Långt kvar till eltrygga förskolor. Rapport baserad på vittnesmål från 300 förskolechefer. Elsäkerhet är ingen lek EIO 1

Långt kvar till eltrygga förskolor Rapport baserad på vittnesmål från 300 förskolechefer Elsäkerhet är ingen lek EIO 1

2 EIO Elsäkerhet är ingen lek

Förord 4 Gammal el är osäkrare el Otydligt elsäkerhetsansvar i 2 000 förskolor 5-7 8-13 Så ska elsäkerheten tryggas 11 Jordfelsbrytare och petskydd - vad är det? 11 Intervju Per Wintermalm, elinstallatör 14 Intervju Matthias Johansson, elektriker 15 Intervju Lennart Pettersson, elinstallatör 17 Att tänka på när man skapar miljöer för barn i förskoleåldern 19 Slutsatser 20 EIO Elkontroll 21 Om EIO 21 Elsäkerhet är ingen lek EIO 3

Förord Elsäkra förskolor borde vara en självklarhet Tyvärr får vi allt för ofta signaler om att så inte är fallet. Många av våra medlemmar vittnar om att förskolornas huvudmän oftast kommunen inte prioriterar barnens elsäkerhet. Planerade underhållsåtgärder skjuts upp i jakt på kortsiktiga besparingar. Slitna elanläggningar lappas och lagas istället för att bytas ut. Ansvar bollas runt. Johan Martinsson, vice vd/bransch- och affärsutvecklingschef på EIO Vi behöver lägga mer kraft på att förebygga elolyckor bland barn. Det konstaterades nyligen i en forskningsrapport om elolyckor från Centrum för personsäkerhet vid Karlstad universitet. Trots att antal dödsfall till följd av elolyckor har minskat kraftigt de senaste decennierna, är det fortfarande många som söker vård för elrelaterade skador och en stor del av dem är små barn. Visionen att skapa trygg och störningsfri el är ännu inte inom räckhåll, sammanfattade rapportförfattarna sina resultat. Runt en halv miljon svenska barn mellan 1 och 6 år vistas i förskolan huvuddelen av sin vakna tid. Att inte ett enda av dessa barn ska utsättas för onödiga elrisker borde vara en självklarhet, precis som det under många år varit en självklarhet att vuxna inte ska utsättas för onödiga risker på sina arbetsplatser. 4 EIO Elsäkerhet är ingen lek Den här rapporten, som är en del i EIOs arbete för att uppmärksamma vikten av elsäkerhet och bidra till mer kunskap om elsäkerhet i Sverige, visar att våra medlemmars oro ofta är befogad. Många kommuner skjuter nödvändigt underhåll framför sig, men också enskilda huvudmän. Upp emot 100 000 barn kan gå i förskolor där det kan saknas grundläggande elsäkerhetsanordningar som jordfelsbrytare och petskydd. Var tionde förskolechef uppger att det inträffat en elolycka eller elincident under de senaste tre åren. Det tycker vi på EIO är alldeles för många. Och vi hoppas att de ansvariga för Sveriges förskolor håller med oss, och agerar därefter. Den här rapporten, som är en del i EIOs arbete för att uppmärksamma vikten av elsäkerhet och bidra till mer kunskap om elsäkerhet i Sverige, visar att våra medlemmars oro ofta är befogad.

Gammal el är osäkrare el Gammal el är osäkrare el Ibland är skillnaden liten mellan lyckligt slut och katastrof. sannolikt startade i en elkabel bakom en vägg. För att bara ta några exempel från de senaste åren. På morgonen den 15 augusti 2013 kom måltidspersonalen på Peterslunds förskola i Oxelösund till jobbet precis som vanligt. Men när de klev in i köket upptäckte de att inga lampor gick att tända. Stort slitage och eftersatt underhåll Elrelaterade bränder kan bero på flera olika saker. Felaktiga installationer, överbelastning eller rena fabrikationsfel. De tillkallade en elektriker från fastighetsbolaget. Tack och lov kom han på en gång. För när han började undersöka vad som var fel såg han att det brann i en kopplingsdosa. Förskolepersonalen fick snabbt ut alla barnen ur byggnaden. Räddningstjänsten var på plats efter bara några minuter, bröt upp taket och lyckades släcka lågorna innan de hade tagit sig ordentligt. Men el och elsäkerhet är också färskvara. Precis som väggar behöver tapetseras om och spruckna takpannor behöver bytas ut måste också elanläggningen underhållas och moderniseras regelbundet. Kabelisolering åldras och blir skör. Elkontakter slits och börjar glappa. Dolda ledningar kan bli angripna av råttor och möss. Utan underhåll och modernisering ökar risken för att något ska bli fel. Det här var inte första gången det brann på Peterslunds förskola. En grådisig vintereftermiddag bara drygt tre år tidigare såg personalen att det kom rök ur ett vägguttag i ett av förskolans rum. Även denna gång var brandkåren tack och lov snabbt på plats, för när de bröt upp väggen upptäckte brandmännen att elkablarna var sönderbrända ända upp till taket. Elrelaterade bränder kan bero på flera olika saker. Felaktiga installationer, överbelastning eller rena fabrikationsfel. Tack vare snabbt och resolut ingripande från förskolepersonal, rektor och räddningstjänst blev konsekvenserna av de båda bränderna begränsade. Ingen människa skadades. Saneringsarbetet tog bara någon dag. Mer än hälften av alla byggnader som de svenska kommunerna äger är mer än 40 år gamla, visar en rapport från konsultbolaget NAI Svefa¹. Många av dessa byggnader inrymmer skolor och förskolor. Så är det inte alltid. 2010 brann förskolan Stor & Liten i Linköping ner till grunden på grund av ett elfel. 2007 fick två avdelningar på Oxievångs förskola i Malmö stängas efter en elbrand. 2012 totalförstördes förskolan i jämtländska Hackås i en jättebrand, som Därför bekymrar det oss att vi får återkommande rapporter såväl från våra medlemmar och granskande medier som från en stor mängd kritiska revisionsrapporter² att kommunerna slarvar med underhållet av sina byggnader. 1NAI Svefa, Svensk Fastighetsmarknad våren 2013 2Se till exempel PWC:s granskning av fastighetsunderhållet i Mjölby kommun: http://tinyurl.se/5pxucy Elsäkerhet är ingen lek EIO 5

I kommuner som behöver minska sina kostnader, eller skapa ekonomiskt utrymme för andra utgifter, är ofta fastighetsunderhållet bland det första de drar ner på. Att minska underhållskostnaderna är en politiskt tacksam strategi. På kort sikt märks inga effekter. Till skillnad från när politikerna sparar in på äldreomsorgen eller drar ner antalet lärare uteblir protesterna i regel när kommunen minskar sin underhållsbudget. En sprucken kopplingsdosa skriver inte insändare när den inte byts ut. I många kommuner har dock den så kallade underhållsskulden på senare år blivit så pass stor att man ställts inför drastiska nedskärningar i välfärdsverksamheterna för att kunna finansiera upprustningarna. Somliga kommuner har då valt att sälja stora delar av sitt fastighetsbestånd till privata ägare inte sällan för att omedelbart bli hyresgäst i de byggnader man nyss ägde.3 Huruvida det eftersatta fastighetsunderhållet är förklaringen till att antalet förskolebränder ökar är naturligtvis omöjligt att säga. Men att förskolebränderna blir fler är ett faktum. Under 2012 fick räddningstjänsten larm om sammanlagt 78 bränder i förskolor runt om i landet, visar statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som bygger på Räddningstjänstens insatsrapporter. Tio år tidigare, 2002, var antalet 50.4 6 EIO Elsäkerhet är ingen lek Oklart ansvar På EIO får vi också återkommande rapporter från våra medlemmar om att det saknas fungerande rutiner för elsäkerhetsarbetet i kommunerna och därmed också i förskolorna. När vi 2012 ville genomföra en enkätundersökning med de elsäkerhetsansvariga i Sveriges samtliga kommuner stod det snart klart att det var väldigt besvärligt att överhuvudtaget få klarhet i vem som hade det övergripande elsäkerhetsansvaret i varje kommun. I mer än hälften av kommunerna som besvarade enkätundersökningen fanns ingen policy för hur elsäkerheten i förskolan skulle säkerställas. De elsäkerhetsansvariga som vi till slut fick kontakt med gav inte heller några lugnande besked. I mer än hälften av kommunerna som besvarade enkätundersökningen fanns ingen policy för hur elsäkerheten i förskolan skulle säkerställas, och en av fyra elsäkerhetsansvariga visste inte ens om det fanns en policy eller inte. På frågan om man hade

Gammal el är osäkrare el installerat jordfelsbrytare på förskolorna en åtgärd som kan rädda liv om det uppstår ett elfel visste de högsta elsäkerhetsansvariga i många fall inte om så var fallet. En stor andel visste inte heller om petskyddade eluttag en annan grundläggande säkerhetsåtgärd var standard i deras kommun. Resultatet av hela undersökningen presenteras i rapporten Elsäkerhet är ingen lek (EIO, 2013). Vittnesmål från 300 förskolechefer Kombinationen av ett oklart elsäkerhetsansvar och generellt eftersatt fastighetsunderhåll är mycket oroväckande. Risken är uppenbar att trasiga, uttjänta eller osäkra elinstallationer aldrig upptäcks eller åtgärdas. Vilket, som vi sett, i värsta fall kan sluta med katastrof. I den här rapporten har vi valt att inte vända oss till de högst ansvariga för elsäkerheten i kommunerna, utan till de som faktiskt arbetar ute i verksamheterna förskolecheferna. Hur upplever de att elsäkerhetsarbetet fungerar? Är ansvarsfördelningen tydlig? Hur ofta kontrolleras skicket på förskolornas elanläggningar? I vilken utsträckning finns grundläggande säkerhetsanordningar som till exempel jordfelsbrytare och petskydd? Upplever de att lokalerna underhålls som de ska? Med hjälp av undersökningsföretaget Demoskop har vi intervjuat 300 förskolechefer runt om i hela Sverige. Vi har pratat med chefer för både kommunala och för fristående förskolor, för att se om driftsformen kan ha betydelse för hur elsäkerhetsarbetet fungerar. Vi har också talat med en handfull elinstallatörer som arbetat mycket i förskolemiljö och bett dem att dela med sig av sina erfarenheter. I vilket skick är elanläggningarna på svenska förskolor? Hur trygga kan vi vara med att de miljöer våra barn leker och stojar i är elsäkra? NAI Svefa, Svensk Fastighetsmarknad hösten 2012 4Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, statistikdatabasen IDA, http://ida.msb.se/ ida2#page=a0087 3 Vad är en elanläggning? Med elanläggning menas de fasta elinstallationerna i en byggnad, det vill säga sådan utrustning som används permanent på en och samma plats. Elcentral/proppskåp Elledningar i väggar och tak Eluttag Fast elektrisk utrustning, exempelvi spis och tvättmaskin Enligt lag är det innehavaren av elanläggningen i regel fastighetsägaren som har det formella ansvaret för att elanläggningen är säker och inte utgör risk för olyckor eller skador. I praktiken kan innehavet överlåtas till hyresgästen via ett kontrakt. Elsäkerhet är ingen lek EIO 7

Otydligt elsäkerhetsansvar i 2 000 förskolor Otydligt elsäkerhetsansvar i 2 000 förskolor Enligt ellagen är det den så kallade innehavaren av elanläggningen som har ansvaret för elsäkerheten i en byggnad5. Det är inte självklart vem denne innehavare är. I de flesta fall klassas den som äger fastigheten som innehavare, men ansvaret kan ha överlåtits till den som bedriver verksamhet i den. Vår undersökning visar att de flesta kommunala förskolor bedriver sin verksamhet i lokaler som ägs av kommunen. Men en kommun är en stor organisation, så det är inte alltid lätt att reda ut vilken förvaltning eller person som formellt är innehavare av en enskild elanläggning. De flesta förskolor i enskild regi hyr i sin tur lokaler av privata fastighetsägare. Även där kan det uppstå oklarheter om vem som egentligen är innehavare av elanläggningen är det bolaget som äger fastigheten, eller förskoleföretaget som bedriver verksamhet i den? Av de 300 förskolechefer vi intervjuat uppger den ena hälften att det är hyresvärden som har ansvaret för elsäkerheten. Den andra hälften uppger att det är de själva eller någon tredje part som är ansvarig eller att de inte vet. Men vem hyresvärden eller den tredje parten egentligen är verkar det råda viss förvirring om. I undersökningens öppna svar förekommer många olika kategorier av människor från en arbetsgrupp av föräldrar till elektrikern och styrelsen. Därför är det inte förvånande att mindre än hälften av alla förskolechefer uppger att det är mycket tydligt vem som är formellt ansvarig för elsäkerheten på deras förskola. Hur tydligt upplever du att det är vem som är formellt ansvarig för vad när det gäller elsäkerheten i förskolan? Mycket tydligt (45 %) Ganska tydligt (33 %) Ganska otydligt (15 %) Mycket otydligt (3 %) Starkströmsförordningen 2009:22, Grundläggande skyldigheter 4 5 8 EIO Elsäkerhet är ingen lek

Otydligt elsäkerhetsansvar i 2 000 förskolor Att nästan fyra av fem förskolechefer ändå säger att elsäkerhetsansvaret är någorlunda tydligt kan tyckas vara en betryggande andel. Men i hela Sverige finns runt 10 000 förskolor där närmare en halv miljon barn vistas dagligen6. Att en femtedel av cheferna upplever att elsäkerhetsansvaret är otydligt motsvarar alltså över cirka 2 000 förskolor där det går runt 100 000 barn. Många inblandade personer, brist på skriftliga rutiner och dokumentation, gränsdragningsproblem samt att man själv saknar kunskap om elsäkerhet är enligt förskolecheferna de vanligaste orsakerna till att de inte tycker att elsäkerhetsansvaret är riktigt tydligt. De som har jobbat med dessa frågor tidigare har haft muntliga överenskommelser. Så när de slutade och gick i pension fanns det inga skriftliga delegeringar. Jag har aldrig ens hört talats om någon som är ansvarig för elsäkerheten här hos oss i kommunen. 6 Skolverket (2014), Barn och personal i förskolan hösten 2013 Elsäkerhet är ingen lek EIO 9

Otydligt elsäkerhetsansvar i 2 000 förskolor Som tidigare nämnts är jordfelsbrytare och petskydd i samtliga eluttag de mest grundläggande elsäkerhetsanordningarna. Regeln om petskyddade uttag kom 1 maj 1996 och den generella regeln om jordfelsbrytare för uttag kom 1 juli 2000. Både dessa bör vara en självklarhet i samtliga förskolor oavsett huvudman. Så är dessvärre inte fallet. Vår undersökning visar att det saknas jordfelsbrytare på en av tio förskolor, vilket totalt motsvarar ungefär 1000 förskolor runt om i landet. På lika många förskolor uppger cheferna att de inte vet om det finns jordfelsbrytare, vilket är nästan lika bekymmersamt. Två av tio chefer uppger dessutom att det saknas petskydd eller att de inte känner till om det finns. KOMMUNAL Finns jordfelsbrytare på de förskolor du är chef för? Att det saknas jordfelsbrytare och/eller petskydd kan förstås bero på att byggnaden är gammal. Men samtidigt är det särskilt viktigt att vidta extra säkerhetsåtgärder just när elanläggningen är ålderstigen. I undersökningen framträder ett mönster som tyder på att förskolor i enskild regi antingen generellt bedriver sin verksamhet i mer nybyggda fastigheter än kommunala förskolor, alternativt att de enskilt drivna förskolorna är bättre på att underhålla sina lokaler. Det är nämligen vanligare att det saknas jordfelsbrytare och petskydd på kommunala förskolor än på privata. PRIVAT Ja (75 %) Nej/Inte på alla/ Vet ej (25 %) Ännu tydligare är skillnaden i bedömningen av underhållet. Tre av tio kommunala chefer uppger att underhållet generellt är dåligt på de förskolor de är chef för. Det är nästan en dubbelt så hög andel som bland de privatanställda förskolecheferna. Finns jordfelsbrytare på de förskolor du är chef för? Ja (84 %) Nej/Inte på alla/ Vet ej (16 %) Våra lokaler ägs och driftas av ett fastighetsbolag som tillhör kommunens koncern. Men det är ändå ett fristående bolag, och det är alltid oklart vem som ansvarar. KOMMUNAL Väl underhållet (65 %) PRIVAT Väl underhållet (84 %) Hur bedömer du generellt underhållet på de förskolor du är chef för? Dåligt underhållet (29 %) Hur bedömer du generellt underhållet på de förskolor du är chef för? Dåligt underhållet (16 %) 10 EIO Elsäkerhet är ingen lek Vet ej (6 %)

Så ska elsäkerheten tryggas Elektriska anläggningar, elektriska anordningar avsedda att anslutas till sådana anläggningar, elektrisk materiel och elektriska installationer ska vara utformade och placerade på ett sätt som bland annat ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada¹. En starkströmsanläggning ska vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis så att den: uttag med högst 16 A märkström. Tilläggsskyddet ska bestå av jordfelsbrytare med högst 30 ma märkutlösningsström. Jordfelsbrytaren ska skydda mot fel i de grundläggande skyddsåtgärderna eller vid ovarsamhet hos användaren. Om avbrott i ett uttag skulle medföra allvarliga konsekvenser, får dock uttaget undantas från tilläggsskyddet¹. Enligt Starkströmsförordningen ska innehavaren som tidigare nämnt fortlöpande kontrollera anläggningens säkerhet. För de anläggningar som är utsatta för stora påfrestningar och anläggningar i utrymmen där många människor samlas, ska denna kontroll ske med bestämda tidsintervall¹. Ger betryggande säkerhet mot person- eller sakskada på grund av el¹. Ger betryggande säkerhet under normala förhållanden, vid ett (1) fel i anläggningen och vid rimligt förutsebar felbetjäning¹. Skyddar personer och husdjur mot elchock som kan uppstå vid direkt beröring av spänningsförande delar eller av utsatta delar som blivit spänningsförande genom ett fel, det vill säga indirekt beröring¹. Därutöver ska nätanslutna uttag i lågspänningsanläggningar vara försedda med petskydd eller utförs eller placeras så, att risken för barnolycksfall begränsas¹. För anläggningar i byggnader som inrymmer bostäder, grundskolor, förskolor, fritids- eller daghem och där det i enlighet med bestämmelserna i Elsäkerhetsverkets föreskrifter behövs skydd mot elchock vid indirekt beröring gäller följande: I den del av byggnaden, som används till ändamål som avses i första stycket, ska det finnas tilläggsskydd för Syftet med kontrollen är att säkerställa att gällande bestämmelser efterlevs. Resultatet av kontrollen, det beslutade tidsintervallet och de åtgärder som har vidtagits med anledning av kontrollen ska dokumenteras. Den senaste dokumentationen ska på begäran kunna uppvisas för Elsäkerhetsverket. Ellag (1997:857), 9 kap. Skyddsåtgärder, 1 ELSÄK 2008:1, 2 kap. God elsäkerhetsteknisk praxis, 1 ELSÄK 2008:1, 3 kap. Grundläggande säkerhetskrav, 1 ELSÄK 2008:1, 3 kap. Grundläggande säkerhetskrav, 2 ELSÄK 2008:1, 4 kap. Särskilda säkerhetskrav för lågspänningsanläggningar, 3 ELSÄK 2008:1, 4 kap. Särskilda säkerhetskrav för lågspänningsanläggningar, 4 ELSÄK 2008:3, Löpande kontroll (efter ändring genom ELSÄK 2010:3), 2 Jordfelsbrytare och petskydd vad är det? av om stora strömmar tar fel väg tillbaka vilket gör att de inte ger något skydd om strömmen passerar genom en människa. En jordfelsbrytare jämför hur mycket ström som går ut till lampor, apparater och annat som kopplats in, och hur mycket som kommer tillbaka. Om det skiljer sig åt försvinner ström någonstans, till exempel genom att en person rör en spänningssatt del. Då bryter jordfelsbrytaren snabbt strömmen. Petskydd förhindrar att någon stoppar in fingrar eller föremål i ett eluttag. Petskydd kan antingen vara inbyggda i själva eluttaget, eller monteras separat i form av särskilda pluggar. Jordfelsbrytare och säkringar (proppar) kompletterar varandra, så båda behövs. Säkringen bryter strömmen om den blir så hög att det är risk för överhettning och eldsvåda, till exempel om för många elapparater kopplas in, eller om en ström på grund av ett fel flyter genom skyddsjordningen. Men säkringar känner bara Pet skydd Jordf e lsbryt are Elsäkerhet är ingen lek EIO 11

12 EIO Elsäkerhet är ingen lek

Otydligt elsäkerhetsansvar i 2 000 förskolor Otydligt ansvar, inga jordfelsbrytare eller petskydd och dåligt underhåll är faktorer som pekar på potentiella elfaror. Men hur vanligt är det att olyckor eller incidenter faktiskt inträffar? Socialstyrelsen uppskattar att runt 1500 svenskar varje år skadas så pass allvarligt av el att de söker akut vård. Också barn far illa i genomsnitt skadas årligen 150 barn i åldrarna 1 3 år av elektrisk ström.7 De vanligaste elrelaterade skadorna bland barn i förskoleåldern är att barnet stoppar in något i vägguttaget, att uttagen sitter lösa eller är ur funktion på annat sätt. Den näst vanligaste orsaken är att barnen stoppar in fingrarna i tomma lamphållare, eller att de själva skruvar ur lamporna. Övriga elolycksfall beror på trasiga sladdar och skarvanordningar samt felaktig och spänningssatt utrustning. Nästan 40 procent av de barn som skadas blir inlagda på sjukhus för fortsatt vård.8 Har det under de senaste tre åren inträffat någon typ av elolycka eller elincident på någon av de förskolor du är chef för? Ja (10 %) Nej (87 %) Vet ej (4 %) Socialstyrelsen (2011), Skadehändelser som föranlett läkarbesök vid akutmottagning, http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/ Attachments/18491/2011-11-18.pdf 8 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2011), Barns och ungas säkerhet, https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26005.pdf 7 Hur många av dessa 150 barn som skadas i förskolan vet vi inte. Men det finns också skäl att misstänka att det verkliga antalet barn som är med om elolyckor eller elincidenter är betydligt fler än 150 per år mörkertalet är sannolikt stort, eftersom alla inte söker vård. En av tio förskolechefer i vår undersökning vilket motsvarar cheferna för 1 000 förskolor uppger att det under de senaste tre åren inträffat minst en elolycka eller elincident. Av undersökningens öppna svar framgår att det ibland har handlat om mindre allvarliga incidenter, som återkommande strömavbrott eller att propparna ofta går. Men flera av förskolecheferna vittnar om att personal fått elstötar och fått uppsöka vård, och andra om att det börjat brinna i kablar, maskiner och elskåp. Till jul skulle en i personalen tända en ljusslinga och fick en stöt. Vi hade stor utredning till och med polisen var inkopplad. En elkabel brann. Hela huset blev strömlöst. Gamla elkablar enligt elkillarna som fixade det. För en månad sen började det brinna i en kabel till elskåpet. Elsäkerhet är ingen lek EIO 13

Intervju: elinstallatör Per Wintermalm, elinstallatör, Stockholm: Katastrof på vissa förskolor Elinstallatören Per Wintermalm har många års erfarenhet av att jobba på uppdrag av kommuner runt om i Stockholms län. Han har gjort många reparationsarbeten i förskolor men nu har han tröttnat. Kommunerna bryr sig bara om att det ska vara så billigt som möjligt. Det gör det väldigt svårt att göra ett bra jobb och se till att förskolemiljön är helt elsäker, säger Per Wintermalm. Enligt Per Wintermalm är elsäkerhetsläget katastrofalt på vissa förskolor. Det handlar om allt från trasiga stickproppar och felaktiga kabelinstallationer till att det i många äldre byggnader finns eluttag på en höjd som gör det lätt för barnen att komma åt dem. Att eluttagen i vissa fall dessutom har trasiga petskydd skapar potentiellt livsfarliga situationer. Per Wintermalm upplever att vare sig de enskilda förskolorna eller de kommunala förvaltningarna är riktigt medvetna om problemen. Ute på förskolorna saknas kunskap kring vilka brister som behöver åtgärdas eftersom man ofta inte känner till vad som kan utgöra en elfara. Det finns heller ingen kunskap om vad man ska göra om olyckan skulle vara framme. Redan vid en liten elchock ska man uppsöka sjukhus för att vara säker på att ingenting är fel. Framför allt när det kan vara ett barn som drabbats. Men det här känner personalen på förskolorna ofta inte till, säger Per Wintermalm. På kommunen finns enligt Per Wintermalm möjligen kunskap om riskerna med el, men man låter kortsiktigt ekonomiskt tänkande får gå före säkerheten för att spara pengar drar man ner på det löpande underhållet. Per Wintermalms erfarenhet är att detta sker på förskolorna såväl som på vanliga skolor och i kommunens övriga verksamheter. Enligt Per Wintermalm behöver många kommuner också bli bättre att kontrollera att de elinstallationer som görs, utförs korrekt och fackmannamässigt. Under hela min karriär som elektriker har en kommun aldrig bett mig visa upp att jag har behörighet för att utföra de arbeten som jag gjort i deras lokaler, avslutar Per Wintermalm. 14 EIO Elsäkerhet är ingen lek

Intervju: elektriker Matthias Johansson, elektriker, Sundsvall: Man väntar istället för att renovera omgående Elinstallationsföretaget Elicentra i Sundsvall har ramavtal med Sundsvalls kommun. Elektrikern Matthias Johansson har därför god inblick i hur elsäkerhetssituationen ser ut på kommunens förskolor. Han beskriver situationen som god på det hela taget, men att det fortfarande finns en hel del brister att åtgärda. Bristerna ser enligt Matthias Johansson delvis olika ut, beroende på om förskolan är kommunal eller drivs i enskild regi. I kommunen finns det väletablerade rutiner för vem som har ansvaret för elanläggningarna i förskolorna. Men även om ansvarsfördelningen är tydlig är fortfarande en del av kommunernas lokaler och elanläggningar gamla och i behov av renovering. Om den som utfört installationen inte har den rätta kompetensen för arbetet blir det i slutändan vi som får åtgärda bristerna, säger han. Gemensamt för både kommunala och enskilt drivna förskolor är enligt Matthias Johansson att personalen ofta vet ganska lite om el, och inte alltid förstår vad som kan utgöra en elfara. Ta bara en sådan sak som adventsstjärnor. Det är klart att personalen vill göra det mysigt och trevligt för barnen. Men framför allt på de äldre förskolorna saknas det ofta eluttag vid fönstren, och då förekommer det att personalen drar en skarvsladd istället. Men sladdhärvor kan vara farliga. Har man för få fasta vägguttag bör man installera fler, säger Mattias Johansson. Det finns till exempel gamla förskolor som saknar jordade eluttag. Trots att elanläggningen egentligen borde renoveras omgående väntar man istället in en eventuell totalrenovering av lokalerna, säger Mattias Johansson. På de enskilt drivna friskolorna är lokalerna i regel i bättre skick. Där har man istället problem med att det är en oklart vem som egentligen har ansvaret för elanläggningen och elsäkerheten. Till skillnad från kommunen, som ställer hårda kvalitetskrav när den upphandlar ramavtal, kan enskilt drivna förskolorna anlita vilken elfirma de vill. När Matthias Johansson besökt enskilda förskolor har han ett antal gånger stött på felaktiga och potentiellt farliga installationer. Elsäkerhet är ingen lek EIO 15

16 EIO Elsäkerhet är ingen lek

Intervju: elinstallatör Lennart Pettersson, elinstallatör, Falköping: Medveten satsning gav trygga förskolemiljöer Lennart Pettersson driver företaget Petterssons Elektriska i Falköping. Han har arbetat i många år med elinstallationer på förskolor i Falköping och Skövde. Under de senaste åren har han sett en stor förbättring av elsäkerheten, tack vare en medveten satsning från kommunerna. Tidigare kunde det se ut lite hur som helst i förskolorna. Framför allt fanns ingen kontroll på vad personalen köpte in för elektriska produkter. Många gånger skaffade de saker som såg fina och roliga ut, men som inte klarar det hårda slitage som de utsätts för på en förskola. Dessutom bad man ofta vaktmästaren, som inte hade behörighet, att installera dem. Det ledde till många faror som vi fick rätta till när vi var ute och utförde arbeten, berättar Lennart Pettersson. Men för ungefär tio år sedan bestämde sig kommunerna för att rensa upp i djungeln av elfaror. De anställde elinstallatörer som jobbar med att se till de offentliga lokalerna. Minst en gång per år ska varje lokal inspekteras, och rättas eventuella brister till. Dessutom har många av vaktmästarna utbildats så att de numera har begränsad behörighet och därmed får utföra enklare elarbeten i lokalerna. När han numera är ute på förskolor finns inte mycket att anmärka på. Kommunens elinstallatörer lagar det som gått sönder, och vaktmästarna har så pass mycket kunskap kring elsäkerhet att de upptäcker problemen snabbare. Dessutom har kommunerna, för att ytterligare minska farorna, infört regler för vilken typ av elartiklar personalen får köpa in till förskolorna. Tidigare fanns inga inköpsregler överhuvudtaget. Numera får personalen bara köpa in produkter som är godkända för att användas i offentliga lokaler. Personalen på förskolorna har ingen kunskap kring elsäkerhet, vilket inte är särskilt underligt eftersom det inte är deras jobb. Därför är det bra med tydlig vägledning om vilka produkter som är lämpade för verksamheten, avslutar Lennart Pettersson. Visst blir det mindre jobb för oss här på firman, men det viktiga är att barnen på förskolorna kan vistas i en trygg miljö, säger Lennart Pettersson. Elsäkerhet är ingen lek EIO 17

18 EIO Elsäkerhet är ingen lek

Att tänka på när man skapar miljöer för barn i förskoleåldern Elinstallationen och elapparaterna är ofta utformade efter vuxna människors använd ning. Ibland kan barn ha egna idéer om hur exempelvis eluttag och sladdar ska användas. Undvik elapparater Tänk efter vad som kan vara lockande för ditt barn och var försiktig med att placera elapparater i rum där barn vistas. Se till att eluttagen är petskyddade Uttagen ska ha inbyggda petskydd. Saknas inbyggda petskydd kan dessa förses med täckplattor över kontakthylsorna när de inte används. Detta är inte en fullgod ersättning för inbyggda petskydd men ger en barriär så att det blir svårare att komma i beröring med strömmen. Skaffa gärna kontaktskydd som låses fast och hindrar barn att komma åt outnyttjade vägguttag. Tänk också på att kontaktskydda grenuttag och uttag på för längningssladdar. Placera lampan säkert Tänk på att montera lampor och sladdar så att barnet inte kan riva ner dem i sömnen eller under lek. Undvik sladdhärvor på golvet Sladdar som ringlar över golvet kan bli oemotståndliga men farliga leksaker. Om isoleringen runtom sladden skadas, till exempel genom att barn klipper i den eller biter på den förvandlas sladden snabbt från leksak till dödsfälla. En sladd som delvis slitits loss ur en stickpropp eller apparat är också farlig. Ett sätt att undvika lösa, långa sladdar är att låta en elektriker installera fler vägguttag. Gör spisen mindre farlig Spisen, och det som sker där, brukar locka till sig små barns uppmärksamhet. De flesta modernare spisar har barnskyddsutrustning som till exempel vredspärrar (så att barnet inte kan sätta på en platta), tippskydd, spärr på ugnsluckan och kastrullskydd. Använd dessa skydd och komplettera helst med en så kallad spisvakt ifall barnen i ett obevakat ögonblick skulle lyckas sätta på spisens plattor, eller i andra hand med en timer. En spisvakt är en säkerhetsanordning för spisar som består av en brand- och kolmonoxidvarnare som bryter eltillförseln till spisen, när någon av varnarna larmar. Installera jordfelsbrytare Jordfelsbrytaren ger ett bra extra skydd mot elolyckor. Om det uppstår ett fel på en elsladd eller apparat bryter den strömmen på bråkdelen av en sekund. Jordfelsbrytaren hjälper dock inte alltid. Om barnen till exempel skulle sticka in föremål i vägguttagets båda hål kan olyckan ändå vara framme. Undvik lampor som ser ut som leksaker När man inreder en förskola bör man undvika lampor som inbjuder till lek, detta gäller även så kallade nattlampor som sitter direkt i el uttaget. Lampor som ser ut som sagofigurer eller djur bör stå så att barnet inte når dem. Lär barnen elvett Elsäkerheten är livsviktig och kunskapen om den måste hela tiden föras ut till nya generationer elanvändare. Lär därför barnen tidigt att respektera elen och dess faror. Lämna aldrig lösa sladdar i vägguttaget Kvarlämnade sladdar anslutna i vägguttaget blir lätt farliga föremål för barns nyfikenhet. Elsäkerhet är ingen lek EIO 19

Slutsatser Slutsatser Vi vet sedan tidigare undersökningar att många svenskar vet ganska lite om vilka faror som är förenade med el. Därför är det viktigt att elsäkerhetsarbetet i arbetslivet sköts av sakkunniga, och att ansvaret är tydligt och personligt. Inte minst på förskolor, där hundratusentals barn varje dag tillbringar huvuddelen av sina vakna timmar. Men som denna rapport visar fungerar elsäkerhetsarbetet alltför ofta inte som det ska. Många förskolechefer vet inte vem som är ansvarig för elsäkerheten på förskolan, eller tycker att ansvaret är otydligt. Både petskydd och jordfelsbrytare saknas på flera hundra förskolor, trots att det är grundläggande elsäkerhetsåtgärder. Fastighetsunderhållet är ofta dåligt, framför allt i de kommunala förskolorna. Antalet elbränder i förskolorna ökar, och en av tio förskolechefer uppger att det inträffat en elolycka eller elincident de senaste tre åren. Bilden av att elsäkerhetsarbetet lämnar en hel del att önska bekräftas av de yrkesverksamma elektriker och elinstallatörer som vi intervjuat i rapporten, men också löpande genom de rapporter vi får från våra medlemsföretag som åtar sig uppdrag inom skolan. Men det finns också förebilder som fler kan lära av. Lennart Petterssons beskrivning av Falköping visar hur mycket som kan åstadkommas med tydliga rutiner och regelbundet underhåll. 20 EIO Elsäkerhet är ingen lek För att komma tillrätta med de konstaterade elsäkerhetsbristerna krävs krafttag. Politikerna måste ta sitt ansvar och åtgärda det eftersatta underhållet i de kommunala förskolorna. EIO anser också att Elsäkerhetsverket, som är ansvarig tillsynsmyndighet, bör ta det som framkommer i vår rapport på stort allvar och genomföra en landsomfattande informationskampanj till alla förskolor och dess huvudmän. Det behöver bli tydligt vilka krav som lagstiftaren ställer på dem och vilka rutiner de förväntas ha. Förskolor är utsatta för hårt slitage och små barn är ofta nyfikna. Därför är det till exempel viktigt att det görs fortlöpande besiktningar av förskolelokalerna så att farlig el kan upptäckas i god tid och så att olyckor kan undvikas. Vi får inte glömma att elsäkerhet är en färskvara. Alla aktörer på skolområdet har ett ansvar för att elsäkerheten håller en hög nivå, men eftersom ungefär 80 procent av alla förskolebarn går i kommunala förskolor är det kommunerna som bär det största ansvaret. Vår undersökning tyder dessutom på att det framförallt är i de kommunala förskolorna elsäkerhetsarbetet brister och fastighetsunderhållet är eftersatt. Att låta bli att underhålla sina lokaler sparar möjligen pengar på kort sikt, men ökar risken att elanläggningarna slits eller går sönder. Barnen på Peterslunds förskola i Oxelösund vet vad det kan leda till.

Om EIO EIO Eltest Vill du vara säker? Gör EIO Elkontroll! Som innehavare är du ansvarig för elanlägg ningen. Även om du själv saknar nödvändiga kunskaper om volt, watt och ampere. Med innehavare menas en person som, genom till exempel arrende, hyresavtal, kontrakt, servitut eller köp, disponerar över en egendom. Genom att teckna ett serviceavtal, EIO Elkontroll, med en lokal EIO-installatör får du professionell hjälp att leva upp till ditt ansvar. En överenskommelse om regelbunden service resulterar dessutom i kortare stille stånd, säkrare drift och lägre totalkostnad. Det är alltså även ekonomiska fördelar med att utnyttja EIO Elkontroll. Ditt avtal innehåller följande i en omfattning som du själv bestämmer: Statuskontroll av elanläggningen Här söker vi efter fel som kan orsaka skada på personer och egendom. Periodisk kontroll Här kontrollerar vi att anläggningen fortsätter att uppfylla kraven för god elsäkerhets teknisk praxis. Fortlöpande kontroll Här besiktigar vi eller din egen personal regelbundet installationerna och anmäler eventuella brister för åtgärd. Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk och oberoende bransch- och arbets givarorganisation för Sveriges el- och teleteknik företag. Vi har 2 700 medlemsföretag. 95 procent av EIO-företagen har färre än 25 anställda. Våra medlemsföretag jobbar inom hela näringslivet, till exempel med industri, bygg verksamhet och tele, data och säkerhet. Konsumentmarknaden är ett annat intressant område. Bravida, Caverion, Imtech och Midroc Electro är några av de största medlemsföretagen. EIOs huvudkontor finns i Stockholm. Vi har Serviceavtalet, som baseras på dina verkliga behov, innebär att du har någon som kan el anläggningen både utan och innan. Före byggande arbeten leder till färre fel och av brott i driften. Och till mindre irritation och utgifter för brandkårsutryckningar. Att installatören är medlem i EIO innebär extra trygghet. Det betyder att du alltid kan räkna med rätt behörighet och erfarenhet för varje jobb. EIO är en oberoende bransch- och arbets givarorganisation för elinstallatörer. En av våra uppgifter är att utveckla branschen i fråga om kompetens. Vi arbetar också med frågor som rör arbetsmiljö, elsäkerhet, miljö och kvalitet. www.eioelkontroll.se dessutom elva distriktskontor uppdelade i fyra regioner på tio orter runt om i Sverige. Sedan 1906 alltså i över hundra år har vi på EIO arbetat med att stärka medlemsföretagens och elteknikbranschens konkurrenskraft. Det gör vi genom att driva frågor där EIO och medlemsföretagen gemensamt kan nå längre än vad en enskild medlem kan. EIO är remissinstans i viktiga frågor som rör branschen. Vision En attraktiv, stark och kompetent elteknikbransch. Verksamhetsidé EIOs uppdrag är att stärka medlemmarnas förut sättningar för framgångsrikt företagande och med aktivt samhälls ansvar utveckla elteknikbranschen. Elsäkerhet är ingen lek EIO 21

2014 EIO. Idé och produktion Paues Åberg Vill du vara säker? Gör EIO Elkontroll! www.eioelkontroll.se Elektriska Installatörsorganisationen Telefon 22 EIO Elsäkerhet är ingen lek EIO Medlemsservice AB, Box 17537, 118 91 Stockholm 08-762 75 00 Fa x 08-668 86 17 E-post info@eio.se Webb www.eio.se