Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Relevanta dokument
Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län. Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI

Västerbottens län i ett förändrat klimat

NNH inom SGI:s verksamhet NNH september 2012

SGI:s arbete inom klimatområdet

Stranderosion och kustskydd

Översiktlig geoteknisk utredning för fritidshustomter, Kittelfjäll 1:9-1:10

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Sårbarhetskartering vattendrag

Information om ras och skred i Lillpite

Statsbidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Regler och riktlinjer för ansökan

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPLOATERING

Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.

4.3 KLIMAT OCH KLIMATANPASSNINGAR

Ras, skred och andra jordrörelser

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AVSEENDE SKREDRISK

Sammanställning av utförda förstudier och översiktliga stabilitetskarteringar för bebyggda områden

Delstudie: Bedömning av översvämningar och skredrisk i samband med skyfall. Sweco Environment AB

Översiktlig kartering av stabiliteten i raviner och slänter i morän och grov sedimentjord

Nationella behovet av skredriskkarteringar i dagens och framtidens klimat

Detaljerad stabilitetsutredning Tälje 3:51

Skredrisker i ett förändrat klimat Säveån

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

PM Detaljerad undersökning avseende stabilitetsförhållandena samt risk för slamströmmar och störtfloder inom området

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

ÖVERSIKTLIGA GEOTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EXPLOATERING

PM Skredrisk. Bedömning av Skredrisker inom detaljplaneområdet för fastigheten Lien 2:3 & 2: Bilaga 5

SGI

Detaljplan för södra Lisselhed STYVERSBACKEN, del av fastigheten Vångsgärde 2:5, Orsa kommun, Dalarnas län

PM GEOTEKNIK. Stamgärde 2:88 UPPDRAGSNUMMER: ÅRE KOMMUN SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK GEOTEKNISK UNDERSÖKNING - UTREDNING

Klimatanpassning i Örebro län

Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor

Inför detaljplan för fastighet Björkfors 1:5 (del av), 1:448, 1:819, 1:850 m fl

Översiktlig geoteknisk utredning för fördjupad översiktsplan

Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

UPPDRAGSLEDARE. Helena Berggrund UPPRÄTTAD AV. Helena Berggrund

Naturanpassade erosionsskydd

Bilaga till detaljplan Björkfors 1:449 mfl. Nya bostäder utmed Trollhålsbäcken. PM Översiktlig geoteknisk undersökning

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Borlänge, Leksands och Ludvika kommuner,

Tillämpad riskbedömning 15 maj

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Introduktion SGI

Sverige inför inför klimatförändringarna

Anpassning till ett förändrat klimat

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys

ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan

INFORMATION OM EVENTUELLA ÖVERSVÄMNINGAR I SURAHAMMARS KOMMUN

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

ÅTGÄRDSKALENDER VID. Ras, skred och slamströmmar

Sandstugan, Uttran. Objektnr: Tekniskt PM, Geoteknik

Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag. Detaljplan Malmgården Flässjum 1:7, 1:8 och 1:34 Bollebygd Kommun

Geoteknik i planprocessen

Åtgärdsprogram för havs- och vattenmiljön

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Göta älvutredningen. Varia 624:2. Beräkningsförutsättningar för erosion vid stabilitetsanalys

PM GEOTEKNIK. Bergalid 45 FASTIGHETS AB HÖKVIKEN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB GEO FALUN CAROLINA WESTDAHL

PM GEOTEKNIK. Geoteknik Sandviken ÖSTERSUNDS KOMMUN SWECO CIVIL AB ÖSTERSUND GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING UPPDRAGSNUMMER:

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Geoteknisk PM: Stabilitetsförhållanden samt rekommendationer till åtgärder, Gusums f d bruk

Behovsbedömning av detaljplan för Prinsens väg

MSB:s arbete med naturolyckor

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

PLANERINGS PM/GEOTEKNIK

Sveriges geologiska undersökning. Förvaltningsmyndigheten för landets geologiska beskaffenhet och mineralnäring.

Säterhöjden 1 m.fl., Rågsved, Stockholms stad

MSB:s förebyggande arbete mot naturolyckor, översiktlig översvämningskartering. Ulrika Postgård

Ramböll Sverige AB LEKSANDS KOMMUN. Kv. Nygård, Leksand Översiktlig geoteknisk undersökning. Teknisk PM Geoteknik.

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Referensuppdrag översvämningskartering

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Översiktlig geoteknisk undersökning. PM till detaljplan Laxnäs 1:123 Tärnaby i Storuman kommun, Västerbottens län

Naturanpassade erosionsskydd

Mikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån

GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN DEL AV STARE 1:109 m fl STRÖMSTADS KOMMUN

Gävle kommun - Analys av förutsättningar för naturolyckor längs kuststräckan

SwedCOLD 10 oktober 07

STORA VALL, GÄVLE. Gävle kommun. Geoteknisk stabilitetsutredning. Planeringsunderlag Falun SWECO Infrastructure AB Falun

S we c o Ci vi l A B Org.nr Styrelsens säte: Stockholm. En del av Sweco-koncernen

PM Geoteknik Skiljebo (Västerås 3:28) Västerås Stad

Ny strandpromenad vid Strömvallen

Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson

Geohydrologisk utredning på Östberget, Frösön

Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys

PLANERINGSUNDERLAG GEOTEKNIK

Framtidens klimat och klimatanpassning i Kalmar län Elvira Laneborg klimatanpassningsordnare för Kalmar län

FASTIGHET TORPA HESTRA 4:4, BORÅS

Transkript:

Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är utförda i skalorna 1:250 000 respektive 1:500 000 och avsedda för utskrift i format A1 Redovisade områden och förhållanden är anpassade till utredningens översiktliga nivå Kartmaterialet är producerat i GIS-skikt för olika analysdelar I GIS-skikt finns allt material som kan bilda underlag för vidare utredningar Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2

Geologisk / geoteknisk översikt Översiktskarta över de geologiska förhållandena i Västernorrlands län. Källa: Atlas över Sverige. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 3

Beräknad nederbördsutveckling i Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 4

Säsongsvariation av beräknad daglig vattenföring för Ångermanälvens utlopp Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 5

Klimatanalys av havsvattenstånd Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 6

Inventering av erosionsförhållanden Kusterosion Erosionsförhållandena i samtliga kustkommuner Erosion längs vattendrag De större älvarna och åarna i Västernorrlands län: Ljungan Selångersån Indalsälven Ångermanälven inklusive Fjällsjöälven och Faxälven Nätraån Moälven Gideälven Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 7

Erosion längs kuster och vattendrag Foto: Ystads kommun Foto: Kristianstads kommun Hotade värden - kusterosion Bebyggelse - ca 153 000 fastigheter i Sverige 225 miljarder kronor Foto: SGI Krokforsen, Ljungan Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 8

Erosion och klimatförändringar Påverkas av - Jordarter i slänter och bottnar - Terrängens lutning (topografi+batymetri) - Vattenflöden och vattennivåer inkl klimatförändringar - Befintliga erosionsskydd Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 9

Skydd mot erosion, översvämning och skred/ras Foto: Kristianstads kommun Foto: Kristianstads kommun Strandfodring Foto: Kristianstads kommun Foto: MSB Foto: Kristianstads kommun Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 10

Skydd mot skred och erosion Photo: MSB Foto: SGI Släntskoning Foto: SGI Avschaktning Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 11

Erosion längs kuster Foto: Kristianstads kommun Karta erosion havskusten Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 12

Varför inträffar skred och ras? Ökad belastning Ny bebyggelse eller utläggning av fyllningsmassor ovanför släntkrönet Fyllningar på marken: Exempelvis väger 1 m tjock packad grusfyllning ca två ton per kvadratmeter (motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus). Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 13

Minskad motvikt Jämvikten påverkas också av vad som händer i släntens nedre del. Jordmassor vid släntfoten (motvikten) - kan eroderas bort av ett vattendrag eller genom schaktningsarbeten. Utmed ett vattendrag eller en sjö fungerar lasten från vattnet som en mothållande (stabiliserande) kraft mot slänten. En avsänkning av vattennivån vid släntfoten leder till minskad motvikt. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 14

Översiktlig karta över skred- och rasfrekvens i dagens klimat KLIMAT- OCH SÅRBARHETSUTREDNINGEN Klimatförändringens inverkan i Sverige Översiktlig bedömning av jordrörelser vid förändrat klimat Förändring av frekvensen av skred och ras p.g.a. klimatförändringen fram till perioden 2071-2100 (översiktlig bedömning) Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 15

Förutsättningar för moränskred Moränskred kan uppstå i kuperad moränterräng Oftast när jorden är vattenmättad efter en nederbördsrik period eller i samband med snösmältningen. Även påverkan av människor kan utlösa moränskred, exempelvis byggnation, schaktning och utfyllning av jordmassor Exempel: Remsle, Sollefteå kommun Skogsbeklädd moränslänt med villaområde nedanför Schakt i släntfoten bakom nyuppförd uthusbyggnad Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 16

Slamströmmar - vattenmättade jordmassor Vattenmättade jordmassor från ett högt beläget moränskred kan strömma nedför slänten som en så kallad slamström. Lång och brant slänt: Slamströmmen fortsätter nedåt, Påverkar marken och omgivningen med mycket kraftig erosion. Åre samhälle ligger på avlagringar av grus och sand från ett stort antal slamströmmar Stor rörelseenergi + kraftig erosion: Slamströmmen kan ge stora skador. Ytterligare jordmassor dras ofta med. Spår av slamström nedströms ravin, ca 5 m bred och 2 m djup erosionskanal, Kittelfjäll, Vilhelmina. Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 17

Risk för slamströmmar Exempel: Nordingrå, Kramfors kommun 1. Gammal bäckfåra leder ned mot bebyggelse. 2. Om trumman sätts igen under gatan, som finns till vänster bakom trädet, kan bäcken söka sig längs den gamla bäckfåran. 3. Risk för bostadsbebyggelsen i bakgrunden. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 18

Ras och skred Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 19

Risker för samhällsviktig verksamhet Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 20

Dammar Sammanställning av Svenska Kraftnäts inventering 2009. Klassning enligt internationellt system. Foto: SGI Foto: Tekniska Verken, Linköping Extrema flöden helt avgörande klimatfaktor för dammsäkerhet. Minskade framtida höga flöden i länet samt de större älvarna. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 21

Miljöfarlig verksamhet och förorenad mark Foto: SGI Spridning av föroreningar till yt- och grundvatten Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 22

Riskvärdering Hotade verksamheter och objekt inom eller i närheten av områden med förutsättningar för översvämning, skred, ras eller slamströmmar Förteckning över potentiella riskområden vid förorenad mark, miljöfarlig verksamhet och riskobjekt De alvarligaste MIFO-områdena Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 23

Några rekommendationer fysisk planering Säkerhetsfrågor (lämplighet) måste klaras ut i planskedet - får inte hänskjutas till byggskedet Foto: SMHI Effekter av klimatförändringar måste beaktas nu säkerhetsmarginaler Flexibilitet undvik lösningar som är svåra att korrigera i efterhand Foto: SGI Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 24 24

Transportinfrastruktur Foto: SGI Foto: Vägverket Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 25

Hamnar, flygfält, vägar, banor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 26