Vad vill du bli när du blir stor? Ett reportage om lycka. Lycklig är enligt mig det bästa svaret på frågan vad vill du bli när du blir stor?. Något vi däremot inte har svar på är hur vi tar oss dit. Jag har alltid önskat att det fanns vägskyltar i livet, skyltar som pekar mot lycka respektive olycka, kärlek, tragedi och framgång. Några sådana skyltar har iallafall aldrig jag stött på. Vi i klass NV10e på Daneryds gymnasium har under några mörka höstveckor fördjupat oss i ämnet lycka. I det här reportaget ska vi försöka reda ut vilka vägar man ska välja i livet för att nå det slutgiltiga målet, lycka. Det är en kylig fredagsmorgon i november. En lång, främmande tjej ställer sig framför vår klass med ett brett leende på läpparna. Hennes namn är Katarina Blom och hon har kommit för att hålla en föreläsning för oss som en inledning på lyckotemat. Hennes powerpointpresentation sätts igång, de bubblande småsnacket från klassen tystnar och ersätts istället av en röst, lika glad och vänlig som hela Katarina ger intryck av att vara. Under den tre timmars långa föreläsningen så presenterades psykologiska aspekter som påverkar det vi kallar lycka. Vi fick lära oss vad utrycket flow innebär, hur man skriver tacksamhetsdagbok och att 40% av vår lycka faktiskt går att påverka oavsett hur vår omgivning ser ut. - 50% av hur lyckliga vi känner oss är genetiskt betingat, 10% kommer från vår miljö och våra yttre omständigheter och de resterande 40% utgörs av hur vi tänker och beter oss, berättade Katarina för oss. Katarinas ord fick mig att inse hur konstigt och dumt det faktiskt är att välja yrkesväg efter lön. Pengar, prylar och framgång bäddar visserligen för bättre yttre omständigheter, men materiella ting och yttre omständigheter är ju endast en tiondel av hela lyckokakan. Att gå den materiella vägen i sin jakt på lyckan är alltså en total omväg om man överhuvudtaget kommer fram. Att man inte kan köpa lycka för pengar har man fått höra sedan barnsben, så vad är egentligen orsaken till att så många tar denna omväg?
Om vi granskar det Sverige vi lever i idag, märker vi att det är stor skillnad på vad samhället målar upp för bild av lyckan och vad som egentligen för med sig lycka. Slår man på tv:n, kikar i ett reklamblad eller sneglar på affischerna som klär busskurerna, så möts man av vackra ansikten, smala ben, välvårdat hår, glänsande bilar och perfekta familjer som ligger på stränder i exotiska länder och ler. Klickar man sig in på Facebook så möts man av semesterbilder, festbilder och retuscherade profilbilder. Ett lyckoideal printas omedvetet in i oss, en illusion av att lycka hänger ihop med perfektion. Kanske väljer många den materiella vägen då den är lättast att se. Vi vet hur vägen till rikedom oftast ser ut. Vi vet vilka yrken som ger höga löner och att vi måste plugga för att komma in på utbildingarna som leder oss dit. Vägen till att bli lycklig på annat håll är svårare att se. Hur ska man tänka och bete sig för att bli lycklig? Den frågan är svårare att besvara. En stark förebild på lyckofronten För att få hjälp med att besvara frågan hur ska man tänka och bete sig för att bli lycklig? så intervjuade jag en person som har vandrat länge på livets väg, min farmor Ulla. En person som alltid har varit en stark förebild för mig just pågrund av hennes positiva och ljusa inställning till livet. Vi slog oss ned på varsin ranglig stol i hennes blommiga kök en lördagseftermiddag för att diskutera ämnet. Jag var mycket nyfiken på hur en så livserfaren människa ser på ämnet. - Jag tror att alla skulle bli lyckligare om vi slutade snegla på grannen. I samhället som vi lever i så håller vi konstant på och jämför oss med andra. Hela samhället har blivit som en enda stor tävling. Detta skapar missnöje och bidrar till olycka. Om alla skulle göra det bästa av sig själva istället för att försöka sträva efter att bli något slags samhällsideal så skulle vi bli så mycket lyckligare, berättade hon och log varmt mot mig. Kloka ord som för med sig mycket sanning. Det är lätt att avundas sin kompis platta mage, snygga pojkvän eller nyrenoverade kök, men allt detta, denna perfektion som de flesta strävar efter är endast en feluppfattning av vad som gör oss lyckliga. Man blir visserligen lycklig om man vinner 5 miljoner på lotto, eller om man köper sin
drömlägenhet, men det har visat sig att den lyckan avtar och att den snabbt är nere på samma nivå som den var innan. Detta för oss in på något annat som Katarina förklarade för oss, vad habuteringseffekten innebär. Habuteringseffekten innebär att man vänjer sig vid det man har. Enligt många är denna det största skälet till varför man inte ska välja yrke efter pengar. Jag fick under träffen med farmor höra detaljrika berättelser ur hennes liv, om lyckliga perioder och faser som varit svåra. Som lyckligast var hon när hon hittade den rätte, under åren då det vankades bröllop och förlossningar på bb. - Att få hålla i en varelse som är en blandning av en själv och personen man älskar mest av allt, att få se detta barn växa upp, uppfostra det och ge det all sin kärlek, det är livet. När jag ställde min farmor frågan hur vet man när man är lycklig? så lades hennes panna i djupa veck, hon blickade ut genom fönstret och hon såg ut att söka efter svaret mellan molnen. Efter några minuters funderande så svarade hon: - Man vet att man är lycklig när man känner att det man lever för är värt att dö för. Njutning, Engagemang, Mening Under Katarinas föreläsning planterades begreppen njutning, engagemang och mening i våra huvuden samt vad de medför till vår lycka. Njutning känner man vid tillfällig känsla av välbehag, som när man äter något gott, får massage eller ser sitt favoritprogram. Engagemang känner man när man brinner för något och mening när det man gör känns meningsfullt. Enligt Katarina så behöver alla de tre bitarna någorlunda finnas på plats för att man ska känna sig helt lycklig. Lyckoforskaren Bengt Brude menar att det absolut viktigaste är att meningsbiten finns på plats (http://www.dn.se/livsstil/halsa/gor-nagon-glad--blilycklig-sjalv-). Att ge sitt liv en mening och att bli en del av en större helhet anser Brude vara grunden till tillfredställelse och lycka i livet. Att ha som livsmål att ha kul och att bli lycklig anser Brude inte räcka. Först när man har funnit en mening med sitt liv så kan man känna att det man lever för är värt att dö för. Han ifrågasätter hur viktig den personliga lyckan egentligen är för oss. Han menar att först när man är en del av en
större helhet, när man kämpar och brinner för ett större mål än att bara själv bli lycklig så kan man känna sig fullständigt lycklig på riktigt. Utan biten mening kan vi alltså inte bli lyckliga. Konstant lycka? Jag återgår till min farmor. Den här gången med frågan; är det möjligt att vara konstant lycklig livet ut? - Nej, det tror jag inte, men jag vet att man får ett betydligt lyckligare liv. Jag tror inte att man kan vara konstant lycklig eller sorglös. Jag tror inte heller att det är bra att gå runt bland rosa moln hela livet. Det sägs att ett liv med stängda ögon är lätt att leva. Har man levt ett liv utan att någon gång gå vilse, då är man antagligen rätt vilsen. Jag funderar någon minut på det hon sagt, försöker ta in det. Så är det att gå vilse som gör oss till dem vi är? - Jag tror faktiskt det. Man måste ta fel väg ibland för att veta vilken väg man inte ska ta. Jag tror att kriser till en viss grad är bra för oss. Vi behöver känna ångest och djup långtråkighet ibland, då något som är karaktäristiskt för dessa sinnesstämningar är att man ifrågasätter sin existens och livets mening. Det är först när man börjar ifrågasätta som man kan finna svar och på så sätt förstå sitt livs mening. En bok som skildrar lycka Jag läste boken Tisdagarna med Morrie som är en självbiografisk roman från 1997 av den amerikanske författaren Mitch Albom. Boken berättar historien om en lärare och en elev som skiljts åt men senare i livet återförenas. Läraren, Morrie befinner sig då i slutskedet av sitt liv men trots att hans liv håller på att slockna så ser han oerhört ljust på livet och verkar genomgående lycklig. Boken tar oss med på dessa individers möten då Morrie lär ut hur man ska leva för att bli lycklig. Morrie menar att man endast kan uppnå lycka genom kärlek och kontakt med andra människor.
Så vilken väg ska man ta? Tillslut är det bara du själv som kan besvara den frågan, vad som fyller ditt liv med mening och vad som får just dig lycklig är något som du måste upptäcka själv. Vad vi har lärt oss från detta reportage är att den materiella vägen i sin jakt efter lyckan kan vara en total omväg medan mänskliga relationer, kärlek och kontakt med andra helt kan avgöra vår lyckonivå. Det finns inget slutgiltligt mål när det kommer till lycka, lycka är någonting man hittar längs vägen. Kanske är det den inställningen som gör dig lycklig ändå.