ETE310 Miljö och Fysik

Relevanta dokument
ETE310 Miljö och Fysik

ETE331 Framtidens miljöteknik

ETE331 Framtidens miljöteknik

Växthuseffekten och klimatförändringar

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Miljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Framtidens miljöteknik

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Framtidens miljöteknik

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

Växthuseffekten. Vi lägger till en förenklad atmosfär i våra beräkningar

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

1. Elektromagnetisk strålning

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

UR-val svenska som andraspråk

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Min bok om hållbar utveckling

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Underlag till kursen. Miljö och Fysik. Datum Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Förnybara energikällor:

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

1. Vad är naturkunskap?

Kapitel 6. Termokemi

ETE310 Miljö och Fysik VT2016 BELYSNING. Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

Exempeluppgift. Förutsättningar för liv

Materia Sammanfattning. Materia

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Miljö och Fysik. Mikael Syväjärvi. Linköpings universitet. Datum

ANDREAS REJBRAND NV1A Fysik Elektromagnetisk strålning

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Energiomställning utifrån klimathotet

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

Förslag den 25 september Fysik

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Ämnen runt omkring oss åk 6

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s )

Kapitel 6. Termokemi

Kapitel 6. Termokemi. Kapaciteten att utföra arbete eller producera värme. Storhet: E = F s (kraft sträcka) = P t (effekt tid) Enhet: J = Nm = Ws

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Vad är vatten? Ytspänning

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Kvantfysik - introduktion

Fotosyntes i ljus och mörker

Bengt Edlén, atomspektroskopist

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Varje uppgift ger maximalt 3 poäng. För godkänt krävs minst 8,5 poäng och

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Namn: Fysik åk 4 Väder VT Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

FAKTABLAD I5. Varför blir det istider?

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

Klimat, vad är det egentligen?

En elevs skriftliga redovisning

6. Kvantfysik Ljusets dubbelnatur

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Grundläggande energibegrepp

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Dessa bildar i sin tur stärkelse som växten lagrar som näring.

Förbränning = en kemisk process mellan syre och något eller några andra ämnen då det bildas ljus och värme

Min bok om. planeterna. Namn:

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

WASA ETT GOTT VAL FÖR PLANETEN

Transkript:

ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi

Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik

Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och fysik - Exempel från teknologier Skriftliga uppgifter; Fri form Innehåll viktigt - inte formen Skriv med egna ord!!! Examination: inskickade skriftliga uppgifter Betygsätts bedömning av examinator (genomarbetat innehåll, ev extrauppgift)

Om man missar ett tillfälle? All info läggs upp på hemsidan! Litteratur: skrivs av kursansvarig Uppgifter diskuteras nästa tillfälle. Skickas in innan. Missat skicka in i tid? Skicka när ni är klara. Lästips: En ännu varmare värld Claes Bernes Naturvårdsverket 2007

TILLFÄLLE 1 Ge introduktion Beskriva PROBLEMET Hemuppgift 1

Några ord om kursansvarig Bördig från Trosa NT gymnasiet Nyköping Y-linjen Linköpings universitet Forskat om nya material för elektronik Disputerat 1999, docent 2004 Forskning Material Fluorescerande kiselkarbid för vita lysdioder Kubisk kiselkarbid som nytt solcellsmaterial Grafen - nobelprismaterialet

Global uppvärmning Vad är det? Vad beror den på?

Global uppvärmning Uppvärmning i atmosfären nära jordytan Under 1900-talet Ökning 0.6-0.7 grader På grund av koldioxid från industrialisering Men vissa hävdar temperaturökning även av naturliga processer Debatt om orsak!!!

Temperaturvariation sedan mitten 1800- talet när man kunde göra tillförlitliga mätningar Skillnad jämfört med värdet år 1990

FNs klimatrapport Tre delrapporter 1. naturvetenskapen kring klimatförändringarna. 2. effekterna av klimatförändringarna 3. åtgärder som krävs för att bromsa den globala uppvärmningen

FNs klimatrapport

FNs klimatrapport Människan påverkar klimatet genom utsläpp av växthusgaser och avskogning, och det är bråttom att minska utsläppen om vi ska lyckas begränsa uppvärmningen till max två grader över förindustriell nivå. Skillnaden mot förra rapporten 2007 är att forskarna är ännu säkrare, har bättre modeller, och att vi har förlorat sju år med ökande utsläpp trots den kunskapen. Läget är därför ännu mera kritiskt.

Om vi fortsätter som idag, så ligger vi över RCP8,5 RCP representative concentration pathways Skillnaden mellan mängden energi från solinstrålning som träffar jorden och hur mycket energi som jorden strålar ut till rymden igen (W/m 2 ). RCP är ett mått på hur utvecklingen kan se ut Högre värde, desto sämre scenario! Inget scenario är egentligen positivt!!! Det är i princip för sent. Nu kan vi bara minimera skadorna! OM vi gör något!!!!!! NU!!!

Bästa scenariot. Om vi börjat förändra vårt sätt att leva. Från nu (helst igår).

Så här ser det ut om vi fortsätter som idag!!!

Solen är grunden till allt liv

Energi från solen till jorden 1500 miljoner TWh årligen 1500 000 000 000 000 000 kwh villa använder ca 20 000 kwh Om man kan ta tillvara på allt solljus som strålar in till jorden så skulle det räcka att driva jorden ett år

15 miljoner grader i centrum Cirka 6000 grader på ytan Består av väte Väte omvandlas till helium Avger energi i form av strålning Tusentals år från kärna till yta

Solen 4,6 miljarder år gammal Ännu inte halva sin livslängd Ökar i energi Jordens ungdom Solen inte lika stark Värmde jorden mindre Fanns nästan inget syre Hög andel av växthusgaser Koldioxid, metan, ammoniak Stark växthuseffekt

Värmer jorden i ökande grad Fotosyntes Började för ca 3 miljarder år sedan Tog upp koldioxid och gav syre Växthuseffekten försvagades Förändringar av klimatet Istid tropisk värme Variation av växthuseffekt Förändringar av växthuseffekten Variation av klimatet Argument mot modellen för global uppvärmning

När vätet är förbrukat Förbränner helium Gravitationskraften minskar Solen sväller Slukar omgivande planeter Förbränner andra grundämnen tills de är slut Sjunker ihop och kallnar

Jordens temperatur balans genom naturliga processer Fysik värmeöverföring genom strålning: Energi strålar in från solen Jorden värms upp, men kan inte bara värmas upp, kyler sig genom strålning Energi strålar ut från jorden Energibalans

Andra värmeöverföringar konvektion (rörelser av gaser eller vätskor) Ledning Avdunstning sker inte - jorden är isolerad i vakuum

(elektromagnetisk) Strålning Vibrationer/darrningar i elektriska och magnetiska fält Se som vågor som breder ut sig i ett medium Våglängd - avståndet mellan två vågtoppar Energi ~ 1/l

Olika delar av det synliga ljuset har olika våglängd

Vid kortare våglängder Ultraviolett ljus, UV Vid längre våglängder infraröd strålningen, IR kallas även värmestrålning

Energi och våglängd

Energin i solljus IR 53% Synligt ljus 36% UV 11%

Strålning mindre än 300 nanometer Atmosfären stoppar Ultraviolett strålning (UV) ozonskiktet Atmosfären Strålning 300 400 nanometer Atmosfären släpper igenom strålning i ökande grad Strålning över 400 nanometer All strålning släpps igenom

Föremål absorberar en del av strålningen Energibalans Resten av strålningen antingen reflekteras eller passerar genom föremålet. Absorberad strålning värmer upp föremålet Varma föremål kyls genom sända ut värmestrålning infraröd strålning kallas svartkroppsstrålning

ALLA föremål som har en temperatur sänder ut strålning Strålningen sker som en fördelning av våglängd Infraröda området 700 o C 2700 o C Ultravioletta området 5700 o C Ungefär samma temperatur som solen

Man kan använda teoretiska beräkningar för strålning från klotformade föremål Utan atmosfär Temperaturen på jorden -18 o C Inget liv Allt vatten fruset Utan atmosfär

Med atmosfär Med atmosfär Temperaturen på jorden 15 o C Liv! Naturlig växthuseffekt Global uppvärmning är en förstärkt växthuseffekt

Ökade utsläpp ger högre koncentration av gaser i atmosfär Global uppvärmning Gaserna fångar upp IR strålning och sänder ut igen åt alla håll Mer IR strålning tillbaks mot jorden Jordens temperatur ökar Förstärkt växthuseffekt

Molekyler roterar och vibrerar Laddningar kan ändra tyngdpunkt Molekyler kan fånga upp strålning (energi) Roterar snabbare eller kraftigare vibration Vad gör en gas till växthusgas? Fångar endast viss energi som sammanfaller med molekylens vibrationsenergi (den energi som krävs för att få till vibration) Molekyler med likadana atomer och symmetrisk mittpunkt fångar inte upp strålning (blir ej växthusgas)

Fånga upp och skicka energi

Koldioxid Freoner Kväveoxid Metan Vattenånga Ozon Växthusgaser

Växthusgaser Koldioxid (CO 2 ) Bildas vid förbränning av kolföreningar i syremiljö Freoner Förening av kolväte med flour/klor/brom Användes som kylmedium Fasats ut till fördel för andra kylmedium Kväveoxid Vid förbränning: kväve + syre bildar kväveoxid Kan genom omvandling ge marknära ozon

Växthusgaser Metan (CH 4 ) Bildas vid nerbrytning av organiska material Avföring, urin från människor och djur Existerar även i naturgas Vattenånga Står till stor del för den naturliga växthuseffekten Ozon Giftig för människan Skyddar från solens UV strålning

Andel i atmosfär

Växthusgaserna fångar upp värmestrålning och skickar tillbaka till jorden Jorden värms upp ännu mer! Vattenånga viktig för den naturliga växthuseffekten Växthusgaser

Examination Genom hemuppgifter till varje tillfälle Uppsatser Fri form, ingen formalia! Ni ska skriva själva med egna ord Betygsättning: G VG MVG Tar upp ämnet i uppgiften Röd tråd i det ni skriver om Egen god diskussion av ämnet

Fråga er omgivning (föräldrar, kompisar, m fl) Vad är global uppvärmning? Vad beror den på? Svaren är det intressanta Sammanfatta (minst 3 tillfrågade) Gör egen reflektion över omgivningens medvetenhet Examination Lyssna på media Vilka klimat/miljöfrågor är aktuella? Sammanfatta de aktualiteter ni kommer in på och gör en reflektion Sammanfatta svaren på cirka 2-4 sidor i ett textdokument ms word, open office, enkelt text dokument Tanken är att få inblick i vad som diskuteras NU Skicka med e-post innan nästan tillfälle Skriv namn i dokumentet Ange ETE310 uppgift 1 i ämnesrad

12 feb Nästa tillfälle 26 feb 12 mars 26 mars 16 april 7 maj Ämnen som tas upp Belysning: Hur fungerar glödlampa, lågenergilampa, lysdioder? Vindkraft: varför max 59%? Nanoteknik för i morgon: grafen Solceller: hur fungerar de? Vågkraft på frammarsch 21 maj Torsdagar