3 2010 Läs mer på www.sveaskog.se satsning med flyt Daniel Hellström är fiskeentreprenör med en framgångsrik turistverksamhet. För ett år sedan tog han steget och arrenderade sex sjöar i Malingsbo-Kloten av Sveaskog. sidan 12 Tema 100 våtmarker Sveaskogs satsning på att återskapa svenska våtmarker har fått fåglar och insekter att återvända. sidorna 16 19 Reportage I skogens tjänst Möt Werner von Seydlitz, en doldis och nestor bland skogsnäringens stora aktörer. sidorna 21 23 Teknik Fler träd åt gången Gallra och slutavverka mer effektivt genom att uttrusta skördaren för flerträdshantering. sidan 32
Nr 3 2010 En tydligare roll för Sveaskog När denna tidning når dig som läsare har riksdagen sannolikt alldeles nyligen behandlat propositionen Förändrat uppdrag för Sveaskog AB (publ). Den inriktning som föreslås i propositionen innebär en tydligare roll för Sveaskog som affärsdrivande företag. All vår verksamhet ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. Det finns de som undrar om Sveaskog med en sådan inriktning kan hålla samma höga ambition i miljöarbetet. Jag anser att målen kring ekonomi, miljö och socialt ansvar stödjer varandra. En förutsättning för att skogsprodukter ska nå framgång på marknaden är att de kommer från ett långsiktigt hållbart skogsbruk med höga miljöambitioner. Sveaskog ska även fortsatt driva utvecklingen av effektivare metoder och tekniker som ökar produktiviteten i skogsbruket och ger nya sortiment från skogen. Jag anser att målen kring ekonomi, miljö och socialt ansvar stödjer varandra. Sveaskog ska vara en oberoende aktör med kärnverksamhet inom skogsbruk utan egna stora intressen som slutanvändare av skogsråvara. Vi bidrar till ökad konkurrens på virkesmarknaden. Att vi levererar virke från både egen skog och externa källor innebär att vi kan minska kundernas kostnader och erbjuda dem en långsiktig och trygg virkesanskaffning, samtidigt som vi ökar vårt eget resultat. Det gynnar även enskilda skogsägare som får fler alternativa köpare av sitt virke. Sveaskog är oberoende gentemot industrin. Vi styr våra volymer och sortiment samt till vilka kunder och priser vi säljer, utifrån marknadsläget och målet att öka avkastningen på vår skog. Vårt delägande i Setra Group har vi för avsikt att avyttra. När skogsbranschen nu successivt kommer ur lågkonjunkturen och Setra återfår lönsamhet i sin verksamhet, genom internt effektiviseringsarbete, förbättras möjligheterna att kunna ta till vara värdet i Setra vid en försäljning. Sveaskog har skogen som kärnverksamhet och ska inte bli ett industriföretag. Men vi har ett ansvar att investera i den framtida användningen av skogsråvaran och i tekniker som breddar marknaden för vår skogsråvara och därmed ökar vår avkastning. Ett exempel är vårt delägande i bolaget SunPine, som i Piteå byggt världens första fabrik för produktion av andra generationens biodiesel baserat på restprodukter från skogsindustrin. Ett annat är anläggningar för komprimering eller förgasning av skogsbränsle, som ger mer kostnadseffektiva transporter eller helt nya sortiment. Samma skäl ligger till grund för vår strävan att skapa mångbruk av skogsmarken genom samarbete med turistentreprenörer, vindkraftsbolag med flera företag. Produktiviteten ökar med flerträdsmetoden. Grilla med miljömärkt kol. Nöjd fiskeentreprenör. 12 Entreprenörer inom fiske och virke Redaktionen Forum Sveaskog ges ut av Sveaskog fem gånger per år. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Linda Andersson, linda.andersson@sveaskog.se. Produktion: OTW Publishing, www.otw.se, tel: 08 50 55 62 00. prenumeration Har du synpunkter eller vill prenumerera på Forum Sveaskog, mejla till redaktionen, forum@sveaskog.se, eller ring Sveaskogs kundcenter på tel: 0771-787 100. 16 15 8 Projekt 100 våtmarker. Sommaren är en tid för grillning. Skandinaviens största tillverkare av grillkol och briketter, Skogens Kol, satsar numera på FSC-märkta varor. På sidan 8 kan du läsa om hur de tillverkar grillkolen och hur de bedömer marknadens utveckling. Daniel Hellström i Malingsbo-Kloten bestämde sig förra året för att satsa helhjärtat på sitt stora intresse sportfiske. Han arrenderar sex sjöar av Sveaskog för turistverksamhet. Trots lågkonjunkturen har han redan överträffat sina mål. Läs om hans framgång som fiskeentreprenör på sidan 12. På sidorna 21 23 möter du en annan entreprenör, Werner von Seydlitz, som i 60 år har arbetat med att utveckla den internationella handeln med skogsråvara i norra Europa. Verkligen en eldsjäl att inspireras av. Med sommaren kommer myggen. De flesta av oss skulle gärna vara utan dem, men många fågelarter är beroende av de insekter som kläcks i mindre vattendrag. Under en lång tid har våtmarker dikats ur för att skapa odlingsmark och öka produktiviteten i skogen, på bekostnad av den biologiska mångfalden. Genom projekt 100 våtmarker har Sveaskog identifierat värdefulla vattendrag och arbetar nu aktivt med att restaurera dem. Läs om det unika projektet på sidorna 16 19. Trevlig sommarläsning! Vi ses igen i september. annonsering Vill du annonsera i Forum Sveaskog, kontakta Adviser AB, tel: 08 55 15 14 80, info@adviser.se, www.adviser.se Hitta i skogen. Möt Werner von Seydlitz. 21 30 Linda Andersson informationschef, Sveaskog. Redaktör: Åsa Bexell Hoffmann, asa.bexellhoffmann@otw.se. Grafisk form: Sanna Norlin, sanna.norlin@otw.se. Omslagsbild: Patrik Lindström. Repro: Done. Tryck: Edita, Västerås. ISSN: 1653 9192. FSC-nummer: BV-FM/COC-950815. gunnar olofsson, vd för Sveaskog * FSC är en oberoende internationell organisation för certifiering av ansvarsfullt skogsbruk. Målet är att skogen brukas på ett ansvarsfullt sätt, såväl miljömässigt och socialt som ekonomiskt. FSC:s logo på produkter står för oberoende certifiering av skogsbruk och produkttillverkning enligt FSC:s regler. * 1996 Forest Stewardship Council, www.fsc.org Sveaskogs certifieringsnummer: BV-FM/COC-950815. 2 forum sveaskog 3 2010
Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för leverantör av bästa redovisningsprogram Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för leverantör av bästa redovisningsprogram Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för leverantör av bästa redovisningsprogram Bästa bokföringsprogrammet för tredje året i rad! Vårt bokföringsprogram BLA Bokföring har för tredje året i rad utsetts till vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) stora undersökning Nöjd kund. Programmet har de mest nöjda användarna på samtliga punkter funktion, användarvänlighet och programsupport. BLA Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration och kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering, lön, mm. Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med att beställa en demo på www.blinfo.se. Box 84 820 64 Näsviken Tel: 0650-54 14 00 Fax: 0650-54 14 01 info@blinfo.se BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i tjugo år genom bl a handböcker och program försett företag och deras rådgivare med information inom skatt, redovisning, personal och juridik. Prova programmet gratis! www.blinfo.se
nyheter drar mindre bränsle än en vanlig skotare. Bränslesnål skogsmaskin med elhybriddrift Ännu en El-forest rullar snart i skogarna. Under sommaren tas den andra skogsmaskinen i bruk, i Ljusdalsområdet i Hälsingland. Svenska El-forest är världens första serietillverkade skogsmaskin med elhybriddrift och har uppemot 30-35 procent lägre bränsleförbrukning än en vanlig skotare. Sveaskog äger den första kommersiella maskinen, F14. Smärre justeringar har gjorts till tvåan, F15. Bland annat har armarna som håller framhjulen flyttats, vilket ska ge en bättre arbetsmiljö. Internationellt på bioenergimässan Över 4 000 besökare från 50 länder. Det blev facit för bioenergimässan World Bioenergy, som hölls på Elmia i Jönköping i slutet av maj. Sveaskog var med som utställare, för att marknadsföra sig som biobränsleleverantör mot svenska och utländska kunder. Min uppfattning är att det var fler internationella än svenska besökare. Vi har träffat folk från bland annat Kanada, Turkiet, Spanien och Tyskland, berättar Roger Johansson, biobränslekoordinator på Sveaskog. Barnen fiskar gratis Sedan 2006 deltar Sveaskog i projektet Upp till 13, som erbjuder barn under 13 år att kostnadsfritt prova på sportfiske. Över 25 000 barn har varit med sedan starten, varav nästan 8 000 bara i fjol. Sveaskog vill att så många som möjligt ska få chansen att uppleva glädjen med fiske. Vi erbjuder även gratis fiske för ungdomar under 20 år på Sverigefiskekortets vatten, säger Anna Åkerblom, koordinator för Sverigefiskekortet på Sveaskog. Deltagarna i Upp till 13 får bland annat låna utrustning gratis. En lista på alla butiker som tillhandahåller fiskeset finns här: www.sveaskog.se/upptill13 Läs och lär om skogen Skogsskötselserien är en stor kunskapskälla om skogsskötsel som är tillgänglig för alla och helt gratis på nätet. Av de 19 delarna är 18 färdiga och finns publicerade på www.svo.se. Texterna är skrivna av forskare och specialister och behandlar ämnen som gallring, skador på skog, naturhänsyn och skogsbränsle. Skogsskötselserien riktar sig främst till skogliga tjänstemän och högskolestudenter, men innehållet är även intressant för skogsägare. Bakom projektet står bland andra Skogsstyrelsen, Skogsindustrierna, SLU och LRF Skogsägarna. Samarbetspartners. Från vänster: Jerry Johansson, vd Hedlunda Industri, Bo T Holm, styrelseordförande Hedlunda Industri, Roger Johansson, marknadsansvarig Sveaskog och Patric Selin, marknadschef Sveaskog. Stororder från Ikea ger jobb i norr teknik. Ikea satsar på möbelproduktion i norra Sverige. Sammanlagt ger det cirka 100 nya arbetstillfällen i Västerbottens inland vid Norrfog och Hedlunda Industri. Sveaskog är samarbetspartner på råvarusidan. Sveaskog ska i och med den nya affären leverera drygt 100 000 kubikmeter talltimmer per år till Norrfog, som tillverkar lamellimmade skivor i furu för möbeltillverkning. Det innebär en femdubbling av Sveaskogs leveranser till Norrfogs sågverk i Glommersträsk. Sveaskog har varit en av våra leverantörer sedan vi köpte sågen 1999 och vi har haft ett väldigt bra samarbete genom åren, säger Lars Eriksson, vd på Norrfog. Norrfog och Ikeas riskkapitalbolag satsar 100 miljoner kronor på att bygga om sågverket i Glommersträsk och limfogstillverkningen i Malå. Det kan vid full produktion nästa år ge 25 nya arbetstillfällen. I dag arbetar 50 personer vid Norrfog. Satsning ger arbetstillfällen Lamellskivorna levereras till Hedlunda Industri i Lycksele, som tillverkar några av Ikeas storsäljande produkter i massivt trä. Möbelfabriken i Lycksele byggs om för 135 miljoner kronor och den nya satsningen innebär där cirka 75 nya arbetstillfällen. Det här är en väldigt glädjande nyhet för oss och hela bygden, kommenterar Jerry Johansson, vd för Hedlunda Industri. Det lyckade samarbetet sedan flera år mellan Sveaskog, Norrfog och Hedlunda Industri är en av framgångsfaktorerna bakom det nya avtalet. Vi har varit duktiga på att hitta bättre och billigare lösningar. Fakta Mervärde för alla Avtalet med Norrfog är ett exempel på hur Sveaskog arbetar med både den egna skogen och skog från privata skogsägare för att leverera en specialiserad produkt. Kombinationen skapar en volym för att generera mervärden för alla inblandade parter den privata skogsägaren, Sveaskog och inte minst Norrfog och deras kunder. Norrfog behöver tack vare samarbetet med Sveaskog ingen egen organisation för råvaruanskaffning. Vi har tagit ett helhetsgrepp om hela kedjan tillsammans och diskuterat oss fram till lösningar. Det ger oss alla en bra utvecklingspotential, säger Roger Johansson, marknadsansvarig för Sveaskog i Västerbotten. Kvaliteten på råvaran spelar en avgörande roll, framhåller Lars Eriksson på Norrfog. Vi har också varit duktiga på innovationer och på att hitta bättre och billigare lösningar i produktionen tillsammans med Ikea, med allt från råvarutnyttjande till teknikfrågor, säger Lars Eriksson. Stocktyp av speciell kvalitet Sveaskog ska i affären leverera korta och klena kubbstockar, som är 2,6 meter långa. Stocktypen ska vara av en speciell kvalitet med färska kvistar, som sedan sågas i lameller och limmas ihop till massiva skivor för möbeltillverkning. Det här är en stockkvalitet som vi plockar fram i gallringar och i toppstockar i gamla träd vid slutavverkning, säger Roger Johansson. Råvaran tas huvudsakligen inom en 10-15 mils radie från Glommersträsk. Det är ett av Sveaskogs kärnområden där det finns stora arealer med yngre och medelålders skog som kommer att vara gallringsmogen de närmaste 20 åren. Det här avtalet ger en betydligt bättre avkastning för vårt gallringsvirke, som kommer att öka framöver. Det ger också goda möjligheter att öka betalningsförmågan för lämpligt virke som kommer från de privata skogsägarna i området, säger Roger Johansson. NILS SUNDSTRÖM 4 forum sveaskog 3 2010
BYGGD FÖR ATT HÅLLA LÄNGRE* * Isuzu är den enda pickup som är tillverkad av en renodlad lastbilstillverkare vilket innebär att den tål tuffa tag och har längre livslängd. KLASSENS STÖRSTA MOTOR 3.0 LITER Isuzu D-Max är en kraftfull, oöm och slitstark pickup som finns med två motoralternativ: Dieselmotor på 3,0 liter och urstarka 163 hk, 4-stegs automat eller 5-växl. manuell låda. Dieselmotor på 2,5 liter och 136 hk, 5-växl. manuell låda. KNAPPSTYRD FYRHJULSDRIFT Knappstyrd 4WD, i- och urkopplingbar med hög- och lågväxel. Isuzu har klassledande dragförmåga och lastkapacitet: 3000 kg på dragkroken och 1035 kg på flaket. CREW CAB ELLER EXTENDED CAB Isuzu D-Max finns som Crew Cab med fyra dörrar och bekvämt utrymme för fem personer. För den som behöver längre lastutrymme finns Extended Cab med två dörrar och fällbara säten bak. DRIFTSÄKER OCH BRÄNSLESNÅL Garantin är på 3 år/10000 mil. Låg bränsleförbrukning gör valet lätt. Isuzuhandlare finns på 61 platser med både försäljning och service, du hittar dom på www.isuzu.se. 1.035 KG PÅ FLAKET, 3.000 KG PÅ DRAGKROKEN LÅGA SERVICE- & DRIFTSKOSTNADER 2,5 / 3,0 TURBODIESEL KNAPPSTYRD 4-HJULSDRIFT 3,0 FINNS MED AUTOMATLÅDA www.isuzu.se
marknad Nya tjänster: Patric Selin och Per Matses. På nya poster Patric Selin är ny marknadschef på Sveaskog med ansvar för försäljning av skogsråvara, virkesinköp och logistik. Han har över 15 års erfarenhet av arbete med virkesfrågor, försäljning och skog, och kommer närmast från Ikea, där han har arbetat med affärsutveckling, råvaruinköp och skogspolicyfrågor i Nord- och Sydamerika. Per Matses, tidigare på Apoteket, har tagit över som Sveaskogs CFO med ansvar för Ekonomi och Finans. Han har 15 års erfarenhet av företagsledande arbete och har bland annat haft verksamhetsansvar för inköp, IT, juridik, säkerhet, logistik och affärscontrolling. Reviderad standard Den 1 juni trädde den nya svenska FSCstandarden i kraft. Alla revisioner och nya certifieringar ska nu genomföras utifrån den. Den är mer detaljerad än den förra, säger Martin Lindgren, Sveaskogs FSC-samordnare. Kraven på social hänsyn som skogsägaren ska visa gentemot lokalbefolkningen och rennäringen har stärkts. FSC-standarden är tydligare med vilka restriktioner som gäller vid användning av främmande träslag och innehåller också förändringar vad gäller bränning. Läs mer om den reviderade skogsbruksstandarden på www.fsc-sverige.org. Entreprenörer utbyter idéer I Bergslagen har Sveaskog under våren anordnat träffar för entreprenörer för att ge dem möjlighet att utbyta information och erfarenheter. Den 10 september planeras den tredje träffen, där entreprenörer från olika verksamheter och medarbetare från Sveaskog under en dag diskuterar ämnen som smartare metoder för gallring och avverkning, hur ny teknik används på bästa sätt samt vad som efterfrågas av servicelämnare och maskintillverkare. Träindustrin gynnas av ROT ROT-avdraget har haft stor betydelse för träindustrin. Efterfrågan på sågade trävaror har varit överraskande stark. ROT-avdraget har hållit lågkonjunkturen stången, säger Bertil Stener på Skogsindustrierna. I slutet av 2008 införde regeringen en skattesubvention för att stimulera ROTmarknaden det vill säga reparation, omoch tillbyggnad men också för att komma åt svartjobbandet i byggbranschen. ROT-avdraget innebär att den som anlitar bygghjälp kan göra skatteavdrag på halva arbetskostnaden upp till 50 000 kronor. Sällan har en statlig åtgärd hyllats så unisont. Några sektorer har haft extra stor fördel av ROT-avdraget. Mindre hantverksföretag som sysslar med bostadsrenovering har varit mer gynnade än större byggföretag som ofta är mer inriktade på nyproduktion, vilket alltså inte omfattas av ROT-avdraget. Även gör-det-själv-marknaden (GDS) har varit stark, vilket har gynnat träindustrin, säger Bertil Stener som är direktör på den trämekaniska sektionen på Skogsindustrierna. Gör det själv GDS består till 80 procent av olika typer av byggarbeten i småhus. Under de senaste åren har en renoveringstrend stärkt GDSmarknaden. Marknaden drivs förutom av ROTavdraget också av ett ökat intresse för hem och boende, kombinerat med låga räntor Marknaden drivs förutom av ROTavdraget också av ett ökat intresse för hem och boende, kombinerat med låga räntor och stigande bostadspriser. och stigande bostadspriser. Det finns även ett uppdämt behov av att rusta upp ett åldrande bostadsbestånd som en följd av låg nybyggnation, säger Bertil Stener. Nybyggnationen förra året var den lägsta på ett decennium till följd av lågkonjunkturen. Ett exempel på en sektor som har haft det tufft är småhustillverkare, som i vanliga fall förbrukar mycket trä. Det berättar Leif G Gustafsson, vd på TMF, branschorganisationen för den träförädlande industrin och möbelindustrin: Också tillverkarna av förädlade träprodukter, till exempel fönster och kök, har minskat med fem respektive tio procent i omsättning. Det är dock mindre än tidigare befarat, bland annat beroende på ROT-avdraget. Dörrtillverkare och golvfabrikanter har däremot haft en rejäl känning av lågkonjunkturen och minskat nästan 20 procent. Trolig orsak är att de är mer beroende av marknaden för nyproduktion av fastigheter, säger Leif G Gustafsson. Lägre konsumtion av virke Den totala virkeskonsumtionen har gått ner under lågkonjunkturen och det beror i första hand på att luften har gått ur bostadsbyggandet. När nybyggnationen kommer i gång, vilket förväntas ske under 2011 enligt en prognos beställd av Skogsindustrierna, kan virkesanvändningen åter komma upp till de nivåer som rådde åren före lågkonjunkturen. Att minskningen av virkeskonsumtionen inte blivit större beror på ROT-avdraget krönika marknad Stora skillnader i den globala konjunkturen Jag har under en längre tid känt mig optimistisk vad gäller utvecklingen av den allmänna konjunkturen. Flera länder, som till exempel Australien och Brasilien, visar starkare tillväxtsiffror. Även USA visar tecken på en återhämtning. Det talar för en ökad efterfrågan på skogsrelaterade produkter och därmed på skogsråvara. I Europa är bilden splittrad. Tyskland och Sverige, exempelvis, visar ekonomisk stabilitet och tillväxt, om än i begränsat tempo. Storbritannien däremot har problem med stora underskott i ekonomin, för att inte tala om Irland, Spanien, Portugal, Italien och Grekland. Ett värsta scenario vore en ny finanskris med länder som inte kan återbetala sina lån. Det känns som om de ekonomiska åtstramningar som många länder i Europa måste genomföra borde begränsa både konjunkturutveckling och efterfrågan. Europa är ju ett viktigt marknadsområde för den svenska skogsnäringen. Så här långt ser det ljust ut för större delen av den svenska pappersoch massaindustrin, möjligen med undantag för grafiskt papper. Efterfrågan och prisutvecklingen på pappersmassa har varit särskilt god. Den cirka tio dagar långa strejken på sex bruk har sannolikt inte påverkat utvecklingen nämnvärt. Den svenska träindustrin har nu upplevt mer än ett år av återhämtning från den stora svackan under 2008 och början av 2009. Många sågverk tror på större efterfrågan och högre produktion. Möjligen står prisutvecklingen och väger mot mer stabila priser. Här kan den fortsatta konjunkturutvecklingen i Europa få stor betydelse. ROT-avdraget i Sverige, närmare beskrivet i artikeln ovan, har däremot en positiv inverkan på den inhemska efterfrågan. Min bild av virkesmarknaden är att den i stort är balanserad, men att det finns områden med underskott. Priserna på skogsråvara har ökat i stort sett hela våren. anders dahlqvist är försäljningschef på Sveaskog. I hans jobb ingår bland annat virkesförsäljning och arbete med marknadsstrategier. 6 forum sveaskog 3 2010
skogsnäringen i siffror avverkningsanmälningar april 2010 Tusen hektar 30 25 20 15 10 5 jan feb mar apr maj jun jul aug sept okt nov dec L = 2008 L = 2009 L = 2010 K källa: Skogsstyrelsen Antalet avverkningsanmälningar har ökat fyra månader i följd. Arealen för anmälda föryngringsavverkningar steg under april 2010 med 66 procent till 13 578 hektar, jämfört med motsvarande period 2009. Under mars-april 2010 var den planerade avverkningsarealen knappt 27 procent större jämfört med samma period förra året. Ökningarna gäller hela landet, förutom norra Norrland där en minskning skedde i mars jämfört med förra året. Den som anlitar bygghjälp för att renovera, bygga om eller bygga till kan göra skatteavdrag på halva arbetskostnaden. och den starka GDS-marknaden: ROT-avdraget och GDS har betytt mycket för oss och för bygghandeln. Vi har till exempel sålt trallvirke som aldrig förr, berättar Maria Vestergaard som är försäljningschef på Setra. Den samlade bilden är att vi trots dålig konjunktur sålde mer trä 2009 än året innan. Ökat intresse för design Träcentrum i Nässjö, som bland annat sysslar med kvalificerade yrkesutbildningar, märker av ett ökat intresse för affärsutveckling och design. Det beror troligtvis på att det växande intresset för heminredning och boende har gjort fler medvetna om design och materialval, samtidigt som ROT-avdraget stimulerat den marknaden. En allt populärare utbildning är designkoordinator, där man lär sig att koordinera produktutveckling med produktion. Det visar att intresset för att förädla träprodukter ökar, säger P-O Simonsson, vd på Träcentrum. Mats Lundström Fakta Återhämtning i trävarumarknaden 2009 var ett bottenår för sågade trävaror. Tappet var nästan 30 procent på global nivå jämfört med toppåret 2007. Återhämtningen har börjat, men är långsam. Det förväntas ta fem år att nå de konsumtionsnivåer som gällde före lågkonjunkturen. världsmarknaden för trävaror förändras. Den globala handeln ökar som ett resultat av växande skillnader mellan tillgång och efterfrågan på de stora trävarumarknaderna. Kina och Asien importerar allt mer trävaror. Även Avdraget har betytt mycket för oss. Vi säljer trallvirke som aldrig förr. Nya yrkesbyggnader 7 procent ROT-bostäder 59 procent ROT-yrkesbyggnader 18 procent Fördelning av virke år 2009 Sektorerna ROT-bostäder och ROT-yrkesbyggnader dominerade konsumtionen av virke under 2009. Källa: Prognoscentret AB Nordamerika är på väg att bli en nettoimportör till följd av skadedjursangrepp i västra Kanada och avverkningsrestriktioner i landets östra provinser. Begränsningar i timmertillgången gör att importbehovet växer även i Västeuropa. Priserna ökar på råvaran timmer. Det beror på växande efterfrågan i kombination med begränsningar i de inhemska utbuden. Priserna drivs även av en tilltagande efterfrågan på sågverkens biprodukter från såväl pappers- och Nya bostäder 16 procent massaindustrin som från den starkt växande bioenergisektorn. Fortsatt konsolidering, effektivisering och förädling inom sågverksindustrin. Fokus förväntas ligga på värde snarare än på volym för att möta utvecklingen på råvarumarknaden samt skapa den lönsamhet som industrin långsiktigt kräver. Källa: Thorsten Leicht och Jan Wintzell, Pöyry Management Consulting. Trävaror april 2010 Prisindex, basår 2000 = 100 160 140 120 100 80 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SCB Exportprisindex för sågade och hyvlade trävaror steg med nästan 21 procent under april 2009 jämfört med april 2008. trädbränsle kvartal 1, 2010 SEK per MWh L = Briketter och pellets L = Skogsflis 300 275 250 225 200 175 150 2006 2007 2008 2009 2010 pappersmassa maj 2010 USD per ton Källa: FOEX. PIX index är varumärkesskyddat. Kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes AB. Prisutvecklingen i Europa enligt PIX index. L = långfibermassa L = kortfibermassa Källa: SCB och Energimyndigheten Värmeverkens genomsnittliga inköpskostnad för briketter och pellets under det första kvartalet 2010 var 310 kronor per MWh, vilket var på samma nivå som under det fjärde kvartalet 2009. Under samma period steg priset på skogsflis med två procent till 199 kronor per MWh. Energimyndigheten redovisar trädbränslepriser varje kvartal och de baseras på uppgifter från cirka 100 värmeverk. Stora regionala skillnader förekommer. 900 800 700 600 maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mars april maj 3 2010 forum sveaskog 7
kund flis kolvagnar färdig produkt Så tillverkas grillkol: 1 Virket får ligga och torka i 8 12 månader. 2 Det torkade virket flisas grovt och läggs i kolningsvagnar. 3 Ugnen hettas upp och kolvagnarna får stå i ugnen i cirka ett dygn. Ju torrare fliset är, desto kortare kolningstid. Fliset krymper till ungefär halva storleken. 4 En kylningsprocess startar. Sjövatten rinner längs vagnssidorna. Det kväver glöden och kyler kolet innan det kan tas ut i luften. 5 Kolet sorteras. Bitar större än två centimeter packas som grillkol. Mindre bitar blir industrikol. Kolpulvret pressas till briketter. Produktion med den rätta glöden Sommartid är bästa grilltid. Men på Skogens Kol i Kilafors pågår produktionen året runt för att möta marknadens efterfrågan. Nu satsar Skandinaviens största industriella tillverkare av grillkol och briketter på FSC-märkta varor. Det ryker ur var och varannan trädgård från slutet av april och fram till augusti. Sedan märks en klar avmattning när kräftor och surströmming tar vid. Det berättar Nicklas Larsson som är platschef på anrika Skogens Kol i Kilafors, söder om Bollnäs. Trenden är att folk grillar allt mer och i högre utsträckning året runt. Det har gjort att den totala grillmarknaden i Sverige ökar, trots konkurrensen från gasolgrillar, säger Nicklas Larsson. Löv- och barrvirke Skogens Kol har en stor marknadsandel av allt träkol och briketter som säljs i Sverige. Råvaran är löv- och barrvirke, varav det mesta kommer från närområdet. Vilka träslag som används beror på slutprodukt. På sommaren kolar vi nästan uteslutande på en blandning av björk, asp och al samt en liten andel tall. Det ger en lugn och fin glödbädd när man använder grillkolet, säger Nicklas Larsson. För briketter är valet av träslag inte lika viktigt. Briketter tillverkas av kolpulvret som bildas vid kolningen. Det bakas ihop med stärkelse till briketter. Skogens Kol köper även in kolpulver för att göra briketter. Råvaran har i många år varit standardiserad enligt SIS och tyska DIN, vilka säkrar att produkterna håller en hög kvalitet Fakta Skogens Kol Skogens Kol har producerat träkol i Kilafors sedan 1876. Produktionen var som störst under andra världskriget. Då jobbade 300 personer på företaget med att tillverka träkol för industrin. I dag arbetar 30 personer på Skogens Kol. Skogens Kol ingår sedan många år i koncernen Salinity Group, med säte i Göteborg. Där ingår också Hanson & Möhring som säljer salt, bland annat varumärket Falksalt för köket och vägsalt för isiga vintervägar. med exempelvis lång brinntid och rätt energivärde. Nytt för i år är att grillkolet är FSC-märkt. Det är något som kunderna efterfrågar. För att erbjuda ett komplett koncept med FSC-varor har vi till den här sommaren också köpt in FSC-märkta briketter i väntan på att vi ska få ett eget certifikat för briketterna, säger Nicklas Larsson. Allt grillkol från Skogens Kol kommer dock inte att vara FSC-märkt i år. Företaget har ett så kallat FSC mixed-certifikat, där cirka 70 procent av råvaran är FSC-godkänd. Vi omsätter vårt lager så att vi inom ett eller två år bara kommer att ha produkter som är FSC-certifierade. Det är en konkurrensfördel, säger Nicklas Larsson. För cirka 30 år sedan kom larm om att det kunde finnas tungmetaller och andra farliga ämnen i grillkol. Men synen på grillkol har ändrats genom åren, anser Nicklas Larsson: Då fanns signaler om grillkol som var producerat av rivningsved och till och med gamla järnvägsslipers. Men det existerar inte i dag. Vi har alltid använt ren skogsråvara och vi märker att dagens konsumenter är mer noggranna med vad de köper, säger han. Industrikol viktig produkt Sammanlagt producerar Skogens Kol cirka 30 000 kubikmeter råkol om året. Den stora merparten blir grillkol. De minsta träkolsbitarna, som är två centimeter och mindre, säljs som industrikol. Det används av bland annat gjuterier, och vintertid även för att tina tjäle ur vägar och marker inför grävningsarbeten. En kolsträng hälls då ut på marken och antänds under stora plåtar som läggs över. Produkten står för en viktig del av företagets omsättning vintertid. På vintern kolar vi mycket gran som vi säljer som industrikol till tjältining. Där spelar det ingen roll att grankolet sprätter och knäpper, säger Nicklas Larsson. En annan mindre produkt är trätjära, som används som traditionellt väderskydd av bland annat båtar och bryggor. Tjäran tillverkades tidigare av de gaser som bildades genom kolningen. Men i dag återeldas gaserna i brännkamrarna för att minska energiåtgången i kolningsprocessen. I stället köper företaget in råvara som förädlas till trätjära. nils sundström Fakta Leveranser efter Gudrun Sveaskog har varit en stor leverantör av ved till Skogens Kol de senaste åren. Det startade med volymer efter stormen Gudrun 2006. De första åren var det enbart lövvirke, men sedan förra året levererar Sveaskog även barrved. Hittills i år har Sveaskog levererat 5 000 kubikmeter barrved samt lövved. 8 forum sveaskog 3 2010
Planera grillningen i tid Marinera köttet redan dagen innan och ha tålamod och tid att vänta ut den perfekta glöden, tipsar Nicklas Larsson på Skogens Kol. Precis när jag tror att köttbiten är klar tar jag bort den från grillen. Eftervärmen gör det sista. Väntar man till dess att köttet blir helt fritt från vätska kan det bli lite väl torrt, säger han. Ett annat tips är att börja med potatis och grönsaker. Lägg dem i folie nere bland grillkolen eller briketterna. Om köttet tar tio minuter tar löken 15 minuter att bli klar. Briketter har sedan 1990-talet blivit lika vanligt som grillkol men har en längre brinntid. Om du ska grilla länge och har gäster föredrar jag briketter. Ska du grilla en köttbit till familjen får du snabbare rätt temperatur med grillkol, säger Nicklas Larsson. Grillkolet är grillklart efter 15 20 minuter medan briketter är grillklara efter 20 30 minuter. 3 2010 forum sveaskog 9
skogsbruk biobränsle allt viktigare för skogsägaren: Så ökar du värdet I takt med att efterfrågan ökar börjar allt fler skogsägare få upp ögonen för biobränsle. Avverknings- och gallringsrester kan med rätt hantering vara en riktigt lönsam affär. Anna Prejer äger Frösvidal Säteri som hon driver tillsammans med sonen Björn Prejer. Till gården, som ligger 1,5 mil nordväst om Örebro, hör även 600 hektar skog. I samband med en avverkning förra året sålde de 2 000 megawattimmar (MWh) grenar och toppar som biobränsle till Sveaskog. Det motsvarar den mängd energi som behövs för att värma 100 villor i ett helt år. Jag fick en riktig aha-upplevelse när jag hörde att ett vanligt vedträ motsvarar energimängden i en deciliter olja, berättar Anna Prejer. En hektar skog motsvarar ganska många kubikmeter olja. Stort behov av energi Närheten till kraftvärmeverket Åbyverket i Örebro och kartongfabriken Korsnäs Frövi gör att det funnits ett stort behov av energi i regionen under relativt lång tid så försäljningen av biobränsle är inget nytt för Anna och Björn Prejer. Men det är först på senare år som det har blivit riktigt lönsamt. Tyvärr är det inte riktigt lika bra betalt som olja, säger Anna Prejer och skrattar. Men visst märker vi att efterfrågan och priset har ökat. Tidigare lät vi avverkningsresterna ligga kvar. Nu har de blivit ytterligare en resurs att ta tillvara. Håkan Andersson, Sveaskogs virkesköpare i Örebrotrakten, bekräftar att priset har stigit, närmare bestämt med sju procent per år de senaste åren. Om man tar väl hand om sitt biobränsle så kan det bidra till att öka avkastningen per avverkad hektar med ungefär åtta procent, säger han. En förutsättning är att marken är näringsrik nog för att inte påverkas negativt av uttaget. Biobränslet ska hålla hög kvalitet, vara rent från jord och sten och tillräckligt torrt. För att transporten ska bli ekonomisk krävs också att biobränslet fyller en lastbil med släp och förvaras lättåtkomligt. Gallringsrester tas tillvara Anna och Björn Prejer har sålt både grenar och toppar (grot) från avverkning och träddelar från gallring som biobränsle. Efter en avverkning låter de groten ligga kvar utspridd tills den har barrat av sig. Därefter placeras de i så kallade vältor längs med vägen för att torka. Under hösten eller vintern när energibehovet ökar hämtas biobränslet och körs till kartongbruket i Frövi där det vägs för att energiinnehållet ska kunna bedömas. Sveaskog skickar sedan ett mätbesked och inom 30 dagar får Anna och Björn Prejer en avräkning. Energin används i kartongproduktionen och överskottet blir fjärrvärme. Den stora skillnaden mot att sälja virke är att det tar längre tid, säger Björn Prejer. Eftersom högarna kan bli liggande i upp till ett år är det viktigt att tänka på att de ska ta så lite plats som möjligt och inte ligger i vägen. Jennifer Nemie Fakta Rätt hantering ger lönsam affär Undvik grot som har använts för att förstärka bärigheten samt rotryckta träd och stubbar eftersom de kan föra med sig sten och jord. Placera vältan med grot på en torr plats där den är exponerad för sol och vind så torkar den bättre och får ett högre energiinnehåll. Med ett underlag av exempelvis större toppar undviks direktkontakt med marken. Det minskar risken att stenar följer med eller att markfukt försämrar groten. Placera vältan på två meters avstånd från och längs med vägen så att den är åtkomlig för en lastbil med släp. Vältan bör vara tre till fem meter hög, inte bredare än sex meter och byggd åt ett håll för att underlätta transport och flisning. Täck vältan med armerad papp för att skydda mot regn och snö. Lägg ris ovanpå så att pappen inte blåser bort. 10 forum sveaskog 3 2010
på groten Ökad efterfrågan på skogens energi Sverige har som mål att 50 procent av energianvändningen ska komma från förnyelsebara energikällor år 2020, och att landet ska vara oberoende av fossila bränslen år 2050. För att nå dessa mål måste användningen av biobränsle öka. Närmare en tredjedel av den totala energianvändningen i det svenska samhället, eller 115 terawattimmar (TWh), tillgodoses i dag med biobränsle. Det visar en analys från Svenska biobränsleföreningen. Av biobränslet är nästan en tredjedel trädbränslen, det vill säga skogsråvara som inte genomgått någon kemisk process. De senaste tio åren har utvinningen av skogsbränsle mer än fyrdubblats och efterfrågan fortsätter att öka. Skogbränsle består framför allt av grenar och toppar, så kallad grot, som blir över vid avverkning. Men i takt med att efterfrågan har ökat och priserna stigit så har det blivit lönsamt att ta tillvara även stubbar, träddelar och bränsleved. En hektar stubbar innehåller energi motsvarande sex normalstora villors årliga energiförbrukning, eller 120 megawattimmar (MWh). Örebro levererar mest biobränsle Mathias Carlsson är biobränslesäljare på Sveaskog i Bergslagen. Han berättar att marknaden i regionen är den mest utvecklade i Sverige. Örebro och Mälardalen är Sveriges mest tätbefolkade område och här finns det gott om fjärrvärmeanläggningar, säger han. Av Sveaskogs totala biobränsleförsäljning på 2,8 TWh levereras 1,2 TWh till regionen. Sveaskogs största biobränsleleverantör i området är Örebro kommun, som får stora mängder biobränsle genom klippta buskar och annat trädgårdsavfall från kommuninvånarna samt från skötseln av den kommunala marken. Biobränslet säljs bland annat till energibolaget Eon och kommer sedan kommuninvånarna tillgodo som fjärrvärme. I höstas återställde Björn och Anna Prejer ett område kring sin betesmark. Groten från röjningen ligger intill vägen och torkar i prydliga högar i väntan på att bli avhämtad. Här diskuterar de fördelarna med att ta till vara på sina avverkningsrester med Håkan Andersson (till höger) från Sveaskog. foto: jennifer nemie Utmaning att möta efterfrågan I dag prissätts vanligtvis biobränsle i kronor per MWh och köps som helgrot vid väg. För att det ska löna sig att transportera biobränslet längre än sju mil bör det komprimeras eller flisas. Ju torrare och renare materialet är, desto bättre betalt ger det. Stigande oljepriser och fokus på miljön bidrar till en ökad efterfrågan. Och prisutvecklingen driver på teknikutvecklingen. Just nu ser marknaden för biobränsle mycket bra ut, säger Mathias Carlsson. Utmaningen är att få fram tillräckligt stora mängder för att möta våra kunders höga efterfrågan. Det kräver att vi jobbar på bred front med metodutveckling, med att mobilisera volymer som inte utnyttjas i dag och med nya sortiment. Jennifer Nemie 3 2010 forum sveaskog 11
jakt&fiske foto: patrik lindström Daniel Hellström är sedan 2009 fiskeentreprenör i Malingsbo-Kloten. Det var en dröm som slog in, säger han. Lyckosam satsning på fisketurism Efter ett drygt år som fiskeentreprenör i Malingsbo-Kloten, mellan Ludvika och Kopparberg, kan Daniel Hellström konstatera att hans satsning burit frukt. Nu ser han framåt och satsar på övernattningar och kringaktiviteter. Alla mål för 2009 överskreds trots lågkonjunkturen, säger han. När Daniel Hellström fick höra att Sveaskog sökte en arrendator för sex sjöar i naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten i Bergslagen nappade han direkt. Och sedan januari 2009 kan han kalla sig för fiskeentreprenör. Det var en dröm som slog in, säger han förtjust. Jag trivs jättebra. Med den uttalade ambitionen att ta väl hand om sina kunder, och att dessutom försöka locka till sig nya kundgrupper, har han med god marginal nått de upp satta målen. Folk undrar alltid vilka drag man ska använda, var det är bäst att stå och när på dagen man kan räkna med napp. Finanskrisen gjorde att många företag uteblev, men med fler privatgäster i mindre grupper, som kompisgäng, svensexor och släktträffar, har jag ändå lyckats höja antalet besökare, säger Daniel Hellström. Gjort för fiskelycka Han erbjuder sina gäster en egen sjö att fiska i under en hel dag. De flesta fiskesätt är tillåtna. Kring sjön finns spänger, toaletter, sopsortering, fiskeplatser och grillplatser med ved. Mot ett smärre tillägg sätter han i extra fisk för att förbättra fiskelyckan. Utöver det ordnar Daniel Hellström lerduveskytte samt, som en service åt sina gäster, catering från ett företag i Ludvika. Jag åker också ut och hälsar och ser till att alla har det bra, förklarar han. Folk undrar alltid vilka drag man ska använda, var det är bäst att stå och när på dagen man kan räkna med napp. Lätt att boka sjö Daniel Hellström har även gjort om bokningssystemet. På hemsidan visas en kalender med aktuell status för respektive sjö. Gästerna får sedan själva göra sin bokning online. Enkelt och överskådligt, säger han. Nu riskerar vi aldrig dubbelbokningar och jag har alltid stenkoll på läget. Inför framtiden hoppas Daniel Hellström att företagskunderna återvänder. Och att han ska kunna erbjuda enklare övernattning vid någon sjö, med bastu och badtunna. Jag räknar också med att behöva anställa några personer, säger han. Och att ombilda företaget till ett familjeägt AB. Frugan vill gärna vara med på ett hörn. Mats Wigardt 12 forum sveaskog 3 2010
FRITID foto: Caroline Wejstorp foto: Carl Johan Erikson Kalendarium Här är ett axplock av sommarens aktiviteter i Sveaskogs ekoparker och friluftsområden. JUNI 25: Traditionsenligt midsommarfirande, Skäftekärr, Ekopark Böda, Öland. 28: Start för dagskryssningar med Askersunds skärgårdstrafik i Ekopark Norra Vätterns skärgård. JULI 2 4: Orkidéhelg med naturguide Lars Frölich, Ekopark Omberg, Östergötland. 6: Älgens dag, Ekopark Halle- och Hunneberg, Västergötland. 21 24: Järnåldersdagar, Skäftekärr, Ekopark Böda, Öland. AUGUSTI 13 22: Sommarteater, Romeo och Signe, Ekopark Ridö i Mälaren. 14: Rosforsdagen, Ekopark Rosfors, Piteå. En av få dagar då Rosfors Herrgård har öppet för allmänheten. Packa ryggan med fika, ge dig ut på en cykeltur och upplev Sveriges vackra natur i sommar. SEPTEMBER 4 5: Bergens dagar. Hösten välkomnas till Ekopark Halle- och Hunneberg, Västergötland. Stanna i Sverige i sommar Paddla i en sagolik insjöskärgård omgiven av klippor och granithällar. Utforska ett av Europas längsta system av urbergsgrottor. Eller hitta din egen plats på en vidsträckt, vit sandstrand. I Sveaskogs ekoparker och friluftsområden finns det bästa av Sommarsverige. Andersön har en fantastisk natur och man ser både fjäll och vatten. Att hemestra upptäcka vad det egna landet och näromgivningen har att erbjuda blir allt populärare. I Sveaskogs friluftsområden och ekoparker finns något för alla. Den som gillar att paddla kan styra kosan till Ridö-Sundbyholmsarkipelagen i Mälaren som består av 70 öar, eller till Norra Vätterns skärgård en unik insjöskärgård. Där finns också Sveriges första handikappanpassade kanotled. Vill man hellre åka båt så är Grönön handikappanpassad liksom båten Wettervik som körs av Askersunds skärgårdstrafik, säger Caroline Wejstorp, utvecklingsansvarig för ekoparker och friluftsliv på Sveaskog. Längs Hjälmare Kanal, Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg, kan man njuta av den vackra naturen och känna historiens vingslag. Kanalen byggdes 1629 1639 och förbinder Hjälmaren med Mälaren. Passa på att fika eller ta en glass på kanalkaféet, som har öppet varje dag mellan den 7 juni och den 31 augusti. Mäktiga rullstensåsar Ekopark Skatan i Västerbotten lockar vandrare och mountainbike-cyklister med sina tallhedar och mäktiga rullstensåsar som bildades för över 8 000 år sedan. Ett spännande och svalkande dopp kan tas i lagunen intill den mäktiga Storforsen i Piteälven, som har en fallhöjd på 82 meter. Barnfamiljer besöker gärna Hornslandet öster om Hudiksvall. Här finns avkoppling i form av långa vita sandstränder och inbjudande havsbad. Men också de spännande Hölicksgrottorna, ett av Europas längsta system av urbergsgrottor med gångar på totalt 1 340 meter. Besök nya ekoparker Sensommaren bjuder på en rad nyheter: Den 26 augusti inviger Sveaskog Ekopark Maunuvaara, tre mil från Tärendö i Norrbotten. Den 23 september är det dags för invigningsceremoni i Ekopark Grytaberg i Hälsingland. På Andersön i Storsjön i Jämtland är en ny naturstig på gång. Vi hoppas att den ska stå klar nu i sommar. Andersön har en fantastisk natur och man ser både fjäll och vatten. Det är en populär plats för att grilla och bada, säger Caroline Wejstorp, som själv vill fiska i ekoparkerna i sommar. Gärna i sjöarna i Naakajärvi i Pajala kommun. Sofia Stridsman 3 2010 forum sveaskog 13
Vi köper ditt virke och vårdar din skog Är du privat skogsägare och vill göra en lönsam virkesaffär? Sälj då din skog till oss. Vi erbjuder bästa möjliga pris. Vår personal kan mycket om skog, ekologi, marknad och ekonomi. SEMESTERSTÄNGT Virkesadministrationen i Örebro och Piteå har stängt veckorna 28-31. Vi önskar er en trevlig sommar! virkesköpare i norra sverige Pajala utom Korplombolo Församling Åke Kalla 0978 204 41 070 330 22 38 Arvidsjaur och Arjeplog Peter Granberg 0960 559 20 070 320 09 33 Boden och Jokkmokk Leif Randeblad 070 555 92 01 0920 25 82 82 Gällivare och Överkalix Patrik Fredriksson 0926 757 68 070 601 10 41 Kalix och Haparanda Bror Olofsson 0923 696 51 070 654 42 59 Luleå Mikael Selberg 0920 25 82 80 070 320 50 29 Piteå och Älvsbyn Leif Risberg 0911 784 60 070 565 11 22 Piteå och Älvsbyn Jan-Erik Berglund 0911 784 51 070 696 30 97 Övertorneå & Korpilombolo församling Erik Furmark 0927 122 40 070 320 50 44 Skellefteå Anders Johnsson 0910 852 80 virkesköpare i södra sverige Skellefteå Sture Roslund 0910 852 81 Skellefteå Mats Dahlgren 0910 852 69 Malå och Sorsele Christine Johansson 0953 416 47 Vilhelmina och Storuman Christer Jonsson 0940 393 44 Lycksele Erik Alnersson 0950 231 72 Lycksele och Åsele Anna-Maria Eriksson 0950 231 71 Norrsjö, Vindeln, Umeå och Robertsfors Urban Hellgren 070 381 61 61 Robertsfors, Vännäs, Vindeln, Bjurholm, Nordmaling & Umeå Linda Burström 0933 615 52 Uppland Björn Eek Biobränsleköpare 070 341 28 78 Uppland Jakob Bäckman Biobränsleköpare 070 342 86 01 Västerås Anders Ekeblad 021 38 07 95 070 303 11 03 Nora och Lindesberg Irene Björklund 070 678 78 38 070 3710912 Hedemora, Avesta Säter, Borlänge, och Sala och Falun Rikard Fjällman Mikael Hedin 070 279 90 07 0225 71 20 18 070 304 37 25 Skinnskatteberg Kristinehamn Håkan Bäcke Henrik 0222 336 53 Hammar 070 259 34 98 0586 649 07 070 630 08 70 Karlskoga Tomas Larsson 0586 649 01 070 624 25 84 Skaraborg Roger Johansson 070 625 44 21 Örebro Håkan Andersson 019 19 50 04 070 514 77 62 Arboga Therese Knutsson 019 19 50 33 076 788 50 33 Askersund Jonny Carlsson 0583 134 41 070 603 56 92 Katrineholm Carl Westerberg 070 523 26 66 Vimmerby Per Svensson 0492 180 35 070 234 15 89 Vimmerby Jonny Edvardsson 076 774 21 04 Storfors, Filipstad, Hällefors Emil Fransson 0586-64906 070-2072566 Ni kan även kontakta: NORRA SVERIGE Anders Norén, inköpsledare Norrbotten 0911 784 35 Staffan Bygdén, inköpsledare Västerbotten 0950 231 57 Johanna Rovasaari, virkesadministratör 0911 784 10 Marie-Louise Kaarle, virkesadministratör 0911 784 33 SÖDRA SVERIGE Helene Carlsson, inköpsledare 019 19 50 10 Gun Carlsson, virkeadministratör 019 19 50 26 e-post: fornamn.efternamn@sveaskog.se Läs mer på www.sveaskog.se
teknik foto: Mats Samuelsson Produktiviteten ökar med cirka 30 procent i gallring där flerträdsmetoden används, enligt studier av bland annat Skogforsk. Fakta Lägre kostnad per avverkad volym skördaren utrustas med en tillsats två hållarmar som samlar upp stammarna inför upparbetning. Tillsatsen kan enkelt kopplas av och på och påverkar inte enträdshanteringen. ska metoden fungera maximalt bör onödiga förflyttningar undvikas. Därför ska stammar som står nära varandra och har ungefär samma dimension utnyttjas. Med flerträdshantering ökar effektiviteten i avverkningen fler träd åt gången kan upparbetas med lägre kostnad per avverkad volym som resultat. Effektivare avverkning med fler träd åt gången Flerträdshantering gör det möjligt att ta ut virke från skogen mer effektivt och lönsamt. Efter att med gott resultat ha använt metoden för gallring inför Sveaskog nu samma teknik vid vissa slutavverkningar. På bestånd där träden är olika grova fungerar metoden alldeles utmärkt, säger Lennart Hult, teknikansvarig på Sveaskog. Det var i mitten av 2000-talet som flerträdshantering i gallring på allvar började introduceras. I dag används den på bred front hos skogsbolag och entreprenörer över hela landet. Med hjälp av en tillsats på skördaren samlar man flera träd för att sedan kvista och kapa dem samtidigt. Flerträdstekniken används endast då mindre träd ska avverkas och då utbytet blir massaved eller energisortiment. Studier av bland annat Skogforsk har visat att produktiviteten Vi vill att alla entreprenörer som gallrar åt oss ska ha skördaraggregat som utrustats för flerträdshantering. ökar med cirka 30 procent vid gallring. Vi vill därför att alla entreprenörer som gallrar åt oss ska ha skördaraggregat som utrustats för flerträdshantering, säger Lennart Hult som ansvarar för teknik och inköp på Sveaskog. Lennart Hult säger sig alltid ha varit en varm tillskyndare av metoden. Varför kapa och kvista ett träd åt gången när det går lika bra med två eller tre?, har han ofta frågat sig. Tallskog med gran Sedan en tid tillbaka provar Sveaskog flerträdshantering även i bestånd som slutavverkas. Lämpliga bestånd är tallskog som har en stor andel klen gran. Sveaskog har ett antal egna skördare som används vid föryngringsavverkningar och som utrustats med flerträdstillsatser för att höja produktiviteten. Det är framför allt i Norr- och Västerbotten där det växer många klena träd över stora arealer som tekniken tillämpas bäst. Men den har med gott resultat använts även i Småland och på andra platser där förhållandena varit lämpliga. Och vi ser nu att allt fler entreprenörer som arbetar med föryngringsavverkning på eget bevåg väljer att utrusta sina skördaraggregat med flerträdstillsatser, säger Lennart Hult. Ligger helt rätt Det är inte enbart skogsbolag och skogsägare som drar fördelar av att gallring och slutavverkning effektiviseras. Även maskin förarna gynnas. Eftersom de kan avverka och upparbeta fler träd med färre kranrörelser kan de öka prestationen utan att bli tröttare. Det är en teknik som ligger helt rätt, försäkrar Lennart Hult. Och hittills har jag inte mött någon som haft en avvikande mening. Mats Wigardt 3 2010 forum sveaskog 15
TEMA våtmarker Mångfalden vinner på räddad våtmark Människan har under lång tid dikat ut skogens blöta marker för att öka virkesproduktionen. Nu återskapas många våtmarker, till nytta för naturvården. Sveaskogs arbete inom området har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Våtmarkerna tillhör de biologiskt rikaste miljöerna i Sverige. Där finns en stor och viktig del av landets mångfald av växter och djurarter. Men sedan 1800- talets mitt och fram till 1980-talet har stora arealer våtmarker dikats ut. Det gjordes först för att skapa ny odlingsmark, senare för att höja produktiviteten i skogen. Sverige är från början ett våtmarksrikt land. Man brukar räkna med att vi ursprungligen haft 9 miljoner hektar våtmarker, men en fjärdedel har försvunnit och de flesta som är kvar är påverkade av människan genom jordbruk, skogsbruk och vägbyggen, säger Olof Johansson, Sveaskogs miljöchef. Stort projekt klart i år Genom projektet 100 våtmarker satsar Sveaskog tillsammans med Svensk våtmarksfond och Sveriges ornitologiska förening på att identifiera marker som är lämpliga för att återskapa 100 våtmarker på Sveaskogs marker. Det målet är nu nått. Flertalet av våtmarkerna kommer också att vara restaurerade innan året nått sitt slut. Återskapandet av våtmarker är en av våra viktigaste naturvårdsinsatser. Jag tror att samsynen om våtmarkernas betydelse är stor inom skogsbruket i dag. Vårt arbete med våtmarkerna slutar inte med det här projektet. Vi ska löpande återställa våtmarker där vi tycker att det är befogat, säger Olof Johansson. För många djurarter är våtmarkerna nödvändiga. Värdefulla miljövärden Arbetet ingår i Sveaskogs strategi för att förvalta både våtmarker och vattendrag i skogslandskapet på ett bra sätt för att behålla och förstärka de värdefulla miljövärden som finns där. Det innebär en anpassning av planeringen till skogens vatten. Tillsammans med Världsnaturfonden WWF har Sveaskog tagit fram indikatorer och verktyg för att bedöma vattendrag och deras naturvärden. De utgör en checklista för vilken typ av åtgärd och hänsyn som ska tas. Vi använder checklistan för att identifiera värdefulla vattendrag där vi ska upprätta särskilda skötselplaner, säger Olof Johansson. Han framhåller att det också är viktigt att visa var gränsen går för när det är ekonomiskt försvarbart att underhålla diken för ett produktivt skogsbruk. En gemensam rapport från WWF och Sveaskog visar foto: per petersson att det finns stora arealer där dikningen inte inneburit någon produktionsnytta. Kan vi i sådana områden i stället återskapa våtmarker med höga naturvärden så ska vi göra det, säger Olof Johansson. Viktig start Våtmarkerna som hittills har återskapats i projektet 100 våtmarker omfattar sammanlagt 1 200 hektar. De utgör en viktig start i restaureringen av de svenska våtmarkerna, anser Lars Lindell som tills nyligen var ordförande i Sveriges ornitologiska förening: Förr ville man bara ha ut vattnet i skogen. Det här projektet är en viktig signal för att få in ett nytt tänkande i skogsbruket. Tillsammans med Sveaskog har vi utbildat naturvårdsledare och andra i skogsbruket om våtmarkernas betydelse i ekosystemet. Vi har också diskuterat olika praktiska åtgärder ute i skogen, säger Lars Lindell. Vadarfåglar, som generellt sett minskar i Sverige, tillhör de fåglar som gynnas av att det blir fler våtmarker. Enkelbeckasinen är en sådan art. Den nöjer sig med ganska små, fuktiga partier i skogen, säger Lars Lindell som tycker att projektet varit fruktbart. Nu vill vi se en fortsättning och utveckla samarbetet med skogsbruket, betonar han. nils sundström Återskapandet av våtmarker är en av våra viktigaste naturvårdsinsatser. 16 forum sveaskog 3 2010
foto: per petersson Insekter som kläcks i mindre vattendrag, som det här, är basföda för ett stort antal småfåglar. Här sjuder det av liv Våtmarkerna är en viktig miljö för växter och djur i ett ekosystem. Många arter har de blöta skogsmarkerna som hemvist, andra som födolokal. Begrepp som vattensjuk mark och mygghelvete visar att produktionsnyttan i skogen länge satts i första hand. Men nu ökar insikten om våtmarkernas betydelse. Ett stort antal småfåglar som lever i skogen baserar sin föda på insekter som kläcks i de mindre vattendragen. Många våtmarker har förlorat stora delar av sin funktion genom dikningar och blir uttorkade tidigt på våren. Då hinner inte vatteninsekterna kläckas, säger Stefan Bleckert, naturvårdsstrategisk chef på Sveaskog. Uttorkningen av våtmarkerna gör också att barrträd vandrar in och förvandlar lövsumpskogen till en granskog. Dikningen har förändrat sammansättningen av både skog och kärlväxter och därmed även påverkat miljön för fåglar, insekter och groddjur negativt. Våtmarksfåglarna kommer snabbt tillbaka när vattnet får tillbaka sitt gamla flöde. Här trampar en rödbena i en återskapad våtmark. Sammanlagt finns 600 rödlistade arter som är knutna till svenska våtmarker. Biologiskt filter En annan effekt av dikningen är att de naturliga vattenvägarna i landskapet har ändrats. Våtmarkerna har förlorat sin funktion som biologiska reningsfilter som fångar upp näringsämnen och partiklar. Därmed påskyndas vattnets väg från källorna till sjöar och hav. Det här bidrar till både övergödning och mer partiklar i de stora vattendragen, eftersom den flödesutjämning som alla våtmarker en gång i tiden medverkade till inte längre finns kvar, säger Stefan Bleckert. Även om inte skogen i sig läcker stora mängder kväve per hektar så domineras många åars avrinningsområden av skogsmark. Därför är det viktigt att, oavsett källan, begränsa och minska mängden kväve som når haven. Dubbel naturvårdsnytta Våtmarker i skogen har därmed dubbla naturvårdsnyttan, både för biologisk mångfald och vattenkvalitet, och är ofta en billig åtgärd att skapa. Dessutom är de vackra, säger Stefan Bleckert som ser ett ekologiskt fungerande vattensystem som en framtidsfråga av största vikt för skogsbruket. nils sundström 3 2010 forum sveaskog 17
tema våtmarker Projektet 100 våtmarker skapar en mosaik av kärr och öppna vattenytor i det svenska skogslandskapet. De största täcker mer än 40 hektar. Unikt projekt ger mosaik Genom det unika projektet har Sveaskogs våtmarksspecialister och samarbetspartners identifierat en rad platser på Sveaskogs marker där det är lämpligt att återskapa våtmarker. Till våtmarkerna räknas allt från grunda sjöar till myrar och mossar, kärr och bäckar. Vi ser det som viktigt ekologiskt att arbeta i olika skalor, allt från ett litet alkärr i södra Sverige till en vidsträckt starrmyr i norra Sverige, säger Per Petersson, naturvårdssamordnare på Sveaskog och projektledare för 100 våtmarker. I Ransi i norra Dalarna har Sveaskog återskapat en större grund tjärn på cirka 50 hektar. foto: kurt rodhe Sjöns vattenyta har höjts drygt en meter till den gamla nivån. Satsningen gynnar en mångfald av våtmarksfåglar, men även andra arter. Första större våtmarken Sjön Gästern utanför småländska Misterhult blev den första större återskapade våtmarken och kunde invigas sommaren 2008. Den cirka 40 hektar stora sjön har tidigare utsatts för sjösänkningar men också varit mottagare av avloppsvatten från Misterhult. Det gjorde att sjön växte igen med bladvass och att fågellivet påverkades negativt. Ett dämme byggdes 2007. Sedan dess har sjöns vattenyta höjts drygt en meter till den gamla nivån. Nu finns åter stora, öppna ytor med klarvatten och vassen är på väg att dra sig tillbaka. Fågellivet har återvänt och Gästern har en viktig funktion som rast- och flyttfågellokal för många arter genom sitt kustnära läge, berättar Per Petersson. På norra Öland dikades en slåttermad ut i mitten på 1950-talet för att bli skogsmark. Men plantorna ville aldrig ta sig. För några år sedan beslutade Sveaskog att återskapa våtmarken Älgmaden, som ligger inom Ekopark Böda. Det kändes särskilt viktigt eftersom så många våtmarker har dikats ut på norra Öland, säger Per Petersson. Fågellivet hittar tillbaka Genom att avverka den igenväxta skogen runt Älgmaden samt bygga ett dämme har man höjt vattenytan till en nivå som stämmer med gamla kartor. Det har fått en mängd olika fåglar, grodor och insekter att komma tillbaka. Nils Sundström FÖRE efter FÖRE efter Lyinge är en våtmark strax öster om Värnamo, där Sveaskog gjorde en provdämning i våras med gott resultat. Sjön Gästern utanför Misterhult har genom dämning återfått sin gamla 18 forum sveaskog 3 2010
foto: per petersson i landskapet ransi abbortjärn lyinge lillveland gästern vattennivå. Det har fått fågellivet att återvända. leisamlandet voutner halmsjö foto: per petersson aktesjegge granhultmyranstormyran roka renomyran Kartan visar var Sveaskog har identifierat och återskapat våtmarker som ingår i projektet 100 våtmarker. Genom att stapla korta massavedsbitar skapas en fördämning i diket som stoppar upp vattenflödet. Här arbetar Christer Samuelsson vid Nyhagakärret i ekoparken Omberg. Stor effekt med enkla medel Med ganska enkla medel går det att återskapa våtmarker med stora naturvärden. Det kan till exempel handla om att manuellt plugga igen diken. Det är sällan kostnadseffektivt att lägga igen hela diken. I stället byggs ofta proppar i dikessystemet som förändrar avrinningen i området. Sveaskog bygger ibland dämmen av betongblock med grävmaskin, ibland görs proppar i dikena manuellt. Det viktiga är att få vattnet att bromsa upp. De manuella propparna kan göras med motorsåg. De kan också göras med skotare efter avverkning i området. Först läggs en fiberduk i botten av diket. Därefter staplas kapade massavedsbitar på cirka 2,5 meter på varandra. De minsta bitarna läggs i botten för att göra proppen tätare. Sex sådana manuella fördämningar gjordes i höstas i våtmarken Ransi i norra Dalarna. Sveaskog är aktivt i en rad vattenvårdande projekt. Ett nytt forskningsprojekt ska ta reda på hur dikningsrensningen påverkar skogens vatten. I förlängningen kan skonsammare metoder skapa fler små våtmarker. Djupt inne i skogen där bäckarna föds finns en rad vardagliga små vattenflöden i form av grävda diken. Två sådana områden, ett utanför Jönköping och ett utanför Piteå, ingår i det nya forskningsprojektet Diva som fram till 2012 ska studera hur dikesrensning påverkar vattenkemin och vilka partiklar som frigörs. Det unika i det här projektet är att vi även studerar den biologiska effekten på bottenfaunan Med hjälp av en pistmaskin har Sveaskog återskapat ett eldorado för fåglar på Ridön i västra Mälaren. foto: mats larshagen Vi har återskapat en större grund tjärn vars vattenspegel nu mäter cirka 50 hektar, där det tidigare bara var en myr. Det har lockat många vadarfåglar, berättar Kurt Rodhe, naturvårdsledare på Sveaskog. Nils Sundström Ny studie mäter dikesrensningens effekter före och efter dikesrensning och olika metoder för det, säger projektledaren Therese Zetterberg på Svenska Miljöinstitutet IVL. Rensning av diken kan ge förödande konsekvenser för bottenlevande växter och organismer genom det slam som frigörs och den grumlighet som bildas i vattnet. Projektet ska bland annat studera hur sedimentdammar kan minska transporten av partiklar, vilket skapar mer eller mindre permanenta vattenspeglar i skogen som på sikt kan skapa en liten våtmark. Huvudfinansiärer för projektet är Svenska miljöinstitutet IVL och Sveaskog. Projektet stöttas även av Världsnaturfonden WWF, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. Nils Sundström 3 2010 forum sveaskog 19
synpunkt pressröster Det skrivs mycket om skogen. Här är ett axplock från svenska medier i vår. inlägget roger johansson Förslag från Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen föreslår att reglerna för virkesmätning även ska gälla sortiment utöver barrsågtimmer och massaved. Det skulle innebära att allt virke som säljs, med undantag för julgranar och småskalig brännvedsförsäljning, omfattas av virkesmätningslagstiftningen. Vi har haft en öppen process kring framtagandet av förslaget. Det har gjort att vi nu har en bred uppslutning från både skogsbruket, skogsindustrin och energisektorn. Monika Stridsman, generaldirektör på Skogsstyrelsen, till tidningen ATL. SKF satsar på skog i Kina Kullagertillverkaren SKF har tecknat ett ramavtal med statliga State Forestry Administration i Kina om att plantera ny skog. Projektet väntas pågå i fem år. SKF har valt SLU som teknisk partner. Vi är medvetna om den viktiga roll som skogar utgör i ekosystemet. Det här projektet stödjer vårt hållbarhetsarbete. Vi har åtagit oss att minska den negativa miljöpåverkan från vår verksamhet. Tom Johnstone, SKF:s koncernchef, till tidningen Skogsland. Trädsäkert järnvägsnät Fram till år 2012 ska Banverket trädsäkra 500 mil av det svenska järnvägsnätet. Projektet har pågått sedan år 2007 och skapat sysselsättning för skogsentreprenörer över hela landet. Det är sett till antalet människor Sveriges för närvarande största skogsprojekt. Från början var det tänkt att cirka 400 mil skulle trädsäkras, vilket var kostnadsberäknat till 650 miljoner kronor. Sedan dess har projektet alltså växt. Maria Furmark, projektledare på Banverket, till tidningen Skogsaktuellt. Kan uttaget av biobränsle från skogen öka ytterligare? Biobränsleuttaget kan fördubblas Under de närmaste tio åren måste EU:s länder drastiskt minska sina koldioxidutsläpp och öka användandet av förnyelsebarenergi. Roger Johansson tror att det kommer att ha en positiv inverkan på utvecklingen av den svenska biobränslebranschen. Länderna inom EU kommer att behöva flera miljoner kubikmetrar biobränsle per år. Länderna inom EU har kommit överens om det så kallade 20/20/20-målet kring andelen förnyelsebar energi och minskning av koldioxidutsläpp. Det är en stor utmaning för de flesta länder inom EU. Industri- och befolkningstunga länder som Storbritannien och Belgien ska i princip tiofaldiga sin användning av förnyelsebar energi. Ska målen nås måste åtgärder sättas in som stimulerar nödvändiga aktiviteter och investeringar. Varje land ska presentera en så kallad National Action Plan under sommaren 2010. Efter det vet vi mer om vilken efterfrågan vi kan vänta på biobränslevolymer från Sverige till andra europeiska länder. Klart är att behovet av biobränsle inom EU mer än fördubblas. Man kan räkna med att det krävs flera miljoner kubikmetrar per år. Prisnivåerna är i dag inte tillräckligt höga för att det ska vara intressant för oss i Sverige att exportera dessa volymer, i synnerhet inte fuktiga bränslen direkt från skogen. Men även om bara en mindre del av marknaden kommer oss till del rör det sig om betydande volymer. Sverige använder mest förnyelsebar energi i EU och då inte minst biobränsle. Vet du hur stor del av den totala energin som kommer från biobränsle, torv och sopor inräknat? Fundera på det en stund. Uttaget av biobränsle från skogen ökar, och även om det fortfarande finns utvecklingspotential vill jag påstå att Sverige är världsbäst på skogsbränsle*. Inget annat land har kommit lika långt när det gäller att kombinera ett långsiktigt, hållbart uttag av både timmer, massaved och biobränsle. Potentialen att öka uttaget i Sverige finns, men exakt hur stor den är svårt att kvantifiera. Ansedda bedömare som Skogsstyrelsen och Energimyndigheten presenterar olika siffror. För att skapa trovärdighet och rätt förväntningar är det viktigt att bilden likriktas. Här har vi alla som jobbar i skogsbruket och/eller äger skog ett ansvar att kommunicera en rimlig potential. På Sveaskog tror vi att vi kan fördubbla uttaget av skogsbränsle fram till 2014 utan att göra avkall på ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Nå, hur stor del av energin kommer från biobränsle? Faktum är att biobränsle redan är det största energislaget, enligt statistik från Energimyndigheten. Biobränsle stod 2009 för 31,7 procent av den slutliga energianvändningen. Det är en större del än olja (30,8 procent), och än vattenkraft och kärnkraft tillsammans (29,8 procent). Det går om man vill, det har Sverige bevisat. * Skogsbränsle är en del av den totala mängden biobränsle och utgörs främst av grot (grenar och toppar), stubbar och klenvirke. Biobränsle kan komma från skog, jordbruk eller avfall. Det här innebär 20/20/20-målet Alla länder inom EU måste senast år 2020 uppnå följande: 20 procents andel förnybar energi, varav minst 10 procent i transportsektorn. 20 procent mindre utsläpp av växthusgaser. 20 procent effektivare energianvändning. Roger Johansson är biobränslekoordinator inom Sveaskog. Han arbetar i marknadsledningen med utveckling av Sveaskogs biobränsleaffär, strategier och affärskoordinering. vad tycker du? Sven Hogfors verkställande ledamot och sekreterare i Trädbränsleföreningen: Trädbränsleföreningen gör inga egna prognoser över utvecklingen för bioenergi i Sverige. Men vi har koll på de prognoser som andra gör. Opinionsgruppen Förnybart.nu bedömer att biobränsle kan öka från dagens cirka 120 TWh till cirka 158 TWh år 2020. Av ökningen med totalt 38 TWh beräknas 25 TWh komma från skogen. Det är rimliga beräkningar, om inte förutsättningarna förändras påtagligt. Det finns dock politiska frågetecken: Om det blir storskaliga investeringar i Nordeuropa på fossilgas och kärnkraft kan utvecklingen av förnybar energi stagnera. Gustav Melin vd Svenska Bioenergiföreningen: Visst kan uttaget öka. Stubbar, klengallring och grot kan tillsammans ge ytterligare 30-40 TWh, vilket är minst en tredubbling av sortimentet jämfört med i dag. Om vi sedan antar att vi har lagom mycket skog i Sverige i dag, så kan vi använda den årliga tillväxt på 30 miljoner skogskubikmeter som nu inte avverkas. Det ger ytterligare ungefär 60 TWh. Vi räknar med att Sverige kommer att fortsätta att vara nettoimportör av energi men vi förbrukar mest biobränslen vintertid. Dessutom fraktas en stor del av volymen från norr till söder och när biobränslet ändå ligger på båt kommer säkert en del volymer exporteras. 20 forum sveaskog 3 2010