Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som ej har erhållit strålbehandling
Information för dig som ej erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att göra en bröstrekonstruktion efter bröstcancer. Inledning Vid en bröstrekonstruktion försöker man efter dina förutsättningar bygga upp ett så liksidigt bröst som möjligt. Ibland är förutsättningarna för att uppnå ett fint resultat bättre, ibland sämre. Dock måste man vara medveten om att man aldrig fullt ut kan återskapa ett friskt brösts utseende. Det slutgiltiga resultatet beror förutom på kirurgin, även på vävnadskvaliteten som finns efter bröstborttagandet, dina läkningsförhållanden som tendens till kraftigare ärrläkning runt bröstimplantat, kraftigare ärrläkning i vävnaden och tendens till bredare ärr. Därför får man ibland acceptera ett kosmetiskt sämre resultat. Ett sådant resultat kan exempelvis vara att full symmetri inte uppnås, att det förekommer ojämnheter eller att det finns tunnare/stramare hudområden på det rekonstruerade bröstet. Målet med en bröstrekonstruktion är att skapa ett nytt bröst Det finns risker med varje typ av rekonstruktionsmetod som man måste känna till innan man beslutar sig för operation. Nedan följer en beskrivning av respektive rekonstruktionsmetod. Det finns ingen metod som är lämplig för alla utan man väljer den som är bäst utifrån dina förutsättningar. Bröstrekonstruktionsmetoder Rekonstruktion med bröstimplantat/expanderprotes Rekonstruktion med implantat och killambå (lateral thoracordosal killambå) Rekonstruktion med kroppsegen vävnad: vävnad från ryggen + ev implantat (latissimus dorsi lambå) Rekonstruktion med kroppsegen vävnad från buken (DIEP). Patienter som inte strålbehandlats genomgår bröstrekonstruktion med implantat alternativt killambå. Om man är strålbehandlad förordar vi rekonstruktion med kroppsegen vävnad. Detta innebär en större operation som vid hög ålder eller sjukdom kan vara olämplig. Undantagsvis kan man då välja att genomföra en protesrekonstruktion med expander eller killambå. Vårt mål är att du i möjligaste mån ska träffa samma läkare under din rekonstruktion. 2
Risker och komplikationer Eftersom vårt mål är att minska risken för komplikationer kräver vi absolut rökstopp innan du sätts upp på väntelista inför operation! Av samma skäl erbjuds du inte rekonstruktion om du har BMI över 30. All kirurgi orsakar ärr och ärrets utseende kan vara svårt att förutse. Normalt är ärren först röda och fasta. Efterhand blir de mjuka och bleknar. I enstaka fall läker huden med tjocka, breda ärr. Blödning Risken för blödning är störst det första dygnet. I enstaka fall kan man behöva operera för att stoppa en blödning. Infektion En infekterad protes måste avlägsnas och infektionen behandlas med antibiotika. Infektionen får läka ut innan rekonstruktionen påbörjas igen. Fördröjd sårläkning Man kan drabbas av sårglipor eller att såret spricker upp. Dålig vävnadscirkulation/vävnadsnekros En del av den förflyttade vävnaden kan gå förlorad på grund av sämre blodtillförsel. Detta medför nya korrigerande operationer för att nå slutmålet. Serom Sårvätska kan ansamlas i såret vilket gör att det blir svullet och känns spänt. Detta tar kroppen vanligtvis hand om själv, i undantagsfall får man tappa ut den. Blodpropp Vid all kirurgi finns risk att drabbas av blodpropp i exempelvis ben och lunga, även om risken är liten. Känselbortfall och ärr Det är vanligt med känselbortfall i det rekonstruerade bröstet. Beroende på personens läkningsförmåga kan ärren få olika utseende. Oregelbundenhet i huden Det kan uppstå oregelbundenhet/ojämnhet i huden eller i underhudsfettet. 3
Kapselkontraktur Den vanligaste komplikationen är kapselkontraktur och innebär att den naturligt förekommande bindvävskapseln runt protesen blir stramare hos vissa patienter. Bröstet känns då fastare och ibland kan även bröstets form och protesens läge förändras. Detta är ofarligt men ibland behöver man göra en ny operation för att korrigera detta. Smärta Operationerna är ofta smärtsamma och vi använder smärtstillande tabletter av olika slag. Den värsta smärtan brukar sitta i i två till tre dagar och sedan successivt minska. Naturligtvis är detta individuellt men vårt mål är att du ska vara ordentligt smärtstillad. 4
Information för dig som ej erhållit strålbehandling. Bröstimplantat/Expanderprotes Allmänt Rekonstruktion med expanderprotes innebär att man vid operationen placerar en protes bakom stora bröstmuskeln och huden på bröstkorgen. Expanderprotesen byts sedan ut till en permanent silikonprotes i en andra operation efter ca 3-6 månader. Operationen Operationen utförs i narkos. Ibland görs också en operation på det friska bröstet för att få bysten så lika som möjligt. Det handlar då om bröstförminskning eller bröstlyft. Operationen görs i dagkirurgi eller inneliggande på vårdavdelning beroende på hur stort ingrepp som planeras. Efter operationen Under operationen lägger man in dränage i såret för att förhindra blodansamling. Detta har man oftast kvar när man åker hem och det plockas bort efter några dagar eller maximalt en vecka hos distriktssköterskan. Du bokar själv återbesök till Distriktssköterska 1 vecka efter operationen och blir sedan kallad till Plastikmottagningen 2 veckor efter operationen. I samband med operationen börjar man fylla expanderprotesen med koksaltlösning. Efter ca 3 veckor fortsätter man påfyllningen på mottagningen eller på din hemort. Detta görs en gång i veckan och på detta sätt töjer man muskeln och huden successivt och ett större bröst erhålls. Antalet påfyllningar bestäms av det friska bröstets storlek alternativt vid dubbelsidig rekonstruktion utifrån vad du och din läkare bestämt. Det gör sällan ont men det kan spänna en aning i bröstet första dagen efter påfyllningen. När bröstet har nått önskad storlek sker en utprovning av permanent silikonprotes hos din plastikkirurg och därefter följer oftast ytterligare 1-2 påfyllningar för att skapa bra förutsättningar inför nästa operation. För det mesta kan man leva som normalt under tiden behandlingen pågår. Operationen sker vanligen i dagkirurgi och tar cirka en timma om man inte väljer att operera andra bröstet vid denna operation. Sjukskrivningstiden beror på ditt arbete, men är ungefär 2-3 veckor. Vårta/vårtgård Efter ca 3-6 månader när bröstet har format sig och ärren mognat kan man göra en 5
bröstvårta, en liten operation i lokalbedövning och vid ett senare tillfälle tatueras en vårtgård. Komplikationer och risker Vid alla typer av operationer finns en risk för infektion. Tecken på eventuell infektion kan vara rodnad, svullnad runt operationsområdet och feber. Denna behandlas med antibiotika och i sällsynta fall är det nödvändigt att man måste operera ut protesen för att få infektionen att läka ut. Killambå Allmänt Denna operationsmetod innebär att man utnyttjar hudöverskott i sidan för att bygga upp en del av bröstet tillsammans med en protes. Denna rekonstruktion görs som en operation. Operationen Operationen utförs i narkos. Vid operationen skär man ut en hudflik från flanken på bröstkorgen. En silikonprotes läggs in under bröstmuskeln och den förflyttade vävnaden. Ibland görs också en operation på det friska bröstet för att få bysten så lika som möjligt. Det handlar då om bröstförminskning eller bröstlyft. Operationen görs i dagkirurgi eller inneliggande på vårdavdelning beroende på hur stort ingrepp som planeras. Efter operationen Under operationen lägger man in dränage i såret för att förhindra blodansamling. Detta har man oftast kvar när man åker hem och det plockas bort efter några dagar eller maximalt en vecka hos distriktssköterskan. Återbesök sker 1 vecka efter operationen till doktor eller bröstsjuksköterska. Efter 2 veckor till bröstsjuksköterska. Sjukskrivningstiden beror på ditt arbete, men är ungefär 2-3 veckor. Vårta/vårtgård Efter ca 3-6 månader när bröstet har format sig och ärren mognat kan man göra en bröstvårta, en liten operation i lokalbedövning och vid ett senare tillfälle tatueras en vårtgård. 6
Komplikationer och risker Vid alla typer av operationer finns en risk för infektion. Tecken på eventuell infektion kan vara rodnad, svullnad runt operationsområdet och feber. Denna behandlas med antibiotika och i sällsynta fall är det nödvändigt att man måste operera ut protesen för att få infektionen att läka ut. Kontaktuppgifter Har ni frågor är ni välkommen att ringa Kontaktsköterska Bröst Ann-Chatrin Edvinsson 031-342 85 68 Telefontid: Måndag, Tisdag samt Torsdag: 8:00-9:00 Operationskoordinator & Leg. sjuksköterska Susanne Johansson 031-342 23 53 Telefontid: Tisdag-Onsdag: 10:00-11:30 samt Torsdag:13:00-15:00 Tidsbokning 031-342 34 81 Telefontid: Måndag-Fredag: 8:30-10:00 samt Onsdag: 13:00-14:00 7