*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.



Relevanta dokument
*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Klimatpolicy Laxå kommun

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Om klimat, miljö och energi


Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Fakta om klimatförändringar

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Sveriges läkarförbund

En elevs skriftliga redovisning

Öka andelen förnybar energi

Ärende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Upptäck Jordens resurser

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Begränsad klimatpåverkan. God bebyggd miljö. Klimatförändringen är här Utsläppstrender globalt och regionalt Når vi målen? Vad gör vi i Örebro län?

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Proposition om klimathotet

Miljömålet Begränsad klimatpåverkan: Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

UR-val svenska som andraspråk

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimat, vad är det egentligen?

Upptäck Jordens resurser

VA-frågor och klimatförändringar

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Södertälje och växthuseffekten

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Investera. för ett hållbart klimat. De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Frossa en brännhet klimatfars

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Lathund för planering och återkoppling av undervisning

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

På upptäcksfärd i Frusna världar

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

NATURVETARNa OM KLIMAT OCH ENERGI

Vi föreslår istället ett nytt koncept som man kan kombinera med dagens system så att övergången från gårdagen till morgondagen inte blir så radikal.

#räddaplaneten. Ämne: Geografi Årkurs: 8 Lärare Sofie Lennman. Inledning/Syfte


Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Till dig som vill veta mer om klimaträttvisa

Hållbar argumentation

Handledare: Gert Alf

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Fuktcentrums informationsdag

Långa resor. Fraktfartyg till Thailand eller ljusterapi i bassängen på Gustavsvik?

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Presenterar Snabbladdningsbara elbussar för hållbara städer. Presentation av: Pär Jonsson, Marknadsansvarig, Hybricon AB

Utbildningspaket Konsumtion

Lathund fö r kömmunikatiön kring kampanjen ACT nöw för climate justice.

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000

Uppvärmning? Tänk 100%!

Transkript:

PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla från år 2020. Månadens lektion handlar om klimatet som en av de globala utmaningar världens länder står inför. Materialet är hämtat från PRIO Geografi grundbok och lärarstöd 8 och 9*. PRIO-serien, med grund- och stadieböcker samt lärarstöd för årskurs 7-9, är ett omfattande material med text, bild och grafiska visualiseringar och uppgifter, där skeenden, sammanhang och förklaringar får ta plats. *PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Lektionsmaterial: Reportagetext Politikerna måste bli modigare, hämtat från PRIO Geografi 8 grundbok och diskussionsfrågor från PRIO 8 Geografi Lärarstöd. Faktatext: Den globala uppvärmningen ökar ur PRIO Geografi 9 grundbok. Diagram Globala skillnader i utsläpp och Stora utsläppsländer från PRIO Geografi 9 grundbok. Diagrammen kommer att finnas för storbildsvisning i PRIO Geografi 9 Lärarstöd. Fyra-hörn-övning om Globala utmaningar hämtad från PRIO Geografi 9 Lärarstöd. Tips för lektionen: Eleverna förbereder sig (hemma eller på lektionen) genom att läsa reportaget Politikerna måste bli modigare och fundera över diskussionsfrågorna. Eleverna diskuterar i grupp med ledning av diskussionsfrågorna. Eleverna tar del av innehållet i faktatexten samt undersöker med hjälp av diagrammen stora utsläppsländer och skillnader mellan låg- medelinkomst- och höginkomstländer när det gäller växthusgaser. Diagrammen lämpar sig för projektorvisning. Eleverna deltar i fyra-hörn-övningen Globala utmaningar och de diskussionsfrågor som uppkommer i samband med den. Här är det värt att notera att ett av kursplanens kunskapskrav är att föra underbyggda resonemang om ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor.

Reportagetext Politikerna måste bli modigare :

Frågor till reportage Politikerna måste bli modigare : Vilka resultat stödjer sig forskarna på när de visar att jordens medeltemperatur höjs? Många av de regioner som främst hotas av klimatförändringarna är fattiga och rätt avlägsna från de rikare delarna av världen. Hur tror du detta påverkar synen på problemet? I rubriken sägs att politikerna måste bli modigare i klimatfrågan. Vad tror du gör att många politiker är allt för fega i denna fråga? Ärligt nu: Vilka förändringar i din livsstil är du beredd att göra? Vad är du INTE beredd att ändra på? Varför?

Faktatext: Den globala uppvärmningen ökar från PRIO Geografi 9 grundbok s 200, 201, 202 Den globala uppvärmningen ökar Under 1980-talet började forskare notera att något inte stod rätt till med jordens klimat. Därför bildades år 1988 FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Två år senarekom den första klimatrapporten. Många ansåg då att forskarna överdrev, för att det helt naturligt funnits stora variationer i klimatet, även före industrialiseringen. Men år 2014, slog FN:s klimatpanel fast att de utsläpp vi människor orsakar utan tvekan påverkar det globala klimatet. De flesta forskare och politiker var överens om att klimatförändringarna beror på utsläpp av växthusgaser som människor orsakar. Utsläppen måste minska Om inte utsläppen minskar kommer världens glaciärer att smälta i ännu snabbare takt än hittills och havsnivån kan stiga med upp till en meter. Klimatet kommer också att bli ännu mer extremt, med ökad torka i torra områden och ännu mer regn på platser där det redan regnar mycket. Fortsätter utsläppsökningen i samma takt får det förändrade klimatet allvarliga följder för jordens ekosystem för människa, samhälle och natur. Det är möjligt att begränsa temperaturökningarna till två grader fram till år 2100, men då krävs det att vi minskar utsläppen med 40 70 procent fram till år 2050. En sådan minskning kräver samarbete mellan jordens länder och stora omställningar i de flesta länder. Åtgärder som ska minska koldioxidutsläpp kräver stora investeringar. Kraftverk, trafiklösningar, industrier och byggnader fungerar i 25 50 år, kanske ännu längre, innan det är möjligt att välja ny teknik. I de redan industrialiserade länderna måste gammal teknik ersättas med ny. Men det är i de växande, nyligen industrialiserade länderna som de stora investeringarna måste göras och där är det möjligt att göra rätt från början. Därför försöker FN, pensionsförvaltare och biståndsorganisationer nu att hitta sätt som gör att fler vill investera pengar i bra miljö i världens utvecklingsländer. Hur stora minskningar av utsläpp bör varje land åstadkomma? Hur ska investeringspengar styras dit de behövs bäst? Detta är frågor som diskuteras vid de återkommande klimatmöten som FN anordnat de senaste 20 åren. Många är överens om att alla länder har ett gemensamt ansvar, men att de tidigt industrialiserade ländernas ansvar är större. Därför måste politikerna i dessa länder gå före och leda utsläppsminskningarna. Beslutsfattare kan medverka till minskade utsläpp genom de lagar som stiftas i landet. De kan styra hur resurser används inom olika viktiga områden i samhället. Inom EU finns till exempel ett system med utsläppsrätter för industrier och kraftverk, som innebär att de som överskrider gränsvärdena får betala straffavgifter och fler utsläppsrätter. En annan åtgärd är att olika varor och tjänsterenergimärks, så det blir lättare för konsumenter att välja rätt.

Särskilt viktiga åtgärder för att minska utsläppen: Övergång från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor som solenergi, vind- och vattenkraft. Se över system för transporter, både godstransporter och kollektivtrafik. Förbättra trafikmiljön, särskilt i städer, för att underlätta för cyklister. Satsningar som leder till energieffektivare fordon och mer miljövänliga drivmedel. Satsa på system för uppvärmning (eller avkylning) som minskar utsläpp av växthusgaser samt miljövänliga byggnader och bostäder som sparar energi. Minska avskogningen, bevara befintlig jordbruksmark och minska utsläppen från jordbruket. Uppmuntra teknikutveckling inom miljö och energi. Det görs exempelvis försök med att fånga in och lagra koldioxid. Var och en av oss kan också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser genom en mer hållbar livsstil till exempel när det gäller mat, boende och resor. Utsläppsminskningar kan innebära flera positiva följder för miljön och samhället och behöver inte heller leda till ökade kostnader. Tvärtom kan utvecklingen av ny teknik, som till exempel solenergi, bidra till att nya företag startas som ger fler jobb.

Diagram: Stora utsläppsländer när det gäller växthusgaser Diagram: Globala skillnader i utsläpp