Dagvattenutredning PM. Urberget 1, Västerås kommun

Dagvattenutredning PM Urberget 1, Västerås kommun 2017-02-15

I Uppdrag: Dagvattenutredning Urberget 1 Uppdragsnummer: 1281 Status: Slutgiltig handling Datum: 2017-02-15 Senast reviderad - Uppdragsgivare: Rikshem AB Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Structor Uppsala AB Jessica Stålheim Elin Renstål STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

II SAMMANFATTNING Rikshem AB planerar att förtäta befintliga bostadsområdet inom detaljplan Urberget 1, Västerås kommun. Projektet omfattar byggnation av 4 nya bostadshus. Inför exploatering krävs en samlad plan för omhändertagandet av områdets dagvatten. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning för aktuellt planområde med syfte att beskriva hur avrinningen förändras till följd av exploateringen. Krav och målsättning Planområdets andel hårdgjorda ytor kommer att öka något efter förtätningen vilket påverkar avrinningen, både avseende flöden och föroreningar. Dimensionering av nya dagvattensystem bör dessutom inkludera en klimatfaktor för att ta höjd för ökad nederbörd i samband med pågående klimatförändring vilket påverkar avrinningen ytterligare. Västerås kommun har som målsättning att dagvatten ska fördröjas och renas i tröga system genom att tillämpa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Vidare får flödet ut från planområdet inte överstiga 15 l/s ha och dagvattnet måste renas för att inte försvåra förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) för Svartån och Mälaren. Kommunen har även som målsättning att minska tillförseln av fosfor och tungmetaller till recipienter från dagvatten med 20 %. Åtgärdsförslag dagvattenhantering För att kunna uppfylla aktuella krav måste både rening och fördröjning ske innan utsläpp till kommunalt nät sker. Då större delen av planområdet inte påverkas av planerad exploatering har öppna och tröga dagvattenlösningar koncentrerats kring ny bebyggelse. Kring dessa ytor föreslås avvattning ske mot befintliga gräs- och planteringsytor för rening innan dagvattnet samlas upp i makadamfyllda svackdiken för ytterligare rening och fördröjning. Det är viktigt att utforma och höjdsätta exploateringsområdet så att dagvattnet kan ledas och spridas jämnt över avsedd grönyta. Föroreningsbelastningen efter exploatering och rening förväntas minska jämfört med befintlig situations nivåer på årsbasis. Utifrån resultat från föroreningsberäkningarna görs bedömningen att planerad exploatering inte försvårar förutsättningen att uppnå MKN i aktuella recipienter. Vid anläggning av oljeavskiljare och installation av brunnsfilter i befintliga dagvattenbrunnar kan dagvatten från befintliga asfalts- och parkeringsytor renas då avledning mot grönytor inte är möjligt utan omfattande ombyggnation. På så vis sker ytterligare rening av dagvattnet vilket ligger i linje med Västerås kommuns målsättning för dagvatten. Fördröjning Resultat från flödes- och fördröjningsberäkningar visar att knappt 500 m 3 måste fördröjas inom planområdet för att hela detaljplaneområdet ska klara kommunens flödeskrav. Fördröjningskravet är dock orimligt att uppfylla i områden som inte omfattas av planerad exploatering varpå fokus på öppna fördröjningsåtgärder hamnar inom berört exploateringsområde. Inom exploateringsområdet behöver drygt 130 m 3 fördröjas vilket föreslås ske i seriekopplade makadamfyllda svackdiken. Dikessystemet förses lämpligen med flödesregulator eller strypt utlopp för att säkerställa att utflödet inte överskrider aktuellt flödeskrav. Extrema regn och sekundär avrinning Inom planområdet finns mindre instängda områden och sekundära avrinningsvägar. Inom två av avrinningsvägarna planeras byggnation av hus och det är viktigt att skapa nya låglinjer för omledning av flöden som uppstår vid extrema regn och skyfall. En genomtänkt höjdsättning och utformning av området är därför viktigt för att minimera risker att skador på byggnader och infrastruktur uppstår till följd av kraftiga regn. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

III INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund... 1 1.1 Krav på dagvattenhantering... 1 2 Områdesbeskrivning... 2 2.1 Markförutsättningar och föroreningar... 2 2.2 Recipient... 3 2.3 Planerad exploatering... 4 3 Befintlig situation... 4 3.1 Befintliga ledningar... 4 3.2 Befintligt va-nät och dagvattenhantering... 5 3.3 Flödesberäkningar befintlig situation... 7 4 Situation efter exploatering... 8 4.1 Flödesberäkningar efter exploatering... 8 4.2 Erforderlig fördröjningsvolym... 9 4.3 Fördröjnings- och reningsåtgärder... 10 4.3.1 Biofilter Gräsytor och planteringsytor... 11 4.3.2 Makadamfyllt svackdike... 11 4.3.3 Gröna tak... 12 4.3.4 Underjordiska fördröjningsmagasin... 13 Oljeavskiljare... 14 4.3.5 Brunnsfilter... 14 4.4 Föroreningsberäkningar... 14 5 Extrema regn... 16 6 Referenser... 18 Bilagor Bilaga I Bilaga II Föroreningar befintlig situation Föroreningar efter exploatering Delområde som omfattas av exploatering Bilaga III Föroreningar efter exploatering Hela detaljplan Urberget 1 STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

1 1 BAKGRUND Rikshem AB planerar att förtäta det befintliga bostadsområdet Urberget 1 i Västerås kommun, se Figur 1. Structor Uppsala AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning för planområdet med syfte att beskriva de förändringar som uppstår av planerat exploatering. Figur 1. Översiktsbild, blå markering visar planområdets geografiska lokalisering. Kartbild från Eniro.se. 1.1 KRAV PÅ DAGVATTENHANTERING År 2014 antog kommunfullmäktige en dagvattenpolicy för Västerås kommun med syfte att skapa genomtänkta, miljöanpassade och kostnadseffektiva strategier för att rena och i möjligaste mån minska mängden dagvatten som avleds inom planlagt område (Västerås kommun, 2014a). Vidare beskriver policyn övergripande mål som har betydelse för att kunna erhålla en hållbar dagvattenhantering inom planområdet. Minimering av dagvattentillförsel till Mälaren och bibehållen grundvattenbalans. Minskad föroreningsbelastning och övergödande ämnen till grund- och ytvattenförekomster. Dagvatten ska fördröjas och renas så nära källan som möjligt genom att använda tröga system. Betrakta dagvatten som en resurs vid utbyggnad av staden och utgöra en del av gestaltningen. Förebygga och minimera skador på fastigheter och anläggningar som orsakas av dagvatten. I policyn framgår att dagvatten som riskerar att överskrida riktvärden för årsmedelhalter inom en given nivå ska renas innan utsläpp sker. Enligt uppgifter från Mälarenergi 1 omfattas planområdet av reningskrav enligt Riktvärdesgruppens (2009) riktvärdeskategori verksamhetsutövare (3VU). Utöver dagvattenpolicyns reningskrav får inte planerad exploatering försvåra förutsättningen att uppnå miljökvalitetsnormer (MKN). Det finns även en målsättning att minska föroreningsbelastningen av 1 Lena Höglund, VA-ingenjör, Mälarenergi AB, telefonkonversation 2017-01-18. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

2 tungmetaller och fosfor via dagvattnet med 20 % på årsbasis jämfört med år 2011 (Västerås kommun, 2014b). Dagvattensystemet ska dimensioneras för ett 10-årsregn med klimatfaktor enligt Svenskt Vattens publikation P110. Det utflöde som får anslutas till kommunalt dagvattennät ska motsvara naturmarksavrinning och får enligt uppgift inte överskrida 15 l/s ha. 2 OMRÅDESBESKRIVNING Planområdet är strax under 5 ha och beläget intill Jakobsgatan i nordvästra delen av Västerås och har stora grönområden i sin omgivning. I nordväst begränsas området av E18, i väster ett stort grönområde och i sydväst Pettersbergsgatan samt bostadshus, se Figur 2. Idag består Urberget av sju stycken flerfamiljshus med gårdsmiljö mellan och ett parkeringsområde i områdets nordvästra del. Figur 2. Satellitbild över befintligt bostadsområde inom detaljplan Urberget 1. Röd markering visar ungefärlig planområdesgräns. Karta erhållen från Google Maps. 2.1 MARKFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRORENINGAR Ingen geoteknisk undersökning har utförts i området. Dock kan man få en uppfattning om markens beskaffenhet genom Sveriges Geologiska Instituts digitala jordartskarta. Marken inom planområdet utgörs till stor del av sandig morän men även glacial lera och berg i dagen, se Figur 3. I områden med berg och lera antas infiltrationskapaciteten vara begränsad och dagvattnet förväntas inte kunna perkolera till grundvattnet. För en mer detaljerad och ingående förståelse för områdets geotekniska förutsättningar samt in- och utströmningsområden bör en geoteknisk undersökning genomföras innan exploatering. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

3 Marken inom planområdet är idag inte förorenad enligt Handlingsplan VA Västerås stad och infiltration kan därför användas för hantering av dagvatten. TECKENFÖRKLARING Gul - Glacial lera Röd - Berg Ljusblå Sandig morän Figur 3. Jordartskarta från SGU:s kartvisare. Planområdets ungefärliga läge är markerat i svart. Hämtad 2017-01-19. 2.2 RECIPIENT Dagvattnet från planområdet leds via kommunalt dagvattennät till Svartån som mynnar i Mälaren vid Västerås hamnområde. Enligt Sveriges vatteninformationssystem (VISS) senaste statusklassning uppnår varken Svartån eller Mälaren god kemisk ytvattenstatus och båda vattenförekomsterna har måttlig kemisk ytvattenstatus (VISS, 2017a, b). Gemensamma miljöproblem för Svartån och Mälaren är övergödning och miljögifter såsom kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Aktuella miljökvalitetsnormer (MKN) för ekologisk och kemisk status presenteras i punktlistan nedan. MKN i Svartån Uppnå god ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus, med undantag från kvicksilver och PBDE:er MKN i Mälaren Västerås hamnområde Bibehållen måttlig ekologisk status 2027 God kemisk ytvattenstatus, med undantag från kvicksilver och PBDE:er Gällande övergödning av sjöar och vattendrag är det utsläpp av näringsämnen; främst fosfor som är av stor betydelse. Vid ökad exploatering och hårdgörandegrad ökar fosforhalten i dagvatten vilket kan leda till ökad fosforbelastning i aktuell recipient. För att kunna uppnå god kemisk status har undantag givits i form av mindre stränga krav för kvicksilver och PBDE:er på grund av att det orimligt att sänka dessa halter till nivåerna som motsvarar god status. I Mälaren har tidsfristen för att uppnå god status förlängts till 2027 avseende antracen och tributyltennföreningar (TBT) eftersom föroreningssituationen är mycket komplex och kräver omfattande åtgärder. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

4 2.3 PLANERAD EXPLOATERING Inom planområdet planeras 4 nya bostadshus längs med Pettersbergsvägen. Tre av husen planeras att byggas i 4 6 våningar och det fjärde byggs i 24 våningar, förslag på ny utformning har tagits fram av White Arkitekter AB enligt Figur 4. Vidare planeras ett antal nya parkeringsplatser i anslutning till både ny och befintlig bebyggelse. De större sammanhängande grönområdena påverkas inte i någon stor utsträckning av exploateringen då de nya husen är planerade på befintlig gång- och cykelbana. Figur 4. Situationsplan för detaljplan Urberget 1. Lila markering visar planerad bebyggelse och grå visar befintlig bebyggelse. Röd markering visar det område inom detaljplanen som omfattas av planerad exploatering. Situationsplan erhållen från White arkitekter 2017-01-23, modifierad i efterhand av E. Renstål, Structor Uppsala. 3 BEFINTLIG SITUATION 3.1 BEFINTLIGA LEDNINGAR Kommunens befintliga VA-nät i Petterlundsgatan fram till fastighetsgräns har tillhandahållits av Västerås stad. Övriga befintliga ledningar har begärts in från Ledningskollen. Befintliga ledningsägare inom området är Mälarenergi Elnät, Mälarenergi Fjärrvärme, Skanova, Mälarenergi Stadsnät, Telenor (ELTEL Networks infranet AB), COMHEM fiber och Mälarenergi VA. Ledningssamordningsplan över Urberget 1 redovisas i Figur 5. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

5 Figur 5. Befintliga ledningar inom och runt planområdet. 3.2 BEFINTLIGT VA-NÄT OCH DAGVATTENHANTERING I tillgängligt underlag finns inga dagvattenbrunnar utmärkta och befintlig dagvattenhantering är därför svår att fastställa. Med hjälp Google Maps street view har dagvattenbrunnar identifierats längs Jakobsgatan samt vid garagehusen i planområdets norra del. Brunnarna redovisas dock inte i ritningar på grund av deras osäkra läge. I dagsläget avvattnas området med självfall ytledes eller via befintligt dagvattensystem mot recipient utan kända fördröjnings- eller reningsåtgärder. Det kan däremot antas att viss infiltration sker i befintliga gräsytor och planteringar. Takavvattning sker idag med hjälp av slutna stuprör som kopplas direkt till kommunalt dagvattennät, se Figur 6. Figur 6. Slutna stuprör längs fasad inom planområdet. Bild hämtad från Google Maps street view-tjänst. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

6 Befintlig dagvattenhantering antas fungera bra, baserat på att planområdet ligger på ett berg och avrinning sker från området ut mot angränsande skogsmark eller gata, se Figur 7. Inmätning av befintligt VA-nät inom fastighetsgräns har inte gjorts i detta skede, men bör utföras inför detaljprojektering. Figur 7. Befintlig avrinning för detaljplan Urberget 1. Anslutning till befintligt kommunalt VA-nät sker via Pettersbergsgatan där servisanslutningar från husen ansluter till befintligt dagvatten-, vatten- och spillvattennät. Begränsat underlag finns i dagsläget för privata VA-ledningar och brunnar inom fastighetsgräns. Nya serviser från kommunalt VA-nät till de nya bostadshusen kommer att krävas. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

7 Figur 8. Befintligt kommunalt VA-nät i Pettersbergsgatan samt privata VA-ledningar inom fastighetsgräns för Urberget 1. Ledningar inom planområdet är redovisade som osäkert läge. 3.3 FLÖDESBERÄKNINGAR BEFINTLIG SITUATION All typ av dimensionering inom ramen för denna utredning har utgått från Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Eventuella avvikelser från P110 gällande tillämpning eller bedömning beskrivs under respektive avsnitt i detta PM. Avrinningsberäkningar har utförts med rationella metoden för dagvattenflöde (Q) och baseras på indata som redovisas i Tabell 1. Områdets rinntid är satt till 10 min på grund av att trög avledning för befintlig markanvändning saknas. Dimensionerande regnvaraktighet bestämd utifrån områdets rinntid och är således 10 min. Planområdesgräns är erhållen ur aktuell situationsplan erhållen från White arkitekter 2017-01-23. Vidare baseras beräkningarna på markanvändning enligt grundkartan. Tabell 1. Indata för flödesberäkningar. Redovisad regnintensitet baseras på regndata enligt Dahlström (2010). Dimensionerande regn Återkomsttid 120 mån Varaktighet 10 min Regnintensitet 228 l/s ha STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

8 Resultat från beräkningarna redovisas i Tabell 2 och planområdets totala avrinning uppgår till omkring 520 l/s enligt befintlig situations markanvändning. Tabell 2. Flödesberäkningar för befintlig situations markanvändning inom detaljplan Urberget 1. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Tak 7668 0,9 6901 157 Asfalt 15 210 0,8 12 168 277 Stensatt yta 44 0,7 31 1 Grus/sand 3759 0,4 1504 34 Grönyta 22 414 0,1 2241 51 Totalt 49 095 0,47 22 845 521 4 SITUATION EFTER EXPLOATERING Inom planområdet planeras byggnation av fyra nya bostadshus längs Pettersbergsgatan i områdets sydöstra del. I samband med exploateringen kommer även nya parkeringsplatser att anläggas, enligt Figur 4. Andel hårdgjord yta kommer att öka en aning efter exploatering vilket påverkar avrinningen från området. Enligt aktuell kravspecifikation ska planområdets dagvattensystem dimensioneras efter 10-årsregn med varaktighet 10 min vilket är ett högre krav än minimikrav i P110 för dimensionering av dagvattensystem inom tät bostadsbebyggelse. För att minska behov av fördröjning i underjordiska dagvattenmagasin bör andelen hårdgjord yta begränsas och istället ge plats åt genomsläppliga material och grönytor. Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) kan anläggas för att förlänga systemets rinntid och jämna ut flödestoppar som uppstår i samband med kortvariga och intensiva regn. Trafikerade asfalts- och parkeringsytor är de mest föroreningsbelastade hårdgjorda ytorna och bör avvattnas mot grönytor i så stor utsträckning som möjligt så att rening kan ske på naturlig väg. Förorenade ytor som inte kan ledas mot grönytor bör med hjälp av höjdsättning och ledningssystem ledas mot dagvattenbrunnar kopplade till oljeavskiljare eller brunnsfilter för rening. I det här fallet avser sådana lösningar framförallt befintliga parkeringsytor i planområdets nordvästra del. 4.1 FLÖDESBERÄKNINGAR EFTER EXPLOATERING Flödesberäkningarna som utförts för situation efter exploatering baseras på dimensionerande regn enligt Tabell 3. Vid beräkningarna har däremot ingen hänsyn tagits till förlängd rinntid till följd av öppna tröga dagvattenlösningar, utan rinntiden är fortsatt 10 min. Anledningen till detta är för att dimensionering av fördröjningsåtgärder ska ta höjd för risken att tillskottsvatten från områden utanför själva exploateringsområdet tillförs systemet. Tabell 3. Indata för flödesberäkningar efter exploatering. Redovisad regnintensitet för 10-årsregn baseras på regndata enligt Dahlström (2010) inklusive klimatfaktor på 1,25. Dimensionerande regn Återkomsttid 120 mån Regnvaraktighet 10 min Klimatfaktor 1,25 - Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 285 l/s ha Resultat från beräkningar visar att planområdets avrinning uppgår till strax över 700 l/s, se Tabell 4. Efter exploatering kommer planområdets totala avrinning att öka med 182 l/s för ett 10-årsregn STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

9 jämfört med befintlig situation. I Tabell 5 redovisas flödesberäkningar för det område som omfattas av planerad exploatering. Delområdet, se röd markering i Figur 4 ger upphov till ett flöde på 168 l/s. Tabell 4. Flödesberäkningar, situation efter exploatering för hela detaljplan Urberget 1. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Tak 8708 0,9 7837 223 Hårdgjord yta 17 427 0,8 13 942 397 Grus/sand 1933 0,4 773 22 Grönyta 21 027 0,1 2103 60 Totalt 49 095 0,5 24 655 703 Tabell 5. Flödesberäkningar, situation efter exploatering för delområde som direkt berörs av planerad exploatering. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 10 år [l/s] Tak 1424 0,9 1282 37 Hårdgjord yta 5453 0,8 4363 124 Grönyta 2501 0,1 250 7 Totalt 9378 0,63 5895 168 4.2 ERFORDERLIG FÖRDRÖJNINGSVOLYM För att minska flödesbelastningen på recipient Svartån såväl som kommunalt dagvattennät krävs lokala fördröjningsåtgärder inom planområdet. I erhållen kravspecifikation framgår att dagvattenflödet ut från detaljplan Urberget 1 inte får överstiga 15 l/s ha vilket motsvarar ett totalt utflöde på maximalt 73,6 l/s baserat på aktuell planområdesgräns. I Tabell 6 visas dimensioneringsgrunder för beräkning av erforderlig fördröjningsvolym. Totalt krävs en fördröjningsvolym på knappt 500 m 3 för att klara aktuellt flödeskrav inom hela detaljplaneområdet. Tabell 6. Dimensionering av fördröjningsvolym för hela detaljplan Urberget 1. Dimensioneringsgrunder fördröjningsvolym Hela detaljplan Urberget 1 Area 4,91 ha Reducerad area 2,47 ha Flödeskrav 15 l/s ha Maximalt utflöde 73,6 l/s Flöde 10-årsregn 703 l/s Erforderlig fördröjningsvolym 499 m 3 Enligt överenskommelse med Mälarenergi 2 omfattas inte hela detaljplaneområdet av flödeskravet då endast en mindre del av planområdet påverkar avrinningen efter exploatering (Figur 4). Det är alltså inom detta delområde som dagvattenflödet inte får överstiga 15 l/s ha. Omhändertagandet och fördröjning av dagvatten för övriga områden inom detaljplanen är således oförändrad. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym visar att drygt 130 m 3 måste fördröjas inom delområdet som omfattas av exploatering för att klara aktuellt fördröjningskrav, se Tabell 7. 2 Lena Höglund, VA-ingenjör, Mälarenergi AB, telefonkonversation 2017-01-31. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

10 Tabell 7. Dimensionering av erforderlig fördröjningsvolym inom delområde som direkt påverkas av planerad exploatering. Dimensioneringsgrunder fördröjningsvolym Delområde Area 0,94 ha Reducerad area 0,59 ha Flödeskrav 15 l/s ha Maximalt utflöde 14 l/s Flöde 10-årsregn 168 l/s Erforderlig fördröjningsvolym 133 m 3 4.3 FÖRDRÖJNINGS- OCH RENINGSÅTGÄRDER Samtliga åtgärdsförslag i detta PM förutsätter att detaljprojektering av planområdets dagvattenhantering sker i kommande skeden av exploateringsprocessen. Eventuella förändringar i lokalisering av byggnader och infrastruktur eller förändrad markanvändning kan påverka genomförbarheten i föreslagna åtgärder. Ytor inom fastigheten som ger upphov till störst föroreningsbelastning är trafikerade asfalts- och parkeringsytor. Vid förtätning och ökad bebyggelse kommer även trafikflödet i området att öka vilket i sin tur resulterar i en ökad föroreningsbelastning. På grund av att stora delar av området inte påverkas av planerad exploatering har öppna och gröna rening- och fördröjningsåtgärder koncentrerats kring ny bebyggelse. Befintliga asfalts- och parkeringsytor kan kompletteras med tekniska reningsanläggningar såsom oljeavskiljare och filter i befintliga brunnar för en mer omfattande rening. Rening av dagvattnet från delområdet som omfattas av planerad exploatering föreslås ske i grönytor och makadamfyllda svackdiken. Grönytornas funktion kan då likna översilningsytor där vattnet tillåts spridas ut över ytan för rening och viss fördröjning. Efter att dagvattnet från delområdet passerat över avsedda grönytor kan uppsamling ske i makadamfyllda svackdiken som löper längs med planområdets sydöstra sida. Genom att koppla ihop dikena med slutna ledningar kan ett kapillärsystem erhållas så att utjämning och fördröjning sker jämnt fördelat över dikessystemet. Erforderlig fördröjningsvolym är drygt 130 m 3 vilket innebär att total dikesvolym är omkring 445 m 3, baserat på 30 % porvolym för makadam. Vidare bör dikessystemet anläggas med självfall mot kommunal anslutningspunkt. För att kunna säkerställa att utflödet inte överskrider flödeskravet kan systemet förses med en flödesregulator eller strypt utlopp innan anslutning till kommunalt nät. I Figur 9 visas omfattning och placering av föreslagna åtgärder för delområdet som påverkas av planerad exploatering. Vid detaljprojektering av föreslaget dagvattensystem är det viktigt att höjdsättning och utformning av marken görs så att dagvattnet enkelt kan spridas över avsedda ytor och inte bara rinner förbi. Stuprör från nya byggnader kan förses med utkastare direkt mot grönyta eller via ränndalar för att styra vattnet mot lämplig yta och underlätta uppsamling i svackdike. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

11 Figur 9. Åtgärdsförslag för dagvattenhantering för exploateringsområdet inom detaljplan Urberget 1. 4.3.1 Biofilter Gräsytor och planteringsytor Gräs- och planteringsytor är en form av biofilter som kan används till att rena dagvatten. Val av biofilter görs utifrån fördröjnings- och reningsbehov samt andra eventuella funktioner, t.ex. estetiska eller pedagogiska inslag i miljön. Utformning, såsom genomsläpplighet, djup och sammansättning i underliggande filtermaterial samt växtval bör göras utifrån recipientens känslighet, prioriterade föroreningar, lokala förutsättningar och utrymmesbehov. Inom planområdet föreslås att dagvatten från trafikerade asfalts- och parkeringsytor i anslutning till ny bebyggelse höjdsätts så att de leds över grönytor för rening och viss infiltration, se Figur 9. 4.3.2 Makadamfyllt svackdike Makadamdiken används för bortledning, rening och fördröjning av dagvatten. Översta lagret kan utgöras av ett gräsbeklätt svackdike med en sidolutning på 1:3 och med svag lutning (0,5 2 %) i flödesriktningen för att reducera hastigheten på vattnet, se Figur 10. Svagt lutande sidokanter gör även dikena lätta att underhålla med exempelvis gräsklippning, samt att det är bättre ur säkerhetssynpunkt. Makadamdiken förutsätter att grundvattnet inte har någon kontakt med dikesbotten för att under större delen av året vara torrt. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

12 Figur 10. Dike intill gång- och cykelväg i bostadsområde (Uppsala Vatten, 2014). Diket utformas med en liten del matjord blandad med sand för att gräs ska kunna växa, under detta ett dränerande lager av makadam omslutet av geotextil, se Figur 11. I det dränerande lagret placeras en dräneringsledning för förbättrad bortledning av det infiltrerande vattnet. Dikesbotten kan förstärkas med stenar för att minska flödeshastigheten och erosion. Dräneringsledning kopplas till flödesregulator eller strypt utlopp vid anslutningspunkt. Diket kan magasinera vatten dels i porvolymen (ca 30 %) i makadamfyllningen och dels i själva diket om vattnet inte hinner infiltrera ner och ledas bort av dräneringen. Upphöjd kupolsil bör placeras vid utlopp för att fungera som bräddavlopp vid extrema regn. Figur 11. Principutformning makadamfyllt svackdike. 4.3.3 Gröna tak Gröna tak kan med fördel anläggas på de nya byggnaderna inom planområdet för att erhålla viss rening och fördröjning av takvatten. Generellt sett kan gröna tak bidra till ökad biologisk mångfald och har en fördröjande och reducerande effekt på årsavrinningen. Fördröjningskapaciteten varierar med olika faktorer, bl.a. lutning på taken och tjocklek av torv. Flackare tak och tjockare torv ger en större fördröjning. Rekommenderad maxlutning på taket är 25 grader. Gröna tak kan minska avrinningen från takytor med ungefär 40 50 % på årsbasis via avdunstning och växtupptag (Svenskt Vatten, 2011). Reduktionen varierar över året och är störst under sommaren och lägst under vintern. Extensiva tak är den vanligaste typen av gröna tak och föredras anläggas på ytor där människor sällan vistas. Dessa tak har mindre skötselbehov och består till stor del av mossor, sedumväxter och härdiga vilda blommor och har ett substratdjup på 30 150 mm. Semi-intensiva tak är lite mer skötselkrävande än extensiva tak och kan bestå av ett bredare urval av växter, exempelvis prydnadsgräs, vedartade örter, marktäckare och vissa buskar och kräver substratdjup på 120 350 mm (Klimatanpassningsportalen, 2015). Exempel på extensivt och semi-extensivt grönt tak visas i Figur 12. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

13 Figur 12. TV: Extensivt grönt tak. TH: Semi-intensivt grönt tak. Foto: Jonatan Malmberg (Klimatanpassningsportalen, 2015). 4.3.4 Underjordiska fördröjningsmagasin För att minska belastning på befintligt dagvattennät krävs lokala fördröjningsåtgärder för planområdets dagvatten. Föreslagen fördröjningsåtgärd för områdena som inte direkt berörs av planerad exploatering kan utgöras av rörmagasin eller motsvarande som anläggs under befintliga parkeringsytor med minst 0,8 m täckning. Magasinen bör förses med flödesregulator eller strypt utlopp för att säkerställa att utflödet inte överskrider 15 l/s ha. I Figur 13 visas exempel på två olika typer av fördröjningsmagasin. Det är viktigt att poängtera att magasinen i sig bidrar inte till någon betydande rening av dagvattnet utan dess huvudsakliga uppgift är flödesutjämning. Om inte tillräcklig fördröjning av dagvatten i gröna anläggningar uppfyller erforderlig fördröjningsvolym så kan magasin ersätta denna fördröjningsvolym. Vid avvattning av föroreningsbelastade ytor, till exempel parkeringsplatser är det dock viktigt att vattnet renats tillräckligt i föregående steg innan inflöde sker till fördröjningsmagasinet för att minska risken för igenslamning. Dagvattenmagasinens erforderliga volym kan reduceras genom att större andel grönyta och planteringar för fördröjning, infiltration och avdunstning anläggs inom planområdet. Det är då mycket viktigt att utforma grönytorna så att dagvattnet kan spridas jämnt och infiltrera dessa ytor. Figur 13. Exempel på utformning och anläggning av fördröjningsmagasin (Uppsala Vatten, 2014). TV: Rörmagasin i betong. TH: Kassettmagasin i plast. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

14 Oljeavskiljare Anläggning av oljeavskiljare är en vanlig reningsmetod för dagvatten från parkeringsplatser och andra trafikerade hårdgjorda ytor. Inom planområdet rekommenderas att oljeavskiljare anläggs där dagvatten från parkeringar och vägar inte går att leda till grönytor, vilket främst gäller befintliga parkeringsytor i nordvästra delen av planområdet. Dagvattnet leds då via dagvattenbrunnar och ledningar till en oljeavskiljare i mark där rening sker. Storlek och utformning av oljeavskiljaren beror utav hur stor och hur hårt förorenad yta som avvattnas mot den. Oljeavskiljare ska enligt Mälarenergi vara typgodkänd, rätt dimensionerad och provtagningsbrunn ska finnas enligt svensk standard (SS EN 858). Slamtömningsintervall ska följas enligt SS EN 858-2 (dock minst 1 gång/år). För större parkeringar där stora flöden kan uppkomma bör oljeavskiljare utrustas med by-passregulator. Då leds det mest förorenade vattnet, s.k. first flush genom avskiljaren för rening, medan flödestoppen vid större regn leds förbi avskiljaren och direkt till ledningsnät eller infiltration. By-pass funktionen innebär att flöden större än vad oljeavskiljaren är dimensionerad för kan omhändertas utan att spola ur tidigare avskild olja och slam innehållande bl.a. tungmetaller. Det är viktigt att sandfång och oljeavskiljare klarar av det första flödet med det mest förorenade dagvattnet. 4.3.5 Brunnsfilter Brunnsfilterinsatser kan används för att rena dagvatten från gator och markytor där anläggning av gröna dagvattenlösningar inte är möjligt. På samma sätt som för oljeavskiljare rekommenderas installation av brunnsfilter som kompletterande reningsåtgärd för dagvattnet från befintliga parkeringsytor. Filtren läggs direkt under brunnsbetäckningen och filtrering bör ske så nära utsläppskällan som möjligt. Filter används oftast för att filtrera bort föroreningar, oljor och andra föroreningar. På marknaden finns ett antal olika brunnsfilter och filtermassor vilka väljs utifrån lokala förutsättningar och behov, beroende på vilken typ av förorening som önskas avskiljas. Reningseffekt för filter har undersökts i flera olika studier och resultaten är varierande. Provtagning av utgående dagvatten måste kunna ske innan anslutning till dagvattennätet eller infiltration. 4.4 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Föroreningsberäkningarna har utförts med dagvattenmodellen StormTac som baseras på schablonvärden för föroreningar i dagvatten samt dataserier för årsnederbörd. Modellens uppbyggnad baseras på att ingen rening av dagvattnet sker utanför delområdet som omfattar planerad exploatering. Inom exploateringsområdet beräknas dagvattnet avledas mot grönytor för rening innan fördröjning och viss rening sker i makadamfyllda svackdiken, se Figur 9. För detaljerad beskrivning av modellens uppbyggnad hänvisas till Bilaga I-III till detta PM. Beräkningsresultat visar att föroreningskoncentrationer för befintlig situation och situation efter exploatering (innan och efter rening) förväntas ligga väl under riktvärden i kategori 3VU (Riktvärdesgruppen, 2009) enligt Tabell 8. Vidare får inte föroreningssituationen försämras eller försvåra förutsättningen att uppnå MKN i berörda recipienter. Rent konkret innebär det att föroreningsbelastningen inte får öka jämfört med befintlig situation på årsbasis. I Tabell 9 redovisas hela detaljplan Urbergets beräknade föroreningsbelastning för befintlig situation respektive situation efter exploatering; innan och efter rening. Samtliga föroreningsmängder förväntas minska efter exploatering och rening jämfört med befintlig situations nivåer. Planerad exploatering bedöms därför inte försvåra möjligheten att uppnå MKN för Svartån eller Mälaren avseende föroreningsbelastning. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

15 Tabell 8. Beräknade föroreningskoncentrationer och riktvärden enligt 3VU (Riktvärdesgruppen, 2009) för befintlig situation samt efter exploatering (innan och efter rening) för detaljplan Urberget 1. Koncentration Riktvärde Befintlig Efter exploatering Ämne 3VU situation Innan rening Efter rening [µg/l] [µg/l] [µg/l] [µg/] Fosfor 250 98 100 89 Kväve 3500 1700 1700 1500 Bly 15 7 8,1 6,4 Koppar 40 17 18 15 Zink 150 45 50 40 Kadmium 0,50 0,38 0,40 0,32 Krom 25,0 5,8 6,4 5,0 Nickel 30,0 3,4 3,5 2,8 Kvicksilver 0,1 0,036 0,037 0,033 SS 100 000 53 000 57 000 44 000 Olja 1000 370 400 290 PAH - 0,48 0,5 0,4 Tabell 9. Beräknad föroreningsmängd för befintlig situation samt efter exploatering (innan och efter rening) och reningseffekt uttryckt i % för detaljplan Urberget 1. Mängder Befintlig Efter exploatering Ämne situation Innan rening Efter rening [kg/år] [kg/år] [kg/år] [%] Fosfor 1,9 2,0 1,8 10 Kväve 33 34 29 15 Bly 0,14 0,16 0,13 19 Koppar 0,33 0,37 0,3 19 Zink 0,9 1,0 0,81 19 Kadmium 0,0072 0,0081 0,0065 20 Krom 0,11 0,13 0,1 23 Nickel 0,07 0,07 0,057 21 Kvicksilver 0,0007 0,0008 0,00067 12 SS 1000 1200 870 28 Olja 7,2 8,1 5,8 28 PAH 0,0092 0,01 0,0083 17 Reningseffekt För att kunna uppnå Västerås kommuns målsättning om att minska tillförseln av tungmetaller och fosfor med 20 % krävs däremot mer omfattande reningsåtgärder. Det är viktigt att poängtera att resultaten ovan avser detaljplanens totala föroreningsbelastning och inte bara delområdet som omfattas av planerad exploatering. I Tabell 10 visas resultat från föroreningsberäkningar för enbart delområdet som berörs av exploateringen. Inom detta område förväntas fosforbelastningen minska med nästan 50 % efter rening jämfört med innan rening. Tungmetaller såsom bly och kadmium förväntas minska med över 90 % och kvicksilver minskar med ca. 35 % vilket är mer än Västerås kommuns målsättning för dessa ämnen. Vidare har föroreningsmodellen inte tagit hänsyn till eventuell rening i oljeavskiljare eller brunnsfilter då dessa åtgärder inte finns tillgängliga i StormTac. Om både oljeavskiljare och brunnsfilter installeras i området som inte berörs av planerad exploatering förväntas föroreningsbelastningen från detaljplan Urberget 1 minska ytterligare. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

16 Tabell 10. Beräknad föroreningsmängd situation efter exploatering (innan och efter rening) och reningseffekt uttryckt i % för delområde som omfattas av planerad exploatering inom detaljplan Urberget 1. Mängder Efter exploatering Ämne Innan rening Efter rening [kg/år] [kg/år] [%] Fosfor 0,52 0,27 48 Kväve 8,2 4 51 Bly 0,038 0,0031 92 Koppar 0,094 0,02 79 Zink 0,25 0,049 80 Kadmium 0,0017 0,00012 93 Krom 0,033 0,0045 86 Nickel 0,017 0,0033 81 Kvicksilver 0,00022 0,00014 36 SS 290 15 95 Olja 2,4 0,12 95 PAH 0,0022 0,00023 90 Reningseffekt 5 EXTREMA REGN Inför detaljprojektering av planområdet är det viktigt att även planera för hantering och avledning av extrema regn. Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid 100 år har utförts baserat på indata enligt Tabell 11. I avrinningsberäkningarna har även avrinningskoefficienterna för grönytor och grus- och sandytor erhållit en högre avrinningskoefficient än de som anges i P110 (se kolumn 3 i Tabell 12). Anledningen är för att dessa ytor förväntas snabbt bli vattenmättade när regn med den här intensiteten inträffar. Resultat från beräkningar visar att planområdets avrinning uppgår till drygt 2000 l/s i samband med 100-årsregn med varaktighet 10 min, se Tabell 12. Tabell 11. Indata för flödesberäkningar efter exploatering. Redovisad regnintensitet för 100-årsregn baseras på regndata enligt Dahlström (2010) inklusive klimatfaktor på 1,25. Dimensionerande regn Återkomsttid 1200 mån Regnvaraktighet 10 min Klimatfaktor 1,25 - Regnintensitet (inkl. klimatfaktor) 611 l/s ha Tabell 12. Flödesberäkningar för extremregn med återkomsttid 100 år, situation efter exploatering. Yta Area [m 2 ] Φ Area Red [m 2 ] Q 100 år [l/s] Tak 8708 0,9 7837 479 Hårdgjord yta 17 427 0,8 13 942 852 Grus/sand 1933 0,6 1160 71 Grönyta 21 027 0,5 10 514 642 Totalt 49 095 0,68 33 452 2044 När extrema regn eller skyfall inträffar är det viktigt att kontrollerade översvämningar kan ske då ledningsnätet går fullt. En kontrollerad översvämning innebär att vatten samlas i en lågpunkt där det inte orsakar skador på byggnader eller infrastruktur. I dagsläget finns mindre instängda områden och sekundära avrinningsvägar inom planområdet där två de nya byggnaderna lokaliseras i naturliga låglinjer, se Figur 14. För att minimera risken att skador uppstår byggnader och infrastruktur i samband med exploatering är det viktigt att skapa nya låglinjer STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

17 för ytlig avledning av dagvatten. Byggnader bör höjdsättas så att de ligger högst och dagvatten kan avledas via gator mot översvämningsytor eller diken. Inom planområdet kan förslagna svackdiken nyttjas som sekundära avrinningsvägar vid extrema regn. Om höjdsättningen tillåter bör dikena lutas mot naturområdet väster om planområdet där en naturlig lågpunkt finns i dagsläget för att åstadkomma en kontrollerad översvämning. Figur 14. Områden som riskerar att översvämmas i samband med skyfall. Svart markering visar planområdets utsträckning. Mörkblå markering visar instängda områden i befintliga lågpunkter inom planområdet och ljusblå linjer symboliserar sekundära avrinningsvägar. Mörkblå pilar visar förslag till ny låglinje för sekundär avrinning. Skyfallsunderlag hämtat från Länsstyrelsen i Västmanlands läns WebbGIS-verktyg 2017-01-18. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

18 6 REFERENSER Klimatanpassningsportalen, 2015. Gröna tak, fördjupning. [online] Tillgänglig via: http://www.klimatanpassning.se/atgarda/2.3113/grona-tak-fordjupning-1.87577 [Hämtad den 13 januari 2017]. Riktvärdesgruppen, 2009. Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp. [pdf] Tillgänglig via: <http://stormtac.com/admin/uploads/rapport%202009_forslag%20till%20riktvarden%20for%20dag vattenutslapp.pdf> [Hämtad den 8 augusti 2016]. Svenskt Vatten, 2016. Publikation P110 Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Stockholm: Svenskt Vatten. Svenskt Vatten, 2011. Publikation P105 Hållbar dag-och dränvattenhantering. Stockholm: Svenskt Vatten. Uppsala Vatten, 2014. Dagvattenhantering En exempelsamling. [pdf] Tillgänglig via: <http://www.uppsalavatten.se/global/uppsala_vatten/dokument/rapporter%20och%20redovisning ar/dagvatten_exempelsamling.pdf> [hämtad den 16 augusti 2016]. Västerås kommun, 2014a. Dagvattenpolicy i Västerås. [pdf] Västerås kommun: Västerås [Erhållen den 13 januari 2015]. VISS, 2017a. Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och Skultuna. [online] Tillgänglig via: <http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se661626-153765> [Hämtad den 19 januari 2017]. VISS, 2017b. Mälaren-Västeråshamnomr. [online] Tillgänglig via: <http://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se660825-154247> [Hämtad den 19 januari 2017]. Västerås kommun, 2014b. Handlingsplan för dagvatten i Västerås. [pdf] Västerås kommun: Västerås [Erhållen den 13 januari 2015]. STRUCTOR UPPSALA AB Org.nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 Hemsida: www.structor.se 753 20 UPPSALA Q:\1281_Svärdsliljan_Urberget\P\Dokument\PM\Dagvattentredning Urberget.docx Tel. 018-888 08 50

Vi ser möjligheter i nya projekt, medarbetare, bolag och samarbeten. Vi drivs av att utveckla våra kunders projekt och visioner. Vår organisation är under ständig utveckling med nytt kunnande, nya bolag och nya kunder. Vi ser en styrka i att alltid erbjuda kunden det bästa teamet om det är så är med egna eller externa samarbetspartners. Structor Uppsala AB 0rg. Nr 556769-0176 Dragarbrunnsgatan 45 753 20 UPPSALA www.structor.se

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 4.9 ha Rinnsträcka s 300 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.00 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg 1 0.85 0.80 1.00 1.00 1.00 Parkering 0.85 0.80 0.52 0.52 0.52 Parkmark 0.18 0.10 2.2 2.2 2.2 Takyta 0.90 0.90 0.77 0.77 0.77 Grusyta 0.40 0.40 0.38 0.38 0.38 Marksten med fogar 0.68 0.68 0.0044 0.0044 0.0044 Totalt 0.52 0.47 4.9 4.9 4.9 Reducerat avrinningsområde 2.5 2.3 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.100 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.51 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.61 l/s Basflöde, årsmedel Q b 3100 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 16000 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 19000 m 3 /år Medelavrinning Q m 6.9 l/s Dim. flöde Q dim 520 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 2. Transport och flödesutjämning 2.1 Indata Dagvattenledning Lutning 0.0050 Material Betong, gjutjärn, stål Dike & kanal Mannings skrovlighetskoefficient n 0.040 s/m 1/3 Längslutning S 0.045 Släntlutning, 1:X Z c 1.0 Bottenbredd W b,c 1.5 m Flödesdjup h r,c 0.55 m Längd L c 40 m Flödesutjämning Maximalt utflöde Q out2 200 l/s Magasinfyllning, andel av porer 1 Reducerad flödesfaktor f Qred 0.67 Klimatfaktor 1.00 Reducerad infiltrationsområde 1 Exfiltrationshastighet 0 mm/h Anläggningens längd 48 m Anläggningens bredd 24 m Anläggningens djup 1.5 m 2.2 Utdata Dagvattenledning Ledningsdimension 1200 mm Ledningskapacitet Q cap 2800 l/s Dike & kanal Mannings tal M 25 m 1/3 /s Tvärsnittsarea A cross,c 1.1 m 2 Våt omkrets P 0.37 m Flödeskapacitet Q cap,c 3100 l/s Vattehastighet v c 2.7 m/s Volym V c 45 m 3 Flödesutjämning Erfoderlig anläggningsvolym V d 250 m 3 Utformad anläggningsvolym V d2 1700 m 3 Exfiltrationsutflöde 0 l/s Dim. varaktighet vid dim. V d t r 20 min 2/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 2.6 1: 1.0 0.55 1.5 0.55 3/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 3. Föroreningstransport 3.1 Indata - Årligt basflöde och dagvattenflöde enligt 1. Avrinning. - Schablonhalter för basflöde resp. dagvattenflöde enligt uppdaterade tabeller på www.stormtac.com. Markanvändning Faktor* Väg 1 0.50 Parkering 5.0 Parkmark 5.0 Takyta 5.0 Grusyta 5.0 Marksten med fogar 5.0 * Vägar: faktor = trafikintensitet = 0-200. Enhet: x 1000 fordon/dygn. Annan markanvändning: faktor = 5 (1-10. Enhet: -. Basflödeshalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Vägar 52 2100 2.0 13 77 0.034 7.0 5.4 0.032 25000 140 0.060 0.0042 Parkering 29 960 3.6 11 47 0.041 2.5 2.2 0.020 35000 140 0.14 0.010 Parkmark 35 1100 0.72 4.1 8.4 0.027 0.50 1.1 0.0080 12000 34 0 0 Takyta 21 880 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200 50 0 0 Grusyta 21 880 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200 50 0 0 Marksten med fogar 21 880 0.50 5.0 10 0.025 0.50 1.0 0.0020 1200 50 0 0 Dagvattenhalt (ug/l) per markanvändning Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg 1 140 2400 3.0 21 30 0.27 7.0 4.0 0.080 64000 770 0.12 0.010 SD 63 1900 18 25 82 0.51 11 nd 1.9 42000 1300 nd nd Parkering 100 1100 30 40 140 0.45 15 4.0 0.050 140000 800 1.7 0.060 SD 45 450 94 24 120 0.97 9.6 nd nd 98000 290 nd nd Parkmark 120 1200 6.0 15 25 0.30 3.0 2.0 0.020 49000 200 0 0 SD 92 3400 4.5 5.0 33 0.29 1.2 nd nd 17000 nd nd nd Takyta 90 1800 2.6 7.5 28 0.80 4.0 4.5 0.0050 25000 0 0.44 0.010 SD 230 2900 440 1000 5900 160 nd nd nd 29000 nd nd 75 Grusyta 42 2000 2.2 12 33 0.11 1.0 0.85 0.019 9700 96 1.7 0.010 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd 4/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 Marksten med fogar 57 2000 2.4 13 33 0.14 1.9 1.3 0.028 9400 190 1.5 0.010 SD nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd nd Klassificering av osäkerhet Hög säkerhet Medel säkerhet Låg säkerhet 5/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 3.2 Utdata Basflödeshalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 34 1200 1.1 6.0 21 0.029 1.5 1.7 0.011 14000 60 0.019 0.0013 Dagvattenhalt (ug/l) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 110 1800 8.2 20 50 0.44 6.6 3.7 0.041 61000 440 0.57 0.017 Basflödesmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 0.11 3.6 0.0033 0.019 0.066 0.000090 0.0048 0.0055 0.000035 42 0.19 0.000058 0.0000041 Dagvattenmängd (kg/år) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP 1.8 29 0.13 0.32 0.81 0.0072 0.11 0.060 0.00066 990 7.0 0.0091 0.00028 Föroreningshalter (dagvatten+basflöde) utan rening Föroreningshalter (ug/l). Jämförelse mot riktvärde där gråmarkerade celler visar överskridelse av riktvärde P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l ug/l Beräkning C 98 1700 7.0 17 45 0.38 5.8 3.4 0.036 53000 370 0.48 0.015 Riktvärde C cr,sw 160 2000 8.0 18 75 0.40 10 15 0.030 40000 400 0.030 Föroreningsmängder (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år 1.9 33 0.14 0.33 0.88 0.0072 0.11 0.065 0.00070 1000 7.2 0.0092 0.00028 Föroreningsmängder kg/ha/år (dagvatten+basflöde) utan rening P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år kg/ha/år 0.39 6.6 0.028 0.068 0.18 0.0015 0.023 0.013 0.00014 210 1.5 0.0019 0.000058 6/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_bef sit - A1 Datum: 2017-02-13 Föroreningshalter (ug/l) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg 1 135 2378 3.3 22 40 0.26 7.2 4.3 0.076 62051 728 0.13 0.010 Parkering 95 1090 28 38 133 0.42 14 3.9 0.048 132135 750 1.6 0.056 Parkmark 84 1136 3.8 10 18 0.18 1.9 1.6 0.015 33372 130 0 0 Takyta 85 1739 2.5 7.3 27 0.75 3.8 4.3 0.0048 23421 3.3 0.41 0.0093 Grusyta 37 1754 1.8 10 28 0.091 0.89 0.88 0.015 7823 86 1.3 0.0078 Marksten med fogar 53 1875 2.2 12 30 0.13 1.7 1.3 0.025 8444 177 1.3 0.0089 Föroreningsmängder (kg/år) per markanvändning med dagvatten+basflöde utan rening Markanvändning P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Väg 1 0.79 14 0.019 0.13 0.23 0.0015 0.042 0.025 0.00045 362 4.2 0.00078 0.00005 8 Parkering 0.29 3.3 0.085 0.11 0.40 0.0013 0.043 0.012 0.00015 401 2.3 0.0048 0.00017 Parkmark 0.37 5.1 0.017 0.046 0.080 0.00082 0.0086 0.0072 0.00006 6 Takyta 0.40 8.2 0.012 0.035 0.13 0.0035 0.018 0.020 0.00002 3 Grusyta 0.046 2.2 0.0023 0.013 0.035 0.00011 0.0011 0.0011 0.00001 9 Marksten med fogar 0.0011 0.040 0.00004 7 0.00026 0.00065 0.00000 27 0.00003 7 0.00002 7 0.00000 054 149 0.58 0 0 111 0.016 0.0019 0.00004 4 9.7 0.11 0.0016 0.00000 97 0.18 0.0038 0.00002 9 0.00000 019 7/12

StormTac Web v16.4.1 Filnamn: Urberget_efter expl_expl omr - A1 Datum: 2017-02-13 Resultatrapport StormTac Web I denna resultatrapport redovisas in- och utdata (resultat) från simulering med StormTac Web. 1. Avrinning 1.1 Indata Nederbörd 640 mm/år Avrinningsområde A 0.94 ha Rinnsträcka s 300 m Återkomsttid N 10 år Klimatfaktor f c 1.25 Delavrinningsområde Vol.avr.koeff. Avr.koeff. Dagvatten Grundvatten Utredn. omr. (dim. flöde) ha ha ha Väg 1 0.85 0.80 0.37 0.37 0.37 Parkering 0.85 0.80 0.16 0.16 0.16 Takyta 0.90 0.90 0.14 0.14 0.14 Gång & cykelväg 0.85 0.80 0.0072 0.0072 0.0072 Gräsyta 0.10 0.10 0.25 0.25 0.25 Totalt 0.66 0.63 0.94 0.94 0.94 Reducerat avrinningsområde 0.62 0.59 1.2 Utdata Basflöde, årsmedel Q b 0.016 l/s Dagvattenflöde, årsmedel Q r 0.12 l/s Tot. avrinning, årsmedel Q tot 0.14 l/s Basflöde, årsmedel Q b 520 m 3 /år Dagvattenflöde, årsmedel Q r 3900 m 3 /år Tot. avrinning, årsmedel Q tot 4400 m 3 /år Medelavrinning Q m 1.8 l/s Dim. flöde Q dim 170 l/s Dim. varaktighet vid Q dim tr 10 min Rinnhastighet v 1.0 m/s 1/11