(O)hälsoutmaning: Norrbotten



Relevanta dokument
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Om äldre (65 och äldre)

4. Behov av hälso- och sjukvård

Hälsa på lika villkor? År 2010

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna år

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

1 HÄLSO BOKSLUT 2007

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Hälsa på lika villkor? År Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Sveriges bästa självskattade hälsa?

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december Medellivslängden i Sverige Åldersstruktur Epidemiologi

Hälsa på lika villkor?

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

DEN TIDSINSTÄLLDA BOOMEN Befolkningsutveckling, vårdkontakter och kostnader

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Patienter i specialiserad vård 2007

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Levnadsvanor för patienter med

Öppna jämförelser folkhälsa Mycket gott hälsoläge i Västerbotten men det kan bli ännu bättre

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Verksamhetsanalys 2008

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

RMPG Hälsofrämjande strategier

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Aktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium maj 2018

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2010 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

En god vård? SoS 2018

Antagen av Samverkansnämnden

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg

Landstingen och regionerna i diagram och siffror 2009 JÄMFÖRELSETAL FÖR VERKSAMHET OCH EKONOMI FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Aktuellt perspektiv I kommunerna, i länet. Seminarium maj 2019

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Landstingens ekonomi och verksamhet

Prevention och behandling vid

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Innehållsförteckning:

Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och ekonomi för hälso- och sjukvården

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor? År 2006

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson.

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Medborgarnas, beslutsfattarnas och sjukvårdens värderingar

Framtidens sjukvård. Aronsborg 27 november 2013 Göran Stiernstedt

Hälsodataregister. räddar liv och ger bättre vård

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Befolkningsinriktade hälsosamtal

Innehållsförteckning:

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Redovisning av arbetet med öppna jämförelser

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Folkhälsoenkäten 2010

Noll fetma Ett projekt inom Vinnovas program Visionsdriven hälsa

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

KOL och rökavvänjning

Transkript:

(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom på psykisk ohälsa. Var tredje ung vuxen har riskabla alkoholvanor. Ca 14% av kvinnorna röker och 25% av männen snusar. Få Norrbottningar äter den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas. Vi har mer långvariga sjukdomar och långvariga hälsoproblem än i övriga riket. Norrbotten har högre andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning (fd förtidspension) än övriga landet. Vi lever kortare än övriga riket Hälso- och sjukvårdsberedningarna 20121118/K Sandberg

Prognos: Åldersgruppernas fördelning av samtliga invånare i Norrbotten 60 Procent 0-24 25-65 65+ 50 40 30 20 10 0 2008 2010 2015 2020 2025 2030 Källa: WSP via regionala enheten

De nio största patientgrupper som varit inlagd vid sjukhus, Norrbottens läns landsting, år 2010. Antal patienter, alla åldrar. Sortering ICD-kapitel Antal patienter 5000 Exklusive graviditet, förlossning 4000 3000 2000 Cirkulationsorganens sjukdomar 1000 Andningsorganens sjukdomar 0 Psykiska sjukdomar mm Tumörer Sjukdomar i urin och könsorgan Symtom, sjukdomar som inte klassats på annan plats Skador och förgiftningar Matsmältningsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Källa: Socialstyrelsen, patientregistret

Nya fall av akut hjärtinfarkt (vård eller dödsorsak), Norrbotten i jämförelse Norrbottens placering bland län/regioner i landet räknat från minst eller bäst (1) till flest eller sämst (21) fall : 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Män 21 20 18 19 20 21 Kvinnor 19 18 17 20 15 18 Mått: Åldersstandardiserad incidens i akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare och år. Källa: Socialstyrelsen, hjärtinfarktregistret

Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Mått: dödlighet i antal per 100 000 invånare. Norrbotten och riket 250 200 150 100 50 Kvinnor Män Totalt Riket kvinnor Riket män Riket totalt 0 1997-1998 1999-2000 2001-2002 2003-2004 2005-2006 2007-2008 2009-2010 Kan åtgärdas antingen via medicinska insatser (sjukvårdsrelativa åtgärder) eller via levnadsvanor och livsstil (hälsorelaterade åtgärder). Källa: SKL, Öppna jämförelser 2011

Undvikbar slutenvård - Norrbotten i öppna jämförelser Mått: Antal personer per 100 000 invånare och år ÖJ år: 2008 2009 2010 2011 Kvinnor 1 171 1097 1 077 1167 Män 1 427 1452 1 332 1391 Totalt Inga uppgifter 1253 1 184 1259 Måttet används som indikator på hur kroniska eller mer långvariga åkommor sköts inom den öppna vården. Röd färg visar placering bland de sex län/regioner med sämsta värdena. Påverkan av organisation och länets särskilda förhållanden? (egen notering). Exempel på diagnoser: anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kärlkramp, KOL, öron/näsa infektioner, njurbäckeninflammation, blödande magsår, diarré, epileptiska krampanfall. Källa: SKL Öppna jämförelser hälso- och sjukvård

Undvikbar slutenvård efter utbildningslängd riket kvinnor mellan 35 och 79 år. Mått: Antal personer per 100 000 invånare och år Källa: SKL, Öppna jämförelser

Andel i grupper efter utbildningslängd som besökt läkare vid vårdcentral eller varit i kontakt med vården under tre månader, Norrbotten, urval 20-64 år, våren 2010. 100 80 Procent Kort: grundskola Lång: eftergymnasial utbildning 60 40 20 0 Lång Kort Lång Kort Lång Kort Lång Kort Källa: Hälsa på lika villkor? Kvinnor Män Kvinnor Män Läkarbesök vid vårdcentral * Vårdkontakt *

Andel bland rökare/icke rökare som varit på besök hos läkare vid vårdcentral, 20 64 år, Norrbotten 2010 50 Procent Rökare Icke rökare 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Källa: Hälsa på lika villkor?

Xxx kr Utgångsår 2001: Ungefär 7 000 dödsfall per år kan relateras till rökning 73.000 vårdtillfällen och 570.000 vårddagar i sluten sjukvård Hälso- och sjukvårdskostnaderna till följd av rökning beräknades till ungefär 2,2 miljarder kronor (1,6 miljarder kronor för slutenvård; 0,4 miljarder kronor för öppenvård; 0,2 miljarder för läkemedel) Källa : FHI, Rökning produktionsbordfall och sjukvårdskostnader, 2004:3

Andel med fetma bland befolkningen i Norrbotten, i åldrarna mellan 25 och 64 år från 1998-2010 1998 BMI >=30 Män Kvinnor 2003 2006 2010 1998 2003 2006 3 av 10 svåra besvär av övervikten 2010 1 av 10 svåra besvär av övervikten Procent Källa. Befolkningsundersökningar i Norrbotten 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Utvecklingen av övervikt ser inte lika ut Andel som under en 10-årsperiod utvecklat fetma bland medelålders deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar. Olika utbildningsnivåer och grad av urbanisering. Män Kvinnor Grund-- skola Gymnasium Eftergymnasial utbildning Grundskola Gymnasium Eftergymnasial utbildning Umeå 9,4 9,6 5,6 11,5 9,2 5,7 Glesbygd 11,6 13,1 9,8 12,9 10,7 9,7 Källa: Finansdepartementet; Andersson, Fransson, Kalorier kostar - en ESO-rapport om vikten av vikt 2011:3

Samhällsekonomiska kostnader i 2009 års penningvärde (miljoner kronor) av övervikt BMI över 25 (2003) Indirekta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Direkta kostnader Läkemedel 3 017 10 667 1 939 1 939 Inklude rat i vårdkostn. Övrigt Totala kostnader - 17 562 Källa: FHI, Ekonomiska beräkningar och bedömningar, 2011:20

Samhällsekonomiska kostnader i 2009 års penningvärde (miljoner kronor) alkohol, narkotika och tobak Indirekta kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Direkta kostnader Läkemedel Övrigt Totala kostnader Alkohol 3367 7422 850 1464 24 7120 20 247 Narkotika 5979 3869 385 2491 136 10463 23 332 Tobak 4880 1951 1784 457 196-9 268 Totalt 14226 13424 3019 4421 356 17583 52 847 Källa; FHI, Ekonomiska beräkningar 2011:20

Andel med långvarig sjukdom med nedsatt funktion eller arbetsförmåga) bland vuxna i regionerna/länen, 2007-2010 Norrbotten Procent Källa: FHI, kommunala basfakta 0 5 10 15 20 25 30 35 40

Beskrivning av gruppen äldre (65 år eller äldre), Norrbotten år 2010 6 av 10 tar medicin mot högt blodtryck 2 av 10 har diabetes 2-3 av 10 har svår värk i rörelseorganen 1 av tio män har svåra besvär med tinnitus 1 av 10 personer har astma 1 av 10 personer har nedsatt välbefinnande. 11 500 patienter har vårdats vid sjukhus (44 procent av samtliga) 22 100 vårdtillfällen (hälften av samtliga) Gruppen står för hälften av samtliga vårddagar vid sjukhus 5240 patienter har opererats (knappt 1500 inom rörelseorganen) 1300 patienter varit inlagd vid sjukhus efter en fallolycka. Källa: Hälsa på lika villkor? Socialstyrelsen, registerdata

Vårdade vid sjukhus på grund av fallolycka, Norrbotten 2010 65-74 år 75 år - Övriga åldrar 2009 2008 2007 2006 2005 Antal patienter 0 500 1000 1500 2000 2500 Tecken finns idag att landstingets och kommunernas förebyggande insatser börjar ge effekt. Källa: Socialstyrelsen, databas Yttre skador och förgiftningar

Samhällsekonomiska kostnader i 2009 års penningvärde (miljoner kronor) exempel fallolyckor, vägtrafik Indirekta Direkta kostnader Vägtrafikolyckor (2005) Fallolyckor äldre (2006) kostnader För tidig död Sjukfrånvaro Slutenvård Öppenvård Läkemedel Övrigt Totala kostnader 3100 6200 822 472 64 1674 12 332 4744 4744 4869 191 - - 14 548 Källa: FHI, Ekonomiska beräkningar och bedömningar, 2011:20

Nedsatt välbefinnande i åldersgrupper, Norrbotten åren 2006 och 2010 30 25 Procent Skalan upp till 30 % 20 15 10 5 0 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år 16-29 år 30-44 år 45-64 år 65-84 år Män 2010 2006 Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor?

Andel med gott välbefinnande i olika samhällsgrupper, Norrbotten, urval 20 64 år, Norrbotten, år 2010 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Procent Lång utb Kort utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Lång utb Kort utb Arbete Arbetslös Hetero HBT Män Kvinnor Källa: Hälsa på lika villkor?

Under utveckling inom landstinget: Uppföljningssystem för undvikbar slutenvård efter diagnoser som klassas inom denna kategori i Öppna jämförelser de mest sjuka äldre (multisjuka; 65 år eller äldre). Här återfinns personer som är mest sjukvårdskrävande. Ekonomiska incitament från regeringen harmonisering av sjukvården till nationella riktlinjer ger stöd vid prioriteringar och vägledning om vilka behandlingar och metoder som vården bör satsa på.

Nationella riktlinjer Exempel på områden med nationella riktlinjer: - Hjärtsjukvård Stroke Diabetes Cancer Depression/ångest Schizofreni Demens Tandvård Rörelseorganen - Sjukdomsförebyggande från 2012 Riktlinjerna täcker sjukdomar som motsvarar cirka 80 procent av sjukvårdens slutna kostnader. Kvalitetsregister som hjälpmedel: Idag finns över 70 nationella kvalitetsregister som täcker över 25 procent av sjukvårdens totala kostnader och ungefär 41 procent av kostnaderna för den somatiska slutenvården. Källa: Socialstyrelsen, lägesrapport 2011

Uppföljning Landstingsövergripande lista med vilka sjukdomstillstånd (med diagnoser) som klassas in till varje prioriteringsgrupp saknas. Akuta sjukdomstillstånd går alltid i förtur. Landstingsövergripande uppföljning av vården sker inte med utgångspunkt från prioriteringsgrupperna. (Landstingsplan) Nationella ekonomiska incitament kan påverka prioriteringar inom verksamheterna. Landstingets interna arbete med nationella riktlinjerna och kvalitetsregistren har stor potential att bidra till uppföljning mot prioriteringsgrupperna.

Fördelning av landstingets resurser? Utfall 2010 Tandvård 3% Kultur och utbildning 2% Politik 1% Trafik o regional utv 2% Övrig hälsooch sjukvård 8% Primärvård 23% Specialiserad vård 61% Källa: NLL, ekonomienheten

Fördelning av primärvårdens nettokostnader i Norrbotten år 2010 Primärvårdsansluten hemsjukvård1 4% Sjukgymnastik/ arbetsterapi 13% Barnhälsovård 3% Sluten primärvård 5% Övrig primärvård 3% Allmänläkarvård inkl. jourverksamhet 54% Mödrahälsovård 2% Sjuksköterskevård inkl. jourverksamhet 16% Total nettokostnad 1107 miljoner kr Primärvård omfattar allmänläkarvård, sjuksköterskevård, mödra- och barnhälsovård, sjukgymnastik och arbetsterapi med mera enligt definition i VI 2000. Källa: SKL, Statistik om hälso- och sjukvård 2010

Strukturjusterad hälso- och sjukvårdskostnad, Norrbotten, kronor 25 000 24 000 23 000 22 000 21 000 20 000 19 000 Totalt Riket totalt 18 000 17 000 16 000 15 000 2007 2008 2009 2010 I jämförelse med län/regioner: 2007 2008 2009 2010 20717 20585 20 994 20717 Källa: SKL, Öppna jämförelser 2011