Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är utförda i skalorna 1:250 000 respektive 1:500 000 och avsedda för utskrift i format A1 Redovisade områden och förhållanden är anpassade till utredningens översiktliga nivå Kartmaterialet är producerat i GIS-skikt för olika analysdelar I GIS-skikt finns allt material som kan bilda underlag för vidare utredningar Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2
Geologisk / geoteknisk översikt Översiktskarta över de geologiska förhållandena i Västernorrlands län. Källa: Atlas över Sverige. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 3
Beräknad nederbördsutveckling i Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 4
Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för Ångermanälvens utlopp Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 5
Klimatanalys av havsvattenstånd Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 6
Inventering av erosionsförhållanden Kusterosion Erosionsförhållandena i samtliga kustkommuner Erosion längs vattendrag De större älvarna och åarna i Västernorrlands län: Ljungan Selångersån Indalsälven Ångermanälven inklusive Fjällsjöälven och Faxälven Nätraån Moälven Gideälven Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 7
Erosion längs kuster och vattendrag Foto: Ystads kommun Foto: Kristianstads kommun Hotade värden - kusterosion Bebyggelse - ca 153 000 fastigheter i Sverige 225 miljarder kronor Foto: SGI Krokforsen, Ljungan Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 8
Erosion och klimatförändringar Påverkas av - Jordarter i slänter och bottnar - Terrängens lutning (topografi+batymetri) - Vattenflöden och vattennivåer inkl klimatförändringar - Befintliga erosionsskydd Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 9
Skydd mot erosion, översvämning och skred/ras Foto: Kristianstads kommun Foto: Kristianstads kommun Strandfodring Foto: Kristianstads kommun Foto: MSB Foto: Kristianstads kommun Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 10
Skydd mot skred och erosion Photo: MSB Foto: SGI Släntskoning Foto: SGI Avschaktning Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 11
Erosion längs kuster Foto: Kristianstads kommun Karta erosion havskusten Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 12
Varför inträffar skred och ras? Ökad belastning Ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor ovanför släntkrönet Fyllningar på marken: Exempelvis väger 1 m tjock packad grusfyllning ca två ton per kvadratmeter (motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 13
Minskad motvikt Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del. Jordmassor vid släntfoten (motvikten) - kan eroderas bort av ett vattendrag eller genom schaktningsarbeten. Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar lasten från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slänten. En avsänkning av vattennivån vid släntfoten leder till minskad motvikt. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 14
Översiktlig karta över skred- och rasfrekvens i dagens klimat KLIMAT- OCH SÅRBARHETSUTREDNINGEN Klimatförändringens inverkan i Sverige Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat Förändring av frekvensen av skred och ras p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 (översiktlig bedömning) Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 15
Förutsättningar för moränskred Moränskred kan uppstå i kuperad moränterräng Oftast när jorden är vattenmättad efter en nederbördsrik period eller i samband med snösmältningen. Även påverkan av människor kan utlösa moränskred, exempelvis byggnation, schaktning och utfyllning av jordmassor Exempel: Remsle, Sollefteå kommun Skogsbeklädd moränslänt med villaområde nedanför Schakt i släntfoten bakom nyuppförd uthusbyggnad Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 16
Slamströmmar - vattenmättade jordmassor Vattenmättade jordmassor från ett högt beläget moränskred kan strömma nedför slänten som en så kallad slamström. Lång och brant slänt: Slamströmmen fortsätter nedåt, Påverkar marken och omgivningen med mycket kraftig erosion. Åre samhälle ligger på avlagringar av grus och sand från ett stort antal slamströmmar Stor rörelseenergi + kraftig erosion: Slamströmmen kan ge stora skador. Ytterligare jordmassor dras ofta med. Spår av slamström nedströms ravin, ca 5 m bred och 2 m djup erosionskanal, Kittelfjäll, Vilhelmina. Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 17
Risk för slamströmmar Exempel: Nordingrå, Kramfors kommun 1. Gammal bäckfåra leder ned mot bebyggelse. 2. Om trumman sätts igen under gatan, som finns till vänster bakom trädet, kan bäcken söka sig längs den gamla bäckfåran. 3. Risk för bostadsbebyggelsen i bakgrunden. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 18
Ras och skred Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 19
Risker för samhällsviktig verksamhet Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 20
Dammar Sammanställning av Svenska Kraftnäts inventering 2009. Klassning enligt internationellt system. Foto: SGI Foto: Tekniska Verken, Linköping Extrema flöden helt avgörande klimatfaktor för dammsäkerhet. Minskade framtida höga flöden i länet samt de större älvarna. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 21
Miljöfarlig verksamhet och förorenad mark Foto: SGI Spridning av föroreningar till yt- och grundvatten Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 22
Riskvärdering Hotade verksamheter och objekt inom eller i närheten av områden med förutsättningar för översvämning, skred, ras eller slamströmmar Förteckning över potentiella riskområden vid förorenad mark, miljöfarlig verksamhet och riskobjekt De alvarligaste MIFO-områdena Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 23
Några rekommendationer fysisk planering Säkerhetsfrågor (lämplighet) måste klaras ut i planskedet - får inte hänskjutas till byggskedet Foto: SMHI Effekter av klimatförändringar måste beaktas nu säkerhetsmarginaler Flexibilitet undvik lösningar som är svåra att korrigera i efterhand Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 24 24
Transportinfrastruktur Foto: SGI Foto: Vägverket Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 25
Hamnar, flygfält, vägar, banor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 26