Delrapport efter 5 mån

Delrapport efter 5 mån Införande av Patientnärmrevård vid Lasarettet i Landskrona Avd 3 Charlotta Göransson, leg.sjuksköterska

Innehållsförteckning Introduktion med nulägesbeskrivning. sid 3 Syfte sid 6 Tidsplan.. sid 7 Metoder Kartläggning. sid 8 Genomförande.. sid 11 Uppföljning efter 5 mån. sid 13 Detta har vi lärt oss sid 15 Så går vi vidare.. sid 16 Referenser.. sid 17 Bilagor sid 18-2

Introduktion med nulägesbeskrivning Avdelning 3, med 22 vårdplatser, är en internmedicinsk avdelning där närsjukvård bedrivs med inriktning mot hjärt- och kärlsjukdomar. På avdelningen finns möjlighet till telemetriövervakning av åtta patienter. Upptagningsområdet är Landskrona och Svalövs kommun. Intagning av patienter sker främst från den medicinska akutmottagningen som har öppet måndag-fredag kl 08.00-17.00. Den kommunala hemsjukvården har möjlighet att under kvällar, nätter och helger konsultera den medicinska husjouren och efter telefonkontakt skicka in patienter för bedömning och eventuell inläggning. Detta för att de äldre och ofta multisjuka patienterna ska slippa långa transporter och väntetider på akutmottagningarna. Övertagning av patienter från Lund sker i mån av plats. Även patienter från väntelistan tas emot för t.ex. medicininställningar. Avdelningen bemannas av 13 sjuksköterskor och 12 undersköterskor med varierande tjänstgöringsgrad, dagtid, samt en frukostvärdinna, 50 %. På natten finns 3 sjuksköterskor samt 5 undersköterskor, även de med varierande tjänstgöringsgrad. 2 läkarsekreterare på vardera 50 % samt 1 arbetsterapeut, 50 %, och en sjukgymnast, 50 %, är också anställda på avdelningen. Avdelningen leds av avdelningschef och biträdande avdelningschef. Utöver detta finns en sjuksköterska med speciella arbetsuppgifter, 40 %, för utvecklingsarbete. Avdelningen använder Time Care för schemahantering. Dagpersonalen arbetar 2 utav 5 helger och nattpersonalen 2 utav 6. Morgonpassets minimibemanning mån-fre är 8 personal, 4 sjuksköterskor och 4 undersköterskor och för helger 5 personal, varav minst 2 sjuksköterskor. För kvällspasset gäller minibemanning 5 personal, varav minst 2 sjuksköterskor, under hela veckan. Nattens minibemanning är 2 personal, 1 sjuksköterska och 1 undersköterska. Avdelningens lokaler är fördelade på 3 st enkelrum, 2st 2-patient salar, 3 st 4-patient salar samt 1 st 3-pat sal. Det finns 1st behandlingsrum samt 1st läkemedels- och beredningsrum. Sekreterarna har ett rum, där det även finns en extra skrivplats för tyst arbete. På avdelningen finns också två mindre sjuksköterske expeditioner samt en läkarexpedition. Sjuksköterske expeditionerna fungerar inte bara som sjuksköterskans arbetsplats utan också som sambandscentral och en mötesplats för olika personalkategorier, samt under förmiddagarna, till rondarbete. 3

Detta ger en stressad arbetsmiljö, med hög ljudnivå, som gör det svårt att fokusera på det allt mer ökade administriva arbetet. Då mycket av sjuksköterskans arbetstid går åt till administration som telefon, socialplanering och dokumentation blir det allt svårare för dem, att vara lyhörda för sina patienters omvårdnad. Sjuksköterskan känner sig ofta splittrad mellan det administrativa arbetet och det patientnära omvårdnadsarbetet som är hennes specialområde. Undersköterskan upplever sig ofta som ensam ute hos patienterna medan sjuksköterskan arbetar inne på expeditionen. Detta skapar en känsla av vi och ni. Mycket av avdelningens aktiviteter sker under förmiddagen t.ex. basalomvårdnad, provtagning, medicindelning, rond och administrativa uppgifter som dokumentation och social planering. Sjuksköterskorna har svårt att hinna med att delta i den basala omvårdnaden och hinner inte alltid att sätta sig in i patientens situation innan ronden. Ronden är ofta utdragen och splittrad och sker i flera omgångar där man först diskuterar patientens situation i teamet; sjuksköterska, undersköterska, läkare och vid behov paramedicinare. Ibland kallas patienten in till teamet för att undersökas och informeras eller så går läkarna runt till patienterna efter sittronden. Då det är ont om tid på förmiddagen hinner inte alltid omvårdnadspersonalen att följa med runt och tar inte del av de beslut som ibland tillkommer. Ett annat orosmoment är att det inte alltid finns en överläkare på avdelningen som kan ta direkta beslut utan beslutsprocessen dras ut under dagen, vilket resulterar i att det som är tänkt som en snabb avstämning på eftermiddagen, blir en andra rond. Boken Framtidens vårdmodell, Patientnärmre vård, Hur gör man? (Inde, 2006) beskriver en vårdmodell som grundar sig på ett utvecklingsarbete gjort på Henry Ford Hospital i Detroit, USA. Arbetet har omsatts till svenska förhållanden av Marianne Inde, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare vid Landstinget i Värmland. Genom att ta bort den traditionella sjuksköterskeexpeditionen och istället använda små arbetsplatser i nära anslutning till patienten samt överföra mycket vårdadministration till en samordnare eller receptionist kunde sjuksköterskans närvaro hos patienten öka till 70 procent. Medarbetarna upplevde större tillfredställelse i arbetet och ökad gemenskap i arbetsteamet då sjuksköterskor och undersköterskor arbetade närmare varandra. Känslan av jämlikhet, delaktighet och ett delat ansvar blev ett uttryck för detta. En annan modell är Lean-production, även kallad Toyotamodellen. Här fokuserar man på hörnstenarna; respekten för människan, att identifiera kundens/patientens behov, lära känna sin process, stoppa slöseri med rätt man på rätt plats, skapa självständiga celler, jämna ut flödet och kapa topparna genom ständiga förändringar. 4

Lean-production har använts internationellt i sjukvården under de senaste 6-7 åren med mycket goda resultat. National Health Service [NHS] i England uppmanar alla sjukhus att införa Lean-production (Lord, 2007). De båda modellerna har i många avseenden samma tankegångar på hur verksamheten kan organiseras för att optimera servicen för patienten och öka personalens arbetstillfredställelse (Carlstedt, 2007). I arbetsmiljölagen (1977:1160) kap 2, 1, står att det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling liksom självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbetet som rör hans eget arbete. Detta kan uppnås genom mindre arbetsgrupper/team bestående av sjuksköterska och undersköterska som har ansvar att planera och utföra den vård som gruppens patienter har. Det är därför viktigt att sjuksköterskorna får möjlighet att vara mer närvarande i det direkta omvårdnadsarbetet kring patienten för att kunna bilda sig en helhetsbild av patientens situation då de är omvårdnadsexperter. Detta kan inte uppnås genom den stora del av administrativa uppgifter som för närvarande ålagts dem. För att kunna ge patienten bästa tänkbara vård måste hela arbetsteamet kring patienten ha möjlighet att utföra det dem är bäst på i nära samarbete med patienten och de andra personalkategorierna. Detta gäller både sjuksköterskor, undersköterskor, läkare samt paramedicinare. Närheten till patienten kan aldrig ersättas av administration, även om det är en nödvändig del i vården. Det är endast i det direkta mötet med patienten som vi får möjligheten att ge den vård, som vi är ålagda att ge enligt Närsjukvårdsuppdraget för Lasarettet i Landskrona, 2007. I uppdragets övergripande mål anges att närsjukvården skall kännetecknas av god tillgänglighet, kontinuitet, helhetssyn och trygghet och vara det naturliga förstahandsvalet, där kvalitets- och utvecklingsarbete ska prioriteras. Dessa mål överensstämmer med de krav som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2a om vad god vård innebär. 5

Syfte Projektet syftar till att omfördela vårdpersonalens arbetsuppgifter, ifrågasätta befintliga rutiner, öka samverkan mellan de olika yrkeskategorierna samt skapa möjligheter för patient och anhöriga att vara delaktiga i en professionell vård utifrån ett helhetsperspektiv där vi fokuserar på de fyra värdeorden tillgänglighet, kontinuitet, helhet och trygghet. 6

Tidsplan 070109 Presentation av patientnärmre vård (PNV) på avd möte 070115 Inköp av litteratur 070123 Åhörare vid informationstillfälle på UMAS angående PNV av Marianne Inde 070329 Studiebesök på närsjukvårdsavdelningen NAVET, Kristianstad 070614-070820 Tidsstudie sjuksköterskor 070614-070820 Enkätundersökning rond, för personal och patienter 070821 070920 Sammanställning av tidsstudie och rond enkäter 070821 Information om planeringseftermiddagar och vad som händer under hösten 070926 Planeringseftermiddag, nr 1 071009 Planeringseftermiddag, nr 2 071010 071019 Sammanställning av material från planeringseftermiddagarna 071101 Receptionist sökes, intresseanmälan ute på avdelning 080107 Uppstart av Receptionisttjänst Ny teamdelning Nerdragning till 20 vårdplatser Annat rondsystem 080114 Uppstart nya team expeditioner 080526 Uppföljning av genomförda förändringar 7

Metod Kartläggning Projektet startades våren 2007, genom att avdelningschef Annette Johansson och projektledare Charlotta Göransson presenterade tankegångarna kring PNV. För att ge all personal möjlighet, att på sitt eget sätt, tillägna sig information, införskaffandes Framtidens vårdmodell, Patientnärmre vård, Hur gör man? skriven av Marianne Inde. Tre böcker inköptes till avdelningen för att finnas tillgänglig för all personal och med möjligheten att låna hem. I boken fanns referens till hemsida i ämnet, www.liv.se/pnv. På hemsidan presenterades tankegångar, projektplaner samt genomförda projekt om patientnärmre vård. Detta underlag gav vägledning åt det fortsatta arbetet. Några av personalen på vår avdelning gjorde studiebesök på närsjukvårdsavdelningen NAV 073, Kristianstad, även kallat NAVET. Alla fick med sig frågor som underlag för senare diskussion. Tillsammans med frågorna fanns en kort historik till PNV( bilaga 1). Personalen, både sjuksköterskor och undersköterskor, var väldigt positiva till sättet att arbeta. Vid sammanfattningen av besöket skrev en personal: Det var ett mycket givande studiebesök. Vi som var med blev alla mycket entusiastiska och tyckte att det verkade vara ett mycket bra sätt att arbeta på. Man jobbar hela tiden på att förstärka VI-känslan. Hoppas att vi som varit iväg kan hjälpa till att inspirera våra arbetskamrater, så att vi kan arbeta på något liknande sätt på vår avdelning Charlotta fick som projektledare möjlighet att närvara vid ett informationstillfälle på UMAS anordnat för avdelningschefer och sektions ledare med Marianne Inde som föreläsare. Tanken med informationstillfället var att ge inspiration och verktyg till förändring. Detta var mycket givande. För att få en tydligare bild av de områden som uppfattades som problematiska hos oss, genomfördes två mindre enkätundersökningar på avdelningen under juni och juli månad, 2007. 8

Syftet med dem var att: 1. Ta reda på vad patienter och personal tyckte om ronden (personalenkät, bilaga 2:1, 2:2 och patientenkät, bilaga 3:1, 3:2). 2. Undersöka vilka uppgifter en receptionist kunde överta från sjuksköterskan (tidsstudie för sjuksköterskor, bilaga 4:1, 4:2). 3. Kartlägga de olika avdelningsaktiviteterna för att om möjligt fördela dem jämnare under dagen (tidstudie för sjuksköterskor, bilaga 4:1, 4:2). 4. Medvetandegöra personalen om vikten att undersöka och se möjligheterna med en förändring Rondenkäterna för personalen var obligatoriska och fylldes i av alla som deltagit på ronden. Studien pågick tills dess att vi hade 35 deltagande. Vid sammanställningen exkluderades enkäter som inte var fullständiga. Resultatet grundar sig på 30 enkäter. Patientenkäterna angående ronden delades ut personligen och pågick under två veckor. Urvalet av patienter gjordes efter samtal med ansvarig sjuksköterska. Exkluderades gjordes patienter som var förvirrade, inte klarade av svenska språket, var för allvarligt sjuka för att tillfrågas samt patienter som tackade nej till deltagande. I samband med tillfrågandet om deltagande informerades patienterna om syftet med studien och att allt deltagande var anonymt. De patienter som önskade delta men hade svårt att läsa eller fylla i enkäten fick hjälp med detta. Resultatet grundar sig på 21 enkäter. Rondenkäterna för både personal och patienter bekräftade våra uppfattningar. Ronden var ineffektiv och drog ut på tiden samt var otydlig för patienterna. Tidsstudierna visade att mycket av sjuksköterskornas tid gick till administrativa uppgifter och att den största arbetsbördan för vårdpersonalen låg under förmiddagen. Överrapporteringen särskilt på morgonen var tidskrävande och ineffektiv. 9

Med det som bakgrund, framkom det sex områden som vi behövde arbeta vidare med. Receptionistens arbetsuppgifter Förmiddags- eller eftermiddagsrond Medicinsk vårdplan Rondens genomförande, sittrond eller traditionell rond Fördelning av arbetsgrupper/arbetslag Läkarfördelning vid rond Dessa punkter fick personalen arbeta med under två planeringseftermiddagar hösten 2007. Då tiden för planeringseftermiddagarna var begränsad, utformades sex arbetsmappar, en för vart område. I varje mapp fanns ett dilemma eller fråga beskrivet samt i vissa fall ramar att följa. Dessa lades ut i personalrummet för påseende och skriftlig brainstorming en månad innan det första planeringstillfället. Detta för att personalen skulle få möjlighet att tycka till om alla områden, inte bara det som man själv sedan skulle koncentrera sig på under planeringseftermiddagen. Resultatet från mapparna gav grupperna ett större underlag att arbeta med. Personalen fick önska i vilken grupp de ville arbeta för att öka känslan av delaktighet. Deltagandet på planeringseftermiddagarna var obligatorisk och all personal deltog; läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut samt sekreterare. Resultaten redovisades både muntligt och skriftligt (bilaga 5:1 5:7). Dessa resultat låg sedan till grund för de förändringar som genomfördes. 10

Genomförande Tjänsten som receptionist döptes efter samverkan med de fackliga organisationerna om till avdelningskoordinator och utannonserades på avdelningen 071101 då arbetsbeskrivning för tjänsten presenterades (bilaga 6). Resultatet blev fem sökande, varav en sjuksköterska och fyra undersköterskor. Alla som sökte fick möjlighet att arbeta som avdelningskoordinator, men en undersköterska tackade nej. Under julhelgen 2007 byggdes en av sjuksköterskeexpeditionerna om till reception. De fyra sökande som fortfarande var intresserade av tjänsten som avdelningskoordinator började sin nya roll vid uppstarten av förändringarna 080107. Vid samma tidpunkt genomfördes också en neddragning till 20 vårdplatser och grundbemanningen på avdelningen ändrades till 7 personal på morgonen, från tidigare 8 och 6 personal på kvällen, från tidigare 5. Den nya teamdelningen infördes med tre vårdlag på morgonen, tidigare fyra samt tre vårdlag på kvällen, tidigare två. Detta för att uppnå en jämnare bemanning med möjligheten att sprida arbetsbelastningen över dagen. Även de nya rondrutinerna med en senarelagd förmiddagsrond infördes. Efter neddragningen av vårdplatser genomfördes även förändringarna av de nya vårdlagsexpeditionerna. Två stycken iordningställdes med närhet till vårdlagens patientgrupp. Vart vårdlag fick var sin fast arbetsplats med dator och telefon. De nya vårdlagsexpeditionerna var färdiga att börja användas 080114. Inga nya möbler köptes in utan togs från ett gemensamt förråd och justerades för att passa expeditionerna. Den tidigare sjuksköterskeexpeditionen omstrukturerades sedan till samtalsrum för t.ex. vårdplaneringar och även här kunde möbler återanvändas. För att fortare komma ut till patienterna på morgonen ändrades den muntliga morgonrapporten från nattpersonalen till läsrapport samt en förutbestämd gruppindelning av vårdlagen infördes för att alla i förväg skulle veta i vilket vårdlag de skulle arbeta. Vårdlaget, sjuksköterska och undersköterska, träffas vid sin arbetsplats direkt på morgonen och planerar dagen tillsammans. Informationsstunden från avdelningschefen flyttades till efter personalfrukosten klockan 09.00. Information om förändringarna skedde fortlöpande, både muntligt av avdelningschefen på morgonsamlingarna samt skriftligt i den pärm där ny information presenteras. En kortfattad information sattes samman i broschyren Välkommen till avd 3 (bilaga 7:1 7:3). Broschyren lades ut på alla expeditioner samt i personalrummet. Tanken var att lättfattlig information skulle finnas tillgänglig för all ny samt befintlig personal för att underlätta införandet av de nya rutinerna. Under de första två veckorna efter införandet gjordes avstämning i personalrummet en timme var eftermiddag för all dagpersonal av hur 11

dagen varit och hur man upplevt rutiner och samarbete. Alla kommentarer skrevs ner och sattes i pärmen för ny information. Genom att ventilera öppet var dag fick alla möjlighet att komma till tals och gruppen kunde stötta varandra och bli medvetna om både det som var bra och det som man önskade ändra på. 12

Uppföljning efter 5 månader Genomförandet av PNV följdes upp i maj 2008. Vid uppföljningen önskades ett aktivt deltagande från personalen och av den anledningen ställdes inga riktade frågor med svarsalternativ, utan personalen fick ange för- och nackdelar med de genomförda förändringarna. Enkäten bestod av 9 frågor och sammanställdes genom att sammanfatta alla kommentarer under respektive rubrik (bilaga 8:1 8:9). Utvärderingen var positiv och de saker som arbetsgruppen önskade ändra på var för det mesta tydligt och konkret angivet. Under rubriken Nya rondrutiner kunde arbetsgruppen se det positiva genom att de var mindre stressade under morgonarbetet och kände att de hann med patienterna. Eftersom alla var förberedda blev det en kortare rond. Dagens provsvar finns många gånger tillgängliga vid ronden. Det finns ett bättre samarbete mellan de olika yrkeskategorierna. Nackdelarna kunde vara att inte alla läkare utnyttjade tiden på förmiddagen till att läsa in sig på patienterna samt att det behövs någon som svarar på patientringningar under tiden grupperna rondar. Lokalernas utformning och användning. Här uppfattar personalen det som bra med fler arbetsplatser som är avskilda och mindre distraherande, vilket ger en tystare arbetsmiljö. De saknar dock fler datorer och önskar att det funnits tre expeditioner där hela teamet sjuksköterska, undersköterska och läkare hade sin arbetsplats istället för att de sitter på var sitt rum. Det uppfattas också som svårt att ha två vårdlag på en expedition. Personalen kan också se att det finns fler ställen att lägga saker på och att det kan bli rörigt. Eftersom ronden inte sker på vårdlagsexpeditonerna har det varit svårt att lära sig var ronden ska ske. Rapporter/överföring av information. Läsrapport på morgonen ger en stor tidsvinst men många saknar den sociala samvaron. Det är en god kommunikation mellan dag- och nattpersonal och en viss muntlig avstämning finns kvar, vilket uppskattas. Dokumentationen behöver förbättras och det saknas uppdaterade status. Under Samspel mellan yrkeskategorierna beskriver personalen det positiva som mer teamkänsla, det känns som vi alla arbetar mot samma mål, vi lägger upp en plan och sammanfattar sedan dagen ihop i teamet, det finns mer samhörighet då det krävs planering och samarbete, vi har bättre gemenskap med doktorerna, alla verkar känna större trygghet. De 13

säger också att nu är det roligare att gå till jobbet. Nackdelarna är en ovilja att gå över gränserna och hjälpa till och att det fungerar sämre på eftermiddagarna, då det verkar som om inte alla vet var de ska sitta och läsa och att det inte stäms av med varandra i teamet lika mycket som under förmiddagarna. Det kommenteras att det behövs en positivare attityd då det är tungt på avdelningen, detta för att det inte hjälper att gnälla utan att det är bättre att hjälpas åt. Koordinator på avdelningen. Här kommenterar arbetsgruppen bara positiva saker. Koordinatorn är nog det bästa av allt, sparar så mycket tid att slippa svara i telefon, de är spindeln i nätet som har koll på hela avdelningen och gör verkligen en stor insats, det avlastar så mycket genom att de stämplar upp remisser, svarar i telefon och beställer transporter. Ändring av grundbemanningen. Här tycker personalen att det känns som om vårdandet fortsätter även på kvällen eftersom det finns fler resurser och att dagpersonalen kan lämna över mer och att det ger större patientsäkerhet. Arbetsgruppen önskar samma bemanning på kvällarna under helgerna. Vissa önskar fler personal på morgonen, men de flesta är nöjda med omfördelningen av resurser. Tre arbetsgrupper tycker de flesta fungerar bra, men att 7 patienter i en grupp kan vara mycket beroende på vårdbehov. Personalen önskar att det kunde finnas 3 underläkare, en för var grupp. Förutbestämd gruppindelning genom färgmarkering i schemat har uppfattats som mycket positivt. Det ses som en stor tidsvinst att slippa diskutera vilken grupp var personal ska ha före varje pass. Personalen vet också i förväg vilken grupp de ska ha längre fram i veckan och kan förbereda sig, vilket uppfattats som positivt. Under Övriga kommentarer skrivs det att det känns som om vi helt klart är på rätt väg, det är en stor skillnad till det bättre, hoppas vi fortsätter att utveckla och förbättra denna arbetsmetod, eftersom det förändrats så mycket på avdelningen det sista året känner jag mig lite stolt att arbeta på avd 3, tycker klimatet på avdelningen har ändrats, var och en tar mer ansvar, håller på att svänga från en avdelning där ingen bryr sig till en avd där man kan vara stolt att arbeta. 14

Detta har vi lärt oss Under resans gång har vi lärt oss mycket, inte bara mätningar och siffror. Utan att genom förändringar kan man komma närmare det man önskar. Förändringar måste få ta tid och det måste finnas någon som leder förändringsarbetet och finns tillgänglig och synlig genom hela processen. Det ska finnas tid och tillfälle att ställa frågor och tala om sådant som känns jobbigt. Eftersom vi alla är olika måste det finnas tillfälle även för dem som tycker det är svårt att tala i grupp att komma till tals. En stor del av tiden som projektledare gick i början åt till att prata och lyssna. Information om förändringarna måste finnas til gänglig hela tiden, även om de små förändringarna. Genom en bred delaktighet med alla personalkategorierna, blir känslan att vi gör något tillsammans. Vid en förändring går det inte att byta ut bara en tegelsten i muren utan den måste raseras för att byggas upp på nytt. Annars är det stor risk att man blir kvar i gamla vanemönster. 15

Så går vi vidare Nu är grunden lagd och vi kan se att vi är på rätt väg. För att fortsätta att utvecklas och komma närmare målet behöver vi belysa kommunikation, ansvar och vikten av att se helheten. Dokumentationen behöver förbättras för att öka patientsäkerheten och minska tiden för informationsöverföring. Fortsatt översyn av vårdlagsexpeditionernas användning och placering på avdelningen behöver göras. Under hösten 2008 kommer en uppföljande tidsstudie för sjuksköterskorna samt en enkätundersökning av ronden för personal att göras. Rondsystemet kommer att diskuteras och aktualiseras tillsammans med avdelningens läkare i september. Systemiska möten kommer att hållas för att arbeta med gruppdynamiken samt olika situationer som man upplevt som bra eller mindre bra och på detta sätt använda gruppens egna resurser som en lösning. Förrådsutrymmena på avdelningen kommer att omstruktureras och som ett led i detta har vi infört ett mindre basförråd av läkemedel, 35 st, i var läkemedelsvagn. Vi kan redan se de positiva effekterna av detta som en stor tidsvinst vid påfyllning och tömning av läkemedel vid in- och utskrivning av patienter. Denna förändring har genomförts och planerats av avdelningens läkemedelsansvariga sjuksköterska och kommer att fortsätta att följas upp och förbättras. Under hösten kommer läkemedelsmodulen i Melior att tas i bruk och det finns nu bärbara datorer på var läkemedelsvagn. 16

Referenser Carlstedt, E. (2007). Lean-production jämfört med patientnärmre vård. Landstinget i Värmland, webbadress; http://www.liv.se/liv_templates/page_5739.aspx Författningshandbok. Arbetsmiljölagen, 1977:1160. Stockholm: Liber Författningshandbok. Hälso- och sjukvårdslagen, 1982:763. Stockholm: Liber Inde, M. (2006). Framtidensvårdmodell, Patientnärmrevård, Hur gör man. Stad: Förlag Lord, M. (2007). Lean Production. Universitetssjukhuset i Lund, webbadress; http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=179758 Region Skåne. Närsjukvårdsuppdraget, 2007, för Lasarettet i Landskrona. 17

PATIENTNÄRMRE VÅRD Vad är det? Bilaga 1 Patientnärmre vård är en vårdmodell som grundar sig på ett utvecklingsarbete som gjorts på Henry Ford Hospital i Detroit, USA. Detta arbete har sedan omsatts till svenska förhållanden av Marianne Inde, sjuksköterska och verksamhetsutvecklare vid Landstinget i Värmland. Genom att ta bort den traditionella sjuksköterskeexpeditionen och istället använda små arbetsplatser i nära anslutning till patienten och överföra mycket vårdadministration till en samordnare eller receptionist kunde sjuksköterskans närvaro hos patienten öka till 70 procent. I arbetet med patientnärmre vård säger sig medarbetarna uppleva större tillfredställelse i arbetet och ökad gemenskap i arbetsteamet. En ökad känsla av jämlikhet, delaktighet och ett delat ansvar för arbetet i teamet är uttryck för detta. Övergången till patientnärmre vård innebar inte ökad kostnad för vårdavdelningen. Resultatet efter första året visade tvärtom på pengar över. Marianne Inde har skrivit boken Framtidens vårdmodell, Patientnärmre vård, Hur gör man? I boken kan man läsa om tankarna bakom denna vårdmodell, hur man gör för att starta dessa tankegångar och berättelser om hur andra avdelningar har gått till väga. Mer information om ämnet finns på nätet: www.liv.se/pnv FRÅGOR ATT STÄLLA UNDER STUDIEBESÖK För att vi ska få ut så mycket som möjligt av studiebesöken är det viktigt att ha några frågeställningar som sedan skall redovisas skriftligt. Frågorna anger enbart ämne. Fråga så mycket och ingående som möjligt för vart ämne. Receptionist/telefoni Ronder VPL Expeditionernas utseende och placering på avdelningen Grupp/team indelning, antal ssk/usk per grupp, antal pat/team 18

Bilaga 2:1 Personalenkät för utvärdering av ronden, avd 3 Resultat av de 30st enkäter som sammanställts Min personalkategori Deltagandet för dem som deltog i ronden var motiverat Ronden anpassades till den enskilda patientens behov All personal som var obekant för patienten presenterade sig Ronden genomfördes så att andra patienter inte kunde avlyssna samtalet mellan patient och vårdpersonal Patienten gavs möjlighet att ställa frågor i samband med ronden Information, t.ex. provsvar gavs i samband med ronden för att underlätta patientens aktiva deltagande i sin vård Kroppsundersökningar genomfördes med respekt så att patienten inte kände sig kränkt Ronden genomfördes på en tidpunkt då patienterna hade möjlighet att närvara Vid ronden var alla personalkategorier insatta i patientens anamnes och status utifrån sitt ansvarsområde 10st Läkare 11st Sjuksköterska 9st Undersköterska 27st Ja, det stämmer 3st Tveksamt 0st Nej, det stämmer inte 22st Ja, det stämmer 8st Tveksamt 0st Nej, det stämmer inte 12st Ja, det stämmer 8st Tveksamt 4st Nej, det stämmer inte 6st Inte aktuellt 8st Ja, det stämmer 12st Tveksamt 7st Nej, det stämmer inte 3st Inte aktuellt 22st Ja, det stämmer 8st Tveksamt 0st Nej, det stämmer inte 19st Ja, det stämmer 9st Tveksamt 2st Nej, det stämmer inte 7st Ja, det stämmer 9st Tveksamt 0st Nej, det stämmer inte 14st Inte aktuellt 28st Ja, det stämmer 2st Tveksamt 0st Nej, det stämmer inte 20st Ja, det stämmer 10st Tveksamt 0st Nej, det stämmer inte Jag kan tänka mig att förlägga ronden på en annan tidpunkt än idag 12st Ja, det stämmer 9st Tveksamt 9st Nej, det stämmer inte Jag kan tänka mig att bara ronda vissa dagar i veckan, t.ex. måndag, onsdag och fredag 13st Ja, det stämmer 7st Tveksamt 10st Nej, det stämmer inte 19

Bilaga 2:2 Kommentarer, personalenkäter ronden Först sitter man och rondar utan pat, ssk, usk, arb.terapeut och läkare. Sen går endast läkaren runt. Hur vet vi vad som görs?? Först gjordes allt rondarbete i grupp A och B sittande. Sen gick läkarna runt till patienterna, där annan vårdpersonal inte var med. Vilket gör att en del frågor kan vara felbesvarade. Jag fick aldrig veta riktigt när man skulle gå runt och träffa pat. Överläkare behöver vara med på ronden för att kunna fatta beslut. Gåronden hann jag aldrig med på p.g.a. en helavtvättning till. Doktorn bör inte läsa i journalen på datorn och samtidigt prata med pat. Pat som inte har svenska som modersmål eller pat med nedsatt hörsel uppfattar då inte vad som sägs och diskuteras. När pat kommer tillbaka till salen vet de fortfarande ingenting. Vet ej om doktorn gick runt till pat efter sittronden. Pat ställde frågor. Sjuksköterskan försökte dra ner rullgardinen på exp. för att skyla pat vid undersökning. Svårt att besvara frågorna, var ej med runt till pat. Svårt med sekretessen på fyra sal. Kanske förkortad rond vissa dagar. Ev. tillsyn av doktorn gjordes självständigt varför jag inte kan utvärdera detta med samspelet och sekretessen. Tycker inte vi behöver ronda var dag, gäller kanske inte alla pat. Långsiktig planering vid inläggning, uppföljning och rondning när det behövs. Gick ej med runt. Var inte med runt Ej praktisk genomförbart att hålla samtal på fyra sal så att andra pat inte kan avlyssna samtalet. Pat som inte var närvarande när ronden började, rondades senare. Enl. mina erfarenheter från Lund rondade man vid 10.30-11 tiden, sittrond. Då var man rejält påläst och hade träffat pat innan. Mycket bra!! Mycket viktigt att ronda dagligen. 20

Bilaga 3:1 Patientenkät för utvärdering av ronden, avd 3 Resultat av de 21 enkäter som sammanställts Idag på ronden fick jag möjlighet att ställa frågor om sådant jag undrade över Idag på ronden kunde inga andra patienter höra samtalet om mig och mina personliga förhållanden Idag på ronden kläddes jag inte av eller undersöktes på ett sätt som generade mig inför andra på rummet Idag på ronden erbjöds jag att närvara då man diskuterade min situation Idag på ronden fick jag information som gjorde att jag kände mig delaktig i min vård Idag på ronden presenterade sig alla som jag inte träffat förut Jag tycker det är bra att doktorn och den andra vårdpersonalen kommer in och pratar med mig inne på mitt rum. Det stör mig inte att det finns andra patienter närvarande Jag tycker det är bra att gå in till doktorn och den andra vårdpersonalen och få möjlighet att prata och få information utan att andra patienter närvarar För mig är det viktigt att veta när jag får träffa doktorn 12st Ja, det stämmer 1st Tveksamt 8st Nej, det stämmer inte 10st Ja, det stämmer 1st Tveksamt 7st Nej, det stämmer inte 3st Inte aktuellt 10st Ja, det stämmer 0st Tveksamt 1st Nej, det stämmer inte 10st Inte aktuellt 6st Ja, det stämmer 1st Tveksamt 14st Nej, det stämmer inte 13st Ja, det stämmer 3st Tveksamt 5st Nej, det stämmer inte 8st Ja, det stämmer 4st Tveksamt 5st Nej, det stämmer inte 4st Inte aktuellt 14st Ja, det stämmer 2st Tveksamt 5st Nej, det stämmer inte 14st Ja, det stämmer 4st Tveksamt 3st Nej, det stämmer inte 17st Ja, det stämmer 2st Tveksamt 2st Nej, det stämmer inte 21

Bilaga 3:2 Kommentarer, patientenkäter ronden En trevlig rond med Westin, Hansson och? Möjlighet att fråga och diskutera mina symtom. Mycket vänligt bemötande av läkarna. Svårt att uppfatta när ronden är eller har varit. Inte alltid tydligt att det är rond när läkarna går runt. Mycket viktigt att veta när jag ska träffa doktorn. Inte fått veta varför man satt in olika mediciner. De olika doktorerna säger olika saker och ger olika besked. Om doktorn skall gå runt eller om jag ska gå in till honom/henne beror på vilken information som skall ges. 22

Bilaga 4:1 Tidstudie av sjuksköterskans arbetsuppgifter, Lasarettet i Landskrona, avd 3, klockan 07.00-16.00 Tid angiven i minuter. Materialet är ett genomsnitt av de 35 arbetspass som studerats. Grundbemanningen under dagen är 4 sjuksköterskor. Arbetsuppgift 07.00-08.00-09.00-10.00-11.00-12.00-13.00-14.00-15.00- Summa 08.00 09.00 10.00 11.00 12.00 13.00 14.00 15.00 15.30 Pat omvårdnad 9,29 20,57 8,43 13,00 12,14 13,43 15,14 13,14 2,00 107,14 Administration 1,57 8,14 30,86 29,00 20,00 12,86 13,71 19,14 6,57 141,85 L-m hantering 16,86 19,57 3,86 7,43 8,57 9,57 11,00 5,29 2,86 85,01 Paus - 5,57 11,71 1,57 11,00 16,86 3,29 3,71 2,29 55,00 Projekt - - 0,43 1,00 0,86 3,86 6,14 6,71-19,00 Transporter - 0,29-0,71 1,14 0,14 1,57 0,42-4,27 SVPL - 1,00 1,86 3,43 3,86 1,00 4,00 0,86 0,71 16,72 Provtagning 9,86 1,57 1,14 1,00 1,43-0,29 0,42 1,00 16,71 Rapportering 22,29 0,86 0,29 - - 0,71 2,14 3,29 3,14 32,72 Oidentifierad tid 0,14 2,43 1,43 2,85 1,00 1,57 2,71 7,00 12,42 31,55 23

Bilaga 4:2 Tidstudie av sjuksköterskans arbetsuppgifter, Lasarettet i Landskrona, avd 3, klockan 13.30-21.30 Tid angiven i minuter. Materialet är ett genomsnitt av de 19 arbetspass som studerats. Grundbemanningen under kvällen är 2 sjuksköterkor. Arbetsuppgift 13.30-14.30-15.30-16.30-17.30-18.30-19.30-20.30- Summa 14.30 15.30 16.30 17.30 18.30 19.30 20.30 21.30 Pat omvårdnad 3,42 11,05 15,79 18,95 16,05 13,16 21,05 10,53 110,00 Administration 7,63 23,42 19,74 11,58 13,68 12,10 17,37 108,94 L-m hantering 9,74 21,84 8,42 10,79 13,95 21,58 19,74 8,16 114,22 Paus - 12,63 6,84 3,42 11,58 4,47 0,79-39,73 Projekt - - - - - - 1,58-1,58 Transporter 10,50 0,53 0,79 - - 0,26 - - 2,63 SVPL 1,05-0,26 0,53-0,26 0,79-2,89 Provtagning - 1,32 2,10 0,53 2,10 1,32 0,53 0,53 8,43 Rapportering 41,32 1,84 1,32 4,21 1,05 2,37 1,58 19,21 72,90 Oidentifierad tid - 3,42 1,05 1,84 3,68 2,89 1,84 4,21 18,93 24

Bilaga 5:1 Sammanställning planeringseftermiddag 070926 Grupp 1 Fördelar och nackdelar med förmiddags- respektive eftermiddagsrond Beskriv fördelar och nackdelar med förmiddags- respektive eftermiddagsrond. Se förslag på flöde vid en eftermiddagsrond. Presentera den perfekta dagen, med en så jämn arbetsbelastning och helhetssyn som möjligt. Lotta L, ssk Lena B, ssk Annica O, arbetsterapeut Eva A, ssk Laila, sekr Marie, sekr Tiiu, läkare Viveka, läkare Roslana, läkare Gruppen önskar en senarelagd förmiddagsrond, med start kl 10.30. Dagordning för senarelagd förmiddagsrond, A-tur 07.00-07.15 Överrapportering 07.15 09.00 Provtagning, pat.omvårdnad, läkemedelsdelning, patienter frukost 09.00 09.15 Fikapaus 09.15 10.30 Pat.omvårdnad, förberedelse inför rond och hemgångar 10.30 11.15 Rond, där alla personalkategorier är med 11.15 12.00 L-m delning, SVPL faxning, rondarbete 12.00 13.00 Rast, patienter lunch 13.00 15.30 Rondarbete. A-tur APT, SVP samt utbildningar, förberedelse hemgångar. Dagordning för senarelagd förmiddagsrond, C-tur 13.30 15.00 C-tur läser in sig, går runt till pat, läkemedelsdelning 15.00 15.30 Rast C-tur 15.30 Avstämning ssk, usk (C-tur) tillsammans med läkare 16.00 Läkemedelsdelning 17.30 Utdelning av mat 19.00 21.00 Pat. omvårdnad, läkemedelsdelning 21.00 21.30 Överrapportering 25

Bilaga 5:2 Fördelarna med detta rondsystemet är Möjlighet för utbildning, APT samt SVPL på eftermiddagen Labsvar klara till ronden Sekr hinner med diktaten Lättare att hinna med inskrivning av nya patienter Alla har tid att bättre förbreda sig inför ronden Färska utlåtanden från sjukgymnast och arbetsterapeut 26

Bilaga 5:3 Sammanställning planeringseftermiddag 070926 Grupp 2 Hur ska läkarna dela avdelningen vid rond för att det ska bli kontinuitet för personal och patienter? Det blir tre arbetslag istället för som nu fyra. Hur ska läkarna dela avdelningen för att det ska bli kontinuitet för personal och patienter? Arbetslagen skall inte delas, omvårdnadspersonalen skall inte ronda med två läkare. Skulle man kunna ronda med överläkare endast vissa dagar i veckan, t.ex. grupp A mån, grupp B tis osv? Britta, ssk Lars, läkare Fredrik, läkare Karin P, usk Lisa, usk Kerstin B, ssk Gruppen rekommenderar 3st underläkare och 2st överläkare. En överläkare är huvudansvarig för två grupper och har bara avdelningen som ansvar. Den andra överläkaren har huvudansvaret för en grupp och arbetar även på mottagningen. En underläkare per grupp. 27

Bilaga 5:4 Sammanställning planeringseftermiddag 071009 Grupp 3 Vårdplanen Vad skall ingå i en vårdplan? Hur skall den dokumenteras? När och av vem skall den upprättas? Viveka E, läkare Fredrik K, läkare Liselotte W, ssk Fredrik J, ssk Helene K, ssk Anna T, usk Maria G, usk Sonja Z, usk Bör innehålla en medicinsk- samt en omvårdnadsdel. Viktigt med ett enkelt sätt att dokumentera och uppdatera. Bör vara övergripande och inte för detaljerad. Bör ha ett eget sökord och rubrik i Melior. Är detta genomförbart? Preliminär vårdplan görs vid inläggningen och utvecklas vid nästkommande rond. Ta upp de patienter, vilkas vårdplan skall uppdateras, först på ronden, så att alla personalkategorier kan vara med. Vårdplanen bör innehålla en klar indikation på patientens vårdnivå. I bedömningen bör både medicinska samt omvårdnadsmässiga aspekter beaktas. Bör vara gjord inom 24h. Uppdatering skall ske tre dagar efter inskrivning och därefter minst en gång per vecka samt vid behov. Vid var uppdatering bör patientens kontroller odyl ifrågasättas så att vårdplanen förblir ett levande dokument. Vid svårighet att fastställa vårdnivå skulle man kunna sammankalla flera läkare och andra personalkategorier för att känna att allas åsikter får komma fram innan beslut tas. Viktigt att även involvera anhöriga. Vårdplaner som inte uppdateras tors eller fred skall eventuellt kompletteras med daganteckning inför helgen. Tjänstgörande läkare är ansvarig för upprättande samt uppdaterande av vårdplanen. Vid inläggning under helgen får preliminär bedömning samt daganteckning ersätta vårdplan fram till vardag. Vårdplanen bör vara mycket kortfattad för att kunna läsas in snabbt. Vårdplanen bör innehålla: 1. Kort sammanfattning av patienten 2. Arbetsdiagnos 3. Vårdnivå 4. Planerade provtagningar samt undersökningar. Gärna med framförhållning till nästa utvärdering 5. SVPL, mobilisering, konsulter mm 28

Bilaga 5:5 Sammanställning plaeringseftermiddag 071009 Grupp 4 Fördelar respektive nackdelar med sittrond och traditionellrond Redogör för fördelarna respektive nackdelarna med sittrond och traditionellrond (när hela teamet går runt till patienterna). Hur ska man bevara integritet och sekretess utan att tappa närheten till patienten, där patientens behov av information och bekräftelse från läkare tillgodoses? Lars W, läkare Tiuu V, läkare Elisabeth N, ssk Susanne P, ssk Jeanette P, ssk Ing-Britt, usk Monica M, usk Maj-Britt E, ssk Fördelar med sittrond 1. Patientens integritet skyddas och sekretessen bevaras lättare 2. Lättare att ge information till patient och anhöriga angående provsvar, undersökningar och hemgång 3. Man får en välinformerad patient och personal genom samordnad information 4. Kortare vårdtid Nackdelar med sittrond 1. Då det kan vara många personer med på ronden bör man ge svåra besked vid enskilt samtal med patienten. Fördelar traditionellrond 1. Efterfrågas ibland av äldre patienter. Troligen för att de tror att det är enda sättet att få träffa doktorn. Nackdelar traditionellrond 1. Bristande sekretess och bevarande av patientens integritet 2. Försvårar tidsplanering och information till patient och personal 3. Större tidsåtgång 29

Bilaga 5:6 Sammanställning planeringseftermiddag 070926 Grupp 5 Vad ska receptionisten ha för arbetsuppgifter? Utgå från förslaget för receptionistens arbetsuppgifter och lägg till och ta bort det ni inte tycker passar. Kristoffer, ssk Nina, usk Els-Britt, usk Astrid, ssk Ami, usk Gruppen anser att receptionistens viktigaste uppgifter är: Ta emot alla inkommande samtal Sköta hela inläggningsförfarandet Stämpla upp prover från akuten Boka alla VPL-möten Vara telemetri observatör Arbetstid mellan kl 07.00 16.00 Gruppen önskar en stor whiteboardtavla där alla planerade undersökningar, VPL, hemgångar, UKG och väntelistepat skrivs upp, för att receptionisten skall kunna ha överblick över avdelningens flöde. Förfrågan bör ställas till kommunen om det finns möjlighet för dom att faxa tider för VPL istället för att ringa. Det hade minskat belastningen och gett receptionisten möjlighet att ta hand om det efterhand. 30

Bilaga 5:7 Sammanställning planeringseftermiddag 071009 Grupp 6 Hur ska vi fördela grupperna/arbetslagen mellan personalen för att få kontinuitet i arbetet och patientkontakten? Hur ska vi fördela grupperna/arbetslagen mellan personalen för att få kontinuitet i arbetet och patientkontakten och inte behöva ha diskussioner inför varje arbetspass? Bemanningen på kvällen blir 6 personal, mån-fre = tre arbetslag även på kvällen. På helgerna har vi fortfarande en grundbemanning på fem personal som minimibemanning och grupperna får då delas. Det blir tre arbetslag mån - fre, en sjuksköterska och en undersköterska i varje lag. En undersköterska arbetar som receptionist dagtid = sju personal. Minimibemanningen kommer att bli sju personal, med förhoppning om åtta de flesta dagar. Vad ska den åttonde personen ha för arbetsuppgifter? Kan man tänka sig blodprovstagning, SVPL, påfyllning av förråd osv? Lena W, usk Carin F, usk Britt A, usk Marie B, usk Anne K, ssk Lotta NC, usk Förslag på personaldelning 1. Man färglägger varje grupp med t.ex. guld, silver och brons 2. Därefter tilldelas all personal olika färgskalor under ett år. UL, ssk, usk arbetar sedan i femveckorsperioder i de olika grupperna för att öka kontinuiteten 3. Vid diffkorrigering i TimeCare diffar man mot sin tilldelade grupp för den perioden Förslag till fördelning av arbetsrutiner 1. Vårdteamet hjälps åt med morgonarbetet fram till kl 8.30 2. Sen sker medicin- och frukostdelning 3. Gemensam frukost för personalen, sen hjälps teamet åt med kontroller till ronden, dokumentering osv 4. Ronden börjar kl 10.30 då alla personalkategorier medverkar Förslag på arbetsuppgifter för den åttonde personen Svara på ringningar vid rond Matbeställningar Fixa kaffe- och drickavagn Fylla på förråd Packa upp tvätt Blodprovstagning Hoppa in på grupp där det behövs av olika anledningar 31

Bilaga 6 Arbetsbeskrivning avdelningskoordinator Receptionen Första anhalten dit alla avdelningens besökare vänder sig för vidare kontakter med patienter eller medarbetare på avdelningen. Skall ha ett synligt och välkomnande läge för besökare, men också i förhållande till de servicefunktioner som skall tillhandahållas avdelningen. Detta krävs av en avdelningskoordinator Vara serviceinriktad Kunna se till helheten i vårdarbetet Ha en god organisationsförmåga Kunna se strukturer Klara ha många bollar i luften Vara stresstålig. Behålla sitt lugn och goda humör, även när mycket händer samtidigt. Ha datavana Avdelningskoordinators arbetsuppgifter Arbetstid 07.00-16.00. Ta emot alla inkommande samtal och vid behov vidarebefordra dessa till respektive vårdlag. Enbart de samtal som rör patientens hälsotillstånd skall kopplas vidare. Ansvara för patientflödet/beläggningen på avdelningen. Rapportera avdelningens patientbeläggning till akutmottagningen samt sjukhusets vårdkoordinator. Planera in patienter från väntelistan Boka undersökningar Ta emot journal/papper vid inskrivning av patient och sätta in dessa i patientens journalpärm. Fylla i inskrivningsmeddelande Stämpla upp ordinerade prover vid inläggningen Lägga in patienten i Melior och RUSH Skicka inläggningsmeddelande till kommunen om patienten har hemvård eller hemsjukvård. Boka färdtjänst och andra planerade transporter Boka SVPL-möten och informerar anhöriga om tid Observera telemetrilarm och göra ansvarig grupp uppmärksam på dessa 32

Bilaga 7:1 VÄLKOMMEN TILL AVD 3 LASARETTET I LANDSKRONA Liten information om oss och våra rutiner Bilaga 7:2 33

AVDELNING 3 Avdelning 3, med 20 vårdplatser, är en internmedicinsk avdelning där närsjukvård bedrivs med inriktning mot hjärt- och kärlsjukdomar. På avdelningen finns möjlighet till telemetriövervakning av åtta patienter. Avdelningen arbetar enligt konceptet patientnärmre vård. Avdelningen har under 2007 genomfört ett projekt med syftet att omfördela vårdpersonalens arbetsuppgifter, ifrågasätta befintliga rutiner, öka samverkan mellan de olika yrkeskategorierna samt skapa möjligheter för patient och anhöriga att vara delaktiga i en professionell vård utifrån ett helhetsperspektiv där vi fokuserar på de fyra värdeorden tillgänglighet, kontinuitet, helhet och trygghet. Projektet har utmynnat i nya rutiner vad gäller rond, vårdplaner och omfördelning av omvårdnadspersonalens uppgifter. I det här lilla häftet vill vi gärna informera om hur vi arbetar, för att underlätta för dig. AVDELNINGS KOORDINATOR På avdelningen finns en avdelningskoordinator som har ansvaret för avdelningens patientflöde. Det är här avdelningens besökare tas emot och hjälps till rätta. Vår avdelningskoordinator svarar även i telefon och samordnar undersökningar, transporter och möten kring patienten. KLÄDSEL Arbetskläder, kläder som sjukhuset tillhandahåller, med kort ärm skall användas av hygieniska skäl. Av samma anledning får inte klockor, ringar, armband eller piercning användas. ARBETSGRUPPERNA Var arbetsgrupp består av en sjuksköterska och en undersköterska. Blå 6 pat Rum 2(1pat), 4(1pat), 5(4pat) Rosa 7 pat Rum 6(4pat), 7(3pat) Gul 7 pat Rum 8(4pat), 10(2pat), 11(1pat) ARBETSRUM Rum 3 Arbetsplats grupp blå Rond fm grupp blå Rum 9 Arbetsplats grupp rosa och gul Samtalsrum Rond fm grupp rosa, samtalsrum em Läkar exp. Rond fm grupp gul, läkarnas arbetsrum em ROND På avdelningen har vi sittrond mellan klockan 10.30 och 11.30. Bilaga 7:3 34

För att ronden ska fungera som det verktyg det är tänkt är det viktigt att Alla personalkategorier kring patienten är närvarande; sjuksköterska, undersköterska och läkare. Även paramedicinare om de är involverade i patientens vård. Alla håller tiderna för ronden. Prioritera vad som måste diskuteras, rondtiden får inte överskridas. Alla är väl pålästa. Ronden är inte till för att läsa på uppgifter om patienten utan för att planera för fortsatt vård. Det är inte Ok att säga Jag vet inte Läkarna har gått runt och pratat med patienterna före ronden. Om detta görs efter sittronden, framkommer ofta mer information som kan leda till andra beslut än de som redan tagits under sittronden. Detta drar ut på tiden och stör arbetet kring patienten. Patienter som ska informeras om fortsatt planering, provsvar osv tas in till teamet för samtal. Tänk på sekretessen! Om undersökning och information måste utföras på flerpatient sal, dra för runt sängen och sänk rösten. MEDICINSK VÅRDPLAN Skall innehålla 1. Kort sammanfattning av patienten 2. Arbetsdiagnos 3. Vårdnivå 4. Planerade provtagningar samt undersökningar. Gärna med framförhållning till nästa utvärdering 5. SVPL, mobilisering, konsulter mm Preliminär vårdplan görs vid inläggningen och utvecklas vid nästkommande rond. Ta upp de patienter, vilkas vårdplan skall uppdateras, först på ronden, så att alla personalkategorier kan vara med. Vårdplanen bör innehålla en klar indikation på patientens vårdnivå. I bedömningen bör både medicinska samt omvårdnadsmässiga aspekter beaktas. Bör vara gjord inom 24h. Uppdatering skall ske tre dagar efter inskrivning och därefter minst en gång per vecka samt vid behov. Vid var uppdatering bör patientens kontroller odyl ifrågasättas så att vårdplanen förblir ett levande dokument. Vårdplaner som inte uppdateras tors eller fred skall eventuellt kompletteras med daganteckning inför helgen. Tjänstgörande läkare är ansvarig för upprättande samt uppdaterande av vårdplanen. Vid inläggning under helgen får preliminär bedömning samt daganteckning ersätta vårdplan fram till vardag. Vårdplanen bör vara mycket kortfattad för att kunna läsas in snabbt. 35

Bilaga 8:1 Sammanställning av uppföljning INFÖRANDET AV PATIENTNÄRMREVÅRD Avd 3 Skriv de för- och nackdelar som du kan se med genomförandet av patientnärmrevård vg följande 1. Nya rondrutiner Bra, nu hinner man med alla kontroller, prover etc. innan rond, får en bättre bild av pat. Hinner för det mesta prata lite med doktorn innan ronden också Man hinner bättre med morgonarbetet innan ronden. Bra att ronden bara tar ca 30 min Mycket bra Bra! Dock behöver nya läkare som kommer bättre bredvidgång under kanske 2 dagar för att lära sig rutinerna ang ronden Tycker det är bra. Man hinner med på morgonen, behöver inte stressa Känns mycket bra med senare rond, alla är förberedda och ronden tar inte så lång tid Skulle önska att läkarna kunde förbereda hemgångarna så att en del pat kunde gå hem på fm. Bra Alla är förberedda inför ronden, därför är ronden snabbare nu Läkaren har pratat med pat innan ronden Har blivit mindre rondarbete efter ronden Negativt att ha vårdplanering 11.30, vilket händer ibland Ibland är provsvaren klara till ronden Bättre samarbete mellan ssk, usk Mycket bra. Man har mer tid över till pat, doktorerna hinner prata med pat innan ronden Bra. Man hinner med sina pat och oftast hinner man prata lite med läkaren innan ronden så att man kan förbereda IVD, antibiotika, provtagning mm Mycket bra. Lugnare. Doktor hinner se pat innan ronden. Vi ssk, usk hinner mer före ronden. Skönt, lugnare sätt att arbeta Fördel; mer tid att läsa på pat inför ronden 36

Bilaga 8:2 Nackdel; om underläkare måste vänta på beslut från överläkare som inte är närvarande så kanske det inte hinner hända något förrän framåt kl 12. Det blir en massa korta avstämningar med ansvarig ssk, både före och efter ronden, eftersom ny information flödar in hela tiden. Akuta tillstånd kan inte vänta till kl 10.30 Tycker det är oerhört positivt med de nya MEWS-ronderna på kvällarna. Innebär att alla som kan komma att bli inblandade under natten är uppdaterade Det är inte mycket jag kan medföra som arbetar på natten, men de nya rondrutinerna som jag tycker är väldigt bra är MEWS. Vi träffar både läkare och narkos.ssk och även om vi inte har någon MEWS så kan vi prata en stund med dem och träffa dem som är nya för oss Tiden 10.30 är bra. Tyvärr så börjar läkaren dra ut på ronden så man först är klar 11.15. Ej bra när läkaren säger ev hem idag. 3,4 eller 5 pat ev hem i em gör det mycket svårt att förbereda sitt jobb. Deadline för ev hem kanske innan kl 12.00 Bra tid att ronda, allt morgonarbete hinns med på ett mycket mer effektivt sätt. Ronden går fortare när alla i laget har träffat pat innan rond. Nackdelen kan vara att rondarbetet efteråt tar lång tid, då påverkas våra luncher fast vi har flyttat fram första lunchen 30min, fungerar dåligt Det är bra eftersom man hinner med en hel del arbete innan ronden samt att alla i grupperna är pålästa. Usk har bättre tid att vara med på ronden Bra med senarelagd rond och att hela teamet deltar. Om det inte finns någon resurs, vem svarar då på ringningar? Detta har vi önskat länge, kl 23-ronden då vi träffar med.jour vilket vi oftast inte gjorde tidigare. Skapar trygghet! Plus; hinner ta reda på mer om pat, hinner med omvårdnads arbetet, läkarna vet mer om pat. Minus; vissa läkare(öl) tar inte vara på fm-tiden så att de är pålästa till ronden Plus; alla har tid för inläsning av pat innan ronden, prover färdiga till ronden, mer tid för pat vilket ger större möjligheter att ge god omvårdnad, identifiera, planera, genomföra och utvärdera omvårdnadsåtgärder Minus; de få gångerna dr ej varit påläst innan ronden blir ronden klar alldeles för sent Det känns inte så stressigt på morgnarna längre. Man hinner oftast med att skriva alla inkomstjournalerna innan dagens arbete börjar. Oftast förbereder man morgondagens hemgångar så att det känns mer strukturerat att arbeta så här. Det planeras bättre, man är liksom tvungen att ha en bra framförhållning. Allt detta beror på stor del på vilka läkare som är på avdelningen OK. Kan ibland bli fel att alla rondar samtidigt, om vi inte har någon resurs 37