Projekt SWX-Energi Rapport nr 19 Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment Nils Pettersson
FÖRORD Rapporten Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment är en vidareutveckling av delrapport nr 2, Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel. Båda rapporterna är framtagna av Nils Pettersson, NPs Skogsråd, på uppdrag av projekt SWX-Energi. Rapporterna har beställts för att komplettera det egna arbetet inom SWX-Energis delprojekt Skog, vilket syftar till att på ett rationellt och effektivt sätt kunna utnyttja en större andel av regionens tillgångar på skogsbränslen. Förutsättningar för skogsskötselmetoder anpassade till skörd av biomassa har studerats. Det är av stort intresse att studera om man via anpassad skogsskötsel kan öka produktionen, effektivisera uttag och få en bättre lönsamhet. Delrapport nr 2 begränsades till att utreda konsekvenserna på volymproduktion och dimensionsutveckling. Den här rapporten ger en ekonomisk utvärdering av skogsskötsel som är inriktad mot skörd av både skogsenergi och de traditionella sortimenten. En frågeställning var om man med delvis ny teknik kan kompensera för dyr 1:a gallring och skapa en lönsammare skogsskötsel med bättre virkeskvalitet. Denna hypotes har inte verifierats, och det är tveksamt om man ska driva tätare bestånd med motivationen att få ut mer användbart och värdefullt virke under en hel omloppstid. Resultaten visar att att speciella skötselåtgärder för att skapa skogsbränsle inte lönar sig med dagens virkespriser och kostnader. Juli 2011 Lars Persson Jan-Erik Liss Projektchef, SWX-Energi Projektledare, delprojekt Skog O653-10377, 070-2117896 070-2312079, 070-6788397 lars.persson@gde-kontor.se jes@du.se 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. SAMMANFATTNING.. 4 2. INLEDNING.. 5 3. METODER... 6 3.1 Omräkningstal.... 6 3.2 Kvalitetsfördelning.. 6 3.3 Kostnader.... 6 3.3.1 Röjning... 6 3.3.2 Gallring.. 6 3.3.3 Slutavverkning.. 7 3.3.4 Skotning.... 7 3.4 Intäkter. 7 4. RESULTAT... 8 4.1 Rena tallbestånd. 9 4.2 Rena granbestånd..... 10 4.3 Rena björkbestånd. 11 4.4 Nuvärdet vid 1:a gallring 12 4.5 Nuvärdet till och med 2:a gallring 13 4.6 Nuvärdet till och med slutavverkningen. 14 4.7 Räntans betydelse. 15 5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER.. 16 3
1 SAMMANFATTNING Rapporten redovisar nuvärdesberäkningar av simulerade utvecklingar i bestånd där utgångslägen varierats avseende stamantal och trädslagssammansättning. Analysen baseras på nuvärdesberäkningar där några av de ingående variablerna kan varieras. Syftet är att utvärdera lönsamheten av att anpassa skogsskötseln till ett tidigt skogsbränsleuttag genom högre stamantal och höga björkandelar. Resultaten visar, att man i vissa fall kan få en högre produktion med tätare utgångslägen men att nuvärdena i allmänhet är högre eller i samma nivå för konventionellt skött skog. Klen medelstam, framförallt i den första gallringen, gör att täta gallringsskogar blir dyra att avverka även vid skogsbränsleuttag. Sämst i klassen är det oröjda beståndet som fortfarande vid 2:a gallring visar ett stort negativt nuvärde. Senarelagd gallring med skogsbränsleuttag ger dock bra gallringsnetton. Så gör också beståndet med överskärmande björk. Bägge dessa beståndstyper hade grövre träd än de andra skogsbränslealternativen. För att de täta bestånden ska bli lönsamma vid slutavverkningen måste man anta en stor kvalitetsförbättring i timmerskörden, framförallt i tallbestånden. En orsak till detta är, att nuvärdesberäkningen medför att slutavverkningsresultatet fördunklas av den långa diskonteringstiden. Betydelsen av hög volym i slutavverkningen och stora tidiga gallringsnetton påverkar resultatet mer än en liten kvalitetsförbättring. 4
2 INLEDNING I rapporten Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag - några exempel (rapport nr 2, Pettersson 2010) simulerades volyms- och dimensionsutveckling för bestånd av olika karaktär. Syftet med detta arbete var, att utvärdera hur produktionen påverkades av högre stamantal och större björkandel. Hypotesen var, att virkesproduktionen skulle kunna ökas och att man i en tidig gallring kunde skörda tillskottet som skogsbränsle. Följande beståndstyper prognostiserades: T100 G100 B100 100 % tall utgångsläge 5000 st/ha efter första röjning 100 % gran utgångsläge 4000 st/ha efter första röjning 100 % björk utgångsläge 3200 st/ha efter första röjning T50/B50 50 % tall 50 % björk 5000 st/ha efter första röjning jämnhögt, slutbestånd med tall G50/B50 50 % gran 50 % björk 4000 st/ha efter första röjning jämnhögt, slutbestånd med gran G35/B65 35 % gran 65 % björk 4000 st/ha efter första röjning jämnhögt, slutbestånd med gran G65/B35Sk 65 % gran 35 % björk 4000 st/ha efter första röjning björkskärm, slutbestånd med gran Oröjd T50/B50S T100K G100K B100K 25 % tall 25 % gran 50 % björk oröjt blandskogsalternativ ca 8000 st/ha vid 3 m 50 % tall 50% björk 4000 st/ha efter första röjning. Sen hård 1:a gallring Referensbestånd 1. 100 % tall utgångsläge 2500 st/ha efter röjning Referensbestånd 2. 100 % gran utgångsläge 2000 st/ha efter röjning Referensbestånd 3. 100 % björk utgångsläge 1600 st/ha efter röjning Resultaten från produktionsstudien visade att: 1. de högre stamantalen obetydligt påverkat totalproduktionen 2. hög björkandel sänkte produktionen 3. helt oröjt bestånd resulterat i låg produktion 4. skärmbestånd med björk över gran gav ett produktionstillskott 5. att medeldiametern i slutavverkningen var lägre i bränslebestånden 6. att gallringarna blev tidigarelagda i bränslebestånden Med utgångspunkt från rapport nr 2 utvecklas i den här rapporten tanken att anpassa skogsskötseln till ett tidigt bränsleuttag. Nu är syftet att göra en ekonomisk utvärdering av de prognostiserade bestånden. En hypotes är att en tidig intäkt i form av skogsbränsle och ny teknik vid klena gallringar kan innebära att totalekonomin blir bättre under hela omloppsiden. 5
2 METODER Nuvärdesberäkning av alla genomförda åtgärder har genomförts i Excel. Beräkningsrutinen konstruerades så att ingående variabler, till exempel kvalitetsfördelning och virkespriser, lätt kunde varieras. Nuvärdesberäkning innebär att alla kostnader och intäkter diskonterats till år 0 för att vara jämförbara. Vid diskonteringen har i grundläget räntesatsen 3 % använts. Föryngringskostnader har inte medtagits i beräkningarna. 3.1 Omräkningstal Alla volymsmått har omräknats till m 3 fub och virkespriser har omräknats till kr/m 3 fub. Prestationer har omräknats till G 0 -timmar. Omräkningstalen för olika virkessorter har hämtats från Cernold (1981). Omräkningtalet från G 15 timme till G 0 timme har förmedlats av Jan-Erik Liss (pers komm. 2010) Följande omräkningstal har använts vid omräkning från: G 15 -timme till G 0 -timme: 1,25 m 3 sk till m 3 fub Klena Medel Grova Tall 0,71 0,82 0,85 Gran 0,73 0,81 0,84 Björk 0,68 0,78 0,80 m 3 to till m 3 fub för alla trädslag: 1,2 3.2 Kvalitetsfördelning Resultaten har för varje trädslag dels beräknats med samma kvalitetsutfall och dels med en varierad fördelning. Då har det stamtäta beståndet tilldelats en större andel av bästa timmerklassen och motsvarande sänkning i sämsta klassen. Vidare har bränslepriset varierats för att analysera hur det påverkar 1:a gallringsnettot. Resultaten presenteras som jämförelser mellan referensbestånden, som är trädslagsrena bestånd, som har skötts på ett konventionellt sätt. 3.3 Kostnader 3.3.1 Röjning Röjningskostnad har beräknats med "Underlag för prestationsmål för motormanuell röjning" (Bergstrand et. al. 1986). I de stamtäta bestånden har en förröjning före 1:a gallring gjorts. 3.3.2 Gallring Gallringskostnaden har beräknats med "Underlag för prestationsnormer för engreppsskördare i gallring" (Brunberg 1997). Bränslegallringskostnaden har beräknats med samband framtagna vid Högskolan Dalarna (J-E Liss) 6
3.3.3 Slutavverkning Slutavverkningskostnaden har bedömts med utgångspunkt från praktiska erfarenheter och varierats med medelstammen. 3.3.4 Skotning Skotningskostnaden är huvudsakligen påverkad av skotningsavståndet och har hållits lika i alla bestånd vid samma åtgärd. 3.4 Intäkter Som underlag för använda virkespriser har Mellanskogs prislista utnyttjats (säsongen 1 juli 2010 tillsvidare). Bränslesortimentet har antagits ha ett grundpris på 250 kr/m 3 fub. För varje kvalitetsklass och trädslag har ett medeltimmerpris antagits (Tabell 1). Kvalitetsfördelningen i utgångsläget är bedömd i samarbete med företrädare för det praktiska skogsbruket. Fördelningen i slutavverkningsbeståndet har sedan varierats för att analysera hur kvalitetsförändringar påverkar resultatet. Tabell 1. Virkespriser. Alla priser är angivna i kr per m 3 fub. Tall Bränsle Massaved Kubb Timmer 1 Timmer 2 Timmer 3 Timmer 4 250 305 460 708 542 500 417 Gran Bränsle Massaved Kubb Timmer 1 Timmer 2 250 320 445 542 438 Björk Bränsle Massaved Tumstockstimmer Timmer A+B Timmer C 250 300 650 495 410 7
4 RESULTAT Resultaten presenteras: som en trädslagsvis jämförelse för tall, gran och björk mellan täta utgångsbestånd, avsnitt 4.1 4.3 och som en total jämförelse mellan alla i studien ingående behandlingar, avsnitt 4.4 4.7. 8
4.1 Rena tallbestånd Jämförelse mellan konventionellt skött tall (T100K) och tallbestånd med högt initialt stamantal (T100) Vid lika bränslepris och lika kvalitetsfördelning har konventionellt bestånd högre nuvärde både efter gallring och efter slutavverkning. Förbättras kvaliteten i det täta beståndet och vi antar att T100 får en dubbelt så hög (30 %) andel timmer i klass 1 närmar nuvärdet för T100 det för T100K, men fortfarande har konventionell behandling högre nuvärde. Det krävs 47 % andel timmer i klass 1 för att T100 ska få lika högt nuvärde vid slutavverkning som T100K. Om kvaliteten antas vara bättre krävs det bara en mindre höjning av skogsbränslepriset till 320 kr för att nuvärdet ska bli lika. Priset på skogsbränslesortimentet behöver höjas till 382 kr för att 1:a gallringen ska ge lika mycket i de två skötselmetoderna (Tabell 2). Tabell 2. Nuvärde för olika variationer av skogsbränslepris och kvalitetsutveckling i konventionellt skött tall (T100K) och tall med högt initialt stamantal (T100) FÖRUTSÄTTNING Bränsle Pris Andel klass 1 timmer i sav T100K/T100 NUVÄRDE Tall konventionell (T100K) NUVÄRDE Tall bränslegallring (T100) Lika kvalitetsfördelning Tom 1:a gallring 250 67-1 327 1:a + 2: a gallring 250 3 753 2 758 Tom slutavverkning 250 15/15 11 600 10 144 Bättre kvalitet i T100 Enbart 1:a gallring 250 67-1 327 1:a + 2: a gallring 250 3 753 2 758 Tom slutavverkning 250 15/30 11 600 10 932 Kvalitetsfördelning som ger samma nuvärde vid SAV (slutavverkning) Enbart 1:a gallring 250 67-1327 1:a + 2: a gallring 250 3 753 2 758 Tom slutavverkning 250 15/47 11 600 11 569 Bättre kvalitet i T100 +anpassat bränslepris Enbart 1:a gallring 320 67-589 1:a + 2: a gallring 320 3 753 3 423 Tom slutavverkning 320 15/30 11 600 11 595 Lika kvalitetsfördelning +högt bränslepris Enbart 1:a gallring 382 67 65 1:a + 2: a gallring 382 3 753 4 530 Tom slutavverkning 382 15/15 11 600 11 536 9
4.2 Rena granbestånd Jämförelse mellan konventionellt skött gran (G100K) och granbestånd med högt initialt stamantal (G100) Konventionell skötsel (G100K) har resulterat i högre nuvärde efter 1:a och 2:a gallring men efter slutavverkning har vid lika kvalitetsfördelning G100 högre nuvärde. Vid bättre kvalitetsutfall för det täta utgångsläget ökar skillnaden. Om man antar att andelen klass 1-timmer ökar med 10 % tål nuvärdet en sänkning av bränslepriset till 205 kr. För att 1:a gallringen ska bli lönsam i det för bränsleskörd skötta beståndet krävs ett bränslepris på 359 kr (Tabell 3). Tabell 3. Nuvärde för olika variationer av skogsbränslepris och kvalitetsutveckling i konventionellt skött gran (G100K) och gran med högt initialt stamantal (G100) FÖRUTSÄTTNING Bränsle Pris Andel klass 1 timmer i sav G100K/G100 NUVÄRDE Gran konventionell (G100K) NUVÄRDE Gran bränslegallring (G100) Lika kvalitetsfördelning Tom1:a gallring 250-975 -1 366 1:a + 2: a gallring 250 2 250 2 668 Tom slutavverkning 250 40/40 8 965 9 118 Bättre kvalitet i G100 Tom 1:a gallring 250-975 -1 366 1:a + 2: a gallring 250 2 250 2 668 Tom slutavverkning 250 40/50 8 965 9 285 Kvalitetsfördelning som ger samma nuvärde vid SAV Tom 1:a gallring 250-975 -1 366 1:a + 2: a gallring 250 2 250 2 668 Tom slutavverkning 250 40/31 8 965 8 968 Bättre kvalitet i G100 +anpassat bränslepris Tom 1:a gallring 205-975 -1 683 1:a + 2: a gallring 205 2 250 2 350 Tom slutavverkning 205 40/50 8 965 8 968 Lika kvalitetsfördelning +högt bränslepris Tom 1:a gallring 305-975 -978 1:a + 2: a gallring 305 2 250 3 447 Tom slutavverkning 305 40/40 8 965 9506 10
4.3 Rena björkbestånd Jämförelse mellan konventionellt skött björk (B100K) och björkbestånd med högt initialt stamantal (B100) Vid lika kvalitetsfördelning har B100K något högre nuvärde efter slutavverkning, men bränslegallringen har högre nuvärde för 1:a och efter 2:a gallring. Om man antar att kvalitetsutfallet blir bättre med det täta utgångsläget, får bränslealternativet högre nuvärde. Vid bättre kvalitet kan bränslepriset sjunka till 170 kr innan nuvärdet blir sämre i bränslegallringen. Första gallringen i det täta utgångsbeståndet blir lönsam vid ett bränslepris på 200 kr (Tabell 4). Tabell 4. Nuvärde för olika variationer av skogsbränslepris och kvalitetsutveckling i konventionellt skött björk (B100K) och björk med högt initialt stamantal (B100) FÖRUTSÄTTNING Bränsle Pris Andel klass 1 timmer i sav B100K/B100 NUVÄRDE Björk konventionell (B100K) NUVÄRDE Björk bränslegallring (B100) Lika kvalitetsfördelning Tom 1:a gallring 250-1 592-1 122 1:a + 2: a gallring 250 654 903 Tom slutavverkning 250 10/10 7 000 6 946 Bättre kvalitet i B100 Tom 1:a gallring 250-1 592-1 122 1:a + 2: a gallring 250 654 903 Tom slutavverkning 250 10/20 7 000 7 374 Kvalitetsfördelning som ger samma nuvärde vid SAV Tom 1:a gallring 250-1 592-1122 1:a + 2: a gallring 250 654 903 Tom slutavverkning 250 10/11 7 000 6 989 Bättre kvalitet i B100 +anpassat bränslepris Tom 1:a gallring 170-1 592-1 500 1:a + 2: a gallring 170 654 148 Tom slutavverkning 170 10/20 7 000 6 996 Lika kvalitetsfördelning +högt bränslepris Tom 1:a gallring 200-1 592-1 594 1:a + 2: a gallring 200 654 960 Tom slutavverkning 200 10/10 7 000 7003 11
4.4 Nuvärdet av 1:a gallring För de flesta bestånden är nuvärdet negativt efter första gallringen. Undantaget är det rena tallbeståndet och den senarelagda gallringen. Lägst värde har den oröjda avdelningen. Förröjningar före gallring belastar de tätare bestånden, framförallt den oröjda avdelningen. För de trädslagsrena bestånden framstår de konventionellt skötta som bättre och bränslesortimentet har svårt att nå upp i samma nivå, björken undantagen, där bränslegallringen har högre nuvärde. Täta ungskogar ger lägre medelstam vid gallring och detta slår igenom på värdet av gallringen (Figur 1). Figur 1. Nuvärdet efter 1:a gallringen diskonterat till år 0 med skogsbränslepriset 250 kr/m 3 fub. Om skogsbränslepriset höjs till massavedsnivå förbättras bränslegallringarna. Bestånden med höga björkandelar T50/B50, G50/B50, G35/B65 och T50/B50S ger höga värden. Framförallt den senarelagda gallringen T50/B50S sticker ut med ett positivt resultat. En stor del av gallringsuttaget består här av björk, som med snabb ungdomsutveckling ger stora tidiga uttag av skogsbränsle (Figur 2). Figur 2. Värdet efter 1:a gallringen diskonterat till år 0 med skogsbränslepriset 310 kr/m 3 fub. 12
4.5 Nuvärdet till och med 2:a gallringen Nuvärdet innefattar här intäkter och kostnader för den första och den andra gallringen. Det oröjda beståndet har ännu inte nått upp till ett positivt värde trots två gallringar. Detta bestånd har förröjts både vid första och andra gallringen vilket belastar värdet. Den senarelagda gallringen T50/B50S hävdar sig fortfarande väl och är tillsammans med skärmbeståndet G65/B35Sk det bestånd som har högst värde efter 2:a gallringen. De rena björkbestånden sackar efter, huvudsakligen orsakat av låg produktion (Figur 3). Figur 3. Nuvärde till och med 2:a gallring innefattande röjningskostnader och gallringsnetto vid ett skogsbränslepris på 250 kr/m 3 fub Om bränslepriset höjs till 310 kr per m 3 fub utjämnas skillnaderna något och det oröjda beståndet närmar sig ett positivt resultat (Figur 4). Figur 4. Nuvärde till och med 2:a gallring innefattande röjningskostnader och gallringsnetto vid ett skogsbränslepris på 310 kr/m 3 fub. 13
4.6 Nuvärdet till och med slutavverkningen Nuvärdet till och med slutavverkning innefattar röjningskostnader, alla gallringsnetton samt nettot från slutavverkningen. I figur 5 visas nuvärdet när samma kvalitetsutfall för respektive trädslag är antagen. Den bild som framträder är att de trädslagsrena bestånden ligger ganska nära varandra och att bestånden med stor björkinblandning sackar efter. Undantaget från detta är skärmbeståndet G65/B35Sk, som har fått det högsta nuvärdet av alla tack vare höga tidiga intäkter av björk samt att granen efter björkens avveckling uppenbarligen vuxit bra. Den senarelagda gallringen T50/B50S har tappat mark i förhållande till de andra. Efter att ha haft högst nuvärde efter 2:a gallring ligger den nu i mitten av fältet (Figur 5). Figur 5. Nuvärdet till och med slutavverkningen. Värdet är beräknat utan kvalitetsförbättring i de tätare bestånden. Om man antar en förbättring av kvaliteten i bestånden med tätare utgångslägen sker en liten utjämning, men bilden är i stort densamma. Den förbättrade kvaliteten påverkade alltså nuvärdet ganska lite (Figur 6). Figur 6. Nuvärdet till och med slutavverkningen. Värdet är beräknat med antagen kvalitetsförbättring i de tätare bestånden. 14
4.7 Räntans betydelse Om räntan, som använts vid diskonteringen, ändras, sker i huvudsak två saker. För det första förändras nivån på nuvärdet och för det andra ändras relationen mellan behandlingar där intäkterna och kostnaderna avviker i tiden från varandra (Figur 7). Figur 7. Nuvärdet efter 2.a gallring vid varierade räntesatser 2, 3 och 4 % ränta. 15
5 DISKUSSION OCH SLUTSATSER De slutsatser vi kan dra är att: medelstammens volym är viktig och väger tungt vid kostnadsberäkningen kvalitetsförbättring i slutet av omloppstiden ger ganska litet tillskott till nuvärdet högt bränslepris gynnar björkbestånd där björken gallras ut tidigt hög björkandel ger lägre totalproduktion skärmbestånd ger hög produktion oröjda bestånd ger dålig ekonomi betydelsen av kvalitetsförbättringar fördunklas av lång diskonteringstid speciella beståndsanläggnings- och skötselåtgärder för att skapa skogsbränsle lönar sig inte med dagens virkespriser och kostnader Här beskrivna beståndsutvecklingar grundar sig på simuleringar och kan därför uppfattas som artificiella. I själva verket torde de prognoser, som ligger till grund för nuvärdeberäkningarna, ganska väl avspegla en medelutveckling även om det i verkliga skogar förekommer mer eller mindre avvikande beståndsutvecklingar. Ett litet frågetecken kan resas för skärmbeståndet, som är en i skogsbruket ganska ovanlig beståndstyp. I de beståndsdata, som prognosmodellen bygger på, är sannolikt skärmbestånd dåligt representerade. Resultaten är i viss mån överraskande genom att de tidiga intäkterna, som bränslegallringarna innebär, inte har betytt mer för totalekonomin. I vissa av bestånden har dock resultaten efter de första gallringarna gynnats av bränsleuttaget och hög björkandel. I slutskedet fördunklas detta av den stora betydelsen som slutavverkningen har. Ett avvikande bestånd är skärmbeståndet, som både har höga tidiga intäkter och ett bra slutavverkningsnetto. Det senare är resultat av en hög produktion efter att björken gallrats ut. Samma beståndsutveckling ses inte i de övriga bestånden med hög björkandel. Där har barrbestånden inte förmått att återhämta sig i samma omfattning. Man kan också se, att de bestånd, som haft högst produktion också fått högst nuvärden. Även om man räknar med en förbättrad kvalitet kompenserar inte detta en sämre tillväxt. Generellt har tallbestånden högre nuvärde på grund av högre virkespris i beräkningarna. Väsentligt för resultatet är också de högre kostnader, som belastar bestånden med högre initialt stamantal. Det beror på behov av förröjning i samband med gallring och lägre medelstamvolym, vilket fördyrar avverkningen. Gallringarna strävar efter att likställa grundytan i de bestånd som ska jämföras. Det innebär, att skillnader som uppstår initialt, hänger med under hela omloppstiden och även belastar kostnaden för slutavverkning och beståndets totala kostnader. I nuvärdesberäkningarna har ett antal antagande av kvalitetsutveckling och virkespris gjorts. Spekulationer i olika utvecklingsförlopp av till exempel kvaliteten är möjliga att göra. Jag har dock valt att vara ganska försiktig och antagit en inte alltför stor kvalitetsförbättring vid täta utgångslägen. Jag har inte räknat med några specialsortiment, även om sådana i vissa fall 16
kan falla ut vid kvalitetsinriktad skötsel. I tallbeståndet måste dock en rejäl kvalitetsförbättring ske, om man ska matcha den konventionella skötseln. Man glömmer ofta bort, att det är en relativt liten del av den totala virkesproduktionen, som blir positivt påverkad av ett tätt utgångsförband. Räknar man på avverkningskvantiteten i de rena tallbestånden utgör rotstockarna i runda tal högst ca 25 % av all avverkad ved. Som jämförelse är massavedsuttaget i det konventionellt skötta tallbeståndet 37 % av hela avverkningskvantiteten. Skogsbränsleuttag sker idag framförallt i konfliktbestånd, det vill säga där röjningen inte är genomförd i rätt tid. I sådana bestånd, som kan jämföras med det oröjda beståndet i denna studie, är det motiverat med ett bränsleuttag, även om det inte ger ett positivt resultat. Alternativet att inte bränslegallra innebär, att man får ett ännu större underskott och att man skjuter problemen på framtiden. Dessutom skapar man ett skogstillstånd, som blir svårare att åtgärda ju längre tiden går. Älgbetning komplicerar skogsskötseln, framförallt röjningen. En vanlig metod för att klara sig från allvarlig älgbetning är att skjuta upp röjningen till älgsäker höjd. På detta sätt räknar man med att det finns tillräckligt med huvudstammar kvar när man gör sin röjning. Risken är naturligtvis att man väntar för länge eller helt enkelt struntar i röjningen. Ett alternativ till att vänta med röjningen är att röja, men lämna fler stammar än normalt och då gärna björk. Produktionsförbandet kan man sedan reglera med en andra röjning eller en bränslegallring i ett bestånd med både barr och löv. Som alternativ till allvarligt betningsskadade bestånd är detta ett bra sätt att sköta sin skog på, även om det i en älgfri miljö inte är det bästa. Presenterade resultat visar att man når en begränsad positiv effekt på lönsamheten av täta utgångslägen och skogsbränsleskörd. Hypotesen som ställdes inledningsvis var att man med delvis ny teknik skulle kunna kompensera för dyr 1:a gallring och skapa en lönsammare skogsskötsel med bättre virkeskvalitet. Denna hypotes har har inte verifierats, och det är tveksamt om man ska driva tätare bestånd med motivationen att få mer användbart virke. 17
Projekt SWX-Energi omfattar Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Projektägare: Region Gävleborg Delprojektansvariga: Högskolan Dalarna och Karlstads Universitet Projektbudget: 32 miljoner kronor Projekttid: 2008-2011 www.regiongavleborg.se/verksamhet/swxenergi Projektet delfinansieras av Europeiska Unionen. Finansiärer Offentliga EU, Norra Mellansverige Region Gävleborg Region Dalarna Högskolan Dalarna Karlstads Universitet Gävle Dala Energikontor Värmlands Energikontor Energimyndigheten Banverket Säffle kommun Gävle Energi Hofors Energi Borlänge Energi Fortum Värme AB Privata Neova Mellanskog Naturbränsle Bruks Klöckner RAPPORTER 1) Säffle biogas Förstudie 2) Skogsskötselmodeller anpassade för skogsbränsleuttag några exempel 3) Framtidens pelletsfabrik 4) Småhusens framtida utformning Hur påverkar Boverkets nya byggregler? 5) Långa toppar 6) Ackumulerande fällaggregat i gallringsbestånd 7) Undersökning av efterfrågan på GRÖN grot 8) Studie av storbuntaren Rogbico 9) Marknadspotential för sol- och biovärmesystem 10) Byggregler och småhustillverkare. Husens framtida utformning. 11) Möten med husföretag 12) Solvärme i nybyggda hus 13) Husköpares val av värmesystem Hinder och möjligheter 14) Användning och vidaretransport av skogsenergisortiment 15) Vidaretransport av skogsenergisortiment Tidsstudier och kostnadskalkyler 16) Utveckling av logistiken för skog 17) Transport av skogsenergisortiment Företags- och samhällsekonomiska kostnader 18) Beräkning och analys av skogsbränslepotentialer i Värmland 19) Ekonomi vid skogsskötsel inriktad mot energi- och industrisortiment 18