Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Lägesrapport 2012 Upprättad 2012 lr hs rosengård Ansvarig: Lena Eriksson Förvaltning: Miljöförvaltningen Enhet: Avdelningen för konsumtion och livsstil
Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET... 4 3. PROJEKTBESKRIVNING... 5 3.1 Hållbara Hilda... 5 3.2 Renewable Rosengård... 9 3.3 Förtätning Rosengård... 9 3.4 Rosengårds ishall... 10 3.5 KlimatSMART Matcentrum... 15 3.6 Värner Rydénskolan... 16 3.7 Hållbara resor... 21 3.8 Hyreslägenheter Herrgården... 23 3.9 Cleantech... 24 3.10 Programsamordning, information, uppföljning... 25 4. EKONOMISK REDOVISNING... 35 2 (40)
1. INLEDNING 2012 har varit ett intensivt år för investeringsprogrammet Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård (hädanefter HS Rosengård). Åtgärderna befinner sig i skilda faser vad gäller planering, projektering och genomförande. En del åtgärder har stött på utmaningar under planeringsfasen vilket föranleder att avvikelserapporter bifogas denna lägesrapport eller inkommer under våren. Något som genomsyrar programmet är dels ett starkt förvaltningsövergripande samarbete, och dels de delaktighetsprocesser som knyts till investeringarna. De syftar till att förbättra investeringarna, skapa mervärden och spinoff-effekter, samt till att skapa ett ökat engagemang för Rosengårds utveckling bland boende och andra aktörer. Se nedan under 3.10.3. Under 2012 beslutades om en genomgripande omorganisation av Malmö stad, där förskola och grundskola flyttas till centrala förvaltningar från att tidigare ha varit under de tio stadsdelsförvaltningarna. Samtidigt slås de tio stadsdelarna ihop i fem stadsområden. Den organisatoriska flytten av skolorna innebär att stadsdelarnas (snart stadsområdenas) ansvarsområde minskar betydligt. Omorganisationen ska vara genomförd till den 30 juni 2013. Detta påverkar projektets kontaktytor med stadsdelen inte minst under månaderna närmast inför och efter omorganisationen. Vissa nyckelpersoner i projektet kan komma att förflyttas till nya arbetsuppgifter och nya kontaktvägar kan behöva byggas upp. Hur stor påverkan det får på projektets genomförande kan inte bedömas i dagsläget, men projektledningen följer omorganisationen ingående för att undvika att omorganisationen påverkar investeringsprogrammet negativt. En kort beskrivning av programmet finns på www.malmo.se/hallbararosengard. En del åtgärder har egna hemsidor, vilket anges i texten under respektive åtgärd. Utöver redovisning av åtgärder/delåtgärder som beviljats finansiering redovisas även vissa delåtgärder som görs utan finansiering av Delegationen för hållbara städer. Detta gäller främst Hållbara Hilda och är till för att skapa en helhetsbild av åtgärden. Rosengårdsstråket hanteras inom ramen för detta program vad gäller samordning, uppföljning och kommunikation, men redovisas med Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst. Förutom de ambitiösa klimatmålen ser Malmö stad HS Rosengård som en språngbräda, dels för socioekonomisk utveckling och dels för fortsatta investeringar i stadsdelen. Det senare märks genom att förstudier och utformning av detaljplaner pågår för nya exploateringar i stadsdelen, där en av dessa Culture Casbah som ska byggas i MKBs regi vann pris för Best Futura Project på MIPIM 2013, Europas ledande event för fastighetsaktörer. Utöver detta pågår utredningar om stadsdelens potential vad gäller köpkraft och kompetens samt handel. Miljöförvaltningen ansvarar för programmet (se nedan under 3.10.1), och olika åtgärdsägare har skapat projektorganisationer för genomförande av respektive åtgärd. 3 (40)
2. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET Rosengård ligger relativt centralt, belägen ca 3 km från Malmö centrum. Men stora delar av stadsdelen planerades och byggdes som en förort under 1960- och 1970-talet, med bilen i fokus och med tydlig funktions- och trafikseparering. Rosengård byggdes färdig och var inte tänkt att förändras. Det var en modell som visade sig fungera bättre i teorin än i praktiken. När utmaningarna med miljonprogrammets struktur uppenbarar sig är det en komplicerad och dyr process att förändra infrastrukturen. Samtidigt har den sina fördelar vad gäller exempelvis trafiksäkerhet för gående, varför eventuella större förändringar i infrastrukturen måste ske på ett genomtänkt sätt. Rosengård består av 10 delområden, varav sju bostadsområden. Fem av dessa byggdes under miljonprogrammet och det är här investeringarna i HS Rosengård genomförs. Miljonprogramshusen är byggda ungefär mellan 1962-1972. Nära 50 procent av lägenheterna är 3:or, följt av 2:or (32 procent) och 4:or (17 procent). Det kommunala bostadsbolaget MKB äger 46 procent (3 300) av de 7 250 lägenheterna, privata hyresvärdar 26 procent (1 950) och resterande 28 procent består av bostadsrättsföreningar (2000). Rosengård 1959 respektive 1982 sett från villaområdet Västra kattarp i södra Rosengård. Bilderna kunde lika väl vara tagna 1962 respektive 1972, även om tiden suddat ut känslan av byggarbetsplats och utemiljön successivt förbättrats. Fotograf: Ramon Kayser via Carl-Axel Kayser. I Rosengård bor cirka 23 000 människor, varav 60 procent har utländsk bakgrund. Irak, Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Libanon och Polen är stora invandrargrupper, men i stadsdelen talas över 100 olika språk. Två stora utmaningar är att minska arbetslösheten och att förbättra resultaten i skolorna, då alltför många elever går ut grundskolan med betyg som inte räcker för att komma in på gymnasiet. 2010 initierades en satsning, Områdesprogram för social hållbarhet, där fem områden i Malmö ingår. Ett av dem är Herrgården i Rosengård, vars områdesprogram fokuserar på ett antal delområden: Lärande i fokus; Helt, rent, tryggt och snyggt; Kultur och fritid; Folkhälsa; samt Arbete och näringsliv. I flera delar finns kopplingar till HS Rosengård. 4 (40)
Rosengårdsstråket Karta över investeringarna i HS Rosengård. Rosengårdsstråket är streckat då det administrativt ligger i Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst, men i HS Rosengård för samordning, kommunikation och uppföljning. 3. PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Hållbara Hilda Beskrivning av Hållbara Hilda HSB BRF Hilda är Malmös näst största bostadsrättsförening med 767 lägenheter. Här bor cirka 2 300 människor, vilket motsvarar ungefär 10 procent av Rosengårds befolkning. HSB BRF Hilda består av åtta niovåningshus och åtta trevåningshus och ligger granne med Rosengårds centrala handelsetablering RoCent. Hållbara Hilda hade genomfört ett stort planerings- och förankringsarbete redan innan beslutet om bidragstilldelning från Delegationen för hållbara städer, varför flera åtgärder påbörjats och en del även avslutats. För ett antal åtgärder återstår att lösa utmaningar vad gäller tekniska lösningar och finansiering innan de kan genomföras. Hildas satsning tilldrar sig stort intresse och under 2012 tog föreningen emot minst tio besökare på 10 studiebesök. Dessutom har Miljöförvaltningen i olika sammanhang använt Hilda som besöksmål för olika studiebesök. HSB BRF Hilda förekommer även i regional, nationell och internationell media, i egen regi och som en del i övergripande reportage om Rosengård och Malmö. 5 (40)
HSB BRF Hilda sett från ovan. 3.1.3 Varmvattendrivna hushållsapparater Tre tvättmaskiner installerades 2011 och ytterligare en varmvattendriven tvättmaskin installerades 2012. Dessa är av Electrolux HLE-modell där varmvatten värmt av fjärrvärme går in i tvättmaskinen. Tidigare har en eldriven termostat värmt upp kallt vatten som använts i tvättmaskinerna. Föreningen har även förberett med framdragning av varmvatten till samtliga 32 tvättstugor, så HLE-maskiner kommer att installeras successivt när nuvarande maskiner byts ut. Föreningen har även undersökt möjligheten att installera tvättmaskiner där fjärrvärmeledningen går direkt in i maskinerna. Detta kräver att tvättstugan var lokaliserad vägg i vägg med fjärrvärmesystemet, vilket enbart är fallet vid två av tvättstugorna i låghusen. Under projekttiden avser föreningen troligen inte att gå vidare med detta, men det är ett intressant alternativ framöver. Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.6 Solceller och solvärmehybridsystem Solceller: Bygglov för solceller har sökts och besked väntas vid årsskiftet. Förberedelse, projektering och förinstallation har genomförts. Solcellspaneler har införskaffats från Air By Solar som ska installera dem i början av 2013 på fem höghus och tre låghus. Solvärmehybrider: Projektering samt inköp av ställningar och rördragning till solvärmehybriderna har genomförts 2012. 3.1.7 Återvinning av organiskt avfall Delåtgärden genomförs ej, se bifogad avvikelserapport. Den tekniska undersökningen har konstaterat att kostnaden inte berättigar åtgärdens genomförande. Kostnaden för att gräva ner ett ledningsnät med tillhörande pumpstationer och tankar till plats där tömningsbil kan nå tankarna skulle kosta >17 msek. HSB BRF Hilda får inte någon ersättning för det biologiska avfallet. Entreprenör kunde tänka sig att hämta slurryn utan kostnad för bostadsrättsföreningen. Delåtgärden kräver att avfallskvarnar installeras i lägenheterna till en bedömd kostnad av ca 7 000 SEK per lägenhet (drygt 5 msek). 6 (40)
Om trots allt VA Syd tillåter anslutning till det kommunala avloppsnätet har VA Syd indikerat att en avgift kommer att tas ut för varje lägenhet som har avfallskvarn. Den totala kostnaden skulle därmed uppgå till minst 24 msek. För andra fastighetsägare med lägre kostnader för den nödvändiga infrastrukturen, eller när andra metoder för omhändertagandet av slurryn utvecklats, så kan detta fortfarande vara en bra lösning. Vissa investeringar för rördragning har genomförts på HSB BRF Hilda, vilka kan användas framöver om nya tekniska eller finansiella lösningar utvecklas. Men delåtgärden är inte möjlig att genomföra i dagsläget. 3.1.10 Öppna dagvattensystem Planering pågår. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten inom HSB BRF Hilda och måste ske efter fasadrenoveringen. 3.1.11 Gröna tak Detta är under planering och samordnas med 3.1.10. 3.1.12 Tillvaratagande av regnvatten Planering pågår och ledningar har dragits i samband med stambytet. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten (se 3.1.10) inom HSB BRF Hilda och måste ske efter fasadrenoveringen. Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.13 Cykelpool Tjugo elcyklar har införskaffats genom köpleasing och planering för inredning av parkeringsutrymmen pågår. 3.1.14 Elarbetsfordon Ett elarbetsfordon köptes in 2011. Ytterligare fordon kommer ej att köpas in under projekttiden, då en felbudgetering gjorts vid ansökningstillfället (se även avvikelserapporter 110623, beslut Boverket 110728, samt avvikelserapport110901 och beslut Boverket 110930). Det innebär, att föreningen enbart erhåller bidrag för ett elarbetsfordon. Se bifogad avvikelserapport. 3.1.16 Boendeprogram Delåtgärden medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Information. Ett kontinuerligt arbete sker avseende information till och engagemang från de boende i föreningen. På hemsidan beskrivs renoveringens alla delåtgärder (http://www.hsb.se/malmo/hilda/hildas-fornyelse) och sidan hade över 29 000 besökare under 2012. HSB BRF Hildas byggblogg (http://brfhilda.blogspot.com/) uppdateras med två till fyra inlägg/vecka och hade 7 600 besökare 2012. Informationsskärmar är i drift i alla trapphus, vilka uppdateras med ny information cirka en gång per vecka. Under året producerades även två informationsblad till de boende i föreningen. Här används mycket bilder och bildtexter då de visat sig vara de mest lästa. I övrigt genomförs kommunikation av genomförda insatser, dialogmöten, utbildning och studiebesök kopplat till ombyggnationens olika temaområden. 7 (40)
Evenemang. Även 2012 arrangerades Hildadagen, som startade som ett pilotevenemang 2011. Flera partytält ställdes upp, där aktiviteter som loppmarknad, lekar för barnen, Retoyworkshop (bygga nya leksaker av gamla), korvgrillning, tipsrunda, dj-bås, honungsförsäljning (från kupor på Hildas egna tak) m.m. ägde rum. Klimatcoacherna ordnade en utställning om Hildas historia, hade frågetävling om hållbara livsstilsval och hjälpte boende att fylla Climate Living-programmet. Uppskattningsvis 200 personer deltog under dagen. I januari arrangerades Klimatkuppen där tio lag, med över 100 deltagare, tävlade både i fotboll och klimatsmarthet. Klimatcoacherna. Månadsvisa möten med klimatcoacherna på Hilda har ägt rum under 2012. Under hösten förändrades upplägget något, för att få igång ännu fler projekt. Varje klimatcoach ansvarar nu för varsitt projekt, med möjlighet att också anordna större evenemang. Exempel på de projekt som drivs av coacherna är elmätningsprojekt (tillsammans med MEDEA, Malmö Högskola), Retoy-kalas (tillsammans med Retoy), jogginggrupp, information om den kommande individuella vattenmätningen i lägenheterna och odling mellan husen (till våren). Vid årsskiftet beslutades att anställa en person som knackar dörr för att stödja boende på Hilda att fylla i Climate Living (ett verktyg för att mäta sina koldioxidfotavtryck). Denne börjar i februari 2013. Vidare rekrytering av nya klimatcoacher planeras under våren 2013. 3.1.18 HSB Riks infokampanj Ett möte med representanter från HSB riks ägde rum i mars 2012. HSB Riks inväntar resultatet av en utvärdering finansierad av BEBO och ska genomföra informationsinsatser med utvärderingen som grund. HSB BRF Hilda genomför dessutom utbildningar för bostadsrättsföreningar i Malmö. HSB BRF Hilda finns med i HSB:s Malmös utbildningskatalog och erbjuder styrelser i andra bostadsrättsföreningar i Malmö insyn i föreningens arbete och miljösatsningar. Genomförda, men ej bidragsbeviljade insatser Ytterligare insatser har genomförts som ej fått bidrag från Delegationen för hållbara städer. Merparten har genomförts men en del återstår att göra, inte minst vad gäller slutförande, driftsättning och injustering. En del av insatserna har medfinansierats av EU:s LIFE-fond. Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning Effektivare element och justering av värmesystemet Belysning på gemensamma utrymmen Tilläggsisolering av innerväggar sker kontinuerligt som som en del av föreningens löpande underhåll. Individuella vattenmätare Stambyte Fasadrenovering och hydrofobering Installation av teknik för mätning av hushållens klimatutsläpp, Climate Living (klimatkonto). Grönoaser, odlingslotter etc Bomässa 2014 8 (40)
3.2 Renewable Rosengård I åtgärden var Serviceförvaltningen ansvarig utförare. De har meddelat att större vindkraftverk inte kommer att kunna uppföras innan 2014 i Serviceförvaltningens regi. Under 2012 har en dialog därför inletts med E.ON om möjligheten att genomföra åtgärden med dem som utförare. Lokaliseringen av de stora verken skulle då förändras och knytas till platser där E.ON får tillgång till mark för etableringen av vindkraftverk. E.ON har visat intresse för detta men även här är tidsplanen snäv och markfrågan är ännu inte löst. Malmö stad avser lämna in en avvikelserapport under våren 2013 som beskriver önskade förändringar av åtgärden. 3.2.1 Etablering av samfällighet Åtgärden avvaktar resultatet avdialogen med E.ON och Boverkets beslut avseende den kommande avvikelserapporten. Samfällighetslösningen har varit en del av den dialog som förts med E.ON och möjligheten finns att E.ON utvecklar ett koncept kring detta, men det kan även finnas andra alternativ med andra aktörer. 3.2.2 Porten Porten kommer ej att etableras i Serviceförvaltningens regi. En möjlig utförare är E.ON. Det skulle innebära en något annan lokalisering av vindkraften än den som angetts i ansökan, men markfrågan är ännu inte löst utan diskussioner pågår mellan E.ON och Malmö stad. Det kan finnas möjligheter att knyta etableringen till andra demonstrationsområden i Malmö som Bo01 och Hyllie, vilket skulle ge ett högre demonstrationsvärde än vid ursprunglig placering. Ett eventuellt genomförande avvaktar Boverkets beslut avseende den kommande avvikelserapporten. 3.2.3 Vindrosen Delåtgärden avvaktar resultatet av dialogen med E.ON och Boverkets beslut avseende den kommande avvikelserapporten. 3.2.4 Nyskapande gestaltning Planeringen av åtgärden har fortsatt under 2012 men genomförandet avvaktar resultatet av dialogen med E.ON och Boverkets beslut avseende den kommande avvikelserapporten. E.ON har initialt sett positivt på åtgärden. 3.3 Förtätning Rosengård På grund av en svikande marknad har åtgärden försenats och byggandet planeras med start 2015. Det innebär att investeringsbidraget inte kommer att användas för byggande av småhus. Malmö stad kommer att lämna in en avvikelserapport under våren 2013 med en förfrågan om omdisponering av bidraget. Detta rör delåtgärderna 3.3.1 3.3.6. Arbetet med detaljplanen fortgår och målsättningen är alltjämt att bostäderna byggs i enlighet med Miljöbyggprogram Syd och skapar socioekonomiska mervärden i form av utbildning, arbetstillfällen och möjlighet till boendekarriär i stadsdelen. 3.3.1 Lågenergistandard småhus Delåtgärden genomförs ej. Se kommande avvikelserapport. 9 (40)
3.3.2 Solceller Delåtgärden genomförs ej. Se kommande avvikelserapport. 3.3.3 Gröna tak Delåtgärden genomförs ej. Se kommande avvikelserapport. 3.3.4 Avfallskvarnar Delåtgärden genomförs ej. Se kommande avvikelserapport. 3.3.5 Öppen dagvattenhantering Delåtgärden genomförs ej. Se kommande avvikelserapport. 3.3.6 Innovativ designprocess och byggskola Delåtgärden genomförs ej. Se kommande avvikelserapport. 3.4 Rosengårds ishall Målet med åtgärden är att nå maximal energieffektivisering, så att ishallen blir en demonstrationsanläggning för ekologisk renovering av ishallar. Detta innebär att de delåtgärder som genomförs måste ha en kostnadseffektivitet så att de är attraktiva att reproducera på andra anläggningar. Under 2011 och 2012 har tekniska undersökningar gjorts av Rosengårds ishall, vilket har lett till ett behov av att göra förändringar i projektet som berör ett flertal delåtgärder (se även nedan). Dessutom väntas inom kort besked om Malmö får ishockey-vm för damer 2015, vilket i så fall lokaliseras till Rosengårds ishall och innebär att renoveringen måste anpassas efter den kapacitet ett sådant evenemang kräver. En samlad avvikelserapport kommer därför att skickas in under april månad 2013. Övergripande sker en kontinuerlig dialog med Fritidsförvaltningen då verksamheterna önskar att omdisponera och i vissa fall utöka en del lokaler, som fler omklädningsrum samt att inrymma förråd i luftslussen. En tung belastning av ishallen, även under sommarhalvåret, kommer att kräva noggrann planering av delåtgärderna. Planskiss över Rosengårds ishall. 10 (40)
Beskrivning av Rosengårds ishall Rosengårds ishall ligger i Rosengårds idrottsområde, omgiven av ett antal andra idrottsanläggningar, vilka används för skol-, klubb- och spontanidrott. På anläggningen finns ett driftkontor för områdets och närbelägna idrottsplatser. Rosengårds ishall byggdes 1973. Den totalrenoverades med handikappanpassning 1998 och har en tävlingsarena med plats för 600 åskådare (ståplats) som används för ishockey, konståkning, kälkhockey, allmänhetens åkning, samt inlinehockey på specialgolv under sommarhalvåret. Anläggningen används av Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH), Malmö Redhawks, Malmö Konståkningsklubb och Kryptonics (Inlinehockey). Total Byggnadsarea är 3 912 m 2. Här ingår tre sammankopplade byggnader: en arena med konstfryst isbana på 60 x 30 m (BYA på 2 764 m 2 ), en klubbstuga (BYA 180 m 2, BRA 22 m 2 ), en maskinhall/kylcentral (BYA 235 m 2 ), samt ett fristående omklädningsrum/verkstad (BYA 690 m 2 ). Rosengårds ishall 3.4.1 Värmeåtervinning Hallens innetemperatur ska vara ca +8 C. Kylkompressorernas avgivna värme används redan idag för att värma hallen samt till att göra varmvatten till ismaskinen som lägger ut nytt vattenskikt på isen. Varmt vatten används då detta ger bättre vidhäftning med den befintliga isen. Då värmebehovet i hallen är tillgodosett återstår att leverera överskottsvärmen till badet, vilket samordnas med delåtgärd 3.4.9. Delåtgärden kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.4.2 Behovsstyrd belysning LED-belysning på fasad till omklädningsbyggnad är monterad. Projektering har genomförts av KNX-styrd ishallsbelysning med aktiv närvarostyrning och dimfunktion med aktivitetsval för match, träning och service. Installation utförs 2013. Översyn har gjorts av utrymningsbelysning samt projektering och montering av LEDbelysning på norrgaveln ovanför gröna väggar. 11 (40)
3.4.3 Luftsluss och tätning Delåtgärden knyts till 3.4.4 och 3.4.13. En arkitekt på Stadsfastigheter har gjort en förstudie för gestaltning av luftslussen och har under 2012 tagit fram ett förslag som under 2013 ska kostnadsberäknas av Stadsfastigheter. Termografering av ishallsbyggnaden är påbörjad av Kommunteknik. Omklädningsbyggnaden har tilläggsisolerats utvändigt samt fått ny fasad. 3.4.4 Behovsstyrd ventilation Delåtgärden knyts till 3.4.3 och 3.4.13. Omklädnings- och administrationsbyggnad: Utredning om behov och funktion är klar. Våren 2012 startades en projekteringsgrupp för samordning av arbeten kring styrning och värmeåtervinning på omklädnadsbyggnadens ventilationssystem med externa konsulter. Lämplig placering på värmeåtervinningsfläktrum har utretts. Förvaltare ska tillsammans med fritidsförvaltningen besluta om vad gamla personalutrymmen på omklädnadsbyggnaden ska användas till så att även dessa lokaler omfattas av projektering av åtgärder för att kunna erhålla behovsstyrd ventilation. Se även delåtgärden 3.4.3 Luftsluss och tätning. 3.4.5 Avfuktningsanläggning Delåtgärden utgår då det visade sig att möjliga åtgärder genomförts innan projektstart, och delåtgärden kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.4.6 Automatisk väderprognosstyrning Delåtgärden utgår då den inte säkerställer bibehållen iskvalité och delåtgärden kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. Väderprognosstyrning var aktuell när ansökan till Delegationen för hållbara städer skrevs. Efter detta har metoden testats vid 15 anläggningar av annan karaktär och resultatet har inte varit tillfredsställande. Automatisk väderprognosstyrning använder sig av SMHI:s prognoser för utomhustemperatur för att mer effektivt hålla inomhustemperaturen på en bestämd nivå. I en ishall är det däremot fukthalten, inte temperaturen, som ska regleras. Fukthalten måste hållas på en sådan nivå att kondens inte fälls ut, då detta försämrar iskvalitén. Den automatiska väderprognosstyrningen kan därmed leda till försämrad iskvalité då den inte tar hänsyn till fukthalten. Väderprognosstyrning lämpar sig dessutom för lätta konstruktioner som reagerar snabbt på väderförändringar. Isen kan liknas vid en extremt tung konstruktion och lämpar sig därför inte för väderprognosstyrning. 3.4.7 Isolering av sarg och friytor Sargen från Malmö ishall återanvänds och är flyttad och monterad på Rosengårds ishall som då uppfyller krav för spel i högre serier. Arbetet är utfört av Fritidsförvaltningen. 12 (40)
Isolering av sargen på Rosengårds ishall är utförd. En utredning visar att isolering av de två friytorna vid sarghörn endast kan utföras på det ena hörnet under den befintliga åskådarplatsen för rörelsehindrade. Motstående hörn kan inte isoleras på grund av arbetsmiljöaspekter. Detta bör kompenseras av att den nya sargen är väsentligt högre och tätare (inklusive puckskydd) vilket innebär att köldkudden över ispisten blir väsentligt större. Montering av ny sarg. 3.4.8 Utbildningsinsatser Kurs har genomförts för teknisk förvaltare och driftpersonal från Rosengårds ishall i planering och hantering av KNX för optimal drift och styrning av fastighetens tekniska installationer. 3.4.9 Värmeväxling ishall - simhall Vid ombyggnad av Rosengårdsbadet till ett undervisningsbad lades en kulvert mellan badet och ishallen för att kunna åstadkomma värmeväxling. Viss teknisk installation har utförts i ishallen och delåtgärden färdigställs 2013. Delåtgärden samordnas med delåtgärd 3.4.1 och kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.4.10 Vattenbesparing Förberedande möten för vattenbesparingsåtgärder hölls under 2011. Legionellaprov har tagits och vattenkvaliteten var mycket god. Snålspolande strålsamlare och duschmunstycken monterades i omklädningsbyggnaden samma år, totalt 19 duschar och 15 tvätt- och diskställ blev vattenbesparande. Serviceförvaltningens sakkunnige har under 2012 undersökt möjligheten att vattenspara ytterligare inom projektets räkning, men har kommit fram till att inga andra vattensparåtgärder skulle ge betydande effekt, varför delåtgärden kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.4.11 Solceller En förstudie för solceller har genomförts. Troligtvis kommer solcellerna att placeras på söderfasad för att få en god effekt och verkningsgrad samt bästa förutsättningar för 13 (40)
konstruktionen. Dessutom kommer solcellerna vid placering på fasad att vara synliga för brukare samt förbipasserande, vilket är önskvärt. Projektering av solceller har påbörjats. Projekteringsmöten och platsbesök har ägt rum under hösten. Bygglov är sökt och besked väntas i början av 2013. 3.4.12 Avfallshantering Utredning och diskussion med hyresgäst har skett runt sophantering och miljöhus inom fastigheten. Det kan finnas svårigheter att införa detta på grund av att ishallen är uppsamlingsplats även för sopor från andra från andra anläggningar. Delåtgärden avvaktar besked från Fritidsförvaltningen kring hantering av avfall. 3.4.13 Gröna åtgärder Delåtgärden knyts till 3.4.3 och 3.4.4 vad gäller grönt tak, då en förstudie för luftslussen undersöker möjligheten att integrera ett grönt tak. 120 m² gröna väggar med 12 LED-armaturer och fågelholkar har monterats under hösten på ishallens norra gavel. Delåtgärden har besiktats av intern markförvaltare. Växterna till den gröna väggen har utsatts för vandalisering och omplantering ska ske. Det pågår en diskussion om att anlita Drömmarnas Hus att sköta omplanteringen tillsammans med en närbelägen skola för att öka känslan av lokalt ägande och minska risken för vandalisering. Ett stängsel har bytts ut mot träd på ishallens norra sida. Till vänster fågelholkar monterade på väggen. Till höger installationen som ska stödja den gröna väggen (3.4.13). Till höger har även ett stängsel ersatts av en trädrad (3.4.14). 3.4.14 PARK-ering Delåtgärden knyts ihop med 3.4.16. Staketet längs norrgaveln har tagits bort och ersatts med en trädrad. Valda trädarter är bland annat fågelbär och oxel vilka har en riklig fruktsättning som gynnar fågellivet. Fågelholkarna är uppsatta i anslutning till dessa träd. Borttagningen av staketet förstärker kopplingen till intilliggande park och ger ett mer välkomnande intryck. Ritningar är framtagna för återstående del av delåtgärden. Kostnaden för utbyte av markbeläggning mot genomsläppligt material överstiger budget och en analys pågår kring alternativa lösningar. 14 (40)
3.4.15 Recirkulation av smältvatten Det finns idag ingen smältgrop utan isskrapet läggs direkt på marken där det får smälta i den takt som utomhustemperaturen tillåter. Delåtgärden hade inneburit att bygga en smältgrop med tillhörande sluss för recirkulation av smältvattnet. Efter att projektet beviljades har en liknande åtgärd genomförts på en annan ishall och kostnaden uppgick till 3 msek, vilket inte är kostnadseffektivt ur energisynpunkt och ej heller ekonomiskt försvarbart. Delåtgärden kommer därför att utgå och ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.4.16 Öppen dagvattenhantering Delåtgärden knyts ihop med 3.4.16. Planering pågår för åtgärden och knyts till parkeringslösningen. 3.4.17 Åtgärder som genomförs utan bidrag 3.4.17.1 Energisnåla vitvaror Delåtgärden genomförs ej. I hyresavtalet med kunden anges att det är kunden som ska tillhandahålla t.ex. tvättmaskiner och torkskåp/tumlare. Genomförandet av delåtgärden skulle med stor sannolikhet innebära krav på nya maskiner från övriga hyresgäster som har liknade avtalskonstruktion. 3.5 KlimatSMART Matcentrum Alla delåtgärder är igång och fungerar bra. Åtgärden bidrar starkt till implementeringen av Malmö stads Policy för hållbar utveckling och mat. De nystartade odlingarna har skapat nya gemenskaper bland de boende och även stärkt kunskapen om odling samt känslan för grannskapet. Alla genomförda utbildningsinsatser har mycket påtagligt ökat kunskapen om hållbar utveckling och mat hos Malmö stads matlagningspersonal. Detta har resulterat i klimatsmartare menyer och ökade inköp av ekologiska livsmedel. Nya sektorsövergripande nätverk för att hantera stadsodlingsfrågor har etablerats. Gemenskapsodlingar vid Föräldrakommunikatörerna och Yalla trappan. 3.5.1 KlimatSMART Matcentrum Ett samarbetsavtal ingicks i mars med Drömmarnas Hus om projektering och uppbyggnad av ett KlimatSMART Matcentrum. Projektering av dess beståndsdelar, pedagogisk skogsträdgård, utekök och uteklassrum pågick under året och spaden sattes i marken för de första byggarbetena under sen höst 2011. Redan nu fungerar trädgården vid Drömmarnas 15 (40)
Hus som en mötesplats som samlade över 1 500 personer 2011, mestadels barn, i olika aktiviteter. Utbildningsinsatser inom åtgärden pågick med full styrka under året. Utbildningar och andra aktiviteter motsvarande ca 500 persondagar har genomförts. Huvudsaklig målgrupp har varit kockar inom förskolan samt kostombud inom LSS (Lagen om Särskilt Stöd för funktionshindrade) och äldrevården. Utbildningarnas innehåll har varit olika aspekter av klimatsmart matlagning. Andelen ekologiska livsmedel som köps in till stadsdelen och staden ökar stadigt. En av förskolorna i Rosengård hade högst andel ekologiskt av alla förskolor, 77 procent, och uppmärksammades för detta. Klimateffekten av Malmö stads livsmedelsinköp 2012 kommer att beräknas, men dessa beräkningar kommer inte att vara klara förrän till sommaren 2013. 3.5.2 Odlingsåtgärder Upphandlingen av stadsodlingstjänster resulterade i att en entreprenör, studieförbundet Ibn Rushd, ansvarar för att genomföra odlingsåtgärderna. De har i sin tur anlitat den ekonomiska föreningen Odla i Sta n. Ett tiotal föreningar och organisationer samt två skolor och två fritidshem har under året varit engagerade i olika odlingsåtgärder, vilket resulterat i ett femtontal nya odlingsytor om sammanlagt ca 800 m 2 utspridda i stadsdelen. Sammanlagt har ca 150 personer regelbundet varit engagerade i olika odlingsaktiviteter. 3.6 Värner Rydénskolan Målet med åtgärden är att nå maximal energieffektivisering, så att skolan blir en demonstrationsanläggning för ekologisk renovering av skolor. Detta innebär att de delåtgärder som genomförs måste ha en kostnadseffektivitet så att de är attraktiva att reproducera på andra skolor. Under 2011 och 2012 har tekniska undersökningar gjorts av Värner Rydénskolan, vilket har lett till ett behov av att göra förändringar i projektet som berör ett flertal delåtgärder (se även nedan). En samlad avvikelserapport kommer därför att skickas in under april månad 2013. Beskrivning av Värner Rydénskolan Värner Rydénskolan ligger i delområdet Törnrosen i Rosengård. Den består av tre skolor, en F-3, en 4-6 skola och en 7-9 skola. På varje skola finns en rektor och en biträdande rektor. Verksamhetsförändringar planeras för skolorna i Rosengård, bl. a. med Lärande hela dagen, där skolorna öppnas upp för annan verksamhet, vilket kommer att inverka på de planerade åtgärderna i varierande utsträckning. Ombyggnads- och omflyttningsplaner på skolor i Rosengård har påverkat möjligheten att utföra delåtgärder på Värner Rydénskolan. Slutgiltiga beskedet kom under hösten 2012, vilket innebär att ombyggnad startar i mars 2013 och slutförs innan skolstarten, hösterminen samma år. Samordningsmöte har hållits kring de olika projekten som pågår på Värner Rydénskolan. Deltog gjorde representanter från HS Rosengård, Gröna skolgårdar samt arkitekt, landskapsarkitekt och samordnare i omflyttningen av skolor i Rosengård. 16 (40)
Situationsplan Värner Rydénskolan. Bokstavsbeteckningarna används i lägesrapporten för de olika delåtgärderna. 3.6.1 Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning Värner Rydénskolan består av sju huskroppar. En inventering och åtgärdssammanställning för skolans ventilations- och värmesystem gjordes under 2011. Den visade att värmeåtervinning installerats på sex av tretton aggregat innan projektets start. Utredning pågår kring vilka kostnadseffektiva åtgärder som går att genomföra med befintlig budget. Delåtgärden kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.6.2 Automatisk väderprognosstyrning Väderprognosstyrning var aktuell när ansökan till Delegationen för hållbara städer skrevs. Efter detta har metoden testats vid 15 anläggningar och resultatet har inte varit tillfredsställande. Dessutom har den tekniska undersökningen av skolan konstaterat att den befintliga styrutrustningen är för gammal för att hantera installation av väderprognosstyrning utan att byta hela styrutrustningen. Det senare låter sig inte göras av kostnadsskäl. Delåtgärden kommer därför att ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.6.3 Behovsstyrd belysning Behovsstyrd belysning är installerad i tre byggnader: Hus E - nya behovsstyrda armaturer i korridorer. Hus C - nya behovsstyrda armaturer i hela huset. Hus F - nya behovsstyrda armaturer i entré, dusch- och omklädning. I korridorerna är flytande närvarostyrning installerad, och alla nya armaturer har energisnåla lampor. 17 (40)
3.6.4 Tätning och isolering Byggnadsteknisk energibesiktning är utförd av konsult. Energirapporten fungerar som underlag och är behjälplig vid prioriteringar för åtgärden Tätning och isolering. Det beslutades att tilläggsisolering av taket på byggnad B i samband med uppförande av solceller på samma byggnad var den lämpligaste åtgärden. Projektering som omfattar delåtgärderna Tätning och isolering och Solceller är påbörjad och färdigställs under januari 2013. Men i samband med denna projektering framkom det att byggnad B redan var tilläggsisolerad på taket. Under 2013 utförs istället tilläggsisolering av tak på byggnad E och F. 2014 planeras ytterligare två byggnader, A och C, att tilläggsisoleras. Delåtgärden blir billigare än budgeterat och kommer att ingå i den kommande avvikelserapporten. Byggnad B 3.6.5 Utbildningsinsatser Kurs har genomförts för teknisk förvaltare i planering och hantering av KNX för optimal drift och styrning av fastighetens tekniska installationer. 3.6.6 Vattenbesparing Delåtgärden vattenbesparing utfördes sommaren 2010, innan projektstart. Hela skolan har försetts med snålspolande munstycken på kranar och duschar. Ett möte hölls med Oras kring kranar/armaturer för att utreda om det finns ytterligare smarta vattenbesparingsåtgärder att utföra på både skolan och ishallen. Serviceförvaltningens sakkunnige har vidare undersökt möjligheten att vattenspara ytterligare inom projektets räkning, men har kommit fram till att inga andra vattensparåtgärder skulle ge betydande effekt. Delåtgärden kommer därför att utgå och ingå i den kommande avvikelserapporten. 3.6.7 Solceller Förstudie för solceller är utförd, där man bland annat har tittat på möjliga placeringar på tak och ovan fönster. Projektering påbörjades under hösten och färdigställs januari 2013. Se även punkten Tätning och isolering. 18 (40)
3.6.8 Avfallshantering Placering av miljöhuset Lärkan planerades tillsammans med verksamheten. Det placerades på befintlig parkeringsplats, där det tar fyra parkeringsplatser i anspråk. Bygglov blev godkänt under våren och byggstart var 1 oktober. Slutbesiktning skedde strax innan jul, med undantag av det gröna taket som kommer att levereras då temperaturen tillåter. Efterbesiktning kommer att utföras då sedumtaket är på plats. Inventering av klassrum gjordes och beslut fattades om antal och typ av fraktioner för sopsortering i klassrum och allmänna utrymmen. Verksamheten önskar sortera papper, plast, metall och brännbart i klassrummen med tillägg av matavfall i de allmänna utrymmena. Sorteringskärl inomhus för hela skolan har beställts och levererats. Miljöhuset Lärkan 3.6.9 Gröna åtgärder Gröna skolgårdar erbjuder ett helhetskoncept för odling på skolor, som inkluderar inspirationsresor samt delaktighet i planering och utförande. Vid möte med verksamheten och Gröna skolgårdar beslutades att Värner Rydénskolan ska delta. Diskussioner fördes kring upplägg, inspirationsresor, delaktighet och utformning av skolgården. Den idag i huvudsak hårdgjorda skolgården vid Värner Rydén skolan Innan årsskiftet 2012-2013 märktes ett avtagande intresse från verksamheten att delta i Gröna skolgårdar. Skolverksamheten i Malmö är mitt inne i en omfattande omorganisation där skolorna ska flyttas från stadsdelsförvaltningarna till centrala förvaltningar. Dessutom 19 (40)
sker förändringar i verksamheten på Rosengårds skolor vilket föranleder ombyggnationer och verksamhetsförändringar. Bedömningen är att verksamheten inte mäktar med att även delta i Gröna skolgårdar. En analys av alternativa lösningar pågår och beslut fattas i inledningen av 2013. En möjlig lösning är att delåtgärden genomförs av Serviceförvaltningen, men då med lägre grad av delaktighet från verksamheten. En utredning har gjorts om lämpligheten att lägga grönt tak på byggnad H, avseende konstruktion. Byggnaden ansågs som lämplig för grönt tak då den har lutande tak vilket är synligt från flera väderstreck och framförallt från marken. Konsultberäkningarna visade att den tänkta byggnaden H inte klarar lasten av ett grönt tak utan förstärkningar. Vidare konsultberäkningar visade att sex av de sju byggnaderna på fastigheten inte går att belasta ytterligare utan förstärkningar. En byggnad återstår att utreda. Sammanlagt 200 m² gröna väggar monterades under oktober och november på hus F:s västra sida, hus E:s fläktrum och en mindre del på hus B:s östra och södra gavel. På hus B sattes ett antal fjärils- och insektsholkar upp och fem fjärilsbuskar (buddleja) planterades nedanför. Färdigställande och besiktning av gröna väggar, fjärilsbuskar samt djurbon utfördes i december. 3.6.10 Miljöpedagogik Inga aktiviteter har genomförts under 2012. 3.6.11 Demoklassrum Ett klassrum färdigställdes till demoklassrum i början av 2012. Det fick nya ytskikt, nya möbler, framhävning av energianvändningen och smart styrning av belysning, el, vatten, värme och ventilation. Det första året var demoklassrummet bokningsbart av alla klasser på Värner Rydénskolan och Serviceförvaltningen har haft möjlighet att visa upp klassrummet vid ett flertal tillfällen. Fotograf Ewa Levau har fotograferat demoklassrummet med barn i. Fotografierna kommer att kunna användas i publiceringar av olika slag för information om delåtgärden. Se exempel nedan. 20 (40)
Foto: Ewa Levau Foto: Ewa Levau Under året har mer än 170 personer besökt demoklassrummet, alla har fått presentationer av de tekniska installationerna. Exempel på besök: Kommunteknik och Teknikutveckling inom Malmö stad, som är extra intresserade av tekniken, då den kan komma att installeras i andra fastigheter framöver. Åtgärdsägare i HS Verksamheten på skolan, både rektorer och lärare, har fått en genomgång av hur klassrummet kan användas. Tjugofyra politiker från Tekniska nämnden i Botkyrka besökte demoklassrummet och fick en presentation av Serviceförvaltningens åtgärder i HS Rosengård, inklusive demoklassrummet, samt hur Serviceförvaltningen arbetar med energieffektivisering och förnybar energi. 3.6.12 Åtgärder som genomförs utan bidrag 3.6.12.1 Energisnåla vitvaror Vid en undersökning av befintliga vitvaror konstaterades att dessa är i nyskick, varför delåtgärden utgår. 3.7 Hållbara resor 3.7.1 Rosengårds station Rosengårds station ska användas som en station i den så kallade Malmöringen, där Citytunneln och kontinentalbanan ger möjlighet till effektiv miljövänlig kollektivtrafik mellan sju stationer i Malmö. Åtgärden är försenad då en dispens för att köra persontrafik längs 21 (40)
kontinentalbanan upphörde i och med Citytunnelns färdigställande. Åtgärden måste därför avvakta beslut från Trafikverket om möjlighet att köra persontrafik längs kontinentalbanan. Efter ett sådant beslut bedöms 18 månader vara tillräckligt för färdigställande av stationen. Ett förfrågningsunderlag har tagits fram under tiden. Då Trafikverkets beslut dröjt finns risk för att stationen inte hinner färdigställas inom projekttiden. Projektledningen kommer att kontakta Boverket för en dialog kring detta så snart mer information om tidsplanen finns att tillgå. 3.7.2 Bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan Åtgärden syftar till att öka framkomligheten för kollektivtrafiken, vilket bidrar till en attraktivare kollektivtrafik och därmed överflyttning av bilresor till kollektivtrafikresor. Det görs genom att öka bussarnas kapacitet och attraktivitet, genom effektivare bussar, busskörfält och prioritering av buss vid trafiksignaler vilket ökar bussarnas medelhastighet. För att kunna öka kollektivtrafikens medelhastighet är mittförlagda busskörfält i centrala delar att föredra, då konflikter med övrig trafik minimeras (tex lastning/lossning, parkering, sophantering etc). Mittförlagda busskörfält medför att även hållplatserna måste vara mittförlagda och att en större ombyggnad krävs. Förstudie är klar och godkänd av styrgruppen i november 2012. Projektet är presenterat på VTI-dagarna och Kollektivtrafikseminariet i Göteborg under 2012. Internt har tjänstemän och politiker i berörda förvaltningar informerats. Tekniska nämnden beslutade 12 december 2012 att godkänna förslag till superbusskonceptet på sträckan mellan Stenkällan och Västra Hamnen. Följande insatser genomförs inom ramen för HS Rosengård: Införande av kollektivkörfält längs Amiralsgatan mellan Studentgatan och Rosengård, öster om korsningen Amiralsgatan/Scheelegatan/Västra Kattarpsvägen, samt i och med detta bygga nya mittförlagda hållplatser vid Folkets park, Nobeltorget och Annelund, som ersätter hållplatserna Vitemöllegången och Annelund. Införande av kollektivtrafiksignal i signalreglerade korsningar: Amiralsgatan/Östra Farmvägen/Norra Gränbergsgatan och Amiralsgatan/Nobelvägen. Förstärkning av underliggande asfaltslager i det separerade busskörfältet på delen Studentgatan-Frölichsväg samt läggning av rödslammad cementstabiliserad asfalt. På samma sträcka förstärks sidoytorna där övrig trafik kör. Befintliga kollektivkörfält på superbussträckan beläggs med rödslammad cementstabiliserad asfalt samt att det utförs förstärkningar i underliggande asfaltlager vid behov. Följande insatser genomförs utan bidrag från Delegationen för hållbara städer, men är en förutsättning för projektets genomförande: Införande av kollektivtrafiksignal i signalreglerade korsningar: Amiralsgatan/Scheelegatan/Västra Kattarpsvägen, Amiralsgatan/Lantmannagatan, Amiralsgatan/Norra Parkggatan(GC_överfart), och Amiralsgatan/Bergsgatan i riktning mot Centrum. Införande av prioritering för kollektivtrafik i signalreglerade korsningen Amiralsgatan/Spångatan/S:t Knuts väg. Förbud införs mot Vänstersvängstrafik från Amiralsgatan in på Henrik Smithsgatan och Falsterbogatan(österifrån). Genomförande av trafiksäkerhetsåtgärder vid övergångställena Karlskronaplan och Falsterbogatan. 22 (40)
Övergångsställe vid Henrik Smithsgatan ersätts av en gångpassage med en bredare mittrefug. Schematisk illustration av de åtgärder som beslutats av Tekniska nämnden. Rött markerar de platser där insatser genomförs som ingår i projektet och vitt insatser som finansieras utanför projektet. Utöver detta sker även insatser på hållplatser längs den vita delen av sträckningen. Då kalkylerad kostnad överskrids ska finansieringen av projektet beslutas av Kommunstyrelsen, vilket sker den 16 januari 2013. Upphandling av detaljprojektering ska genomföras i januari 2013 och vara klar i juni 2013. Därefter upphandlas entreprenad som kommer att pågå mellan september 2013 och maj 2014. Införande av superbusskonceptet mellan Rosengård och centrala delar av Malmö är planerad till juni 2014. 3.7.3 E-mobility kollektivtrafik I ansökan ingår inköp av en elhybridbuss. Den avsiktsförklaring som tecknats mellan Tekniska nämnden och Skånetrafiken innebär att alla bussar (ca 15) som trafikerar linje 5 ska vara elhybrider eller på annat sätt drivas av miljövänligt bränsle. Det ger en betydligt högre effekt på utsläppen av växthusgaser än vad som angetts i ansökan. 3.8 Hyreslägenheter Herrgården I slutet av 2012 (28 december) köpte Victoria Park beståndet i Herrgården från Bostads AB Gröningen. En dialog har inletts med den nya ägaren om genomförandet av åtgärden samt om annan områdesutveckling kopplat till fastighetsbeståndet. 3.8.5 Utbildning Utformningen och pedagogiken i utbildningen är inte klar men kommer bli en viktig faktor i projektet. Se även under 3.8.6. 23 (40)
3.8.6 Displayer Avtal har tecknats med Rörmontören Syd för installation av vattenmätare i 160 lägenheter. I det avtalet ingår också utbildning till 320 lägenheter. Datum för installationen är inte fastställt men målet är att det ska ske under 2013. 3.9 Cleantech 3.9.1 Testbed Testbed syftar till att använda Malmö som en försöksyta för intressant miljöteknik och cleantechlösningar undersöks inom ramen för respektive åtgärd. Malmö Cleantech City ska genomföra testbed-events för aktörer inom HS Rosengård. Under 2012 har verksamheten utvärderats och de har även haft stor personalomsättning. Det har lett till att samarbetet inte skett i önskvärd utsträckning, men en förnyad dialog upptas i början av 2013 för att undersöka hur Malmö Cleantech City kan stärka åtgärden. 3.9.2 Marknadsföring Intresset från omvärlden är fortsatt stort. Nio studiebesök har tagits emot av projektledningen med över 100 deltagare och ytterligare studiebesök tas emot av respektive åtgärdsägare. HSB BRF Hilda har även anlitat en av stadens professionella guider för att hantera studiebesöken. Rosengårdsstråket och Hållbara Hilda har ofta varit besökspunkter, men även stadsdelens planerade utveckling över tid har rönt stort intresse. Förutom tekniska lösningar, har helhetsperspektivet på hållbar utveckling och hur delaktighetsprocesser har använts kopplat till de fysiska investeringarna varit viktiga diskussionsämnen. Projektet har även presenterats vid ett antal seminarier, med GreenBuild i San Francisco och World Urban Forum i Neapel som highlights. Dessa genomfördes efter inbjudan av Exportrådet och Delegationen för hållbara städer. Projektledningen har presenterat projektet vid 18 tillfällen för drygt 1 300 åhörare. Vid flera av dessa har även Bygga-Om-dialogen kortfattat presenterats, vilket är ett av planeringsprojekten som finansieras av Delegationen för hållbara städer. Produktion av faktablad för respektive åtgärd har påbörjats, med syfte att på ett enkelt sätt informera om vilka företag som levererat produkter och tjänster till de olika åtgärderna. Här sker ingen bedömning av vilka lösningar som är bättre än andra, men de erbjuder läsaren ett sätt att få kontakt med de aktuella företagen. Satsningarna i Rosengård märks även genom att investerare visar intresse för exploatering i stadsdelen. Detaljplanearbete har inletts för en förtätning med verksamheter och bostäder i nordöstra Rosengård samt för MKB:s Culture Casbah som vann priset Best Futura Project på MIPIM 2013. En förförstudie har inletts för en möjlig omvandling av Amiralsgatan till en tät stadsgata med verksamheter och folkliv. 3.9.3 Näringslivsdialog Ett möte har genomförts med 30 deltagare från Malmö stad, näringslivet, lärosäten och Svenska Naturskyddsföreningen för att: Utifrån systemlösningar, styrmedel och ekonomiska modeller identifiera viktiga system för den framtida klimatsmarta staden; Identifiera utmaningar, möjligheter och synergieffekter; Identifiera frågor som kräver fördjupning och 24 (40)
ytterligare utredning; Diskutera systemavgränsningar och kopplingar lokalt, regionalt och globalt. En intern dialog kommer att föras under våren 2013 kring hur detta ska tas vidare. 3.9.4 Expo 2014 är 100-årsjubileet för den stora Baltiska utställningen i Malmö. Inför 2014 pågår därför en diskussion kring hur stadens utveckling kan visas upp. En viktig aspekt är det hållbarhetsarbete som pågår och som varit en motor i stadens utveckling de senaste 20 åren. Om möjligt kommer Expo att knytas samman med övriga planer i staden för att få bästa möjliga utväxling. 3.10 Projektsamordning, information, uppföljning 3.10.1 Programsamordning Lena Eriksson, miljöförvaltningen, är övergripande ansvarig för programmet och Åsa Gonner, miljöförvaltningen, ansvarar för ekonomisk administration. En grupp bestående av Lena Eriksson, Moa Björnson (processledare) och Malin Sarvik (kommunikatör), samtliga miljöförvaltningen, har avstämningar en gång per vecka. En projektassistent har anställts på deltid i projektet för att avlasta projektledningen. En större grupp från miljöförvaltningen och Rosengårds stadsdelsförvaltning, som arbetar med åtgärder inom HS Rosengård, genomför planeringsdagar två gånger per år. Avstämning sker vid behov med en förvaltningsövergripande direktörsgrupp. Programsamordningen har regelbundna avstämningar med Rosengård stadsdelsförvaltnings utvecklingsavdelning, vilken bland annat koordinerar Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Herrgården. Syftet är att uppdatera varandra och identifiera synergieffekter som kan stärka programmets genomförande såväl som utvecklingsavdelningens arbete. Vissa justeringar i spridning och delning av information inom programmet har skett under året. En obligatorisk årlig träff kompletteras med mindre mingel och studiebesök. Ett nyhetsbrev skickas ut två gånger per år (start januari 2013). På PB works finns tillgång till relevanta dokument och på Dropbox finns programmets bildbank. Förhoppningen är att dessa åtgärder i kombination ska bidra till att åtgärdsägare och andra berörda känner sig uppdaterade och informerade om programmet. De olika åtgärderna har i sin tur sin egen projektorganisation, där miljöförvaltningens projektledning vid behov deltar i styr- och projektgrupper. WSP ansvarar för samordning av uppföljning och utvärdering av programmet (se 3.10.5). 3.10.2 Administration Se ovan. 3.10.3 Processledning Under 2012 har dialogprocesser genomförts inom valda åtgärder. De syftar till att stärka kopplingen mellan de fysiska investeringarna och medborgares, föreningars och övriga intressenters idéer. Arbetet har utgått från de enskilda åtgärderna och miljöförvaltningen har bidragit med processledningskompetens. 25 (40)