Göteborgs Förenade Studentkårers åsiktsdokument Åsiktsdokumentet fastställs årligen av GFS styrelse och revideras på det sätt stadgan föreskriver. Inledning Göteborgs studenter är idag en heterogen grupp med olika behov och förutsättningar. De är i olika åldrar, kommer från olika miljöer och lever i olika familjeförhållanden. Att studentgruppen är heterogen ska ses som något positivt då det innebär att den högre utbildningen är öppen för många. Att alla har möjlighet att studera är viktigt både för staden, lärosätena och inte minst för studenterna själva. Som student befinner man sig i en speciell situation. Man befinner sig lite i marginalen och även om man studerar en kortare period av sitt liv så är det inte acceptabelt. Generellt har studenter en ekonomisk utsatt situation dels på grund av studiemedlets låga nivå och dels på grund av risken för återbetalningskrav. När du är student har du heller inte lika stora möjligheter på bostadsmarknaden som arbetstagare, och studenter hamnar ofta mellan stolarna eller helt utanför de sociala trygghetssystemen. Att man som student inte har en klar uppdelning mellan studier och fritid bidrar också till problembilden, det är svårt att riktigt koppla av när man alltid kan studera lite till. En särskilt utsatt grupp är de internationella studenterna som stöter på många problem under sin utbildning. Ett av de största problemen är bristen på information riktad till dessa studenter. Det finns med andra ord mycket att ta hänsyn till när man diskuterar frågor ur ett studentperspektiv. Trots att det är mycket som skiljer studenterna åt finns det många frågor som förenar dem. Göteborgs Förenade Studentkårer, GFS, är en partipolitiskt och religiöst obunden samarbetsorganisation för studentkårerna i Göteborg som arbetar för att studenternas studiesociala situation ska förbättras. Det här dokumentet presenterar GFS:s åsikter i frågor som rör Göteborgs studenter. Samverkan för studenterna Göteborg är Sveriges näst största studentstad. Här finns två universitet och ca 50 000 studenter som bildar sig, engagerar sig och på olika sätt bidrar till stadens utveckling. Studenter är en förutsättning för framtida tillväxt. Det ligger i Göteborgs intresse att villkoren för den enskilde Sida 1 av 7
studenten att bedriva högre studier är optimala. Studenter som grupp bör lyftas fram så att studenternas villkor och krav synliggörs och tillgodoses. För att lyckas med detta behöver de fyra parterna kommunen, lärosätena, näringslivet och studenterna - samverka på olika nivåer. Modellen för Studentforum bör implementeras även mellan andra parter än kommunen och studentorganisationerna. GFS har en viktig roll i arbetet med att synliggöra studenterna och det kan GFS göra genom att sprida bilden av denna grupp och deras situation. att Studentforum även i framtiden ska ses som en naturlig mötesplats mellan politikerna och stadens studentorganisationer. att Göteborg, såväl politiker som näringsliv, ska intressera sig för, uppmärksamma och ta ansvar för Göteborgs studenters situation. att ett gemensamt ansvar för studenternas situation ska finnas mellan de fyra parterna. att de fyra parterna uppmärksammar och beaktar de internationella studenternas speciella situation. Studenters ekonomi Den ekonomiska situationen är för många avgörande för huruvida de ska våga satsa på att utbilda sig. Det är viktigt att ekonomin inte ska få styra möjligheten till att studera. För att studenter ska lyckas med sina studier är det viktigt att deras ekonomiska situation är stabil. En trygg student är en bra student. För tillfället upplever många att tillvaron som student är otrygg och stressad som följd av ekonomiska bekymmer. För att lösa problemet med den otrygga situationen ska en student kunna leva enbart på sitt studiemedel, bidragssystemen ska vara tillfullo kompatibla med studenters speciella situation, de sociala trygghetssystemen måste fungera och studenternas kostnader i samband med den högre utbildningen ska hållas på så låg nivå som möjligt. För många av de internationella studenterna är den ekonomiska situationen än mer problematisk då många har med sig otillräcklig eller obefintlig finansiering för sina studier från hemlandet. Det är därmed viktigt att dessa studenter får stöd från samhället i form av information och hjälp att hitta inkomstkällor så att de kan få en dräglig ekonomisk situation. Sida 2 av 7
att en så kallad examenspremie för snabbt genomförda studier inte ska införas. det bör finnas ett bra och varierat utbud av studentförmånliga rabatter i Göteborg. Studiemedel: Studiemedelssystemet ska ge alla en chans till utbildning oavsett ekonomisk situation. Personer ska kunna klara av att studera heltid på sina studiemedel. Idag måste många jobba extra för att klara vardagen och därmed nedprioritera sina studier eller så är de beroende av personer i sin omgivning som kan stötta dem ekonomiskt. Studiemedelssystemet ska därför ge en ekonomisk trygg studietid och innefatta ett realistiskt, stabilt och överskådligt återbetalningssystem. Dagens studiemedelssystem behöver ses över och utvecklas. Sommarmånaderna innebär ofta problem för studenterna. Studenterna måste lägga undan pengar för att klara den tid som går mellan sista studiemedelsutbetalningen och den första lönen från det eventuella sommarjobbet. Likaså är det ett problem att den lön som en student tjänar ihop under sommaren, d.v.s. under de månader som man inte får studiemedel, räknas in i höstterminens fribelopp. att studiemedlet även fortsättningsvis ska knytas till prisbasbeloppet. Studiemedlet ska minst vara en femtedel av prisbasbeloppet. att återbetalning av studielånet inte ska behöva ske de första två åren efter avslutade studier. att tilläggsbidraget till studenter med barn ska höjas. Trygghetssystem: Idag diskriminerar de sociala trygghetssystemen studenterna. Detta beror till stor del på att systemen generellt bygger på den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Eftersom studenters inkomst sker i bidragsform blir ersättningsnivåerna ohållbart låga eller ej förekommande vid stunder av arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Studenter ska omfattas av samma trygghetssystem som arbetstagare. Detta innebär dels att studenterna kan ta del av de arbetsbaserade förmånerna i socialförsäkringssystemet och dels att de omfattas av samma skydd genom arbetsskade- och olycksfallsförsäkringar som arbetstagare. År 2007 tog man bort studerandevillkoret i a-kassan och det kom att slå hårt mot vissa av landets studenter. Sida 3 av 7
Studerandevillkoret innebar i korthet att studenter kunde erhålla arbetslöshetsersättning som grundades på om man hade läst en heltidsutbildning under minst ett år. Trygghetssystemen är ofta svåra att förstå och då systemet hanterar studenterna annorlunda blir det ännu svårare för studenterna att förstå vilka rättigheter de har. Detta gäller även för de internationella studenterna. Systemen behöver därför göras tydligare och informationen till studenterna behöver bli bättre. I Göteborg särbehandlas studenter i de olika stadsdelarna och förutsättningarna för att en student exempelvis ska få socialbidrag varierar stort mellan stadsdelarna. att informationen om trygghetssystemen, både för svenska och internationella studenter, måste bli bättre. att studenter ska behandlas lika i de olika stadsdelarna, exempelvis gällande socialbidrag. att hela studiemedlet ska räknas som pensionsgrundande inkomst. att studerandevillkoret i a-kassan ska återinföras. att karenstiden vid sjukdom för studenter med studiemedel ska likställas med den för arbetstagare. Studenters boende De senaste åren har bostadssituationen för studenterna i Göteborg förbättrats men situationen är långt ifrån optimal. Det behöver bli betydligt lättare att hitta en bostad till en rimlig hyra, såväl för nyinflyttade studenter som för studenter som har förändrade bostadsbehov. Ingen ska behöva välja bort studier på grund av brist på bostad. Vid nybyggnationer av bostäder är det viktigt att fastighetsbolagen tar hänsyn till att studenterna utgör en heterogen grupp medborgare vars största gemensamma nämnare är den låga inkomsten. Utbudet av bostäder, både gällande storlek, pris och läge, ska vara varierat så att till exempel studenter med barn kan finna ett lämpligt boende anpassat för den enskilde individen. Avskaffandet av räntebidraget och investeringsstödet, kombinerat med införandet av en fastighetsavgift, riskerar att skapa en problematisk situation för studentbostadsbolagen. För att studenter fortsatt ska kunna ha tillgång till bostäder till ett rimligt pris bör studentbostäder undantas från fastighetsavgiften. Sida 4 av 7
De som är på väg att avsluta sina studier har idag svårt att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. De upplever också att sökprocessen är otydlig. Det är viktigt att problemen med att få en bostad inte leder till att man studerar längre eller att man tvingas flytta från stan. att studentbostadsbeståndet ska vara varierat vad gäller storlek, läge och pris. att studentbostäder ska undantas från fastighetsavgiften. att studentbostadsbolagen inte ska drivas av vinstintresse. att övergången från studentbostad till den ordinarie bostadsmarknaden ska underlättas. att lärosätena ska ha det övergripande ansvaret för att internationella studenter har någonstans att bo under sin studietid och att boendet ska finnas disponibelt vid ankomsten. Studenters hälsa Många studenter anser att studentlivet innebär en stor otrygghet och det leder till en negativ stress som ofta är ohållbar. Stressen beror ofta på studiemiljön och den pressade ekonomin. Den negativa stressen leder till sämre studieresultat som till slut kan innebära både ett individuellt misslyckande och en ekonomisk förlust för studenten och lärosätet. Det är därför viktigt att lärosätena tar ett ännu större ansvar för sina studenter. att lärosätena har samma ansvar för studenternas fysiska och psykosociala arbetsmiljö och hälsovård som för de anställdas. att lärosätena ska ta ett större ansvar för studenter som mår psykiskt dåligt, även när det gäller problem som inte är studierelaterade. att lärosätena ska verka för att medvetandegöra både de svenska och internationella studenterna om de möjligheter till hälsovård som finns. att det i Göteborg ska finnas friskvård och träningsverksamhet till studentpriser. att det i Göteborg ska finnas en studentmottagning dit studenterna alltid kan vända sig oberoende av fysiska och psykiska problem. Sida 5 av 7
Studenten i staden Om Göteborg vill att studenterna ska trivas i staden så behöver man öppna upp staden och göra den tillgänglig för alla. Det behöver finnas billiga och tillgängliga transportsätt och vid nybyggnationer i staden är det viktigt att man tar hänsyn till studentnyttan. Det är också viktigt att staden utvecklas långsiktigt och hållbart såväl vad gäller miljö som socialt. att det ska införas studentrabatt på kollektivtrafiken. att förbindelserna över älven ska utvecklas. att det ska finnas fler och tryggare cykelvägar/cykelmöjligheter. att studentnyttan ska beaktas vid byggnationer i staden. Studiesocialt Göteborg har en stor bredd av studenter och det är därför viktigt att det finns en stor variation av aktiviteter och fritidssysselsättningar som tillfredsställer studenternas olika behov. De fyra parterna - kommunen, lärosätena, näringslivet och studenterna - bör tillsammans använda och utveckla de möjligheter som Göteborg har för att vidga studenternas studiesociala yta. Välkomstarrangemanget StudentXX är ett utmärkt exempel på ett sådant samarbete. De bör också bli enklare att arrangera studentfester/arrangemang genom att exempelvis rutinerna för att ansöka om alkoholtillstånd blir enklare. Det är även viktigt med olika mötesplatser för studenterna under deras studietid. Mötesplatserna ska skapa gemenskap mellan stadens studenter samt öppna upp det svenska samhället för de internationella studenterna. att de fyra parterna ska fortsätta satsningen på att knyta ihop studenterna med staden. att det ska bli enklare att arrangera studentfester/studentarrangemang. att det ska finnas en variation i studentföreningslivet. att det ska finnas fler mötesplatser för stadens studenter. Andra viktiga studentfrågor Sida 6 av 7
Avgiftsfri utbildning: Enligt högskolelagen (4 kap 4 ) ska utbildning vid svenska universitet och högskolor vara avgiftsfri för studenter från Sverige och länder inom EES samt Schweiz. Från och med hösten 2011 avgiftsbeläggs studenter från övriga länder. GFS anser dock att det ska vara studenternas intellektuella, och inte ekonomiska, förutsättningar som ska avgöra möjligheten att genomgå högre utbildning oavsett nationalitet. Att utbildning vid lärosätena ska vara avgiftsfri. Studentinflytande: Sedan 1 juli 2010 är det inte obligatoriskt att vara med i en studentkår vid statliga universitet och högskolor. Studenterna ska även utan ett kårobligatorium fortsättningsvis ha rätt till representation i alla beslutande och beredande organ som berör dem. För att garantera ett studentinflytande efter avskaffandet av kårobligatoriet ställer GFS följande krav: Staten ska garantera möjligheten att utöva studentinflytande genom att ge ett stöd till högskolorna som ska ges vidare till kårerna. Beloppet (eller en procentsats el. dyl.) ska bestämmas nationellt, inte genom en lokal förhandling mellan kår och lärosäte. Detta för att garantera oberoendet. Det statliga stödet till studentkårerna bör baseras på ett belopp per antagen student, och inte på en klumpsumma som sedan fördelas mellan lärosätena. Stödet bör ligga på den nivå som förslogs av kårobligatorieutredningen 2008, då 310 kr/student. Baserat på 2008 års prisbasbelopp motsvarar stödet per student således 0.75 % av ett prisbasbelopp. Dessa medel ska vara i form av öronmärkta resurstillskott. Vi vill inte behöva ställa studentinflytande mot lärarledd tid eller studieplatser. Studentinflytandet måste vara minst lika starkt som innan avskaffandet av obligatoriet och regleras i statlig förordning även i framtiden. Eventuella begränsningar som införs i vilken omfattning kåren får bedriva viss verksamhet endast ska gälla de delar av verksamheten som bekostas med statlig finansiering. Sida 7 av 7