STRATEGI S2010:28 Dnr KUR 2010/1320 Strategi för Kulturrådets arbete med icke offentlig finansiering Bakgrund Sverige har på många områden en tätposition i Europa när det gäller kultur. Vi ligger i topp både när det gäller utövande och konsumtion av kultur. För att det svenska kulturlivet ska fortsätta att utvecklas så behövs en fortsatt stark offentlig finansiering. Helt nödvändig är också den icke offentliga finansieringen. För många verksamheter utgör den huvuddelen av finansieringen. Denna strategi har formulerats med utgångspunkt i det uppdrag som regeringen gav Kulturrådet i regleringsbrevet för 2010. Första delen av uppdraget redovisades den 31 mars 2010 till regeringen i rapporten Kulturens icke offentliga finansiering. Den andra delen av uppdraget innebär att Kulturrådet ska ta fram en strategi för hur myndighetens arbete inom området extern finansiering ska bedrivas i framtiden. Strategin skall inte användas för att minska den offentliga finansieringen av kulturen, utan stimulera till att frigöra mer medel från andra, icke offentliga finansiärer, i syfte att kulturens samlade finansiering ökar. Föreliggande strategi fokuserar således på Kulturrådets eget arbete med frågor rörande den icke offentliga finansieringen men denna måste självklart ses tillsammans med den offentliga finansieringen. Kulturrådet har idag ingen allmän utåtriktad kontinuerlig information om icke offentlig finansiering. En viktig del i strategin är därför att utveckla olika informationsinsatser kring kulturens samlade finansiering. Strategin är formulerad vid en tidpunkt då förberedelser pågår för en successiv övergång till en ny modell för kultursamverkan mellan staten och landstingen. Kultursamverkansmodellen, den nya myndigheten för kulturanalys och Kulturbryggan ska samtliga starta den 1 januari 2011. Detta kommer att innebära delvis nya förutsättningar för Kulturrådet och en översyn bör därför göras av strategin i början av 2011.
2(5) Kulturrådets utgångspunkter Kulturrådet ansvarar för hantering av statliga bidrag till stora delar av kulturområdet. Därvid ska Kulturrådet enligt regleringsbrevet bland annat beakta de sökandes ekonomiska situation. På intäktssidan utgörs den dels av offentligt stöd från landsting, kommuner, fonder och EU och dels av icke offentliga intäkter från privat håll (exempelvis biljettförsäljning, sidouppdrag, prenumerationer, sponsring, donationer med mera). Den kartläggning av icke offentlig finansiering som Kulturrådet redovisade till regeringen den 30 mars visade att så gott som alla organisationer som erhöll statliga medel 2008 även hade icke offentlig finansiering. Omfattningen och sammansättningen varierade dock kraftigt mellan kulturområden och organisationer inom dessa. När det gäller sponsring så konstaterades både att den generellt sett är relativt marginell men samtidigt viktig för att organisationer ska kunna göra särskilda avgränsade projekt. Den är också särskilt intressant eftersom den skapar samband mellan kulturen och näringslivet. I rapporten konstaterades att många saknar uppfattning om villkor och förutsättningar för sponsring. Det finns en utbredd uppfattning att näringslivet har mycket att lära av kulturverksamheten och vice versa. Bland kulturorganisationerna finns hos många en skepsis till sponsring, Uppfattningen är att det är resurskrävande att jobba med sponsorer och många tror att bara större organisationer kan knyta sponsorer till sig. Många inom kulturområdet tror att näringslivets intresse för sponsring är svagt. Det kan samtidigt ställas mot observationer från den företagsenkät som Kultur och Näringsliv genomförde 2009. Den visade att det inom privata näringslivet allmänt finns en positiv inställning till kultursponsring, men också att företag som idag inte sponsrar har en tröskel att ta sig över för att börja. Företagen har både svårt att hitta ingångar till kulturlivet och att veta om presumtiv sponsring kan vara avdragsgill. De saknade möjlighet att mäta nyttan av en sponsringsinsats. Detta var förstås kopplat till behovet att kunna argumentera gentemot Skatteverket för rätten till avdrag. Nästan alla företag som hade pågående sponsring var nöjda med sina samarbeten med kulturorganisationerna. Ovanstående exempel illustrerar en del av det kunskapsbehov som finns och som Kulturrådet har att ta hänsyn till när strategin för myndighetens arbete med frågor inom icke offentlig finansiering ska konkretiseras.
3(5) De strategiska valen i det följande följer de uppgifter som nuvarande förordning med instruktion för Kulturrådet ger. Enligt denna ska Kulturrådet: - följa utvecklingen inom kulturområdet, - ge underlag för den nationella kulturpolitiken, - bistå vid genomförandet av den nationella kulturpolitiken. Kulturrådet följer utvecklingen inom kulturområdet Kulturrådet följer utvecklingen inom kulturområdet genom olika aktiviteter. Det görs i dialog med bidragsmottagare, regioner, län och organisationer. Kulturrådet medverkar i konferenser, genomför statistiska undersökningar, bevakar medier och omvärld samt har kontakter med en mängd aktörer. Kulturrådet ska förbättra sin kunskap om icke offentlig finansiering. - Kulturrådet ska med regioner och berörda myndigheter inom ramen för samverkansmodellen diskutera den samlade finansieringsbilden för kulturverksamheterna i respektive region. - Kulturrådet ska i sina rapporter ge ökat utrymme åt den icke offentliga finansieringen. - Kulturrådet ska fördjupa sin kunskap om icke offentlig finansiering genom allmän omvärldsbevakning, internationella utblickar, bevakning av centrala aktörers åtgärder och beslut samt bevakning av relevant forskning. - Kulturrådet ska anordna seminarier med olika aktörer för analys av läge, tendenser, möjligheter och hinder för olika former av icke offentlig finansiering. Kulturrådet ger underlag för den nationella kulturpolitiken Ett av Kulturrådets uppdrag är att ge underlag för utveckling av den nationella kulturpolitiken. Detta görs genom produktion av statistik, forskning, uppföljning och utvärdering samt utförande av särskilda regeringsuppdrag.
4(5) Kulturrådet ska förmedla kunskapsunderlag om icke offentlig finansiering. - Kulturrådet ska i sina rapporter ge ökat utrymme åt den icke offentliga finansieringen. - Kulturrådet ska uppmärksamma regeringen på tendenser, möjligheter och problem när det gäller icke offentlig finansiering. Kulturrådet bistår vid genomförandet av den nationella kulturpolitiken Kulturrådet har en viktig roll i genomförandet av den nationella kulturpolitiken. Myndighetens insatser sker främst genom bidragsgivning, kunskapsuppbyggnad, kommunikationsinsatser och genom samverkan med andra aktörer. Kulturrådet ska bidra till att den icke offentliga finansieringen, vid sidan av den offentliga, betraktas som ett medel vid genomförandet av den nationella kulturpolitiken. - Kulturrådet ska på sin webbplats samla och synliggöra information om icke offentlig finansiering av kultur. Detta ska bl.a. innefatta att lyfta fram exempel på hur denna kan se ut och hanteras i olika organisationer, liksom att informera om hur man på olika sätt kan få ytterligare information när man söker kunskap om finansiering, skattetekniska frågor eller vill bidra med finansiering. - Kulturrådet ska i enlighet med regeringens direktiv beakta bidragssökande institutioners och organisationers ekonomiska situation och arbeta med att förtydliga vad ekonomisk situation kan innebära i detta sammanhang. - Kulturrådet ska ta upp finansieringsfrågor i vid bemärkelse i dialog med berörda regioner inom ramen för kultursamverkansmodellen för att kunna följa den fortsatta utvecklingen av icke offentlig finansiering. - Kulturrådet ska uppmärksamma kopplingar mellan frågor om offentlig respektive icke offentlig finansiering, regional tillväxt och främjande av kulturella och kreativa näringar.
5(5) Ansvar Generaldirektören Kulturrådets generaldirektör ansvarar för Kulturrådets verksamhet. KK-avdelningen Beaktar i bidragsgivningen de sökandes totala finansiering. Stödjer referensgrupperna vid deras bedömning av vilka projekt som med hänsyn till kvalitet och total finansiering kan bedömas vara realistiska och särskilt utvecklingsbara. Kontrollerar hela bidragsprocessen och använder inkomna återrapporteringar som underlag vid bedömning av nya ansökningar. KU-avdelningen Svarar för kontinuitet i vilka finansiella uppgifter som efterfrågas i återrapporteringar, statistiska enkäter etc. Bevakar utvecklingen av villkor för och omfattning av icke offentlig finansiering inom kulturområdet. Gör statistiska sammanställningar samt följer upp och utvärderar resultatet av bidragsgivningen. KA-avdelningen Svarar för informations- och kommunikationsåtgärder. Utvecklar webblösningar. Medie- och omvärldsbevakning. Arrangerar kulturpolitiska seminarier. ADM-avdelningen Bistår KK-avdelningen vid kontroll av inkomna återrapporteringar. Tillhandahåller system för datalagring som möjliggör analyser av återrapporteringar från bidragsmottagare.