LEDORD. En forskningsrapport från Reumatikerförbundet

LEDORD En forskningsrapport från Reumatikerförbundet

LEDORD En forskningsrapport från Reumatikerförbundet Produktion: OTW på uppdrag av Reumatikerförbundet. Reumatikerförbundet: Anne Carlsson, ordförande. Kristin Blidberg, forskningschef. Redaktörer: Lovisa Bergstrand och Evelina Stucki. Grafisk form: Katarina Sjöberg. Illustrationer: Linnea Blixt. Fotografer: Jens Assur, Magnus Glans, Malin Arnesson, Joachim Grusell, Petra Berggren, Gustav Mårtensson. Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, 2015. ISBN 978-91-637-9831-3 2 reumatikerförbundet

Reumatikerförbundet är en kunskapsorganisation som ger stöd till individen och som ständigt arbetar för personer med reumatisk sjukdom eller andra sjukdomar i rörelseorganen. Vi är också en medlemsorganisation som anordnar aktiviteter över hela landet. Vi driver frågor, vi tar initiativ, vi mobiliserar och vi inspirerar. Genom vår fond stödjer vi forskning inom rörelseorganens sjukdomar och hjälper forskare att finna lösningen på reumatismens gåta. forskningsrapport 3

Innehåll Introduktion...6 Statistik och fakta...7 Reumatoid Artrit...10 Frågan är inte om vi ska bota. Bara när....13 Svensk forskargrupp bakom stora framsteg...16 Därför ökar dödligheten vid RA...18 Östrogen både bov och bot?...19 Systemsjukdomar...20 Ett krig i kroppen...22 Inflammation som försvagar...23 Nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga...24 Case: Nina Stattin...25 BARN...26 Hundratals barn drabbas varje år...28 Barnreumatism vanligare än vi trott...29 ARTROS...30 Knäskador kan orsaka artros...33 Patienter med artros riskerar att få fel vård...34 Case: Stefan Carlsson...37 SMÄRTA...38 Smärta som sjukdom...41 Många blir hjälpta av träning...42 När ingenting hjälper...44 Case: Anna Evertsson...45 TRÄNING OCH REHAB...46 Vardagen svår för många...49 Case: Göran Löfqvist...50 Ryggsmärta kan vara kronisk inflammation...51 Aktivitet och rörelse för friskare liv...52 Reumatisk sjukdom kan leda till undernäring...54 4 reumatikerförbundet

Anne Carlsson Ordförande Reumatikerförbundet Reumatismens gåta behöver många svar Närmare två miljoner människor i Sverige lever med sjukdomar i rörelseorganen. De flesta av dem lever med smärta, försämrad rörlighet, sämre livskvalitet och i flera fall även ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, med ökad dödlighet som följd. En reumatisk sjukdom påverkar hela livet, men även samhället. Under Reumatikerförbundets paraply finns fler än 80 olika diagnoser som tillsammans bildar en av vår tids största folksjukdomar. reumatikerförbundets vision är Ett bra liv för alla reumatiker och lösningen på reumatismens gåta. Vi har kommit en lång bit på vägen. Under de senaste 15 åren har det gjorts fantastiska framsteg inom reumatologin. Den så kallade biologiska revolutionen har förändrat livet för många människor med inflammatoriska reumatiska sjukdomar. TNF-hämmare är en framgångssaga och våra svenska forskare är världsledande inom området inflammation. Under Reumatikerförbundets paraply finns fler än 80 olika diagnoser som tillsammans bildar en av vår tids största folksjukdomar. Forskare har också gjort stora framsteg inom smärtområdet, vi börjar nu förstå mekanismerna bakom generaliserad smärta och fibromyalgi. Men det finns mycket kvar att göra för att förbättra livet för alla de som varje dag påverkas av sin sjukdom. Forskarna har inte kommit lika långt med de mer ovanliga, men mycket allvarliga, reumatiska sjukdomar som påverkar våra inre organ, som systemisk skleros eller myosit för att nämna ett par. Vi behöver också lära oss mycket mer om de olika barnreumatiska sjukdomarna, som drabbar nästan ett barn om dagen i Sverige. Mycket kunskap saknas också om sjukdomen artros, som var tolfte svensk lider av idag. Ytterligare en gåta som forskare arbetar med är varför så många har kvarstående smärta även efter en lyckosam behandling av inflammationen. Långvarig smärta kan inte jämföras med akut smärta och den har sina egna orsaker. En klarhet kring dessa skulle avsevärt förbättra livet för många människor. I denna forskningsrapport presenterar vi en rad framgångar som sker inom vårt område där svenska forskare medverkat. Det är spännande läsning. Vi tar också upp många av de frågetecken som fortfarande finns kring reumatismens gåta. Även du kan vara med och bidra till att finna svar. Svar som kan innebära ett bättre liv för många människor. Alla gåvor är välkomna, stora som små. Bidra gärna du också! Anne Carlsson Förbundsordförande Kristin Blidberg Forskningschef Foto: Lena Dahlström/Reumatikerförbundet forskningsrapport 5

Intro: Statistik och fakta Runt en kvarts miljon människor i Sverige lider av det kroniska smärtsyndromet fibromyalgi. Sjukdomar i rörelseorganen innefattar fler än 80 olika diagnoser. Nästan ett barn om dagen drabbas av reumatism i Sverige. 6 000 personer i Sverige har den inflammatoriska sjukdomen SLE. 6 reumatikerförbundet

Det finns cirka 100 000 personer i Sverige med reumatoid artrit. 800 000 svenskar lider av artros. 50 procent av RA-patienterna i världen kan inte arbeta. En smärtsam folksjukdom Sjukdomar i rörelseorganen drabbar upp till en femtedel av Sveriges befolkning. Forskningen har hjälpt många, men mycket finns kvar att göra. Reumatikerförbundets anslag är en viktig del i forskarnas kamp för bot och lindring. Text: Emma Olsson forskningsrapport 7

Intro: Statistik och fakta Den vanligaste orsaken till att man söker vård i Sverige är sjukdomar i rörelseorganen. Det är sjukdomar som inte bara drabbar individen, utan också hela samhället. Totalt handlar det om fler än 80 olika diagnoser. Även om sjukdomarna är vanligast bland medelålders och äldre, angriper de människor i alla åldrar. En av de vanligaste diagnoserna är ledgångsreumatism, men sjukdomar i rörelseorganen inkluderar även artros, fibromyalgi och generell smärta. Ett liv utan att kunna röra sig ordentligt, är ett liv där man tappar livskvalitet. När man kommer upp i åren ökar dessutom risken för tidig död signifikant, säger Lars Lidgren, professor i ortopedi och ledamot i Reumatikerförbundets forskningsråd. under De senaste fem åren har Reumatikerförbundet delat ut 100 miljoner kronor till olika forskningsprojekt inom allt från medicinsk grundforskning till vårdforskning. Dessutom görs särskilda satsningar på generaliserad smärta och artros. En eller två miljoner kronor från Reumatikerförbundets forskningsfond ger kanske 10-15 miljoner kronor från andra givare. När en stor grupp ligger bakom en liten del fungerar det som en signal till andra att det finns intresse för ett forskningsprojekt, säger Lars Lidgren. Det stora intresset för Reumatikerförbundets anslag beror bland annat på att förbundet aktivt driver frågan om brukarmedverkan i forskningen. Det innebär att medlemmar i Reumatikerförbundet har möjlighet att vara med och påverka forskningen. De får utbildning för att delta i olika projekt, där deras erfarenhet av sjukdomen används för att forskningen ska bli relevant för dem den egentligen berör. Unikt för den svenska forskningen inom området är det kvalitetsregister som upprättades 1996, där reumatologer runt om i landet fyller i data om patienternas vård, behandling och resultat. Där registrerar patienterna också sin upplevda hälsa. Svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ) är unikt eftersom det täcker så många patienter. I dag räknar forskarna med att 80 procent av alla patienter med reumatoid artrit (RA) finns Sjukdomar i kroppens rörelseorgan Det finns över 80 diagnoser och tillstånd som sorteras in under kategorin reumatism. Dessa delas in i fem grupper, med flera undergrupper. Artriter har flera underdiagnoser varav de största är reumatoid artrit (RA) och ankyloserande spondylit (AS). Inflammatoriska systemsjukdomar så som systemisk skleros, Sjögrens syndrom, myositer, vaskuliter och SLE. Juvenil idiopatisk artrit barnreumatism (JIA). Artros den vanligaste formen av ledsjukdom. Fibromyalgi långvarig, generaliserad smärta. 102 miljarder kronor. Så mycket kostar sjukdomar i rörelseorganen samhället i produktionsbortfall och nedsatt arbetsförmåga. 1500 f Kr beskrivs reumatoid artrit (RA) för första gången i en egyptisk skrift. Forskare har sett tecken på reumatisk sjukdom hos mumier. 400 f Kr beskriver Hippokrates växten tidlösa som effektiv mot gikt. Växten innehåller samma ämne som läkemedlet kolchicin, som fortfarande används mot sjukdomen. 1858 får sjukdomen reumatoid artrit sitt namn. 1940 börjar det än idag använda läkemedlet Salazopyrin säljas av Pharmacia. Nanna Svartz, Sveriges första kvinnliga medicinprofessor, låg bakom upptäckten. 1500 f Kr 400 f Kr 1858 1940 8 reumatikerförbundet

48 500 är antalet medlemmar i Reumatikerförbundet. behandlingen kan anpassas efter person, och inte som i dag efter grupp. Detta har visat sig effektivt inom till exempel cancervården. De genetiska avvikelser som finns hos personer med olika former av reumatisk sjukdom kan också användas för att ställa diagnos redan innan sjukdomen hinner bryta ut och förstör leder och annan vävnad. Förhoppningsvis kommer framtida läkare att kunna vaccinera personer som befinner sig i riskgruppen. registrerade. Men även andra reumatiska diagnoser finns med. SRQ var avgörande för att följa upp biverkningar av de biologiska läkemedel som lanserades under 1990-talet. Bland annat har registerstudier visat att risken är större att drabbas av cancer på grund av okontrollerad RA, än av medicinerna. Detsamma gäller hjärt-kärlsjukdomar som uppstår i samband med reumatoid artrit. Genom studier av SRQ har forskarna kommit fram till att det är den obehandlade reumatiska sjukdomen som riskerar att leda till hjärtproblem. Registret är också viktigt för studier av hur livsstil påverkar sjukdomens utbrott och förlopp. En utmaning för forskarna är att bryta ner sjukdomarna i mindre undergrupper. De genetiska avvikelser som är typiska för en sjukdom kan se olika ut, även om huvuddiagnosen är densamma. Uppdelningen gör att År 2012 beräknades kostnaden för produktionsbortfall och nedsatt arbetsförmåga vid sjukdomar i rörelseorganen till 102 miljarder kronor. Av alla sjukskrivningar i Sverige, sker en tredjedel på grund av sjukdomar i rörelseorganen. Den enskilda individen drabbas och samhället drabbas. Forskarna står i dag inför flera stora genombrott. Samtidigt saknas forskning kring andra, mindre vanliga tillstånd. Nina Rehnqvist är läkare och sitter med i SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Hon är också ledamot i Reumatikerförbundets forskningsråd. Svensk reumatologisk forskning ligger i framkant. Forskningsframstegen beror bland annat på att det finns en närhet i samarbetet mellan forskning, vård och patientorganisationen å ena sidan och läkemedelsindustrin å den andra, säger Nina Rehnqvist. 1945 bildas Reumatikerförbundet i dag den största bidragsgivaren till reumatisk forskning, förutom staten. 1949 formas specialiteten reumatologi. 1950-tal: Malarialäkemedlet klorokin visar sig ha effekt även mot reumatiska sjukdomar. Det används än idag vid SLE och ledgångsreumatism. 1990-tal: De biologiska medicinerna gör entré. 1996 startas kvalitetsregistret för reumatologi, SRQ. 1945 1949 1950- tal 1990- tal 1996 forskningsrapport 9

Tema: REUMATOID ARTRIT 10 reumatikerförbundet

TEMA: REUMATOID ARTRIT När kroppen angriper sig själv Många reumatiska sjukdomar, som till exempel ledgångsreumatism, beror på att immunförsvaret är överhettat och angriper kroppens egna vävnader. Inom några år hoppas immunologer att det ska finnas bot. Text: Emma Olsson Immunologi är den forskningsgren som studerar immunförsvarets roll för uppkomst av sjukdomar. Svenska immunologer står nu inför ett genombrott för en ny generation läkemedel som kommer att hjälpa många med reumatisk sjukdom. Vi pratar inte längre om att det är teoretiskt möjligt, nu ska vi göra det. I stället för att trycka ned hela immunförsvaret, bör vi fokusera på den del av immunsystemet som är delaktig i sjukdomsförloppet, säger Vivianne Malmström, professor i immunologi vid Karolinska Institutet. Det är känt sedan länge att det vid många sjukdomar med kronisk inflammation, som ledgångsreumatism (RA), finns immunceller på platser där de inte borde finnas. Men det är först nu som forskare i detalj börjar förstå det händelseförlopp som leder till sjukdom. Forskargruppen på Karolinska Institutet forskar kring den del av immunförsvaret som handlar om B- och T-celler (vita blodkroppar) och om HLA, som också kallas transplantationsantigener. HLA finns på de allra flesta celler med cellkärna i människokroppen. De är viktiga för att aktivera forskningsrapport 11

Tema: REUMATOID ARTRIT Det är först nu som vi i detalj börjar förstå det händelseförlopp som leder till sjukdom. Vid ledgångsreumatism har man en kronisk inflammation i leden. De egna immuncellerna invaderar det drabbade området, med smärta som följd. immunförsvarets vita blodkroppar mot virus, bakterier, svamp och parasiter. Men det finns former av HLA som inte beter sig som de ska. HLA II bidrar till ledgångsreumatism genom att aktivera immunförsvaret mot proteiner som finns naturligt i kroppen. Det leder till att immunförsvaret bildar antikroppar. I förlängningen invaderar olika immunceller leden med smärta, nedsatt funktion och förstörda leder som följd. HLA klass II är en riskfaktor för att flera typer av reumatiska sjukdomar ska bryta ut. Nya upptäckter visar sambandet mellan ledbesvär och autoantikroppar och ledgångsreumatism. Detta är en viktig upptäckt. Med den kunskapen kommer möjligheten att omskola immunförsvaret så att sjukdomen inte bryter ut. Det kommer att bli möjligt på sikt. Forskargruppen på Karolinska Institutet vill skola om de B- och T-celler som ger sig HLA II En transplantationsantigen som bidrar till ledgångsreumatism. på kroppens egna proteiner. Liknande behandlingar finns redan och utvecklas för till exempel barn med diabetes typ 1 och MS. Det kommer däremot inte att bli en lösning som passar alla. Immunsystemet är bara en liten del av människans fysiologi. De flesta som har HLA klass II-varianterna, som ökar risken för att utveckla RA, gör ändå inte det. Det finns också former av RA som inte är autoimmuna. Däremot har forskarna identifierat ett antal triggers, eller bidragande faktorer till sjukdom. Rökning är en. Att fler kvinnor än män insjuknar, och det efter klimakteriet, visar att hormoner också är en påverkansfaktor. Forskningen måste ske i en gränszon mellan olika fält. Jag kan inte bara sitta med andra immunologer utan behöver träffa folk från andra specialiteter. Tillsammans kan vi få god överblick över sjukdomarna, säger Vivianne Malmström. 12 reumatikerförbundet

Frågan är inte om vi ska bota. Bara när. I framtiden kommer reumatiska sjukdomar att kunna botas och fler samband mellan arv och miljö upptäckas. Det är Lars Klareskog, professor vid Karolinska Universitetssjukhuset, övertygad om. Text: Malin Byström Sjödin Lars Klareskog tar emot i sitt rum på Centrum för molekylär biologi på Karolinska Universitetssjukhuset. Här är han också föreståndare, ett 70-tal personer arbetar och forskar i lokalerna. En kort promenad därifrån ligger reumatologmottagningen. Närheten till patienterna är en fantastisk fördel. Att varva klinik och forskning är kolossalt viktigt för mig, säger han. Lars Klareskogs forskning går bland annat ut på att undersöka immunologin bakom ledgångsreumatism och vad det finns i arv och miljö som gör att människor drabbas. Redan på 1980-talet såg han och kollegor i USA att HLA-generna, transplantationsantigener, ökade risken för sjukdomen. Många år senare kunde Lars Klareskog tack vare den omfattande EIRA-studien, med över 4 000 diagnostiserade fall av ledgångsreumatism, visa att även rökning var en stor och betydande riskfaktor. Upptäckten gav honom det prestigefyllda Crafoordpriset 2013. Det var uppenbart att miljön måste vara en viktig faktor för risken att drabbas. Via EIRA-studien kunde vi visa att de som bär på HLA-genen och dessutom röker har mellan 20 Fakta RA Vid ledgångsreumatism uppstår en inflammation i ledkapseln, vilket leder till svullnad, ömhet och ofta stelhet i de drabbade lederna. Om sjukdomen inte behandlas leder den ofta till att brosk och ben i leden bryts ner, vilket kan orsaka smärta, inskränkt rörlighet och felställda leder. En rad gener har identifierats som ökar risken för ledgångsreumatism, och de allra flesta har att göra med immunförsvaret. Det är viktigt att RA behandlas så tidigt som möjligt och att så snabbt som möjligt bli remitterad till reumatolog. till 30 gånger ökad risk att drabbas av sjukdomen. Rökning ger upphov till att farliga ämnen bildas i lungorna vilket får immunförsvaret att reagera. Forskarna har observerat att en del av dem som utvecklat immunreaktioner också drabbas av ledinflammation. Sjukdomen kan alltså börja i lungorna. Vi tror också att andra saker i miljön kan påverka, som till exempel koldamm och kanske luftföroreningar. Även kost kan påverka, men ännu har vi inte sett några tecken på att stress leder till ledgångsreumatism, säger Lars Klareskog. Konsekvenserna av dessa resultat är att såväl patienter som anhöriga och alla andra får möjlighet att minska sin risk för sjukdom. Genom att förändra sin livsstil, till exempel sluta röka, kan patienterna även förbättra möjligheterna till goda resultat av sin behandling. Lars Klareskog betonar att här finns mycket kvar att göra, både i att förstå hur livsstil och miljö påverkar sjukdomen, och hur ny kunskap ska nå ut till alla berörda. EIRA-studien som påbörjades 1996 fortsätter. Utifrån underlaget som forskarna samlar in väcks nya frågeställningar. forskningsrapport 13

Tema: REUMATOID ARTRIT Lars Klareskog är professor på Karolinska Institutet i Stockholm. I dag handlar hans forskning om att förstå hur de molekylära reaktionerna i enskilda celler driver sjukdomen. Foto: Gustav Mårtensson 14 reumatikerförbundet

I Sverige har vi alltid varit kvicka på att omsätta teori till praktik. Vi har kunskapen och vi kan tidigt erbjuda rätt terapi. Det glädjer mig. Alla som får diagnosen RA får fylla i frågeformulär och lämna prover. Vi har även en kontrollgrupp som får göra samma sak. Underlaget är unikt och fantastiskt. Vi kan forska på materialet vi samlat in och det kommer sedan patienterna till godo, konstaterar han. Under de 30 år som har passerat har behandlingarna blivit bättre och effektivare. I dag är det ovanligt att patienter drabbas av leddestruktion, sjukdomens onda förlopp kan ofta bromsas. I Sverige har vi alltid varit kvicka på att omsätta teori till praktik. Vi har kunskapen och vi kan tidigt erbjuda rätt terapi. Det glädjer mig. Framgångarna stavas samarbete och register. Vi har ett starkt samarbete internationellt och vi har arbetat med olika register i många år vilket har varit avgörande för forskningen. Vår starka koppling till klinik och våra patienter har varit med i många läkemedelsprövningar. Detta har lett till snabba resultat. I dag handlar Lars Klareskogs forskning om att förstå hur de molekylära reaktionerna i enskilda celler driver sjukdomen. Han vill studera vilka specifika immunreaktioner som är kopplade till och driver sjukdomssymtom hos RA-patienterna. Om vi får kunskap om det kan vi bestämma vilka immunreaktioner som kan ge sjukdom hos olika individer, och förändra dem så att de inte längre orsakar sjukdom. Man skulle kunna likna det vid de vacciner som gör att immunsystemet skyddar oss mot infektioner. Skillnaden är att vi i stället ska minska de sjukdomsframkallande immunreaktionerna vid reumatiska sjukdomar. Lars Klareskog Titel: Professor i reumatologi vid Karolinska Institutet, samt föreståndare vid Centrum för molekylär biologi på Karolinska Universitetssjukhuset. Forskning: Sambandet mellan arv och miljö för att människor drabbas av RA. Såg tidigt att rökning är en stor riskfaktor. I den forskning som nu pågår försöker han tillsammans med sitt forskarteam ta reda på specifika immunreaktioners roll vid RA samt genom detta hitta nya behandlingsmetoder och bot. Drivkraft: Nyfikenhet. Att lära mer och förstå mekanismerna bakom ledgångsreumatism och att forskning kan leda till att människors och patienters liv förändras. Lars Klareskog är övertygad om att reumatiska sjukdomar kommer att botas. På 1980-talet fick han samma fråga. Då svarade jag att allt ska förändras i grunden. Vi visste att några men inte vilka av våra studier som skulle leda till de framgångsrika terapier som nu förändrat livet för många med reumatiska sjukdomar. I framtiden är jag övertygad om att vi kommer att ha nya och botande terapier. Jag vet fortfarande inte exakt hur, det är därför det behövs mer forskning. Men frågan är inte om vi ska bota. Bara när. Men varken då eller nu kan jag förutsäga det okända, säger han med ett lätt skratt. De egna målen finns där, ständigt närvarande mellan klinik, handledning av doktorander och egna forskningsresultat. Mitt främsta mål är att vi ska lyckas utveckla nya, förebyggande terapier och att vår forskning ska vara en liten men viktig del som som bidrar till det, säger Lars Klareskog. forskningsrapport 15

Tema: REUMATOID ARTRIT Svensk forskargrupp bakom stora framsteg Ett helt nytt sätt att behandla reumatoid artrit har förändrat de drabbades vardag i grunden. Livskvaliteten har ökat och dödligheten har minskat. Text: Ingiäld Hafström I början av 1990-talet blev mer än 50 procent av de som drabbades av reumatoid artrit (RA) arbetsoförmögna efter bara några få års sjukdom. De hade också dålig fysisk funktion och nedsatt livskvalitet. Dessutom var dödligheten ökad, delvis på grund av RA-sjukdomen i sig, men också på grund av ökad samsjuklighet i framför allt hjärt-kärlsjukdomar. Orsaken till dessa dystra konsekvenser bedömdes bero på otillfredsställande inflammationsbehandling, varför den viktigaste vägen till bättre prognos ansågs vara att ersätta den avvaktande och försiktigare attityden med tidig och mer kraftfull behandling. För att omsätta den nya strategin i praktiken bildades i början av 1990-talet på initiativ av docent Björn Svensson en svensk grupp som fick namnet BARFOT; en akronym av Bättre AntiReumatisk FarmakO- Terapi. Ett specialgjort dataprogram utvecklades så att alla de medverkande enheterna på varsitt håll kunde registrera och följa sina patienter. Data har möjliggjort uppföljning av behandlingsstrategier och terapiresultat och programmet blev grunden för Svensk Reumatologisk Förenings kvalitetsregister. Följande axplock visar några viktiga resultat. Prediktion är att tidigt kunna förutse sjukdomsutveckling Att så tidigt som möjligt kunna upptäcka en sjukdom är viktigt för att patienten ska kunna få rätt behandling, så att sjukdomen kan bromsas. Ett sätt att upptäcka eller förutspå hur en sjukdom ska utvecklas är att mäta så kallade biomarkörer. En viktig biomarkör vid RA är antikroppar mot så kallade citrullerade cykliska Ingiäld Hafström Titel: Överläkare och professor vid Reumatologiska enheten Karolinska Institutet vid Karolinska Universitetssjukhuset. Ordförande för BARFOTs forskargrupp, akronym för Bättre AntiReumatisk FarmakOTerapi. proteiner (anti-ccp). I den dittills största studie som gjorts om detta visade BARFOT 2004 att just den här typen av antikroppar förutspår ledskada. BARFOT-studierna har också kunnat bekräfta att det finns flera andra markörer som också förutsäger hur sjukdomen kan komma att utvecklas. ovanligare med inaktiv sjukdom hos kvinnor DAS28 är ett verktyg som används för att mäta hur aktiv sjukdomen är hos en person med RA, man mäter ömhet och svullnad i lederna, inflammation i blodet och sjukdomskänsla. Ju högre värdet på DAS28 är, desto mer aktiv är sjukdomen. En kronisk sjukdom som RA kan ibland gå i remission, det vill säga att den går in i en period när symtomen delvis avtar eller tillfälligt helt försvinner. I BARFOT-studierna har det visat sig att kvinnor har en betydligt lägre frekvens av remission (DAS28<2,6) än män efter två och fem års sjukdom. Men när ledskadan undersöks med röntgen efter två och fem år finns ingen skillnad mellan könen. Att de olika sätten att mäta ger olika resultat skulle kunna bero på att DAS28 innehåller komponenter som speglar egenskaper som hänger ihop med kön snarare än sjukdomsaktivitet. Rökning är en riskfaktor för ledskada vid RA Sambandet har säkerställts i en internationell studie. Sambandet var dock inte oberoende utan förknippat med förekomst av anti-ccp, det vill säga att rökning i sig inte är förenad med mer ledskada men är det hos dem som bär på på antikropparna. Rökning var också en stark riskfaktor för utveckling av reumatiska noduli, 16 reumatikerförbundet

Trots de nya behandlingsstrategierna lider fortfarande omkring 30 procent av patienterna av svår sjukdom under lång tid. vilket är små elastiska knutar som bildas under huden ofta ett tecken på hög sjukdomsaktivitet. Tyvärr kunde studierna inte visa att de som slutade röka efter att ha fått RA förbättrade sin prognos under de åtta första åren. Däremot kunde de visa att individer med RA som var utsatta för passiv rökning inte hade någon ökad inflammatorisk aktivitet under de första fem sjukdomsåren. Fler patienter i remission under 2000-talet Det finns olika definitioner av vad remission är. Beroende på vilka kriterier som används varierar remissionsfrekvensen vid RA och vi har jämfört dessa. DAS28-kriteriet gav fler patienter i ständig remission jämfört med de nya ACR-kriterierna. Trots detta var röntgenskada och funktionshinder desamma, och därför bedömdes DAS28 vara det mest lämpliga remissionskriteriet för användning i långtidsstudier. I en studie där de som insjuknat på 1990-talet jämfördes med de som insjuknat på 2000-talet sjönk DAS28-nivåerna under de studerade fem åren signifikant mer i den senare gruppen. I den gruppen var det också fler i remission jämfört med de som insjuknat på 1990-talet. Vi tolkade det som om det berodde på att de som insjuknat under 2000-talet fått intensivare läkemedelsbehandling. Trots detta så var grupperna lika när det kommer till funktionsförmåga och smärta, vilket sannolikt förklaras av faktorer som inte har med inflammation att göra. Persisterande sjukdom är en realitet än i dag Trots de nya behandlingsstrategierna lider fortfarande omkring 30 procent av patienterna av svår sjukdom under lång tid. Vi har sett att den grupp av patienter, som vid samtliga kontrolltillfällen mellan två och åtta år aldrig är i remission, lider av mycket sämre funktion, har mer smärta och utvecklar betydligt mer ledskada än övriga patienter. Vi sätter nu dessa patienter, av vilka majoriteten är kvinnor, i fokus för att hitta bättre markörer och bättre terapimöjligheter. Kortison ett bra komplement vid tidig RA Kortison var länge en omstridd fråga i behandlingen av RA. BARFOTs randomiserade tvåårsstudie var viktig för att reda ut frågan. I studien fann man att kortison i låga doser har en skyddande effekt på ben och brosk utan påtagliga biverkningar. Den här kortisonstudien har tillsammans med en handfull liknande studier lett till att läkemedlet Prednisolon i låg dos numera rekommenderas som komplement till anti-reumatisk behandling vid tidig RA. En fyraårsuppföljning visade att patienter med kortison som var i remission efter två år hade mindre röntgendestruktion även efter fyra år jämfört med patienter utan kortison. Sammanfattning Denna korta beskrivning av BARFOT visar att man genom samarbete kan ordna den kliniska vardagen så att man kan skapa ett underlag för kvalitetssäkring, värdering av resultat och forskning. Den här ovärderliga möjligheten att vetenskapligt dokumentera den kliniska vardagen och på så sätt få ny kunskap som är till nytta för en positiv prognosutveckling inte skulle ha varit möjligt utan generösa forskningsanslag. forskningsrapport 17

Tema: REUMATOID ARTRIT Därför ökar dödligheten vid RA Solveig Wållberg Jonsson om sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och inflammatorisk reumatisk sjukdom Reumatoid artrit (RA) ansågs förr vara en sjukdom som värker men inte dödar. De senaste decennierna har forskningen dock visat att personer med inflammatorisk reumatisk sjukdom har en ökad dödlighet jämfört med resten av befolkningen. Förutom de direkta sjukdomsföljderna förekommer vid flera reumatiska sjukdomar en avsevärd samsjuklighet, komorbiditet. Det vill säga sjukdomar som inte på ett uppenbart sätt är direkt relaterade till grundsjukdomen, men som kan vara kopplade till sjukdomen eller dess behandling. Denna komorbiditet är ofta både underdiagnostiserad och underbehandlad, och ökar individens totala sjukdomsbörda. Den vanligaste underliggande dödsorsaken hos personer med reumatiska sjukdomar är hjärt-kärlsjukdomar. Mest forskning finns om RA och i våra egna studier från Västerbotten fann vi en standardiserad mortalitetsratio för hjärt-kärlsjukdomar på cirka 1,5. Det betyder att i en åldersgrupp där dödligheten normalt är 20 procent är den i RA-gruppen 30 procent. Vår forskning visade också att prognosen efter hjärtinfarkt är sämre, samt att personer med RA har ökad förekomst av åderförkalkning, ateroskleros, jämfört med personer utan RA. Andra har visat att även vid systemisk lupus erythematosus, SLE, är den kardiovaskulära dödligheten ökad och detta är särskilt tydligt i yngre åldersgrupper. Det finns färre studier kring de inflammatoriska ryggsjukdomarna men det finns visst stöd för en ökad kardiovaskulär risk även vid ankyloserande spondylit och psoriasisartrit. Möjligen gäller detta även gikt. I dag är sambandet mellan reumatisk sjukdom och hjärt-kärlsjukdom väldokumenterat, men kunskapen om orsakerna är begränsad. Det behövs mycket mer forskning inom området innan vi helt förstår och kan åtgärda orsakerna till utveckling av hjärt-kärlsjukdom vid reumatisk sjukdom. Bland normalbefolkningen finns nio traditionella risk- och friskfaktorer som förklarar Solveig Wållberg Jonsson Titel: Professor i reumatologi, enhetschef vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet. Forskningsområde: Jag har särskilt intresserat mig för hur den inflammatoriska aktiviteten vid RA både kan orsaka ledbesvär och vara skadlig för hjärt-kärlsystemet. Aktuell forskning handlar även om betydelsen av prevention för att minska risken för hjärtkärlsjukdom vid RA. Drivkraft: Uppgiften, och utmaningen i, att belysa och förbättra behandlingen av samsjuklighet vid RA. 90 procent av den totala risken att insjukna i någon hjärt-kärlsjukdom. Det är rökning, höga blodfetter, högt blodtryck, diabetes, övervikt, lågt intag av grönsaker, låg fysisk aktivitet, alkohol samt stress och psykosociala faktorer. Flera av dessa faktorer är inte särskilt framträdande vid de reumatiska sjukdomarna, även om till exempel rökning ökar risken för att utveckla RA i sig. Blodets lipidnivåer, alltså blodfetterna, är komplexa vid RA. Man har låga kolesterolnivåer vid inflammatoriskt aktiv sjukdom men även HDL, det så kallade goda kolesterolet, visar låga nivåer och man talar därför om dyslipidemi vid RA. Sedan mitten av 90-talet följer vi i en prospektiv studie en grupp patienter från det att de insjuknar i RA. I studien finns nu över 1 000 patienter från norra Sverige som följs avseende utveckling av komorbiditet. Vårt huvudsakliga intresse ligger i den kardiovaskulära sjukligheten. Hos en undergrupp följer vi kärlfunktionen noggrant med bland annat EKG och ultraljud av kärl. Baserad på denna patientgrupp har vi kunnat visa att den inflammatoriska aktiviteten i sig, både mätt som allvarlig sjukdom utanför leden och som laboratorieprover, är en viktig riskfaktor för framtida hjärt-kärlhändelser. Mycket tyder också på att den inflammatoriska aktiviteten och de traditionella riskfaktorerna samverkar på ett skadligt sätt hos personer med RA. Följdriktigt fann vi också att behandling med antireumatiska medel, så kallade DMARDs, kunde förebygga framtida hjärt-kärlhändelse. I en annan studie såg vi att personer som insjuknade i högre ålder oftare behandlades med kortison och mindre med DMARDs i början av sin sjukdom. Vår fortsatta uppföljning av patientgruppen kan visa vilken betydelse detta har för framtida komorbiditet. 18 reumatikerförbundet

Östrogen både bov och bot? Hans Carlsten om hur östrogen påverkar immunsystemet och förloppet för reumatiska sjukdomar Inflammatoriska reumatiska sjukdomar drabbar kvinnor långt oftare än män. Orsaken till denna skeva könsfördelning har sedan decennier förbryllat såväl patienter och sjukvård, som oss forskare. Något entydigt svar på frågan kan vi faktiskt inte ge. En teori skulle kunna vara att det beror på våra könshormoner eftersom dessa har så tydliga effekter på immunsystemet. I vår forskningsgrupp har vi sedan 25 år inriktat oss på studier av hur det kvinnliga könshormonet östrogen påverkar immunsystemet och förloppet av reumatiska sjukdomar. I djurförsök såg vi, och andra, redan på 1990-talet att östrogenbehandling hade gynnsam effekt på ledinflammation hos möss med reumatism. Men hur fungerar det hos våra patienter? I sin avhandling som blev klar 2003 visade Helena Forsblad d Elia att så också var fallet med kvinnliga RA-patienter efter klimakteriet. Med östrogenbehandling minskade inflammationen i lederna, bentäthet förbättrades dramatiskt och hon fann också en tendens att ledförstörelsen kunde bromsas upp. Varför behandlas då inte kvinnliga reumatiker med östrogen? Jo, stora amerikanska och engelska studier som presenterades i början av 2000-talet visade att det naturliga östrogenet, när det gavs ihop med gulkroppshormon, kunde öka risken för vissa tumörformer och kanske också för hjärt-kärlsjukdom. Det är därför inte aktuellt att behandla kvinnor efter klimakteriet med östrogent hormon under någon längre tid. Istället inriktar vi nu vår forskning på att försöka förstå mer exakt hur hormonet påverkar immunsystemets celler och molekyler. Vi har lärt oss fantastiskt mycket om det invecklade samspelet mellan könshormoner och vårt immunförsvar. I djurförsök har vi också börjat pröva syntetiska hormoner som inte ger någon risk för tumörer utan faktiskt kan skydda mot bröstcancer och minska risken för stroke och hjärtinfarkt. Hans Carlsten Titel: Professor och överläkare i reumatologi, Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Forskningsområde: Östrogens effekter vid inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Drivkraft: Att förstå hur saker och ting hänger ihop och hur denna förståelse kan användas för att hjälpa patienter med reumatiska sjukdomar. Motto: Ge inte upp det brukar ordna sig. I alldeles nyligen avslutade studier har vi lyckats visa att dessa konstgjorda östrogener skyddar mot artrit hos möss och förhindrar osteoporos. Ett extra spännande fynd har varit att vi kan kombinera naturligt östrogen med det syntetiska hormonet för att förstärka den skyddande effekten på ledinflammationen utan att de oönskade biverkningarna av östrogen uppkommer. Samspelet mellan hormoner och immunsystem är ett väldigt fascinerade forskningsfält. Framför allt eftersom det rör en mycket central fråga inom reumatologin: Varför drabbas fler kvinnor än män och varför kan åldersperioder med stora hormonsvängningar kopplas till sjukdomarnas debut och förlopp? Hittills har fler än tio unga läkare och biologer skrivit sina avhandlingar inom vår forskargrupp. Många har rest utomlands för att lära mer och fördjupa sitt intresse för forskning i detta fält. Om våra forskningsresultat kan bidra med kunskap som leder till ny och effektiv behandling skulle det vara fantastiskt roligt. De nya hormonliknande mediciner vi prövar nu kommer förstås inte helt kunna ersätta den redan etablerade och effektiva behandling som i dag finns för våra reumatiker. I stället tänker jag att det kommer kunna utgöra ett komplement för vissa patientgrupper. En fantastisk fördel är ju att den goda effekten på osteoporos och den minskade risken för bröstcancer och hjärt-kärlsjukdom så att säga kommer som en bonus. Min vision för framtiden är att finna en hormonliknande substans som kan bidra till påtaglig minskning av reumatism, osteoporos, cancer och hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor efter klimakteriet. Dessa fyra sjukdomsgrupper bidrar i dag starkt till ohälsa och ett ofantligt lidande, liksom till för tidig död. forskningsrapport 19

Tema: Systemsjukdomar TEMA: SYSTEMSJUKDOMAR Invasion i flera organ De inflammatoriska systemsjukdomarna är en grupp reumatiska sjukdomar där de flesta organ i kroppen kan drabbas. Men de biologiska läkemedel som varit framgångsrika vid behandling av reumatoid artrit har inte gett samma goda effekt här. Därför är behovet av nya behandlingar mycket stort. Text: Lars Rönnblom 20 reumatikerförbundet

Beroende på klinisk bild och olika laboratorieanalyser klassificeras systemsjukdomarna och får olika namn. Klassiska inflammatoriska systemsjukdomar är SLE, Sjögrens syndrom, myosit och systemisk skleros. Dessa sjukdomar medför ett betydande lidande för patienten och är förenade med ökad mortalitet. Sjukdomarna skiljer sig åt på många sätt men det finns också betydande likheter mellan dem. Således kan samma organ, till exempel lungorna, drabbas vid alla de nämnda sjukdomarna. Det finns också likheter vad gäller immunologiska avvikelser och genetiska riskfaktorer. Ett annat gemensamt drag är att de biologiska läkemedel som varit så framgångsrika vid behandling av reumatoid artrit inte gett samma goda effekt vid inflammatoriska systemsjukdomar. I själva verket har det visat sig att behandling med till exempel TNF-alfahämmare ofta ger en försämring när det ges till en patient med en inflammatorisk systemsjukdom. Behovet av ny och bättre behandling är därför stort. För att åstadkomma detta behöver vi mer kunskap om sjukdomarnas uppkomstmekanismer men Sjukdomarna skiljer sig åt på många sätt men det finns också betydande likheter mellan dem. Lars Rönnblom Titel: Prefekt, professor i reumatologi, överläkare på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. också förstå vilka sjukdomsprocesser som är centrala hos enskilda patienter. Mycket talar nämligen för att det finns flera olika mekanismer bakom samma kliniska sjukdomsbild. Forskningen i Sverige omkring systemsjukdomarna har i dag hunnit mycket långt och vi är i den internationella frontlinjen inom flera områden. En viktig anledning till det är att vi under många år byggt upp forskningsnätverk och gemensam infrastruktur kring de olika sjukdomarna, vilket gjort det möjligt att samverka i stora högkvalitativa forskningsprojekt. Dessutom har det under senare år utvecklats ett ökat samarbete mellan forskare. Ett exempel är att de tre nätverk som studerar SLE, Sjögrens syndrom och myosit sedan ett år tillbaka arbetar tillsammans inom projektet DISSECT, som syftar till att klarlägga genetiken och centrala sjukdomsprocesser, med långsiktigt mål att bidra till effektivare terapier. Våra nätverk har genom åren varit internationellt attraktiva samarbetspartner och vi har bidragit till flera viktiga studier. Det internationella arbetet utvecklas ständigtoch i dag bedrivs ett omfattande och mycket spännande arbete omkring flera inflammatoriska systemsjukdomar. forskningsrapport 21

Tema: Systemsjukdomar Ett krig i kroppen Anders Bengtsson om SLE, Systemisk Lupus Erythematosus, som kan drabba vilket organ som helst SLE uppstår när de antikroppar som egentligen ska skydda oss mot attacker utifrån i stället har riktats mot den egna kroppen. Det betyder att i stort sett vilket organ som helst kan drabbas. Till exempel lungor, hjärta och njurar men också leder, muskler och hud. Det är mycket viktigt att inflammationen behandlas så effektivt som möjligt eftersom den annars kan leda till njurskador, hjärtinfarkt, stroke och till och med för tidig död. I dag finns ingen optimal behandling för SLE och de som lever med den kroniska sjukdomen lever också med risken att när som helst drabbas av en försämringsperiod. Men tack vare framgångsrik forskning runt om i världen finns det idag bättre behandlingsmöjligheter och mer effektiva sätt att upptäcka sjukdomen och försämringsperioder tidigt. Framtiden för personer med SLE ser betydligt ljusare ut i dag än för ett par decennier sedan. Det finns många olika sätt att beskriva vad som händer i kroppen vid SLE, och vi kan inte ta upp alla här. Många forskare tror att kroppens immunförsvar gör fel och anfaller kroppens egna döda celler i stället för faror utifrån som bakterier och virus. Hos alla människor dör en stor del av våra celler på naturligt vis för att kroppen ska kunna hålla en balans mellan nya och gamla celler. I vanliga fall städas de döda cellerna undan av immunförsvarets celler. Men vid SLE verkar det som om städningen inte fungerar som den ska och de döda cellerna blir kvar för länge. Då hinner immunförsvaret bilda antikroppar mot de egna döda cellerna, så kallade autoantikroppar. När autoantikropparna binder till andra molekyler skapas stora immunkomplex. En del av de organskador som kan ses på hud och njurar vid SLE, orsakas av att immunkomplex fastnar där, vilket leder till en inflammation. Immunkomplexen kan också aktivera andra delar av immunförsvaret och på så sätt starta sjukdomsprocesser som gör att sjukdomen förvärras. Anders Bengtsson Titel: Professor/ överläkare reumatologi Lunds Universitet/ SUS Lund. Forskningsområde: SLE och andra inflammatoriska systemsjukdomar, kliniska studier om prognos, och experimentella studier omkring patogenes vid dessa sjukdomar. Drivkraft: Jag tror att jag drivs av en nyfikenhet av att se samband och få en helhetsbild. Det kan gälla allt från hur en cell inte fungerar till varför det går dåligt eller bra för vissa patientgrupper, eller vad som driver kostnader för vissa sjukdomar. 6 000 personer i Sverige lider av SLE. Ett område där det, tack vare ny teknologi, har gjorts stora framsteg är de ärftliga faktorer som ger en ökad risk att få SLE. För att vi ska kunna studera ärftliga faktorer behövs stora patientgrupper och då är det ofta nödvändigt med både nationella och internationella samarbeten. Här har vi i Sverige varit mycket delaktiga och bidragit till flera viktiga upptäckter. Många av de förändringar i immunsystemet som vi ser vid SLE beror delvis på fel på gennivå. Trots det är det tydligt att den person som har gener som ökar risken för SLE också behöver utsättas för faktorer i vår miljö för att SLE ska utvecklas. Dessa miljöfaktorer är inte fullständigt kända, men ultraviolett ljus (solljus), kemiska ämnen (till exempel vissa läkemedel), I stort sett vilket organ som helst kan drabbas. Till exempel lungor, hjärta och njurar men också leder, muskler och hud. hormonella faktorer (östrogen), vissa virusinfektioner, rökning och psykologiska faktorer hör till dem som man hittills funnit bevis för. Det är viktigt att betona att det inte är en enskild gen som orsakar SLE, utan det är många olika genvarianter som tillsammans med varandra och med ett stort antal miljöfaktorer gör att SLE utvecklas. Genom att studera hur olika gener och miljöfaktorer påverkar immunsystemet har forskningen ökat förståelsen för hur sjukdomen beter sig och nya läkemedel har utvecklats eller är under utveckling. Det kommer förhoppningsvis att leda till effektivare behandling av SLE, med god sjukdomskontroll och få biverkningar. Men för att nå dit behövs mer forskning! 22 reumatikerförbundet

Inflammation som försvagar Ingrid E. Lundberg om myosit och det stora behovet av bättre behandling av sjukdomen Myosit är en ovanlig sjukdom. Omkring 1/100 000 invånare insjuknar varje år, både barn och vuxna kan få myosit. Vår forskning fokuserar på den form som vuxna får. Det finns flera undergrupper av myosit hos vuxna, polymyosit, dermatomyosit och inklusionskroppsmyosit är de vanligaste. Det mest typiska symtomet vid myosit är att man utvecklar en svaghet i musklerna, främst i armar, ben och nacke. Svagheten gör att det blir svårt att gå längre sträckor, gå i uppförsbackar och i trappor och jobbigt att sitta länge utan nackstöd, eftersom musklerna fort blir uttröttade. Myosit är inte bara en muskelsjukdom utan andra organ kan också drabbas, till exempel huden vid dermatomyosit. Även inre organ kan drabbas vid myosit, särskilt vanligt är inflammation i lungor med andfåddhet och hosta som följd, inflammation i hjärta som kan leda till hjärtsvikt och inflammation i svalget som kan ge svårigheter att svälja. Myosit behandlas med kortison i höga doser, ofta i kombination med andra immundämpande läkemedel. Hur bra behandlingen fungerar varierar, och tyvärr har många kvar en svaghet i musklerna livet ut. En del personer har en mycket liten effekt av behandlingen och det är vanligt med biverkningar av kortison. Därför behöver vi utveckla nya behandlingar och för att kunna göra det behöver vi en bättre kunskap om varför man får sjukdomen, dess mekanismer och vilka molekyler som är viktiga i sjukdomen. Vårt forskningsprojekt kring myosit är inriktat på att få en bättre förståelse för hur sjukdomen uppkommer och utvecklas. Ett sätt att studera det är att noggrant undersöka vad som händer i kroppen vid en viss behandling. Därför följer vi noggrant upp effekten av behandling på muskelfunktion, aktivitet i det dagliga livet, sjukdomens inflammationsgrad samt inflammationen i de olika organsystem som är drabbade. Det gör vi genom registreringar i det svenska kvalitetsregistret SweMyoNet. Dessutom undersöker vi om en behandling påverkar inflammations- Ingrid E. Lundberg Titel: Professor, överläkare, Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Forskningsområde: Inflammatorisk muskelsjukdom, myosit. Drivkraft: Att försöka förstå mer om sjukdomen, särskilt hur och varför immunsystemet börjar angripa muskler och lungor och varför musklerna blir svaga vid inflammation. Motto: Ägna dig åt det som du tycker är roligt och spännande. Samarbeten Några viktiga personer under de mer än 20 år som vi arbetat med myositforskning är docent Helene Alexanderson, sjukgymnast, överläkare Maryam Dastmalchi, med dr, sjuksköterska Christina Ottosson och laboratorieassistent Eva Lindroos samt de 16 doktorander som har bedrivit forskning kring myositsjukdomarna. molekyler i musklerna genom att studera muskelbiopsier tagna före och efter behandling. Det vi främst har lärt oss av vår forskning är att träning, som tidigare ansågs vara farligt vid myosit, tvärtom ger mycket positiv effekt på muskelfunktionen i kombination med de immundämpande läkemedlen. Dessutom har vi visat att träning leder till minskad inflammation i musklerna och till ett bättre energiutnyttjande i musklerna. Vi har också visat att TNF-blockerande läkemedel som har varit så framgångsrika i att behandla reumatiska ledsjukdomar inte har effekt på muskelinflammationen. Vi har också varit med och skapat det internationella myositnätverket, www.myonet.eu och MYOGEN. Genom nätverken har vi kunnat bidra till ny kunskap om orsaken till myosit och visat att vissa arvsanlag är viktiga riskfaktorer men också att miljöfaktorer som rökning och ultraviolett ljus är riskfaktorer för olika subgrupper av myosit. Dessa nätverk av forskare och medverkande patienter i vårt internationella myositregister, www. euromyositis.eu, är viktiga verktyg i den fortsatta forskningen kring myosit och centrala för att kunna genomföra nya behandlingsstudier. Ett mångårigt kontinuerligt stöd från Reumatikerförbundet har varit mycket viktigt för att kunna bedriva den forskning vi gör kring den reumatiska muskelinflammationen myosit. Myosit angriper främst muskler, men även inre organ, så som lungorna, kan drabbas. forskningsrapport 23

Tema: Systemsjukdomar Nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga Roger Hesselstrand om systemisk skleros (sklerodermi) Systemisk skleros tillhör de mest allvarliga bindvävssjukdomarna. Det är en sjukdom som kan angripa de flesta av kroppens organ. Oavsett vilka delar av kroppen som drabbas kännetecknas sjukdomen av förändrat immunförsvar, försämrad blodcirkulation och ökad bindvävsproduktion (fibros, ärrbildning). Sjukdomen kan ta sig många uttryck, men drabbar oftast hud och mag-tarmkanal, lungor, hjärta och njurar. Systemisk skleros kallades tidigare sklerodermi. En vanlig patient är en medelålders kvinna som i vuxen ålder drabbats av Raynaud s fenomen, att fingrarna blir kalla, vita och blå även vid måttlig avkylning. En rad andra symtom kan också förekomma såsom sår och ärr på fingertoppar, hosta och sväljningssvårigheter. I flertalet, men långt ifrån alla fall, är diagnosen relativt lätt att ställa även kort efter sjukdomsdebut. I många fall behövs mikroskopi av nagelbandens kapillärer för att ställa korrekt diagnos tidigt. Dessutom väger vi in resultaten av antikroppsanalyser från blod och undersökningar av lungfunktion. Det är som att lägga ett pussel, ju fler bitar på plats, desto säkrare vet vi vad det föreställer, och desto bättre uppfattning kan vi ha om prognos i det enskilda fallet. Vissa uttryck av sjukdomen är viktiga att identifiera tidigt eftersom vi då har bättre möjligheter att ge effektiv behandling. Roger Hesselstrand Titel: Överläkare och docent vid Lunds Universitet. Forskningsområde: Systemisk skleros, med fokus på överlevnad, prognos, inre organpåverkan och mekanismer bakom fibros och kärlpåverkan och utveckling av biomarkörer för diagnostik och monitorering av terapi. Drivkraft: Brinner för att även patienter med ovanliga sjukdomar ska få tillgång till korrekt utredning, diagnos och behandling. Trots många medicinska framsteg är det en minoritet av patienterna som inte besväras av sin sjukdom. Hälften tvingas sluta arbeta. En av femtio drabbas tidigt i förloppet av akuta njurproblem. En av tio behöver tidig immundämpande behandling mot lungfibros. En av sex kommer någon gång under sjukdomen drabbas av pulmonell hypertension, förhöjt blodtryck i lungorna, så kallad PAH. En majoritet av patienterna har fortsatta besvär med kalla och stela fingrar. Det finns ingen botande behandling utan i stället försöker sjukvården att lindra symtom och förhindra att sjukdomen förvärras. Nästan alla patienter behöver läkemedel mot kärlpåverkan, mot sura uppstötningar och mot vitaminoch mineralbrist. Vid utbredd fibros i hud eller lungor, och vid inflammation i leder eller muskler används ofta immundämpande läkemedel av olika slag. Patienter med svår sjukdom och som nyligen fått sjukdomen kan ha god nytta av benmärgstransplantation. Eftersom behandlingen är riskabel och ibland orsakar dödsfall rekommenderas denna behandling i nuläget bara inom ramen för särskilda studier. Det pågår intensiv forskning kring systemisk skleros över hela världen. I Lund har sjukdomen studerats sedan 1980-talet. De projekt vi driver i Lund i dag handlar om ärftliga faktorers roll i sjukdomsprocessen och utveckling av nya analysmetoder för att bättre kunna förutsäga komplikationer till sjukdomen. Vi hoppas att de här metoderna kan användas vid framtida läkemedelsstudier av sjukdomen. Några exempel på forskningsresultat från Lund är identifiering av ärftliga faktorer, utveckling av metoden kapillärmikroskopi för tidig och korrekt diagnostik, och blodprovet COMP som markör för hudfibros. Vidare har vi utvecklat ett sjukdomsspecifikt handfunktionstest, HAMIS, och studerat vad som är avgörande för välbefinnande och arbetsförmåga. Vi har också kartlagt förekomsten av sjukdomen i södra Sverige och tror att sjukdomen är mer vanlig (300/miljon vuxna) än vad som står i många äldre läroböcker. Vi tror att det finns patienter som drabbats av sjukdomen men ännu inte fått rätt diagnos. De stora framgångar, inte minst i behandling, inom reumatologin i övrigt har ännu bara delvis påverkat patienter med systemisk skleros. Våra patienter lider fortfarande av en nedsatt livskvalitet och arbetsförmåga och i många fall också förkortad livslängd. För morgondagens patienter är dagens forskning avgörande för att de ska gå en bättre framtid till mötes. Foto: Petra Berggren 24 reumatikerförbundet