN

Sönderdelning - Vägtransport. Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons- 3

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Skogen som energikälla - nu och i framtiden -

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

HON HAR RITNINGEN DET PERFEKTA AGGREGATET FÖR FRAMTIDENS SKOGSBRUK. Nr SKOGFORSK TESTAR: Containerhuggbilar

Skogsbränslehandledning

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Värmeforskdagar Bränsleförsörjning. Bränsleförsörjning. Tekn.lic. Lennart Ryk Bränslechef Söderenergi AB. Lennart Ryk

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Returträ& Skogsbränslen -HOT eller komplement?

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

SDCs Biobränslekonferens 2-3 februari 2011

Redovisning av grot ( )

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Logistik och Bränslekvalitét. Skogsbränslen av rätt kvalitét för ökad effektivitet vid förbränning Umeå 9 November 2010 Projektledare Magnus Matisons

Teknik- och metodutveckling för skogsbränsle - en teknikfördjupning inom Skog, Klimat och Miljö (SKM)

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Inventering bränsleterminaler 2011

Bioenergi och hållbarhet Örebro

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Odla poppel & hybridasp!

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Forest Power/ Forest Refine Effektiv skoglig råvaruförsörjning av Kraftvärmeverk/ bioraffinaderier

En utlokaliserad energiproduktion

Biobaserad samhällsekonomi

Biobränsle utveckling, hot och möjligheter. SDC biobränslekonferens Sture Karlsson

Hållbara transporter framtida möjligheter

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning

Hur påverkar den utökade lagstiftningen mätning och redovisning av skogsbränslesortiment?

Biobränslebranschen. - i det stora perspektivet. Lena Dahlman SDCs Biobränslekonferens 2 feb

Korsnäs Din skogliga partner

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Potential för hållbara biodrivmedel

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

SKOGSPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Lokal logistikoptimering för ENA Energi i Enköping

Ariterm Flisfakta 2007

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Konkurrensen om skoglig råvara Nolia Fredrik Forsén

Det är skillnad på spår och spår

LRFs energistrategi Riksförbundsstämman 2011

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Grovkrossning och sållning av stubbar på terminal

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

BioDRI: Skogen möter stålet

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Anna N. Stenströmer Miljö- och kvalitetskoordinator OKQ8

Stoppa utsläppen inte utvecklingen

Sex frågor du bör ställa dig innan du väljer M2M-uppkoppling

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

Hur inverkar bioenergin på kolbalans och klimatet??

BRÄNSLEMARKNADS- UTREDNINGAR

Yttrande över Trafikverkets utredning om Inlandsbanans funktion och roll i transportsystemet

Jämförelse med uppsatta mål

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

MODERNT TRÄBYGGANDE - UTVECKLING OCH DRIVKRAFTER FALUN SUSANNE RUDENSTAM

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

BIOENERGI FRÅN SKOG OCH SKOGSINDUSTRI Tomas Thuresson Principal

Bioenergiklustret i Västnyland

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Skogsindustriernas utmaningar

SKOGEN EN VÄXANDE ENERGIKÄLLA. Effektivare Skogsbränslesystem Sammanfattande rapport från

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

Transkript:

ESSprogrammet - effektivare skogsbränslesystem Mia Iwarsson Wide, Skogforsk

Allmänt om ESS Omfattning och avgränsning Samverkansprogram energi- och skogssektorerna 2011-2015 Total budget 73 miljoner under 4 år Teknik och metodutveckling primära skogsbränslen Områdets plats i Sveriges energisystem Små och stora biobränslepannor Primära skogsbränslen ca 16 TWh (4 %) Omfattar ett 90-tal projekt Resultaten riktar sig till leverantörer och förbrukare

Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen Effektivare och säkrare försörjningssystem Ökat värde och kvalitet på skogsbränslet Kostnadssänkningar

Fokusområden ESS.2

Grot Grotutbildningar - anpassad planering & avverkning Grotskotning Uttag av brun respektive grön grot Planeringsstöd Vältplacering & täckning

Planeringsstöd - minskade körskador Digital terrängmodell Hänsyn Planeringstöd Optimerade drivningsvägar - vattenkarta 70-80% - ekologiska av alla och körskador ekonomiska förutsättningar. - inom områden som klassas blöta +

BesT Way -beslutsstöd med optimeringsfunktion Rosa = Lämna, ej lönsamt Gul = Förstärk väg Grön = Ta ut grot

Jämnare och ökad kvalitet Val av avlägg viktigt för kvaliteten Täckning av grot 4 m papp höjde torrhalten 4 % (3 000 kr/100 m välta) 6 m papp höjde torrhalten 9 % (8 600 kr/100 m välta)

Stubbar Försöksplan stubblyftning Markstörning och föroreningar Grovkrossning vid avlägg Beslutsstöd stubbar Utveckling av ny teknik

Stubbskördens Kinder Egg?!

Klenträd Teknik för klenträdsavverkning Effektiva metoder i uttag Uttag i olika beståndstyper Volymsuppskattning Analyser av system för skörd och transport Transportlösningar

Massaved eller skogsbränsle? Klengallring 1:a Gallring Massaved: 30 m³fub/ha Energived: 55 m³f/ha Massaved: 50 m³fub/ha Energived: 60 m³f/ha

Flerträdshanterande gallringsaggregat Klenträdsaggregat Stabilare ackumulering Ackumuleringskapacitet Flerträdsmatning Kontinuerlig avverkning Kontinuerlig ackumulering

Sönderdelning Sönderdelning vid avlägg respektive vid terminal Grövre fraktioner vid sönderdelning Huggbilar Lagring

Transportekonomi 15-25 % 25-45 % 35-40 % 50-65 %

Kartläggning av olika sönderdelningsutrustning Material Fliskvalitet Prestation Bränsleförbrukning Driftssäkerhet Underhåll

Transporter & logistik Effektiva transporter Terminaler Logistik Transportstyrning

Långväga transporter

ETT - 74tons bruttovikt 10-12 % bränslebesparing Inget ökat vägslitage Ingen påverkan på trafiksäkerheten

Mätning, kvalitet & sortiment Nya mätmetoder Utveckling och värdering av fukthaltmätare Beskrivning av bränslekaraktäristik Prognosverktyg för fukthalt

Produktegenskaperna definieras så att de går att följa / hämta i hela produktionskedjan Avverkning Terrängtransport Lagring Flisning Transport Terminal Förbränning med mätdata, erfarenhetstal och prognosberäkning

Prognoser Prognosverktyg fukthalt utifrån väderdata Vågdata Prognos - väderdata

Vad blir effekten? Tydlig beställning Tydlig målbild för produktion Produktionsuppföljning Snabb & tydlig prognos Möjlighet till transportoptimerande byten

Omvärlden nuläge och utmaningar Tillbakagång sedan 2012 Ny virkesmätningslag EUs hållbarhetskriterier Brukande av skog Kostnad och kvalitet Nya användningsområden

Varför satsa mer på forskning gällande skogsbränsle? Hållbar biobaserad samhällsutveckling Förnybart, klimatsmart, lokalproducerat Råvarupotential Grot, klenträd, icke industriellt efterfrågade volymer, stubbar Ökad och mer effektiv användning av råvaran Nya behov Biodrivmedel, nya material, kemikalier m m Fortsatt stor potential i att förbättra lönsamheten öka värde och sänka kostnader

maria.iwarssonwide@skogforsk.se