Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland 2014-2020 OPERATIVT PROGRAM Version 2013-09- 30 Version 2013-09- 30 är ett förslag på Regionalt Strukturfondsprogram för Övre Norrland 2014-2020. Förslaget kommer att omarbetas efter regeringens och EU- kommissionens synpunkter. Slutgiltigt program beräknas vara klart våren/sommaren 2014.
1 Strategi för programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt och sammanhållningspolitiken 1.1 Programmets bidrag till EU:s strategi för smart, hållbar och inkluderande tillväxt Europa 2020 är Europas gemensamma utvecklingsstrategi och ett ramverk för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Strategin har tre inriktningar: smart, hållbar och inkluderande tillväxt. Smart tillväxt fokuserar på utvecklingen av en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt lyfter fram behovet av en mer resurseffektiv, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Inkluderande tillväxt ska stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och ökad social och territoriell sammanhållning. Inriktningarna tydliggörs genom fem målrubriker för sysselsättning, utbildning, utanförskap, forskning samt klimat och energi. Det regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Övre Norrland 2014-2020 ska bidra till att uppnå målen i EU 2020- strategin. I partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU anges tre övergripande prioriteringar för den regionala fonden: 1. Främja konkurrenskraft, kunskap och innovation 2. Förstärka hållbarhet och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt 3. Ökad sysselsättning, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten till arbetsmarknaden 1 I EU:s förordning anges elva tematiska mål för strukturfondsprogrammet 2, varav tio är valbara för de mest utvecklade länderna inom EU, däribland Sverige: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Öka tillgången till, användningen av och kvalitén på informations- och kommunikationsteknik 3. Öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag 4. Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 5. Främja anpassning, riskförebyggande och riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Skydda miljön samt främja en hållbar användning av resurser 1 Partnerskapsöverenskommelsen (PÖ) mellan Sverige och EU beskriver den övergripande strategin för ESI- fondernas genomförande i Sverige och Sveriges prioriteringar inför programperioden 2014-2020. 2 European Structural Investment Funds (ESI- fonderna): Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska landsbygdsprogrammet och Europeiska havs- och fiskerifonden. Sida 2 av 103
7. Främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdomen 10. Investera i utbildning, färdigheter och livslångt lärande I partnerskapsöverenskommelsen beskrivs hur dessa tematiska mål ska tillämpas på nationell och regional nivå för att säkerställa måluppfyllelse. Regeringen har beslutat att de regionala strukturfondsprogrammen ska koncentreras mot ett fåtal prioriteringar och att ett urval ska ske under utformningen av programmet i syfte att begränsa antalet insatsområden. 70 procent av medlen till den regionala fonden i Övre Norrland ska avsättas till de tematiska målen 1 till 3, 13 procent till det tematiska målet 4. För resterande medel (17 procent) får som mest tre av de tematiska målen 5 10 väljas, dock har regeringen förordat tematiskt mål 7. De särskilda medel som avsätts för EU:s glest befolkade områden, dit Övre Norrland tillhör, får fördelas valfritt mellan de tematiska målen 1 4 och 7. Samordningen mellan sammanhållningspolitiken och EU:s olika instrument och program ska stärkas under programmets genomförande. Det innebär att det regionala strukturfondsprogrammet ska främja synergier med andra fonder och program och undvika överlappningar för att europeiska, nationella och regionala satsningar ska komplettera varandra. Det regionala strukturfondsprogrammet ska bidra till sektorssamordning och hänsyn ska också tas till den potential som kan finnas i form av samarbete med angränsande regioner och länder. EU:s makroregionala strategi för Östersjöregionen har till syfte att möta de gemensamma utmaningar som länderna i Östersjöregionen står inför. Strategin har tre huvudmål: rädda havsmiljön, länka samman regionen och öka välståndet. Under programperioden 2014-2020 ska en samordning mellan de makroregionala prioriteringarna och insatserna i det regionala strukturfondsprogrammet möjliggöras. I kapitel 4.4 beskrivs de samarbetsåtgärder inom EU:s strategi för Östersjöregionen som kan stödjas genom det regionala strukturfondsprogrammet. 1.2 Regionala förutsättningar Programområdet Övre Norrland består av Norrbotten och Västerbottens län. Det är till ytan en av EU:s största Nuts 2- regioner. 3 I regionen bor cirka 510 000 personer. 4 Programområdet inkluderar också delar av Sápmi det geografiska område som är samernas historiska bosättningsområde. Sápmi sträcker sig över delar av Norge, Sverige, Finland och Ryssland. Rennäringen och den samiska kulturen har potential att bidra till att stärka den regionala 3 Programområdet och uppgår till 165 000 km 2, vilket motsvarar närmare 40 procent av Sveriges yta. 4 Det ger en befolkningstäthet på cirka 3 invånare per km 2, att jämföras med genomsnittet för Sverige som uppgår till 23,3 invånare per km 2. Sida 3 av 103
utvecklingen. Övre Norrland omfattar ett stort och glest befolkat geografiskt område med en unik natur och ett kallt vinterklimat, vilket skapar särskilda förutsättningar för en smart och hållbar tillväxt för alla. Den demografiska utvecklingen i regionen är en utmaning. Andelen äldre i befolkningen ökar samtidigt som andelen yngre minskar och det är framför allt unga kvinnor som flyttar. Befolkningsutvecklingen ökar behovet av effektiva lösningar för att säkerställa bland annat regionens kompetensförsörjning och tillgång på service och tjänster. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland. Jämställdhets- och mångfaldsperspektiv behöver integreras i det regionala tillväxtarbetet, bland annat för att kunna möta upp arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning, men också för att åstadkomma likvärdiga villkor för kvinnor och män, unga vuxna och utlandsfödda att utveckla innovationer och driva företag. Det regionala strukturfondsprogrammet ska spegla de specifika förutsättningar, styrkeområden och behov som finns i programområdet, bidra till sektorssamordning samt tydligt visa vilka strategiska val som görs till följd av dessa. 1.2.1 Fokusområden för smart specialisering Utifrån de regionala förutsättningarna har Övre Norrland utvecklat arbetet med smart specialisering i de länsvisa utvecklings- och innovationsstrategierna. De fokusområden för tillväxtarbetet som lyfts fram i respektive läns strategier sammanfaller till stor del. Under föregående programperiod (2007-2013) utgick regionen från sex tillväxtområden och de har inför denna programperiod specificerats till nedanstående sju fokusområden. 5 Projekt som bedrivs inom dessa områden kommer att prioriteras: Innovationer inom hälso- och sjukvård Life Science Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Testverksamhet Hållbar energi och miljöteknik Upplevelsenäringar och kulturella och kreativa näringar Digitala tjänstenäringar för smart region Skärningspunkter En metod att tillämpa i syfte att stärka regionens fokusområden är så kallade skärningspunkter. Forskning visar att när ett kompetensområde eller bransch korsar ett annat område kan nya innovationer, eller så kallade innovativa språng, uppstå i skärningen mellan de 5 Innovationer inom hälso- och sjukvård har lyfts fram som ett eget fokusområde. Sida 4 av 103
två. 6 Det finns därmed en potential för framtida innovationer genom att främja möten inom och mellan branscher och olika typer av företag, organisationer och kompetensområden. Ett exempel på en skärningspunkt är industrins teknik- och tjänsteutveckling, som efterfrågar applikationer och andra IKT- lösningar, vilket bland annat kan erbjudas av aktörer inom den kreativa sektorn. Skärningspunkter kan också bidra till ökad jämställdhet om traditionellt könsuppdelade branscher möts. Projekt som bidrar till skärningspunkter inom och mellan fokusområdena kommer att prioriteras. Innovationer inom hälso- och sjukvård Produkt- och tjänsteutveckling i både privat och offentlig verksamhet med koppling till hälso- och sjukvård är ett tillväxtområde med stor nationell och internationell utvecklingspotential. En regional struktur för klinisk forskning och kliniska prövningar har byggts upp. Genom samarbete med universitet och näringsliv stimuleras innovationskraft, idéutveckling och entreprenörskap inom hälso-, sjukvårds- och omsorgssektorn och inom områdena medicinsk teknik, sport och hälsa. Life Science Industrin inom läkemedel, bioteknik och medicinteknik utvecklas i hög grad genom kontinuerlig kontakt mellan näringslivets och akademins aktörer. I regionen finns kvalificerad forskning inom medicinsk cell- och molekylärbiologi, samt en väl utvecklad bioteknik och medicinsk teknik med informations- och kommunikationsteknik som stöd. Regionens biobanker och flergenerationsdata omfattar unika populationsbaserade biobanksmaterial med mycket långa uppföljningstider och upprepade prover. Digitalisering och länkning av data utförs med väl beprövade system och högt ställda kvalitetskrav. Teknik- och tjänsteutveckling inom industrin Basindustrins efterfrågan på teknik- och tjänsteutveckling kan bidra till att stärka konkurrenskraften hos regionens små och medelstora företag. I samarbeten mellan regionens basindustri/processindustri, forskning och företag skapas förutsättningar som ska leda till att Övre Norrland intar en global position vad gäller kunskapsintensiv industriell utveckling. Hållbart nyttjande av naturresurser i kombination med ledande informations- och kommunikationsteknikutveckling där spetsforskning går hand i hand med industrin har bidragit till att Övre Norrland har en världsledande position inom högteknologisk processindustri inom såväl gruv- mineral- och skogsnäring samt återvinning. Utvecklingsområden finns i relation till bland annat skogs- och träteknik, gruv- och mineralteknik, digital teknik, industriell design, skogsnäring, växt- och skogsbioteknik och 6 Begreppet innovation omfattar produktinnovationer, processinnovationer, marknadsföringsinnovationer och organisationsinnovationer. Det handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer, antingen ekonomiskt, socialt och/eller miljömässigt. Värdet uppstår i tillämpning, användning eller spridning, dvs. när innovationen tas i bruk på en kommersiell marknad eller implementeras i en verksamhet. Se även Regionanalysen, bilaga 1. Sida 5 av 103
processteknik. Regionen har genom sina råvarutillgångar, industri samt forsknings- och utvecklingskompetens unika tillväxtförutsättningar och stora möjligheter till ytterligare förädling av basindustrins produkter. Bland annat eftersträvas en utveckling av användningen av biomassa, liksom träindustriella processer och metoder, från skog till färdig träprodukt, genom utökad FoU. Inom regionen eftersträvas även en position på den internationella marknaden för framtida träbyggnadsteknik och klimatanpassat byggande. Testverksamhet Test- och övningsverksamhet är ett område med stor tillväxtpotential där regionens naturliga förutsättningar, i kombination med kompetens och teknikhöjd, ger konkurrensfördelar. I regionen finns unika möjligheter att bedriva testverksamhet med tillgång till stora arealer som är glest befolkade och med ett stabilt vinterklimat med kyla, ren luft och fritt luftrum. Branschen som innefattar bil- och komponenttestverksamhet har under de senaste åren uppvisat en snabb utveckling. Förutsättningarna för prövning av material, system och personal under olika klimatförhållanden är goda och det finns goda möjligheter att expandera test- och övningsverksamhet till andra branscher, bland annat flyg- och rymdindustrin, tåg, mobil kommunikation samt risk och säkerhet. Hållbar energi och miljöteknik Övre Norrland kommer att få nya möjligheter till tillväxt genom arbetet för att utveckla förnybara energikällor, framför allt genom satsningar på produktion av bioenergi. Det är av vikt att utveckla nödvändig kunskap och teknik vad gäller användningen av förnybara energikällor och effektivisering av industriprocesser och energianvändning. Miljöteknik och miljöinnovationer är två starka tillväxtområden, bland annat på grund av den stora tillgången på vattenkraft, skog och vindkraft. FoU intensiteten är hög i branschen och vid regionens universitet. Upplevelsenäringar och kulturella och kreativa näringar Kulturella och kreativa näringar har en ökande efterfrågan och en positiv roll för regional utveckling, dels på grund av sin egen tillväxtpotential och dels till följd av kopplingar till andra verksamheter och branscher. 7 Förutsättningarna för att ytterligare utveckla de kreativa näringarna är mycket goda med hjälp av de resurser och drivkrafter som finns i regionen, inte minst hos regionens unga vuxna. Kombination av ny teknik, forskning och innovationskraft främjar utveckling av nya affärsidéer, vilket ger goda möjligheter för kulturella och kreativa näringar att bli internationellt konkurrenskraftiga. Turism och upplevelser är tillväxtområden med stora förutsättningar att utvecklas och bidra till en ökad regional konkurrenskraft och sysselsättning. Regionens natur, kultur och historia, i kombination med utveckling av bra kommunikationer, ger goda möjligheter att skapa produkter och upplevelser av hög kvalitet, och är samtidigt viktiga besöksanledningar i regionen. Utveckling av samisk turistnäring, som sker med utgångspunkt från den samiska 7 Se Tillväxtverkets definition av kulturella och kreativa näringar. Sida 6 av 103
befolkningens förutsättningar och behov, kan stimulera till ökad attraktivitet, fler innovationer och entreprenörskap i regionen. Regionen har unika förutsättningar med tillgång till stora och glest befolkade arealer, vinterklimat, ljusa sommarnätter etc. Förutsättningar som bör användas ytterligare för innovativa idéer. En naturlig utveckling finns bland annat i kopplingen mellan friluftsliv och turism där snö, is och naturmiljöer tillsammans med design och arkitektur bidrar till affärs- och innovationsutvecklingen. Digitala tjänstenäringar för smart region De digitala tjänstenäringarna utvecklar verktyg, tjänster och produkter som kopplar samman regionen internt och mot resten av världen Det finns en stor potential för utveckling och implementering av nya produkter och tillämpningar samt system för breddad IKT- användning i Övre Norrland, dels för att utveckla tillgängligheten till vård, omsorg, kultur och utbildning i glest befolkade områden, dels för att stimulera företagande, innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Innovativa lösningar inom till exempel områdena e- hälsa och telemedicin kan ge svar på hur de demografiska utmaningarna kan bemötas. 1.3 Val av tematiska mål och investeringsprioriteringar för strukturfondsprogrammet i Övre Norrland Valet av tematiska mål och investeringsprioriteringar för strukturfondsprogrammet i Övre Norrland tar sin utgångspunkt i EU 2020- strategin, partnerskapsöverenskommelsen och regeringens riktlinjer för framtagandet och de regionala strategierna för länens utveckling. 8 Fem tematiska mål har valts, vilka också i sin helhet utgör programmets fem insatsområden: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 5. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Inom valda tematiska mål och investeringsprioriteringar ligger även regionanalysen och erfarenheter från förra programperioden till grund för val av specifika mål, aktiviteter och målgrupper. 8 Huvudsakligen Norrbottens och Västerbottens respektive utvecklingsstrategier, innovationsstrategier, länstransportplaner samt de regionala klimat- och energistrategierna med tillhörande åtgärdsprogram. Sida 7 av 103
1.3.1 Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation I en globalt sammanlänkad ekonomi med ökad konkurrens förväntas innovationsutveckling leda till ökad hållbar tillväxt med fler livskraftiga företag och fler arbetstillfällen i såväl Europa, Sverige som i Övre Norrland. Satsningar på forskning, teknisk utveckling och innovation är strategiskt viktiga utvecklingsområden för Övre Norrland och analysen visar bland annat att FoU- investeringar i regionens näringsliv är fortsatt låga i jämförelse med andra regioner i Sverige. I partnerskapsöverenskommelsen betonas vikten av att det operativa programmet möter upp målen i den nationella innovationsstrategin, där bland annat ett stärkt samspel med högre utbildning betonas samt vikten av att forsknings- och innovationsstrukturen är tillgänglig för små- och medelstora företag. Nationellt betonas även behovet av att forskning och utbildning möter upp kunskaps- och utvecklingsbehov i företag och samhälle. Det senare betonas även i regeringens forsknings- och innovationsproposition med prioriteringar för perioden 2013 2016. 9 Analys och erfarenheter från tidigare programperiod efterfrågar en vidareutveckling av samverkan och samordning mellan olika aktörer i Övre Norrland för att skapa bästa möjliga förutsättningar för innovation och entreprenörskap. De utmaningar regionen står inför kan bland annat bemötas genom insatser som bidrar till att höja innovations- och kommersialiseringsförmågan i regionens näringsliv och offentliga sektor. Arbetet med öppna innovationsprocesser som en strategi för innovationsarbetet behöver utvecklas. Det innebär att i ökad utsträckning arbeta i samspel med externa aktörer såsom forskare, offentliga och ideella aktörer, användare, kunder och entreprenörer från olika branscher, regioner och länder. För regionens utveckling, är det viktigt att delta i och gärna leda denna utveckling, särskilt mot bakgrund av den glesa befolkningsstruktur och de avstånd till större marknader som gäller för regionen. Regionens innovativa miljöer behöver också stärkas för att främja möten, skärningspunkter och strategiska samarbetsprojekt där forskning och utbildning kan möta upp företag och offentlig sektors behov. Ökad internationell samverkan är särskilt angeläget för utvecklingen i Övre Norrland, bland annat för att stärka arbetet med öppna innovationer. I synergi med EU:s strategi för Östersjöregionen och genom EU:s forsknings- och innovationsprogram Horisont 2020, COSME med flera program kan internationella samarbeten stärkas. EU:s ramprogram 10 lägger särskild vikt vid att genomföra satsningar som hanterar Europas klimatutmaningar. Forsknings- och innovationsprojekt som har kopplingar till så kallade miljödrivna marknader ligger i linje med regionens fokusområden, och insatser för att öka utbudet av miljöanpassade varor och tjänster möter också upp målsättningar inom EU:s Östersjöstrategi. 9 Proposition 2012/13:30 Forskning och innovation 10 Exempelvis Horisont 2020. Sida 8 av 103
Investeringsprioritering för insatsområde 1: Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU- centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko- innovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktiga möjliggörande teknik (KET) och spridning av teknik för allmänna ändamål. 1.3.2 Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik En fungerande och tillgänglig infrastruktur för IT har stor betydelse för möjligheten att bo, driva och utveckla företag och för att tillhandahålla god samhällsservice i Övre Norrland. I regionens utvecklingsstrategier betonas att en effektiv IT- infrastruktur är avgörande för regionens utveckling och tillväxt. Partnerskapsöverenskommelsen betonar att tillgång till bredbandsinfrastruktur har stor betydelse för möjligheten att bo, driva och utveckla företag och för att tillhandahålla god samhällsservice. Den ökande digitaliseringen av samhället skapar nya möjligheter men förutsätter också tillgång till uppkoppling, digital kompetens och delaktighet. Övre Norrland behöver stärka kapacitet, kvalitet och tillgång till bredband för att företag och hushåll ska ha möjlighet att dra nytta av de möjligheter en effektiv IT- infrastruktur ger. En av utmaningarna är att säkerställa den digitala delaktigheten för kvinnor och män, oavsett var man bor i regionen. Insatser behövs bland annat för att höja täckningsgraden av både fast och mobil IT- infrastruktur. Ytterligare finns ett behov av att öka antalet och användningen av digitala tjänster för att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft och för att möjliggöra digitala offentliga tjänster. I Sveriges bredbandsstrategi betonas betydelsen av IT, internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Det beskrivs som en förutsättning för att kunna nå politiska mål inom flera samhällsområden, bland annat entreprenörskap, miljö, utbildning, vård, omsorg och förvaltning. Den digitala infrastrukturen utpekas som en avgörande förutsättning för tillväxt. I EU:s strategi för Östersjöregionen är ett av målet att stärka kontakterna mellan människor inom regionen vilket inkluderar kommunikationsnätverk och internet som en grund för gränslöst flöde av information. Inom strategin är arbetet med formeringen av en inre marknad ett eget prioritetsområde utifrån ambitionen är att vara en föregångare för hela EU- området. Till exempel kan arbetet med utvecklingen av e- tjänster vara en utgångspunkt för att skapa synergier mellan det regionala strukturfondsprogrammet och strategin för Östersjöregionen. Sida 9 av 103
Det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland ska bidra till att stärka regionens möjligheter att ta del av och vara en del av det framväxande e- samhället. En utmaning, som lyfts fram i analysen, är att i vissa områden i Övre Norrlands gles- och landsbygder saknas incitament för marknaden att göra de nödvändiga investeringarna i bredbandsinfrastruktur. Det finns platser i regionen som helt saknar möjlighet till både fast och mobil uppkoppling av god kvalitet. För att tillfullo ta tillvara på den potential som den digitala tekniken, it och internet ger krävs insatser som främjar ökad tillgång till IT- infrastrukturerna. Investeringsprioriteringar för insatsområde 2: Öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät och stödja införandet av ny teknik och nätverk för den digitala ekonomin Stärka IKT- tillämpningar för e- förvaltning, e- lärande, e- integration, e- kultur och e- hälsovård 1.3.3 Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft Små- och medelstora företag står för en betydande del av sysselsättningen i den europeiska ekonomin. I partnerskapsöverenskommelsen betonas att ett bra näringsklimat underlättar och ökar intresset för att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Regeringen lyfter särskilt fram behovet av marknadskompletterande kapitalförsörjning, rådgivning och information med kundfokus, breddat entreprenörskap, ökad it- användning och högre internationaliseringsgrad i arbetet för att stärka små och medelstora företag. 11 I EU:s strategi för Östersjöregionen prioriteras arbetet med entreprenörskap och framväxten av små- och medelstora företag. Insatser inom ramen för strategins genomförande kommer att koncentreras kring plattformsbygge för näringsliv, utveckling av support för entreprenörskap och innovation, grön omställning samt insatser för en ökad internationalisering för företagen. Över Norrlands framtida utveckling är beroende av ett långsiktigt konkurrenskraftigt näringsliv och för det krävs att företagandet i regionen byggs upp och stärks med hållbar tillväxt i fokus och genom att ta tillvara olika människors kreativitet, engagemang och perspektiv. Näringslivsstrukturen i Övre Norrland behöver diversifieras för att kunna möta upp konjunktursvängningar och för att bredda arbetsmarknaden, vilket bland annat innebär att fler åtgärder behövs för att stärka nyföretagande och växande företag inom privata tjänste- och varuproducerande sektorer. 11 Partnerskapsöverenskommelsen Sida 10 av 103
Tillgången till riskkapital är ett för Övre Norrland prioriterat utvecklingsområde. Analysen visar att kapitalförsörjningen i regionen framstår som spretig och aktörernas roller och policys i förhållande till företagens olika utvecklingsskeden är otydlig. Osäkerheten är extra stor innan en idé har blivit en produkt eller tjänst som är kommersialiserbar och för nystartade eller företag som vill ta språng på marknaden. Tillgången till lånekapital är ofta ett tillväxthinder. Särskilt i glesare delar av regionen där fastigheternas värden är lägre än i städerna. Analys och erfarenheter från tidigare programperiod efterfrågar insatser som bidrar till att skapa bättre förutsättningar för entreprenörskap, kreativitet, innovationsförmåga och ökat nyföretagande. Det finns bland annat behov av att stärka tillgången till kapitalförsörjning i företagandets olika faser. Viktiga konkurrensförutsättningar för tillväxt är tillgången till information, kunskap om marknad och försäljning samt starka nätverk. Ökad internationell exponering för regionens små och medelstora företag, är också viktigt för att främja export och internationella affärsutbyten. Investeringsprioriteringar för insatsområde 3: Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser 1.3.4 Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer De stora globala utmaningarna inom klimat- och energiområdet påverkar Europa, Sverige och Övre Norrland, och är också drivkrafter för utveckling. Klimatförändringarna är EU:s största utmaning. Den globala uppvärmningen påverkar både natur och människor och en minskning av utsläppen av växthusgaser är av största vikt. EU:s målsättning är att skapa en mer konkurrenskraftig koldioxidsnål ekonomi med en effektiv och hållbar resursanvändning. För att nå klimat- och energimålen krävs samverkan över gränserna. EU:s strategi för Östersjöregionen prioriterar insatser för att främja övergång till koldioxidsnålare verksamheter, bland annat med fokus på ökad användning av förnybara energikällor liksom förbättrad energieffektivitet. Även insatser för utvecklingen av energiomställning och grön produkt- och tjänsteutveckling inom näringslivet prioriteras. I partnerskapsöverenskommelsen förordas energibesparande och teknikutvecklande insatser, bland annat genom stöd till små och medelstora företags arbete med energieffektivisering. Stärkt konkurrenskraft och tillväxt i Övre Norrland ska uppnås samtidigt med en hållbar energiförsörjning, en effektiv resursanvändning och uppfyllandet av regionala och nationella klimat- och miljökvalitetsmål. Detta är ett förhållningssätt som ska prägla samtliga insatsområden i det regionala strukturfondsprogrammet. Förnybar energi, miljöteknik, Sida 11 av 103
energieffektivitet, samhällsplanering och byggande, hållbara transporter och fordon, turism och jordbruk är exempel på områden där omställning behövs i regionen. Små- och medelstora företag har också en viktig roll i omställningen och för att skapa nya jobb i en grönare ekonomi. För att kunna bedriva verksamhet som skapar tillväxt i regionen även på längre sikt är det viktigt att nyttja naturresurserna skonsamt och resurseffektivt. Övre Norrland har goda möjligheter att skapa tillväxt och sysselsättning genom synergier mellan minskad miljö- och klimatpåverkan, företagande och attraktivitet. I omställningen till en mer koldioxidsnål ekonomi kan regionen utveckla konkurrensfördelar. Enligt analysen har Övre Norrland också potential att bli en föregångsregion när det gäller effektivt och hållbart tillvaratagande av förnybar energi, vilket kan spela en viktig roll för att minska den globala miljö- och klimatpåverkan. Näringslivet behöver i större utsträckning bli delaktiga i övergången till en koldioxidsnål ekonomi, bland annat för att kunna ta tillvara tillväxtpotentialen i en växande efterfrågan på gröna och resurseffektiva lösningar. Övre Norrland har en hög energiintensitet jämfört med Sverige som helhet. Centrala utmaningar för Övre Norrland är att minska regionens energi- och resursförbrukning och utveckla en långsiktig hållbar energitillförsel och energianvändning för att kunna minska utsläppen av koldioxid. Insatser inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet för Övre Norrland ska främja energieffektivisering och ökad användning av förnybar energi i regionen. Investeringsprioriteringar för insatsområde 4 Främja produktion och distribution av förnybar energi Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag Stödja energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn 1.3.5 Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Övre Norrland behöver ett långsiktigt hållbart och kapacitetsstarkt transportsystem som skapar förutsättningar för säkra och effektiva transporter till land, luft och havs. En väl utbyggd infrastruktur tillgodoser näringslivets och medborgarnas behov av arbetspendling, gods- och persontransporter. Det kan också ge medborgare och ekonomiska aktörer i regionen tillgång till de fördelar som ett EU utan inre gränser erbjuder. Genom ökad internationell tillgänglighet främjas tillgång till större marknader för regionens näringsliv. Med effektiva kopplingar till internationella nav för persontransporter, ges också möjlighet för expansion inom regionens besöksnäring. God tillgänglighet genom väl fungerande transportsystem är av stor strategisk betydelse för regionens möjlighet att utveckla attraktiva livs- och boendemiljöer och besöksmål och är en förutsättning för att säkra arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning. Sida 12 av 103
EU:s strategi för Östersjöregionen lägger stort fokus på de omfattande transporterna på, till och runt Östersjön. Huvudmålen för strategin handlar dels om att koppla samman regionen, dels om att skydda havsmiljön. Östersjön är en viktig förbindelselänk med omvärlden och för internationell handel. Utveckling av smarta transportlösningar och gröna korridorer i de öst- västliga förbindelserna samt av effektiva förbindelser till och mellan de nordliga regionerna är prioriterat i strategin. För att förbättra interna och externa transportlänkar behövs ett stärkt samarbete mellan administrativa nivåer och geografier runt Östersjön. Inom EU prioriteras arbete med ett transeuropeiskt nätverk för transporter (TEN- T) och flera viktiga länkar i detta nätverk ligger inom programområdet. Insatsområdet knyter an till EU:s huvudinitiativ Ett resurseffektivt Europa, vilket pekar ut vikten av hållbara transportsystem för att öka konkurrenskraften. Regionförstorande åtgärder och insatser som förbättrar förutsättningarna till arbetspendling är avgörande för regionens tillväxt. Terminalfrågan är central i utvecklingen av transporter. De är viktiga tillväxtmotorer och beroende på dess funktion och nytta så kommer nya terminaler skapa kapacitetsbrist på grund av den transporttillväxt de genererar. Den pågående gruvexpansionen ökar också efterfrågan på effektiva transportsystem i regionen. Åtgärderna ska inriktas på att stärka sträckor som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling samt viktiga transportleder för näringslivet och gränsöverskridande transporter. Det befintliga transportsystemet ska fortsätta att utvecklas och anpassas till moderna hänsynskrav avseende tillgänglighet, miljö och säkerhet. Investeringsprioriteringar för insatsområde 5 Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet. 1.3.6 Hållbar stadsutveckling Hållbar stadsutveckling är ett verktyg inom sammanhållningspolitiken för att möta de utmaningar och möjligheter som regionens befolkningsutveckling leder till. Det handlar bland annat om att arbeta med de behov som uppstår genom en ökad befolkning i regionens redan befolkningstäta områden, men också att möta upp behovet av samverkan mellan stad och landsbygd för att tillsammans utveckla en attraktiv region. Ett ökat tryck på staden leder till att frågor om infrastruktur, byggande, avfallshantering, energiförsörjning behöver hanteras, liksom olika sociala utmaningar, exempelvis segregation och arbetslöshet. Inför den nya programperioden 2014-2020 har EU lyft fram behovet av att arbeta sektorsintegrerat med städers utveckling och har därmed också angett det som ett prioriterat område för det regionala strukturfondsprogrammet. Minst fem procent av de totala medlen från regionalfonden på nationell nivå ska fördelas till insatser för hållbar stadsutveckling. Övre Sida 13 av 103
Norrland har valt att inte ta upp hållbar stadsutveckling som ett eget insatsområde. Perspektivet finns dock med i programmet och aktiviteter kopplade till hållbar stads- och samhällsutveckling har integrerats i de fem valda insatsområdena. Hållbar stads- och samhällsutveckling blir inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammet ett verktyg för att arbeta med frågor kopplade till regionens befolkningsutveckling utifrån målet att stärka regionens attraktivitet. Den inomregionala urbanisering som pågår medför ökade utmaningar i de tätorter som ökar i befolkning samtidigt som regionens gleshet förstärks. Det finns ett behov av att i regionen utveckla metoder och arbetssätt som stimulerar samverkan mellan stad och landsbygd för att hitta attraktiva och hållbara lösningar på de utmaningar som regionen har. Hållbar stadsutveckling ger möjlighet att stärka territoriell och social sammanhållning i Övre Norrland. En del av arbetet med hållbar stadsutveckling ryms inom insatsområde 1. Genom innovativa pilotprojekt kan det regionala strukturfondsprogrammet bidra till att städer och centralorter i regionen fungerar som testbäddar för kunskapsuppbyggnad, forskning och innovationer om hållbar stadsutveckling. Genom att involvera stad och omland integreras ett system- och innovationsperspektiv. I regionen kan kunskap byggas upp som också är tillämpbar på många andra städer inom Europa med liknande samhällsutmaningar. Inom insatsområde 2 och 3 ryms åtgärder som bidrar till att främja hållbar stads- och samhällsutveckling. Kultur, arkitektur och design är viktiga områden för stadsutveckling och programmet kan bidra till att stärka företagandet kring dessa områden. Arbetet för en positiv socioekonomisk utveckling i regionen kan också stärkas genom insatser för att öka företagande inom grupper som är underrepresenterade i näringslivet. Insatsområde 4 omfattar aktiviteter som stärker övergången till en koldioxidsnål ekonomi. Arbetet för en hållbar samhällsutveckling kopplas samman med de möjligheter som klimat- miljö, och energiutmaningarna ger, bland annat i förhållande till bostadsbyggande och fysisk upprustning av områden. Insatsområde 7 rymmer aktiviteter för att hantera problem med trängsel, buller och luftföroreningar, vilka utgör begränsade faktorer för städer och centralorters tillväxt och utveckling såväl som för regionförstoring och tillgänglighet till arbetsmarknader. Fler transportslag och bättre möjligheter att kombinera dem bidrar bland annat till att landsbygden kan dra nytta av den tillväxt som skapas i städerna. Sida 14 av 103
Sammanfattande tabell: Tematiskt mål Investeringsprioritering Motiv till val Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 1. Främja företagsinvesteringar inom innovation och forskning och utveckling av förbindelser och synergier mellan företag, FoU- centrum och högre utbildning, särskilt produkt- och tjänsteutveckling, tekniköverföring, social innovation, eko- innovation, offentliga tillämpningar, efterfrågestimulans, nätverk, kluster och öppen innovation genom smart specialisering och stödja teknisk och tillämpad forskning, pilotverksamhet, tidiga produktvalideringsåtgärder och kapacitet för avancerad produktion och förstagångsproduktion särskilt inom viktiga möjliggörande teknik (KET) och spridning av teknik för allmänna ändamål 1. Öka utbyggnaden av bredband och höghastighetsnät och stödja införandet av ny teknik och nätverk för den digitala ekonomin 2. Stärka IKT- tillämpningar för e- förvaltning, e- lärande, e- integration, e- kultur och e- hälsovård 1. Främja entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, inkluderat genom företagsinkubatorer 2. Stödja kapaciteten för små och medelstora företag att växa på regionala, nationella och internationella marknader samt delta i innovationsprocesser Nationella innovationsstrategin Regional utvecklingsstrategi för Norrbottens och Västerbottens län. Innovationsstrategi för Norrbottens län 2013-2020 Innovationsstrategi för Västerbottens län 2013-2020 Målsättning att höja graden av FoU i regionens företag Forskning och innovation, 2012/13:30 Handlingsplan för jämställd tillväxt Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens och Norrbottens län Digital agenda Bredbandsstrategi för Sverige Regional utvecklingsstrategi för Västerbotten och Norrbottens län Nationell innovationsstrategi Handlingsplan för jämställd tillväxt Sida 15 av 103
Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur 1. Främja produktion och distribution av förnybar energi 2. Främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag 3. Stödja energieffektivitet, smart energihantering och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, offentliga byggnader och inom bostadssektorn 1. Utveckla och förbättra miljövänliga och koldioxidsnåla transportsystem och främja hållbar stadstrafik, inklusive flod- och sjötransporter, hamnar, multimodala förbindelser och flygplatsinfrastruktur för att främja hållbar regional och lokal rörlighet De nationella miljökvalitetsmålen och generationsmålet Länsvisa klimat- och energistrategier med tillhörande åtgärdsprogram Länsvisa regionala utvecklings- och innovationsstrategier TEN- T Nationell transportplan Regional transportplan för Norrbottens och Västerbottens län 1.4 Principer för projekturval Denna del är under utarbetande (inväntar bland annat urvalskriterier och kapitel om fondsamordning, samt genomförandeorganisation). Utöver projektens tematiska inriktning och formella ansökningsvillkor finns ett antal ytterligare principer för urval. Det är krav av mer generell karaktär på de projekt som ska beviljas medel. Principerna gäller för samtliga insatsområden och bygger på erfarenheter från Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning i Övre Norrland 2007-2013 samt behovet av samordnade program och initiativ för en mer sammanhållen tillväxt. I Strukturfondspartnerskapets prioritering, av det av myndigheten godkända projekten, skall nedan beskrivna principer för projekturval bidra till att vikta projekten. De projekt som uppfyller flest av principerna ska prioriteras. Projekt som synliggör och utvecklar de horisontella kriterierna som verktyg för tillväxt. Det är mycket angeläget att de horisontella kriterierna, jämställdhet, mångfald och miljö integreras i projekten utifrån dess möjligheter att generera tillväxt. Utgångspunkten är att projekten behöver förhålla sig till de värden som jämställdhet, mångfald och miljö kan bidra med för att nå de specifika målen satta under insatsområdenas investeringsprioriteringar. Om projekten synliggör och arbetar med de potentialer som finns utifrån de horisontella Sida 16 av 103
kriterierna kan exempelvis nya innovationer, nya marknader, nya metoder och nya lösningar för ökad tillväxt och sysselsättning uppnås. Projekt som samverkar eller skapar synergier med andra projekt/program Det regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning tillgodoser endast delar av regionens utvecklingsbehov. Utgångspunkten är att insatser inom flera fonder och program kompletterar och förstärker varandra. Tillsammans bidrar de till en bredare och mer sammanhållen tillväxt. Det är därför angeläget att projekten i sig också söker en bredare utvecklingsinsats i samverkan och synergi med andra program. De flesta insatser som görs inom ramen för det regionala strukturfondsprogrammets insatsområden kan förstärkas genom kompetensutvecklingsinsatser eller aktiv inkludering. Varje utvecklingssprång som tas genom ett projekt inom det regionala strukturfondsprogrammet kan ges än större effekt och påverkan genom att också integrera insatser från Europeiska sociala fonden. Det kan handla om kompetensutvecklingsinsatser, integrering av arbetslösa i företag som vill växa eller för att möjliggöra tillämpning av utvecklade digitala innovationer genom att också utbilda personal etc. Insatser, där en tydlig koppling till landsbygdspolitikens mål och landsbygdens naturresurser och näringar finns, ska i första hand genomföras inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Men i de fall lokal utveckling efterfrågar regional uppväxling finns stora möjligheter till samverkan mellan programmen. Liknande behov av samverkan gäller kring insatser som kopplar till Havs- och fiskeriprogrammet. 12 Det regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning ska bidra till att regionala projekt och insatser understödjer och skapar samverkan med EU:s sektorsprogram eller programmen för Europeiskt territoriellt samarbete (Nordprogrammet, Botnia- Atlanticaprogrammet, Northern Periphery and Arctic Programme, Horisont 2020, COSME, Connecting Europe Facility, Erasmus, Kultur och Life med flera program). Det är också önskvärt att det regionala strukturfondsprogrammets bidrar till att ta vara på erfarenheter av projekt som genomförs i internationellt samarbete genom att tillämpa dess resultat och lärande regionalt. Projekt som stödjer EU:s strategi för Östersjöregionen Det ökande regionala samarbetet i den norra delen av EU och i grannländerna inom den arktiska Barentsregionen samt inom Östersjöregionen ger möjligheter att på bred front ta itu med de gemensamma utmaningarna. Det finns flera samarbetsområden inom ramen för EU:s strategi för Östersjön där synergier med det regionala strukturfondsprogrammet i Övre Norrland ger ökat mervärde. Exempelvis inom områdena energi, innovation, små och medelstora företag, turism, transport, hållbar utveckling och kultur. Strukturfondsprogrammet 12 Mycket osäkra skrivningar i dagsläget då varken Europeiska socialfondsprogrammet, Landsbygdsprogrammet eller Havs- och fiskeriprogrammet har formulerats eller kommunicerats. Sida 17 av 103
prioriterar därför projektinsatser som tillgodoser makroregionala strategier såsom EU:s strategi för Östersjön. Projekt som bidrar till strategisk påverkan och lärande Erfarenheterna från programperioden 2007-2013 visar att det är viktigt att beviljade projekt byggs på funktionella och stabila projektorganisationer med ett aktivt ägarskap och med en uttalad idé kring hur projektens resultat ska omsättas i det regionala utvecklingsarbetet. Det är angeläget att projekten bidrar till resultatspridning och långsiktiga förändringar inom och utanför sin egen verksamhet. På så sätt kan regionen maximera sina projektresultat och möjliggöra tillväxt utanför projektens gränser, i större omfattning och på längre sikt. Projekt i gränsöverskridande samarbeten Aktiviteter som bidrar till en mer sammanhållen och hållbar tillväxt inom hela programområdets geografi efterfrågas. Lärande och utveckling sprids genom samverkan mellan länen och mellan kust och inland. Projekt som samverkar över kommun- och länsgränser och bidrar till att minska programområdets inomregionala skillnader prioriteras. Nyskapande projekt Det är angeläget att Regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning bygger vidare på gjorda erfarenheter från den programperiod som gått och att regionen tar nya kliv framåt. Därför betonas att nya och vidareutvecklade arbetsmetoder eller samverkansformer prioriteras. (Utveckla, maximera, sprid och förädla de goda exemplen, etc.) 1.5 Motivering till fördelning av medel mellan tematiska mål Denna del är under utarbetande (inväntar beslut om medelstilldelning för programområdet). Fördelningen av medel avgörs i huvudsak av direktiv från EU:s kommission och den svenska regeringen. Erfarenheterna från föregående programperiod 2007-2013 samt möjlig fondsamordning har beaktats. För det regionala strukturfondsprogrammet för investeringar i tillväxt och sysselsättning Övre Norrland 2014-2020 finns två finansieringskällor: En via allmän tilldelning utifrån regeringens beslut om fördelning inom Sverige samt en som tilldelas för de glest befolkade områdena utifrån kommissionens kriterier. För den allmänna tilldelningen till Övre Norrland gäller att: 13 Minst 70 procent av programmet avsätts till de tematiska målen 1, 2 och 3 Minst 13 procent av programmet avsätts till tematiskt mål 4 13 Regeringsbeslut 2013 2493 Sida 18 av 103
Återstående 17 procent beslutar Övre Norrland själva hur de vill fördela mellan valda insatsområden, det vill säga målen 1-4 samt 7. För tilldelningen till glest befolkade områden gäller att medlen kan finansiera de tematiska områdena 1, 2, 3, 4 och 7. Dessa medel ska räknas utöver den övriga öronmärkningen, vilket för de aktuella regionerna innebär att de får välja fördelningen mellan dessa tematiska mål. Andra program och fonder inom programområdet avsätter till viss del också medel inom valda teman, såsom Landsbygdsprogrammet för bredbandssatsningar samt insatser för en koldioxidsnål ekonomi. Även det nationella regionalfondsprogrammet har omfattande insatser inom tema 1, 3 och 4. 1.5.1 Tematiskt mål 1 30 procent av EU medlen avsätts för tematiskt mål 1: Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. I jämförelse med programperioden 2007-2013 innebär detta att tilldelningen av medel för planerade insatser ökar. Insatserna bidrar till innovationsutveckling inom programmets samtliga temaområden där insatser för innovation i stället valts bort. Denna koncentration har gjorts för att möjliggöra skärningspunkter mellan fokusområden, undvika fragmentisering av programmet och skapa tydlighet för sökanden. 1.5.2 Tematiskt mål 2 5 procent av EU medlen avsätts för tematiskt mål 2 Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik. I jämförelse med programperioden 2007-2013 innebär detta att tilldelningen av medel för planerade insatser bibehålls. Övre Norrland har fortsatt behov av utbyggnad av bredband och höghastighetsnät samtidigt som också insatser för stärkta IKT tillämpningar erbjuds i programmet. Utveckling av IKT- baserade produkter och tjänster möjliggörs i tema 1 och 3. 1.5.3 Tematiskt mål 3 35,8 procent av EU medlen avsätts för tematiskt mål 3: Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. I jämförelse med programperioden 2007-2013 innebär detta att tilldelningen av medel för planerade insatser minskar. Tema 3 tilldelas dock mest medel i programmet. I temat prioriteras omfattande insatser för nyföretagande och växande företag, kapitalförsörjning och nya marknader, och här finns även med inslag från tema 2 och 4. 1.5.4 Tematiskt mål 4 5,2 procent av EU medlen avsätts för tematiskt mål 4: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer. Det regionala strukturfondsprogrammet för investeringar och tillväxt i Övre Norrland fördelar 13 procent av den allmänna tilldelningen på Tema 4, men inga medel utifrån tilldelning till glest befolkade områden. I jämförelse med programperioden 2007-2013 innebär detta att tilldelningen av medel för planerade insatser ungefärligen fördubblas. Insatser för att främja produktion, nyttiggörande och distribution av förnybar energi efterfrågas men också ökad energieffektivitet. Insatser för att främja forskning, Sida 19 av 103
innovation, produkt och tjänsteutveckling inom området, möjliggörs i tema 1 och 3, samt insatser för en mer koldioxidsnål infrastruktur i tema 7. 1.5.5 Tematiskt mål 7 24 procent av EU medlen avsätts för tematiskt mål 7: Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur. I jämförelse med programperioden 2007-2013 innebär detta att tilldelningen av medel för planerade insatser bibehålls på samma nivå. Regionen har en omfattande efterfrågan på insatser inom temat och infrastrukturinsatser möjliggörs inte inom andra program i Övre Norrland. Sida 20 av 103
Tabell 1.1: Översikt över fördelningen av medel i programmet (genereras ur SFC) Insatsområde Tematiskt mål Kommentar om fördelning Specifika mål i linje med IP Programspecifika resultatindikatorer i linje med de specifika målen EU- stöd (EUR) Andel av programmet Att stärka forskning, Att stärka Insatserna bidrar till Specifikt mål 1: Forsknings- och Andel företag som 30% teknisk utveckling och forskning, teknisk innovationsutveckling inom innovationssamverkan inom och samarbetar i deras innovationer utveckling och programmets samtliga mellan regionens fokusområden innovationsverksamhet innovationer temaområden där insatser för innovation i stället valts Specifikt mål 2: Förbättrad Företagens utgifter för bort. I jämförelse med innovations- och egen FoU- verksamhet programperioden 2007-2013 kommersialiseringsförmåga har det tematiskta målet fått bland företag och i offentlig en ökad tilldelning av medel. sektor inom regionens fokusområden Att öka tillgången till, Att öka tillgången Övre Norrland har behov av Specifikt mål 1: Högre kvalitet, Antal hushåll som fått 5% användningen av och till, användningen utbyggnad av bredband och kapacitet och tillgång till möjlig tillgång till kvaliteten på av och kvaliteten på höghastighetsnät samtidigt bredband i Övre Norrland bredband (minst 100 informations- och informations- och som också insatser för Mbit/s) kommunikationsteknike kommunikationstek stärkta IKT tillämpningar Specifikt mål 1: Öka antalet och n niken erbjuds i programmet. användningen av e- tjänster för Antal företag som fått Utveckling av IKT- baserade att skapa en enklare vardag för möjlig tillgång till produkter och tjänster privatpersoner, företag och bredband (minst 100 Sida 21 av 103