Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-06

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-06

Västerås översiktsplan 2026 består av följande handlingar: - Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 - Hållbarhetsbedömning - Allmänna intressen - Samrådsredogörelse - Utlåtande efter utställning Kartor och dokument som hänvisas till går att fi nna under www.vasteras.se/op Västerås översiktsplan 2026 - med utblick mot 2050 Medverkande: Planarbetet har bedrivits i projektform. Företrädare för stadens förvaltningar och bolag har medverkat i projektgruppen. Arbetet har letts av en styrgrupp, vars ordförande varit Per Johansson, stadsledningskontoret. Projektledare har varit Lennart Gustafsson, stadsbyggnadskontoret. Översiktsplanen är upprättad av stadsbyggnadskontoret genom Lennart Gustafsson (projektledare), Ingrid Legrell Crona (planarkitekt), Selma Nylander (layout) och Jaroslaw Bartosiak (grafik). Hållbarhetsbedömningen är upprättad av Tyréns AB på uppdrag av Västerås stad. Illustrationer: Tobias Flygar, Studio Flygar Fotografier: Stadsbyggnadskontoret där inget annat anges.

Innehållsförteckning Förord sid 4 200 000 invånare 2050 sid 5 Utmaningar sid 9 Västerås 2026 sid 15 Västerås i regionen sid 21 Västerås tätort - staden sid 27 Serviceorter och landsbygd sid 43 Landskapsvärden och naturresurser sid 49 Genomförande sid 59 Allmänna intressen sid 63 Hållbarhetsbedömning sid 71 Planens giltighet sid 78 Bilagor 1. Kommunfullmäktiges beslut 2. Länsstyrelsens granskningsyttrande

Förord Västerås framtid berör oss alla Hur vill vi att kommunen ska se ut som vi vill bo och verka i? Hur ska den utvecklas så att alla västeråsare känner sig stolta, mår bra och är trygga? Västerås har i visionen 2026 Staden utan gränser tydligt angivit den framtida inriktningen för hur kommunen ska utvecklas. Den strategiska översiktsplanen 2026 med utblick till 2050 redovisar strategier och riktlinjer för hur vi tillsammans ska arbeta för att nå visionen och gå mot det långsiktigt hållbara Västerås. Tidsperspektivet för planens strategier och mål är långt med en horisont på 40 år. Det är trots det viktigt att redan nu påbörja arbetet med flera av planens förslag, eftersom stads- och samhällsbyggande tar och ska få ta lång tid för att ett bra resultat ska uppnås. Ett brett samarbete mellan kommunen, fastighetsägarna, byggherrarna, näringslivet, Mälardalens högskola och framför allt de boende är nödvändigt för att nå det gemensamma målet - ett attraktivt, miljövänligt och tryggt Västerås Västerås i november 2012 För styrgruppen Per Johansson Lennart Gustafsson Ingrid Legrell Crona Ordförande Projektledare Planarkitekt 4

200 000 invånare 2050 Översiktsplanen sträcker sig fram till år 2050. Den ska alltså belysa en möjlig utveckling ca 40 år framåt i tiden. En tidsperiod som ingen kan överblicka och inte heller förutse vad som kommer att hända. Vi vet dock av erfarenhet att samhällsbyggande är mycket långa processer, där tiden från de första idéerna till färdigt projekt kan vara 20-30 år beroende på komplexitet etc. Ett bra exempel är planering och genomförande på Öster Mälarstrand, som påbörjades runt 1990 och beräknas vara färdigutbyggt cirka 2020. Vad har hänt till 2026 vi blickar tillbaka Vi sitter vid det sedan många år väl etablerade Naturum vid Svartåns mynning en given succé - och tittar ut över Mälaren. En av de många turbåtarna passerar just förbi på väg till Björnön och Gäddeholm. Ja, Mälaren är verkligen ett eldorado för rekreation, friluftsliv, båtliv och turism och den förbättrade tillgängligheten till stränderna har gjort Mälaren till det självklara besöksmålet för västeråsarna. Bostadsområdena i Östra Hamnen, på Lillåudden och Öster Mälarstrand är väl inbodda och Hamntorget och Lasse Färnlöfs plats är omtyckta mötesplatser. Öster Mälarstrand utvecklades snabbt till en miljövänlig, energieffektiv och tekniskt innovativ stadsdel en riktig spjutspetsstadsdel, och är ett föredöme för all planering och byggande i Västerås. Det gamla Ångkraftverkets omvandling till ett nationellt besöksmål med upplevelsebad och energiteknikcentrum är populärt. Området kompletteras nu med verksamheter och bostäder i det gamla siloområdet. Det pågår också diskussioner om en framtida flytt av Kungsängsverket, avloppsreningsverket, vilket ger området helt nya möjligheter att utvecklas. Elbafärjan utanför Lillåudden (foto: Clifford Shirley) 6

Stationsområdet har med sitt nya resecentrum och passager blivit den naturliga länken mellan City och Mälaren. Hela området sjuder av liv med sin bredd av verksamheter och inslag av bostäder. Satsningen på god arkitektur har tillfört staden flera spännande och intressanta byggnader. Stationsbyggnaden var djärv och omdiskuterad när den byggdes och är nu känd och uppmärksammad internationellt. Den utbyggda Citybanan innebär att vi kan åka till Stockholm på 38 minuter och det har fått till följd att arbetspendling och resandet med tåg ökat kraftigt. Omvandlingen av Ängsgärdet Kungsängenområdet har påbörjats efter beslutet om att bussdepån ska flyttas. Nya bostäder i centrala lägen, blandade med både kontor, serviceföretag och handel, ska byggas. Satsningen på City som allas mötesplats lyckades över förväntan. När vi uppmärksammades och utsågs till Årets stadskärna ökade västeråsarnas stolthet för sitt City radikalt. Handeln, restaurang- och kulturstråken blomstrar och ger liv och rörelse i City under stor del av dygnet. Den successiva kompletteringen med nya bostäder gör också att det känns tryggt och säkert att vistas i City. Västeråsarna är miljösmarta, vilket bland annat märks i att antalet cykelparkeringar ökat dramatiskt i City och vid stationen. Västerås Årets cykelstad var bara början på detta arbete. Satsningen på Smartkoll har bidragit till att ändra våra resvanor och attityder. Vi går, cyklar och åker mer kollektivt idag. Strategin att i första hand satsa på gående och cyklister har visat sig vara framgångsrik. Den första spårbundna kollektivtrafiklinjen diskuteras. De långsiktiga satsningarna i stadens Klimatprogram har verkligen fått genomslag och märks i de minskade utsläppen av växthusgaser och en mängd innovativa lösningar i vardagen. Torggatan (foto: Pia Nordlander) Vi ser med tillfredställelse att flera av våra serviceorter blomstrar. Ortsanalyserna pekade ut orternas styrkor och utvecklingsmöjligheter och det bär nu frukt. Utbyggnaden av Gäddeholm, som är känt för sina energieffektiva bostäder, har fortsatt utmed vägen genom området. Gäddeholm är med sitt mångfacetterade kulturcentrum och kulturreservat är ett nationellt besöksmål. Den nya bron över Hässlösundet knyter ihop Björnön Trådarängarna Gäddeholm till ett magnifikt frilufts- och rekreationsområde, som västeråsarna med förkärlek besöker på helgerna. Anundshög och Badelundaåsen är också nationella besöksmål, som blev mer tillgängliga när Anundshögsmotet byggdes ut vid E18. Vattenparkerna på Johannisberg och Hälla är välbesökta utflyktsmål och samtidigt väl fungerande reningsanläggningar för dagvatten. Vårt blomstrande näringsliv i världsklass är givetvis ryggraden i kommunens positiva utveckling, där teknikföretagen med sina globala nätverk, framsynthet och spetsforskning lockat till sig många nya medarbetare. Företagens goda samarbete med Mälardalens högskola har också medfört att studenterna efter avslutade studier stannar kvar. Västerås har lyckats bra med att nå upp till inriktningen i översiktsplanen från 2012 att planera för en befolkningsökning med 1 500 1 600 personer per år genom att planera och bygga attraktiva bostadsområden, skapa bra boendemiljöer och ge näringslivet nödvändiga expansionsmöjligheter. 7

Bostadssegregationen har minskat genom att det bostadssociala arbetet varit framgångsrikt. Det har blivit en bättre blandning av bostäder och verksamheter och variationen av upplåtelseformer och hustyper har ökat. Stadsdelcentra är den naturliga samlingsplatsen för föreningsliv och kulturaktiviteter. Tankarna i Vision 2026 har verkligen genomsyrat hela staden. Vad ligger framför oss till 2050? Förändrings- och utvecklingstakten kommer att gå minst lika fort i framtiden som den gjort hittills. Planeringsinriktningen är 200 000 invånare i Västerås 2050 och flera av strategierna känns fortfarande relevanta. Mälarens vatten, som fick långsiktiga miljömål redan 2012, har god miljöstatus och vattenparkerna med sitt fågelliv förstärker Västerås besöks- och mötesplatser. Våra väletablerade företag söker nya innovativa vägar och får nya företag att etablera sig här. Västeråsarna är stolta över sin stad där allt är möjligt. Jord- och skogsbruksmarken blir än mer värdefull, varför vi måste fortsätta att i första hand bygga inom Västerås tätort och i serviceorterna. Marknaden och västeråsarna kommer att efterfråga nya lösningar på energieffektiva, klimatsmarta och miljövänliga bostäder, lokaler, mötesplatser och kommunikationer. Vi fortsätter att kompletteringsbygga och kanske till och med riva bostäder för att ersätta dem med energisnåla byggnader och ibland högre. Vi bygger tätare. Vi bygger bort barriärerna genom att däcka över delar av E18 och flytta ut högspänningsledningarna utanför Västerås tätort. Kungsängsverket avloppsreningsverket flyttas till nytt läge utanför Västerås tätort och hela området kan integreras med Kokpunkten, det ombyggda silområdet, Stationsområdet och Ängsgärdet - Kungsängen med bostäder, nya besöksmål och verksamheter. En spännande stadsbyggnadsutmaning På Hälla handels- och verksamhetsområde fortsätter omvandlingen till ett modernt levande verksamhets- och bostadsområde. Gäddeholm utvecklas till en serviceort och dess attraktivitet förstärktes ytterligare när bron till Björnön blev klar. På Johannisberg kompletteras vattenparken med spektakulära bostäder längs ett kanal- och sjösystem. Pendeltågstrafiken mellan Eskilstuna och Uppsala blir en succé och resandet ökar i takt med att restiderna förkortas. Kollektivtrafiken inom Västerås tätort utvecklas med nya lösningar som t.ex. elslingor. Staden har fått sin första spårbundna kollektivtrafiklinje från Centrum till lasarettet. Bilresandet fortsätter att minska till förmån för cykelåkande och kollektivtrafikresande. Elbilen är ett allt vanligare inslag i stadsbilden. Västerås, den etablerade regionstaden, ser framtiden an med tillförsikt 8

STADEN UTAN GRÄNSER STADEN UTAN GRÄNSER Nu är vi där. Vi har nått fram till år 2026 på vår spännande resa in i framtiden. Från den första elektriska lampans sken, via innovationer, samverkan och handlingskraft till staden utan gränser. Staden där människorna känner att allt är möjligt. En stad att vara stolt över. En stad med människorna och tekniken i en framgångsrik symbios. VÄRLDSLEDANDE KUNSKAP Vårt universitet sätter en ny agenda för vetenskapens roll i samhället. Vår stabila grund av företagande och affärsmässiga framgångar attraherar och samlar kompetensen här. Vi är fortfarande ledande inom elkraft, automation, miljö- och energiteknik, men också inom många nya teknikområden. Västerås förmåga att kombinera teknisk utveckling med mänskliga behov utgör vår unika styrka. Utmaningar I visionen Västerås 2026 - Staden utan gränser, anges den framtida inriktningen för hur kommunen ska utvecklas. Målet är ett långsiktigt hållbart Västerås. Översiktsplanen beskriver hur planeringen medverkar till att visionen förverkligas och skapar förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Det innebär en rad utmaningar, där motstridiga intressen kan fi nnas och konfl ikter ska lösas. Västerås växer Planeringen ska ge förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt med 1600 personer. För att möta denna befolkningsökning behöver vi bygga i snitt 800 lägenheter per år. Det innebär att vi ska planera för minst 14 000 bostäder till 2026 liksom för de ytor som krävs för utbyggnad av arbetsplatser och service. Det krävs också att infrastrukturen, den kommunala servicen, närströvområden, parker och mötesplatser planeras samtidigt. En kommun med en växande befolkning kräver ett transportsystem som är miljöanpassat, flexibelt och framtidssäkrat. Näringslivet har höga krav på en tillförlitlig och effektiv varudistribution. VÄSTERÅS 2026 Västerås 2026 Staden utan gränser LÄS MER: Vision 2026 www.vasteras.se/op Befolkningsutveckling 1980-2010 Årtal 1980 1990 1995 2000 2005 2010 Antal kommuninvånare 117 487 119 761 123 728 126 328 131 934 137 207 Världsledande kunskap Västerås ska fortsätta att vara en livskraftig och framtidsinriktad kommun. Vi ska planera så att Västerås kan utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Vi ska ge de företag som redan finns här och nytillkomna företag möjligheter att hitta välbelägna och kreativa miljöer för att kunna utvecklas vidare. Vi ska skapa förutsättningar för Mälardalens högskola att utvecklas och samverka med övriga universitet/högskolor. Planeringen ska skapa förutsättningar för välbelägna skolor med tillgång till grönområden, som ger möjligheter till lek och lärande. Tillsammans för Västerås Planeringen ska skapa förutsättningar för ett bra vardagsliv för alla, där hänsyn tas till att barn, ungdomar och vuxna, friska och sjuka, de som bott här länge och de som är nyinflyttade har olika intressen och behov. Vi vet att andelen äldre kommer att öka, vilket innebär nya krav på tillgänglighet och service. Åldersfördelning 2009 0-19 år 20-34 år 35-64 år 65 - Kvinnor Män 24% 19% 39% 19% 50,3% 49,7% Planeringen ska skapa förutsättningar för gemenskap och social sammanhållning, för tillgänglighet, jämställdhet, trygghet och hälsa samt möjligheter till samvaro och delaktighet. Det betyder att det måste finnas trivsamma boendemiljöer, bra skolor, ett brett kulturutbud, goda kommunikationer, tillgång till fritidsaktiviteter, idrotts- och rekreationsområden, handel och annan service. 10

Planeringen ska skapa förutsättningar för möten mellan människor i vardagen, i arbetet, på fritiden, i staden och på landsbygden. Den mälarnära staden Mälaren är en unik tillgång. Vi ska planera för att Mälarens vatten, som vi idag är beroende av för dricksvattenproduktionen, är av tillräckligt bra kvalitet och skyddas från negativ påverkan på kort och lång sikt. Vi ska planera för att öka tillgängligheten till Mälaren med öar och stränder för rekreation och friluftsliv. Vi ska förbättra sambanden mellan stadens centrum och Mälaren och utveckla Mälarstranden till en plats för upplevelser och möten. Västerås i världen världen i Västerås Västerås näringsliv präglas av stora företag med omfattande internationellt agerande och ägande. Produkter och tjänster karaktäriseras av spetsteknologi i komplexa projekt och gör Västerås till en stark internationell utvecklingsarena. Planeringen ska skapa förutsättningar för fortsatt industriell utveckling. Genom att planera för attraktiva boendemiljöer, ett rikt kulturutbud och unika möjligheter till rekreation, idrott och friluftsliv skapar vi bra livsmiljöer för de som redan bor här och för de som väljer att flytta hit. Planeringen ska skapa förutsättningar för goda och hållbara kommunikationer till och inom Västerås. Handlingskraft och stolthet Västerås ska vara en kommun att vara stolt över. Centrala Västerås från Mälaren (foto: Pia Nordlander) Nytänkande ska prägla planeringen för en hållbar utveckling. Vi vågar prova nya tankar och ny teknik i planering och byggande. Naturmiljöer och deras kvaliteter har stor betydelse både för den biologiska mångfalden och för människans trivsel och upplevelser i landskapet. De historiska avtrycken av de som tidigare levt och verkat här är viktiga. Planeringen ska ta hänsyn till de unika landskapsvärden som finns i Västerås. Ett karaktäristiskt drag vid utbyggnaden av Västerås under det senaste århundradet har varit öppenhet och lyhördhet inför nya stadsbyggnads- och arkitekturideal. Planeringen ska ge förutsättningar för en god vardagsarkitektur i Västerås. 11

Västerås 2026 hållbart och klimatsmart Det övergripande målet är att Västerås ska vara en attraktiv och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar kommun där människor och människors behov står i centrum. Hållbart är något som är slitstarkt och kan användas länge. Ett hållbart samhälle är robust, flexibelt och tål de ständiga förändringar som omvärlden utsätter det för. Hållbar utveckling innebär att hushålla med våra gemensamma resurser, nu och i framtiden. Det innebär till exempel att hushålla med marken, att minska utsläppen av växthusgaser, att ta vara på de kvalitéer som finns i Västerås idag och de investeringar som är gjorda. I ett hållbart samhälle finns förutsättningar för ett bra vardagsliv, för trygghet och social samvaro och möjligheter att påverka sin livsmiljö. Planeringen ska visa hur vi uppfyller vårt åtagande för en hållbar samhällsutveckling enligt Aalborgdeklarationen. KLIMATPROGRAM 2012 Västerås stad LÄS MER: Klimatprogram 2012 www.vasteras.se/op Bilinnehav i Västerås kommun År 2011 fanns 62 343 personbilar i trafi k var biltätheten 450 bilar/ 1000 invånare hade ca 90 % av hushållen med två vuxna minst en bil hade drygt hälften av enpersonshushållen tillgång till bil ägdes 71 % av bilarna av män drevs 94 % av bilarna av fossila bränslen Aalborgdeklarationen: Kommunfullmäktige i Västerås beslutade i februari 2006 att Västerås stad skulle ansluta sig till Aalborgåtagandena. Dessa åtaganden består av tio övergripande åtaganden för hållbar stadsutveckling. Genom beslutet i kommunfullmäktige ställer sig Västerås stad även bakom Aalborgdeklarationen vars vision handlar om välmående, kreativa och hållbara städer för alla, en god livsmiljö för alla invånare samt möjlighet att delta i alla delar av livet i staden. Den stora utmaningen blir att driva utvecklingen och planeringen i riktning mot det klimatsmarta samhället. Västerås är på god väg och det pågår många aktiviteter som ska påskynda detta arbete. Klimatprogram 2012 fokuserar på åtgärder som ska minska utsläppen av växthusgaser, där energieffektivisering och övergång till förnybara energikällor är viktiga pusselbitar. Planeringen ska prioritera fotgängare, cyklister och kollektivtrafik. Målet är att flytta över resor från bil till attraktiva och hållbara alternativ. När cyklisternas och kollektivtrafikens behov sätts främst finns förutsättningar att åstadkomma den attitydförändring som leder till förändrade resmönster. En stor andel av bilresorna sker utanför Västerås tätort. För längre resor där kollektivtrafiken är ett alternativ behövs regional samverkan för att fortsätta utveckla attraktiva tåg- och bussförbindelser. Vid många av resorna utanför tätorten saknas emellertid alternativ till personbil. För att minska klimatpåverkan och uppnå de nationella målen krävs ökad användning av förnybara bränslen och ökad samordning av bilresorna. I framtidens samhälle byggs bara lågenergihus och de gamla husen omvandlas snabbt i den riktningen. Västerås är långt framme i detta arbete genom sin definition av lågenergihus, som ligger betydligt lägre än riksnormen och är del i energieffektiviseringen. Utredningen om anläggande av en solcellspark kan också vara ett steg i den riktningen. Klimatförändringen är en central fråga för framtiden, där bl.a. översvämningsrisken i Mälaren är föremål för omfattande utredningar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redovisade i februari 2012 utredningen Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Västerås är väl rustat för stigande vattennivåer i Mälaren. All byggnation är sedan slutet av 1990-talet anpassad efter en vattennivå som med god marginal överstiger den vattennivå som i genomsnitt beräknas inträffa vart 100:e år (den så kallade 100-årsnivån). Samhällsviktiga funktioner som vattenverket och kraftvärmeverket klarar ännu högre vattennivåer innan de slås ut. En utbyggnad av slussen i Stockholm kommer dessutom att minska risken för höga vattennivåer ytterligare. På längre sikt, efter år 2100, väntar fler utmaningar. Klimatförändringarna förväntas medföra att Östersjön stiger, vilket påverkar möjligheten att tappa av Mälaren. 12

Klimatförändringarna påverkar inte bara Mälarens vattennivå, utan även temperatur, nederbördsmönster och flödesvariationer. Risken för skyfall ökar. Hur detta ska hanteras innebär också nya utmaningar. Konfl ikter Växa hållbart När antalet invånare ökar behövs utrymme för nya bostäder, för utbyggnad av arbetsplatser och service, för infrastruktur, grönområden och mötesplatser. Samtidigt är målet att undvika att bygga på brukningsvärd åkermark. Fler människor ökar sannolikt också antalet bilar i staden. Att ha tillgång till bil i vardagslivet är en nödvändighet för många och en källa till frihet. Bilen är också ett stadsbyggnadsproblem. Den är utrymmeskrävande, orsakar buller, luftföroreningar, växthusgaser och olyckor. Gator binder samman områden men trafikleder skapar barriärer. Ökat rese- och transportbehov Vi ska planera så att Västerås kan utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad. Arbetsmarknadsregionens storlek ökar. Västerås är en regional knutpunkt för logistik och handel. Vårt transportsystem är en tillgång och en förutsättning för vårt samhälle som det ser ut idag. Samtidigt är det ett av de största hoten mot vår miljö och folkhälsa. Med klimatförändringarna i fokus så är det viktigare än någonsin att förutsättningarna för ett miljöanpassat resande är de bästa. Planera för social hållbarhet (foto: Clifford Shirley) Social hållbarhet handlar om möjligheten att leva ett gott socialt liv. Olika grupper i samhället har olika behov som ska tillgodoses. Skillnader finns i levnadsstandard och folkhälsa mellan olika delar av kommunen. Kvinnor och män lever i viss mån sina vardagsliv på olika sätt. Frågor som rör till exempel arbete, försörjning och utbildning kan inte lösas av den fysiska planeringen. Stadsplaneringen kan dock verka stödjande. Vi kan planera för ett varierat utbud av bostäder med olika upplåtelseformer i alla delar av kommunen, skapa utrymme för olika typer av service och 13

mötesplatser, möjliggöra fysisk aktivitet genom att planera för närbelägna grönområden och idrottsplatser samt erbjuda bra möjligheter att förflytta sig både till fots, med cykel, buss och bil. Barriärer finns dock mellan olika områden. Behov finns att enkelt och naturligt förbinda stad och land och olika stadsdelar för att om möjligt skapa möten mellan människor med olika kulturell och social bakgrund. I planeringen är det viktigt att söka kunskaper om lokala förhållanden och hur vardagslivet fungerar i kommunens olika delar. Hållbar landsbygdsutveckling Bördiga jordar har avgörande betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling. Skogen är en viktig naturresurs av stor ekologisk och ekonomisk betydelse. Skogen ger också rika möjligheter till rekreation i form av skogspromenader, svamp- och bärplockning, skidåkning med mera. Att ta mark i anspråk för bebyggelse står i konflikt med att bibehålla den brukningsvärda jordbruksmarken. Friluftslivets intressen kan komma i konflikt med kraven på rationell skogsskötsel. Människor bor på landet för att de har sin utkomst där, andra bosätter sig där för att söka en alternativ livsstil. Konflikter kan uppstå kring djurhållning och gödselhantering när nya bostäder byggs på landet. Sambanden mellan stad och land förändras. I ett hållbart samhälle blir lokalt producerade livsmedel attraktivare liksom odlingslotter i stadens omland. Närturism blir ett alternativ till långväga resor vilket ger ökade möjligheter för besöksnäringen att utvecklas. Hållbara kommunikationer mellan staden och de mindre orterna och landsbygden blir allt viktigare. Behov av tystnad Buller i tätorter är ett stort folkhälsoproblem som orsakar exempelvis sömnproblem, irritation och stress. Buller kan också orsaka hörselskador och effekter på hjärt- och kärlsystemet. De största bullerkällorna är väg- och järnvägstrafik samt flyg och industrianläggningar. De riktlinjer som finns för att skydda oss från störande buller kan leda till långa avstånd mellan t ex bostäder och gator och vägar och därmed en mer spridd bebyggelsestruktur. Detta leder i sin tur till ökat transportarbete, sämre förutsättningar för kollektivtrafik och cykling och kan motverka en långsiktigt hållbar helhetslösning. Västerås City ska vara en mötesplats för alla åldrar. Fler bostäder i centrum ger förutsättningar för ett mer levande City dygnets alla timmar. Ett ökat inslag av kultur och nöjen ökar Citys attraktivitet. Restauranger och andra nöjeslokaler innebär risk för störningar från människor och musikanläggningar. Såväl i bostadsnära grönområden som i ströv- och rekreationsområden är målet att man ska kunna uppleva lugn och ro, ostördhet och avkoppling. Skjutbanor och motorsportanläggningar är också rekreationsanläggningar, men kan komma i konflikt med närboende och önskemål om ostördhet i rekreationsområden. 14

Västerås 2026 Det övergripande målet är att Västerås ska vara attraktivt och ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbart. Samspelet mellan stad och landsbygd är viktigt. Människor och människors aktiviteter och behov står i centrum. Planeringen ska ta hänsyn till vardagslivets villkor för människor i olika livssituationer. Den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för människans behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro och stimulera till aktiviteter. Miljön ska upplevas som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Ålder, kön, utbildning, livssituation och bakgrund ger olika preferenser för vad som är viktigt för den enskilda individen. Utsläppen av växthusgaser ska minska med nära 90% per invånare till 2050 jämfört med 1990. Var och en behöver ta ansvar för sin livsstil. Samtidigt måste samhället göra noga överlagda vägval. Det ska vara tydligt och enkelt för Västeråsarna att ha hållbara levnadsvanor så att målet kan nås. Strategier för en hållbar utveckling Med utgångspunkt i målen om ett hållbart och klimatsmart Västerås har följande strategier formulerats. Strategierna ger Västerås möjlighet att växa och utvecklas samtidigt som behovet av klimatpåverkande transporter och exploatering av brukningsvärd mark begränsas. Strategierna innebär också att de värden som finns i naturen och i den byggda miljön, som är en del av Västerås identitet, tas tillvara när Västerås utvecklas. (foto: Pia Nordlander) Attraktiv regionstad Västerås fortsätter att växa och utvecklas i sin roll som attraktiv regionstad kännetecknad av mångfald. Här erbjuds västeråsare och besökare utbildning, kultur och upplevelser. Staden är centrum för näringsliv och handel och en knutpunkt för kommunikationer och logistik. Det förutsätter en breddad och fördjupad samverkan i regionen. Kreativt näringslivsklimat Västerås erbjuder miljöer för både etablerade och nya företag där idéer kan prövas och företag kan arbeta tillsammans i nätverk. Entreprenörskap och företagande ger en levande landsbygd. 16

Kulturliv ger staden karaktär Västerås har ett rikt och spännande kulturliv som vitaliserar, väcker intresse och lockar till sig kreativa människor och företag. Kulturell spets och mångfald bidrar till stadens attraktiva profi l. Bostäder för alla Västerås erbjuder trivsamma bostäder i välordnade områden. En planberedskap som är större än efterfrågan ska fi nnas. Ett varierat utbud av bostäder med olika hustyper och upplåtelseformer i olika lägen ger mångfald. Bygg staden inåt En tät stad med korta avstånd ger bra möjligheter att ta sig fram till fots och med cykel. En tät stad ger närhet till skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser. En tät och blandad stad ger mångfald. En tät och grön stad är hållbar och hälsosam. I den täta staden är det lätt att leva. City - mötesplats för alla City är alla västeråsares och besökares naturliga mötesplats och kräver ständig förändring och utveckling för att bli än mer attraktivt, vänligt och välkomnande. Tillgängligheten till City förbättras för alla. Kulturarv och utveckling i samklang Byggnader, kvarter, parker, gator och torg berättar om stadens historia. Landskapet och dess bebyggelsemiljöer berättar om landsbygdens historia. Kulturarvet är en resurs när Västerås utvecklas och förändras. Livskraftig landsbygd med starka serviceorter De mindre tätorterna i kommunen fyller en viktig roll genom att erbjuda ett basutbud av service som skola, handel, vård och omsorg samt platser för möten och aktiviteter. 17

Enkelt att gå och cykla I Västerås är det enkelt att gå och cykla till arbetet, skolan, handelsområden, rekreationsområden och andra besöksmål. Planeringen skapar förutsättningar för hållbara transporter och hållbart resande. Goda möjligheter att gå och cykla befrämjar en god hälsa. Kollektivtrafi knätet som ryggrad I Västerås är det lätt att leva utan bil. Kollektivtrafi ken är en viktig utgångspunkt för bebyggelseplaneringen såväl i staden som på landsbygden. Hushålla med naturresurserna Odlingsmark och vatten är viktiga resurser i ett långsiktigt hållbart samhälle. Odlingsmarken används för biologisk produktion och endast i undantagsfall, för att tillgodose viktiga samhällsintressen, för annan användning. Vattnet har god status för biologisk mångfald och som dricksvattenresurs. Stärk landskapsvärdena Landskapets natur- och kulturmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden och en fantastisk resurs för människorna. Planeringen tar hänsyn till och stärker de unika landskapsvärden som fi nns i Västerås. Planera med människan i centrum Planeringen ska ta hänsyn till vardagslivets villkor för människor i olika livssituationer. Den livsmiljö som Västerås erbjuder ska fungera för olika människors behov, underlätta vardagslivet, främja social samvaro, stimulera till aktiviteter. Den fysiska miljön ska upplevas som hälsosam, säker, trygg och upplevelserik. Ålder, kön, utbildning, livssituation och bakgrund ger olika preferenser för vad som är viktigt för den enskilda individen. En blandning av olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer och bebyggelse av olika ålder ger möjligheter för människor i olika åldrar och med olika bakgrund och erfarenheter att mötas. Mötesplatser och arenor där människor kan mötas för att agera och uppleva är viktiga inslag i bebyggelsemiljön. Butiker och verksamheter och inte enbart bostäder i en stadsdel eller ort gör miljön rikare på upplevelser och trevligare att vistas i. (foto: Pia Nordlander) 18

(foto: Pia Nordlander) Barn behöver bra utemiljöer som inbjuder till lek och äventyr. Det är viktigt att anpassa bebyggelsemiljön efter barnens behov och skapa miljöer som gör att barnen kan röra sig, leka och uppleva utifrån sina egna förutsättningar. Biltrafiken har medverkat till att barnens rörelsefrihet har minskat. För barnen är det viktigt att det finns ett tryggt och säkert nät av gång- och cykelvägar som leder till skolor, idrottsanläggningar mm. En god tillgänglighet för alla innebär en skyldighet att utforma den fysiska miljön så att personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Såväl bostäder som offentliga byggnader och lokaler ska utformas så att de kan nås och användas av alla. En trygg och trivsam närmiljö är en viktig grund för välbefinnande och hälsa och ger människor möjlighet att växa och ha inflytande över sitt eget liv. Känsla av trygghet eller otrygghet är beroende av en mängd olika faktorer. Många är av den karaktären att de hanteras på annat sätt än inom ramen för den fysiska planeringen. Levande, överblickbara och befolkade stadsmiljöer ger goda förutsättningar för trygghet. (foto: Pia Nordlander) 19

Arbeta vidare med: - Vidareutveckling av hållbarhetsfyran Vistelse i parker och naturområden har stor betydelse för vårt välbefinnande. Det medverkar till att motverka stress, öka kreativitet och inlärningsförmåga och ger bättre kondition och immunförsvar. Även den passiva naturupplevelsen, att från sin bostad se ut över grönskande träd och glittrande vatten och lyssna till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Hållbarhetsfyran Hållbarhetsfyran är stadsbyggnadskontorets analysverktyg för att bedöma om nya detaljplaner medverkar till en utveckling i riktning mot ökad social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Riktningsanalysen ska följa arbetet med detaljplanen och redovisas i planhandlingen. (foto: Lisa Loord) Vi kan planera för ökad fysisk aktivitet genom att skapa förutsättningar att röra sig i vardagen, för rekreation och friluftsliv. Dit hör att prioritera gångoch cykelvägar och att erbjuda god tillgång till olika typer av grönområden och platser för lek och idrott. Gående och cyklister på gemensamma gång- och cykelvägar kan ibland ge upphov till konflikter och otrygghet. Separata gång- och cykelbanor är särskilt viktigt där trafiken är livlig och cyklisternas hastighet hög. Kvinnors och mäns vardag ser ofta olika ut. Män kör oftare bil, kvinnor åker oftare buss eller går till fots. Cyklande är mer jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor upplever oftare än män otrygghet i utomhusmiljön. Studier har visat att kvinnor inte deltar i stadsplaneringen på samma villkor som män. Ett sätt att arbeta med dessa frågor kan vara att förbättra samrådsprocesserna i planeringen. Ett bra vardagsliv handlar framför allt om möjligheter att påverka sin egen miljö, sitt bostadsområde och sin kommun. Erfarenheter från de som bor och verkar i Västerås - kvinnor, män, unga, gamla, människor med olika bakgrund och erfarenheter - är viktigt underlag i planeringen. Planera för att minska utsläppen av växthusgaser Inom transportsektorn måste ökningen av biltrafiken brytas genom att vi planerar så att behovet av bilresor minskar och att gång-, cykel- och kollektivtrafik gynnas. Inriktningen ska vara tillgänglighet i stället för rörlighet. Dessutom krävs teknikutveckling och styrmedel på internationell och nationell nivå. Vasaparken (foto: Clifford Shirley) När det gäller produktion av el och värme krävs övergång till förnybara bränslen och en betydande lokal småskalig el- och värmeproduktion. Energianvändningen måste fortsätta att effektiviseras och yteffektiviteten i bostäder och lokaler förbättras. 20

Västerås i regionen Västerås blir allt mer beroende av en större region. Möjligheterna till snabba personresor och effektiva godstransporter är av mycket stor betydelse för människors valmöjligheter och näringslivets utveckling. Västerås är en del i det expansiva Stockholm-Mälardalen, där befolkningen beräknas öka med mer än en halv miljon människor under kommande 20-årsperiod, vilket innebär en stor utmaning för samtliga berörda kommuner. Västerås, som har en viktig roll i Västra Mälardalen, ska fortsätta att växa och utvecklas som attraktiv regionstad präglad av mångfald. En positiv utveckling i Västerås är bra för hela Västmanlands län. En breddad och fördjupad samverkan såväl inom länet som i hela Stockholm - Mälardalen är därför av största vikt. Sysselsättning Näringsgren Industri Byggverksamhet Handel Hotell & restaurang Tjänster Offentlig förvaltning Utbildning Vård & omsorg Transport Information mm Banker mm Övrigt 2009 10900 4300 8400 1600 9600 3400 7000 10100 2900 2100 700 2615 Arbete och studier Arbets- och studiependlingen ökar. Västerås ingår i en arbetsmarknadsregion som omfattar Arboga, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Sala och Surahammars kommuner med totalt ca 225 000 invånare. Många gymnasieelever från angränsande kommuner söker sig till Västerås och det utbud av olika utbildningsprogram som finns här. Det ökade utbytet med bland annat Eskilstuna och Enköping innebär ett större behov av effektiv regional pendling. Det växande handels- och verksamhetsområdet Erikslund har blivit en viktig arbetsplats även för boende i Hallstahammar och Surahammar. En långsiktigt hållbar tillväxt förutsätter att det ökande resandet sker med kollektiva kommunikationer, där järnvägen utgör stommen i ett storregionalt system. Järnvägen kompletteras med regional busstrafik. NORBERG AVESTA FAGERSTA SALA UPPSALA SURAHAMMAR VÄSTERÅS HALLSTAHAMMAR KÖPING ENKÖPING ARLANDA ARBOGA KUNGSÖR ESKILSTUNA STRÄNGNÄS STOCKHOLM ÖREBRO SÖDERTÄLJE 22

Mälardalens Högskola Mälardalens Högskola med campus i Eskilstuna och Västerås är en drivkraft i regionen. Med 13 000 studenter och 900 anställda är den en av Sveriges största högskolor och kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor i regionen. Högskolan är därmed en viktig resurs för utbildning och forskning och för att försörja näringslivet och den offentliga sektorn med välutbildad arbetskraft. Västerås ska vara en attraktiv studieort med bra tillgång till studentbostäder och förutsättningar för en rik fritid. Den gemensamma högskolan ger ett ökat behov av regional pendling För att studenterna ska trivas och stanna kvar i Västerås efter avslutade studier måste Västerås erbjuda intressanta och utvecklande arbetsplatser, en attraktiv miljö, bra bostadsmarknad, bra skola, ett rikt kulturliv och förutsättningar för rekreation, idrott och friluftsliv Mälardalens Högskola ges förutsättningar att utvecklas vidare. Mark för fortsatt utbyggnad har reserverats i fördjupningen av översiktsplanen för högskoleområdet (ÖP 38). Förutsättningar att bygga studentbostäder finns i högskolans nära omgivning men också inom övriga delar av staden. Utvecklingsmöjligheter för nya företag med anknytning till högskolan finns bland annat i Västerås Science Park i Kopparlunden. Inpendling 1999 368 1 440 1 552 1 311 787 620 690 355 196 2 846 2009 557 1 821 1 659 1 473 917 1 076 888 356 275 3 043 Stockholm Hallstahammar Sala Surahammar Köping Eskilstuna Enköping Uppsala Örebro Övriga Totalt 10 165 12 065 Kommunikationer En stark exportindustri och växande varuflöden i Mälardalen gör Västerås till en viktig knutpunkt. Läget och tillgången till samtliga transportslag (flyg, järnväg, sjöfart och väg) ger förutsättningar för varuförsörjning av ett stort omland. Hackstaområdet utvecklas som logistikcentrum. Det övergripande vägnätet inom Hackstaområdet utvecklas för att förbättra förbindelserna till hamnen och skapar förutsättningar för utökning av Västerås kombiterminal. Möjligheterna till förbättrade person- och godstransporter är beroende av investeringar även utanför Västerås gränser. Utpendling Stockholm Hallstahammar Sala Surahammar Köping Eskilstuna Enköping Uppsala Örebro Övriga Totalt 1999 1 355 703 334 335 505 599 358 270 152 2 442 7 053 2009 2 001 893 625 426 482 950 606 298 246 3 398 9 925 23

Förutsättningarna för mälarsjöfarten förbättras när den nya slussen i Södertälje byggs och farleden till hamnarna i Västerås och Köping muddras. Konsekvenserna av båttrafik med större fartyg och muddring av farleden studeras för närvarande i den miljökonsekvensbeskrivning som ska utgöra underlag för kommande miljöprövning. Möjligheterna att utnyttja Västerås hamn för framtida godstransporter via järnväg till och från gruvorna i Bergslagen utreds. 3B Utbyggnaden av Mälarbanan till fyra spår på sträckan Kallhäll - Tomteboda ger förutsättningar för minskade restider och ökat antal avgångar till Stockholm. Stationsområdet utvecklas till ett område med plats för kontor och service och med inslag av bostäder. Ett nytt resecentrum ska stå klart 2017. Utbyggnaden av Mälarbanan ger förutsättningar för kortare restider och tätare trafik. Ett nytt resecentrum ska stå klart 2017. Stationsområdet utvecklas med kontor, service och inslag av bostäder. (Bild: Sweco Architects AB ur Fördjupad översiktsplan för Stationsområdet). En utbyggnad av kollektivtrafiksystemet Eskilstuna-Västerås-Enköping- Uppsala-Arlanda är viktig för att på sikt erbjuda effektiva järnvägstransporter. På sträckan Dingtuna-Kvicksund föreslås att en ny sträckning längs väg 56 utreds, vilket ger förutsättningar för betydligt kortare restid mellan Västerås och Eskilstuna. Det järnvägsreservat som finns i den kommuntäckande översiktsplanen från 1998 utgår därmed. Förbättrade förbindelser med Uppsala/Arlanda kräver ingen markreservation inom Västerås kommun då befintlig järnväg nyttjas. Enköping reserverar i sin översiktsplan mark för ny järnväg till Uppsala. Regionaltågtrafiken till Fagersta och Ludvika, liksom UVEN, det vill säga tåglinjen Uppsala-Sala-Västerås-Eskilstuna-Norrköping-Linköping, utvecklas vidare. Ett samordnat taxesystem i hela Stockholm-Mälarregionen är viktigt för ett attraktivt kollektivtrafiksystem. Ombyggnaden av E18, delen Västerås Sagån, till fyrfältig motorväg påbörjades i oktober 2012. Markreservatet för motsvarande ombyggnad av E18 mot Köping, som finns i översiktsplanen från 1998, behålls. Det markreservat 24

för yttre E18, dvs en ny sträckning av E18 utanför Västerås tätort, som finns i den kommuntäckande översiktsplanen från 1998, utgår. Inom ramen för gällande miljötillstånd finns förutsättningar för utveckling av Västerås flygplats. Handel Västerås är en regional handelsstad. Fler handelsetableringar på Erikslund och utveckling av City som mötesplats för såväl västeråsare som besökare, förstärker rollen som regionalt handelscentrum ytterligare. Denna utveckling påverkar givetvis angränsande kommuner både positivt, t ex genom att fler arbetstillfällen skapas, och negativt, t ex genom inverkan på den lokala handeln. Behovet av effektiv regional pendling stärks. Vattenfrågor Vattenfrågorna blir alltmer regionala och nationella. Vattenkvaliteten i Mälaren är ett gemensamt ansvar för flera kommuner i regionen. Samverkan kring Mälarens vatten sker i Mälarens vattenvårdsförbund. En stor del av Svartåns och Sagåns vatten har sitt ursprung i andra kommuner. Som en del i arbetet med Vattenplanen har vattenråd för Sagån respektive Svartån inrättats. Köpmangatan (foto: Pia Nordlander) Vindkraft Hallstahammars och Köpings kommuner har tillsammans tagit fram en vindkraftspolicy. I denna har ett område nära Lillhärad pekats ut som intressant ur vindkraftssynpunkt. En samverkan mellan Västerås och Hallstahammar i detta område är möjligt. I Enköpings kommun planeras uppförande av vindkraftverk öster om Sagån. 25

Arbeta vidare med: - Handelsutredning - Ny järnvägssträckning Dingtuna- Kvicksund - Utveckla samverkansformer kring gemensamma regionala frågor Bredband Regeringen har i sin bredbandsstrategi för Sverige satt upp nya långtgående mål för Sveriges bredbandsutveckling. Länsstyrelsen har kartlagt IT-infrastrukturen och tillgången till bredband i länet. En bredbandsstrategisk handlingsplan för Västerås stad 2012-2015 godkändes av kommunstyrelsen den 8 maj 2012. Handlingsplanen beskriver stadens strategiska mål och insatser inom bredbandsområdet. Västerås stad ska stärka sin roll i regionens bredbandssamordning. Turism Mälaren med öar och strandområden är en stor tillgång för turism, båtliv och andra aktiviteter och en gemensam resurs för flera kommuner i regionen. Möjligheter till utveckling av turistnäringen i samverkan mellan kommunerna tas tillvara. De många slott och herrgårdar som finns runt Mälaren kan knytas samman i ett attraktivt turiststråk. Ökad turbåtstrafik, övernattningsmöjligheter på öarna, cykelleder runt Mälaren är andra exempel på aktiviteter som kan öka antalet besökare. Svartådalen med intressanta besöksmål för bland annat fågelintresserade är en gemensam tillgång för Västerås och Sala. Bruksleden, som utgår från Västerås och fortsätter genom Hallstahammar och Surahammar, är viktig för det allmänna friluftslivet i länet. Regional samverkan Ängsö slott, Västerås En breddad och fördjupad samverkan i frågor som rör bl.a kommunikationer, infrastruktur och turism ger förutsättningar för en positiv utveckling i länet. Lokaliseringen av ett Naturum, som en gemensam angelägenhet för hela länet, och utredningen kring förutsättningarna för Västerås flygplats är exempel på samverkansfrågor som är aktuella liksom frågor som rör utvecklingen av den regionala tågtrafiken. 26

Västerås tätort - staden I den täta och funktionsblandade staden är det lätt att gå och cykla vilket minskar behovet av bilresande. Energianvändning och koldioxidutsläpp minskar. I den täta staden är det nära till skola, barnomsorg, butiker och mötesplatser, vilket ger förutsättningar för ett vardagsliv som fungerar bra. I den täta staden spelar grönområden en allt viktigare roll för avkoppling, upplevelser och möten för människorna och som livsmiljöer för stadens växt- och djurliv. Planeringen ska ge förutsättningar för en årlig befolkningstillväxt med 1600 personer. För att möta denna befolkningsökning behöver vi bygga i snitt 800 lägenheter per år. Det innebär att vi ska planera för minst 14 000 bostäder till 2026 samt för motsvarande utbyggnad av arbetsplatser och service. Utbyggnaden koncentreras till Västerås tätort staden och till serviceorterna. Sambanden mellan staden, serviceorter, mindre orter och landsbygd stärks genom utbyggnad av kollektivtrafik och cykelvägar. Genom fortsatt utbyggnad i norr kommer Hökåsen att bli en del av Västerås tätort. Västerås tätort och serviceorter. Bygg staden inåt Strategin Bygg staden inåt ska fortsätta att gälla. Att bygga staden inåt innebär att marken utnyttjas mer intensivt och att natur- och jordbruksmark sparas. Det innebär också att befintlig infrastruktur i form av vägar, ledningsnät, service mm kan utnyttjas effektivare. De kvaliteter som finns i staden idag tas till vara och utvecklas. Tullplatsen (foto: Pia Nordlander) 28

Att bygga staden inåt handlar om att använda marken inom staden effektivare. Det kan ske på många olika sätt t ex genom tillbyggnader, påbyggnader eller genom rivning och nybyggnad med högre eller tätare bebyggelse. Komplettering med ny bebyggelse kan ske såväl inom bostadsområden som verksamhetsområden. Större sammanhängande områden, t. ex äldre industriområden, kan ges en ny användning. Överblivna och dåligt utnyttjade ytor såsom stora gaturum, överstora parkeringsytor med mera kan bebyggas. Noggrann planering kan ge områden som tidigare endast fungerat som skyddsområden mot exempelvis buller ett nytt innehåll. Inriktningen är att tillkommande bebyggelse ska vara kvalitetshöjande och ett positivt tillskott i befintlig miljö, genom att exempelvis läka trasiga stadsrum, ge större mångfald, öka underlaget för service och kollektivtrafik och skapa tryggare miljöer. City mötesplats för alla City är alla västeråsares och besökares naturliga mötesplats och kräver ständig förändring och utveckling för att bli än mer attraktivt. Det är stadens mest koncentrerade och attraktiva service- och kulturområde och ska vara en mötesplats för alla åldrar. City ska vara välkomnande, tryggt och lättillgängligt för alla. Ett ökat inslag av kultur/nöjen och icke-kommersiella mötesplatser ökar Citys attraktivitet. Fler besökare i olika åldrar ger ökad trygghet. Shoppingstråk, kulturstråk och restaurangstråk utvecklas. Ett brett utbud av specialbutiker ökar Citys konkurrenskraft. Entréerna till City görs tydligare och mer välkomnande. Sambanden med Mälaren och de nya stadsdelarna längs Mälarstranden utvecklas. RIKTLINJER Möjligheterna att minska transportberoendet genom att bygga staden inåt och blanda bostäder och verksamheter ska vara vägledande i planeringen. Målen om integration ska vara vägledande i planeringen, som ska inriktas på ett varierat bostadsutbud vad gäller hustyper, storlekar och upplåtelseformer liksom blandning av verksamheter och bostäder. Mark och byggnader ska i möjligaste mån planeras för en flexibel användning I de noder och stråk som utpekats som särskilt attraktiva ska planeringen säkerställa att verksamhetslokaler/butiker inryms i bostadsbebyggelsens bottenvåningar. Ny bebyggelse som innebär att befintliga stadsdelscentra kan behållas och utvecklas eftersträvas. Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionsnedsättning kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. (foto: Pia Nordlander) Planeringens inriktning är en god bebyggd miljö där hänsyn ska tas till buller, hälsa och säkerhet med mera, se bilagan Allmänna intressen. Nya bostäder och ökad mångfald av verksamheter bidrar till ett levande City under dygnets alla timmar och en säkrare miljö. De gröna lungorna i form av parker och små oaser utvecklas och kompletteras för att bli naturliga mötesplatser och inbjuda till samvaro och utevistelse. Lekplatser för barnen blir naturliga mötesplatser för barnfamiljer. I City ska det finnas gott om mötesplatser för alla. Upprustningen av Gå-City var det första i en rad projekt som går ut på att Västerås ska vinna utmärkelsen Årets stadskärna. 29

En tät och blandad stad I staden ska finnas ett varierat utbud av bostäder med olika boendeformer, hustyper och upplåtelseformer, det vill säga både höga hus och marknära bostäder, flerbostadshus och hus med egna täppor. Målet är en tät stad där det är naturligt att gå och cykla. Stora tomter erbjuds därför i serviceorter och mindre orter medan inriktningen inom staden ska vara en tätare småhusbebyggelse med mindre tomter. (foto: Clifford Shirley) En tätare stad ger ökade möjligheter till lokalt stadsliv genom komplettering med funktioner som saknas, exempelvis arbetsplatser i bostadsområden och bostäder i kontors- och serviceområden. Ett tillskott av andra boendeformer ger en blandning av hushållstyper och stärker integrationen. Nya mötesplatser i offentliga och halvoffentliga rum tillskapas. Barriärer i form av trafikleder byggs bort. Trygga gång- och cykelvägar länkar samman områden. När fler rör sig till fots och med cykel ökar tryggheten i stadsmiljön. Behov finns också att enkelt och naturligt knyta samman olika stadsdelar för att skapa möten mellan människor med olika kulturell och social bakgrund. Staden ska vara en stad för alla. Den fysiska miljön ska utformas så att personer med funktionshinder kan ta del av samhällets service, varor och tjänster. Såväl bostäder som offentliga byggnader och lokaler ska utformas så att de kan nås och användas av alla. FUNKTIONSBLANDNING I noder och stråk som är särskilt attraktiva ska planeringen säkerställa att verksamhetslokaler/butiker inryms i bostadsbebyggelsens bottenvåningar. City- funktionsblandning ska uppnås inom varje byggnad. Förutsättningar fi nns för klustring av verksamheter. Funktionsblandning ska möjliggöras, bottenvåningar utformas för verksamheter. 0 100 200 300 400 500 50 Meter Närhet till service, kultur och fritidsaktiviteter samt möjligheter till fysisk aktivitet ger förutsättningar för ett vardagsliv som fungerar bra. Många lokala centrumanläggningar tynar idag bort när närservicen konkurreras ut och försvinner. Ny bebyggelse som kan skapa förutsättningar att behålla befintlig service eller etablera ny service och nya mötesplatser är därför prioriterad. Det bör vara en strävan att samordna den offentliga servicen med den kommersiella. Bättre förbindelser mellan olika stadsdelar kan också ge bättre förutsättningar för livaktiga stadsdelscentra. Handelsområdena Erikslund och Hälla utvecklas genom att bostäder, handel och andra verksamheter integreras. Gång- cykel och kollektivtrafikförbindelserna 30