Ett elsäkrare Sverige! Säkerheten som försvann

Transkript

1

2 Ett elsäkrare Sverige! Vi har alla ett självklart intresse av att, så långt som möjligt, minska riskerna för olyckor och skador p g a bristande elsäkerhet. Ingen ska i onödan behöva utsättas för sånt som kan vålla skador på både liv och egendom. Därför arbetar vi för att förbättra elsäkerheten, genom att kräva t ex utbildning och kompetensutveckling, tydligare ansvar och kontroll. Jordfelsbrytare Lagstifta om jordfelsbrytare på alla daghem, fritidshem, skolor och andra platser där barn vistas, inte bara vid nybyggnationer! Gör upp en plan för att successivt förse alla befintliga elinstallationer med jordfelsbrytare! Elsäkerhetsansvaret Ansvaret för att kontrollera elinstallationer vilar enligt lagen på installationsföretagen. Men lagen tillämpas dåligt och kontrollen fungerar ofta inte i praktiken. Följden blir att elsäkerhetsarbetet försummas. Därför måste lagen skärpas. Säkerheten som försvann År 1997 försvann den obligatoriska förhandsgranskningen och S-märkningen av elektriska produkter för hem och hushåll. Tidigare typgodkändes alla apparater innan de kom ut på marknaden. Nu granskas de stickprovsvis i efterhand. Sedan 1997 är S-märkningen frivillig. All elektrisk utrustning, inte bara konsumentprodukter, måste i stället uppfylla EUs säkerhetskrav för CE-märkning. Tillverkarna kan själva CE-märka sina produkter och utfärda en försäkran om att de uppfyller EU-kraven. Sedan är det upp till respektive EU-lands myndigheter att kontrollera de elapparater som finns ute på marknaden. I Sverige tittar Elsäkerhetsverket översiktligt på mellan och elprodukter årligen. Av dessa väljs 300 till 400 misstänkta produkter ut och provas. Ungefär 40 procent av de provade produkterna får försäljningsförbud. Omkring 150 farliga elprodukter stoppas alltså varje år. Men då har de redan varit ute på marknaden och har kunnat orsaka olyckor och incidenter. Dessutom kan det finnas farliga apparater som inte upptäcks bland den stora mängd som bara granskas översiktligt.ett exempel är det elektriska ishockeyspel som sånär hade dödat en sjuårig flicka på ett fritidshem Många tillverkare S-märker fortfarande sina produkter frivilligt. Men med tiden kommer medvetandet om vad S-märket står för att avta. Och när kunderna slutar fråga efter S-märket minskar tillverkarnas benägenhet att lägga tid och pengar på märkningen. Detta kan på sikt leda till sämre elsäkerhet. 2 3

3 Risk att olyckor med el ökar i antal Jordfelsbrytare räddar liv! Vi omges av allt fler elektriska prylar. Samtidigt har den rigorösa förhandskontrollen med S-märkning av elprodukter ersatts av en mindre finmaskig kontroll i efterhand. Risken är att den positiva trenden med allt färre dödsolyckor till följd av elchock med tiden kommer att förbytas i sin motsats. Även en från början säker apparat eller anläggning kan genom skador eller ovarsam hantering bli osäker med tiden. Därtill åldras och förslits elektriska apparater, kontakter och sladdar. Ledare kan blottas genom att de lossnar från sin anslutning eller genom att isoleringen skadas. Den enda åtgärd som i ett slag skulle kunna undanröja många av de vanligaste elfarorna är att installera jordfelsbrytare. Elektrikerförbundet har i tio års tid propagerat för jordfelsbrytare. Och från den 1 juli år 2000 måste jordfelsbrytare installeras vid nyuppförande av bostäder, grundskolor, fritidshem och daghem. Jordfelsbrytare krävs också vid byte av gruppcentral i sådana lokaler. Enligt Elektrikerförbundets uppfattning borde ALLA befintliga daghem, fritidshem, skolor och andra lokaler där barn vistas förses med jordfelsbrytare. Dessutom borde en nationell plan göras upp för att successivt förse alla befintliga elinstallationer med jordfelsbrytare. Förutom felaktiga eller skadade produkter kan felaktigt gjorda elinstallationer orsaka olyckor. Strängare installationsregler och föreskrifter kan inte på kort sikt få bukt med det problemet. Hur rigorösa installationsföreskrifter vi än inför kan den mänskliga faktorn aldrig helt uteslutas felkopplingar kommer att förekomma även i framtiden. (Dessutom finns brister i kontrollen av installationer, se sid 7.) För övrigt kan inte Sverige ha andra regler än övriga EU-länder. Det skulle betraktas som handelshinder eller snedvridande för konkurrensen. Jordfelsbrytare skyddar även mot många faror till följd av felkopplingar. Av 43 omkomna i elolyckor med lågspänning ( volt) mellan 1987 och 1996 skulle 36 ha överlevt om det funnits jordfelsbrytare installerade i elanläggningen. Det visar statistik som Elsäkerhetsverket tagit fram. På senare år kunde bland annat den tragiska dödsolyckan på ett fritidshem i Tanumshede ha undvikits, om det funnits en jordfelsbrytare installerad. Vid olyckan fick en åttaårig pojke ström genom kroppen. Höljet på ett elelement hade blivit strömförande på grund av en felkoppling. När pojken rörde vid elementet samtidigt som han kom emot en vattenledning fick han ström genom kroppen och dog. En jordfelsbrytare skulle brutit strömmen så att pojken undkommit med blotta förskräckelsen. Förutom detta och andra onödiga dödsfall till följd av elchock inträffar årligen otaliga incidenter, där rena tillfälligheter gör att inte ytterligare liv krävs. Ett exempel är den flicka som på ett fritidshem fick ström genom kroppen när det elektriska ishockeyspel hon lekte med, blev strömförande.tack vare att en kamrat drog ur sladden till spelet klarade sig flickan utan allvarliga skador. (Ishockeyspelet Air, som sålts via postorder till dag- och fritidshem, var bristfälligt konstruerat men hade godkänts av tyska TüV. Spelen fick säljförbud och generalagenten köpte tillbaka alla sålda spel) Förutom att jordfelsbrytare kan rädda människor från att dö av elchock så kan de också i många fall hindra att det börjar brinna när det uppstår kortslutningar och andra fel i elsystemet. Mellan 10 och 15 procent av alla bränder orsakas av elfel enligt Brandförsvarsföreningens statistik. Storbränder, (bränder med skador för över 1,5 miljoner kronor) orsakas till mellan 25 och 30 procent av elfel. Hur många bränder som skulle kunnat undvikas med jordfelsbrytare är inte utrett. Kostnaden för att installera en jordfelsbrytare i en befintlig elanläggning, till exempel i en lägenhet, är ca kronor. Det är en försumbar kostnad jämfört med vad en brand kostar. 4 5

4 Det finns två huvudtyper av jordfelsbrytare på marknaden, typ A och typ AC. Typ A rekommenderas av Elsäkerhetsverket. Typ AC borde enligt Elektrikerförbundet inte få förekomma. Denna typ fungerar nämligen inte säkert om det finns en så kallad likströmskomponent i strömmen genom jordfelsbrytaren. Oftast finns denna komponent, till exempel när TV-apparater, datorer eller varvtalsreglerade apparater som borrmaskiner och dammsugare är inkopplade. Så fungerar jordfelsbrytaren Ellagstiftningen har satts ur spel! Enkelt uttryckt upptäcker en jordfelsbrytare om strömmen i ett elsystem går fel väg, till exempel genom en människokropp. Brytaren stänger då av strömmen. Till skillnad från de vanliga säkringarna (propparna) bryter jordfelsbrytare redan vid mycket låga strömstyrkor, 30 ma (milliampere = tusendels ampere) och efter högst 0,3 sekunder. De vanligaste säkringarna i bostäder och till exempel daghem löser ut först vid 10 ampere. Säkringarna ska skydda mot brand i elanläggningen, men skyddar inte mot elchock. Jordfelsbrytare skyddar i många situationer men inte alltid. Förutsättningen för att de ska stänga av strömmen är att strömmen går fel väg, från en fasledare till jord. Om strömmen däremot går från fasledare till nolledare bryts inte strömmen förrän säkringen löser ut. Därför hjälper inte jordfelsbrytare om till exempel ett barn sticker in två spikar eller strumpstickor i de två hålen i ett vägguttag. (Elektrikerförbundet anser att alla normala eluttag ska vara petskyddade!) Jordfelsbrytare hjälper däremot alltid när man kommer i kontakt med ett strömförande föremål samtidigt som man berör ett jordat föremål, som en diskbänk, ett element eller ett (fuktigt) betonggolv. Jordfelsbrytare skyddar i till exempel följande fall: om man kommer i kontakt med strömförande del inne i en apparat. om apparathöljet blivit strömförande på grund av fel i apparaten eller felkoppling av sladden eller stickkontakten om man använder en elapparat medan man badar i badkaret. Strömstads tingsrätt dömde 1998 en elmontör för vållande till annans död efter en olycka med ett felkopplat element. Hovrätten för västra Sverige fastställde senare tingsrättens dom. Men enligt lagen är det arbetsgivarens behörige installatör som har ansvaret för att kontrollera de elinstallationer montörerna gör, innan de tas i drift. Den behörige installatören hade varken gjort någon kontroll eller gett montören i uppdrag att sköta kontrollen. Men den behörige installatörens ansvar enligt lagen prövades överhuvud taget inte av domstolarna. Både Elektrikerförbundet och Elsäkerhetsverket reagerade över detta. Elektrikerförbundet överklagade domarna till Högsta Domstolen, som dock inte tog upp fallet. Elsäkerhetsverket anmälde den behörige installatören till överåklagaren i Göteborg, som ännu efter 15 månader inte lämnat besked om huruvida ärendet ska drivas vidare eller läggas ner. Enligt Elektrikerförbundet visar domarna i Tanumshedefallet att lagen om kontrollansvaret inte fungerar i praktiken. I stället för att arbetsgivarnas behöriga installatörer aktivt tar sitt kontrollansvar förhåller de sig ofta passiva och begreppet behörig installatör finns numera endast på pappret. Detta är farligt för elsäkerheten. En fungerande elsäkerhet förutsätter föreskriftsenliga instruktioner till montörerna, kontinuerlig utbildning och tillräckliga resurser. Elektrikerförbundet kräver nu att elsäkerheten förbättras genom att den behörige installatörens roll klargörs. I de fall elmontörer ska överta kontrollen av gjorda installationer måste delegationen göras skriftligt och enligt bestämda regler. Montörerna måste få utbildning och befogenheter för att kunna utföra kontrollerna. 6 7

5