Skärpt beskattning av Stockholmsregionen

Skärpt beskattning av Stockholmsregionen Rapport 2004: 3

Förord Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor. Samtidigt fungerar vår region som statens kassako. För att belysa omfattningen av den statliga skattebelastningen på stockholmsregionens invånare och företag uppdrog Handelskammaren för två år sedan åt Inregia att utreda hur den faktiska skattebealstningen såg ut och hur den hade utvecklats under den senaste femårsperioden. Resultatet redovisades i Handelskammarens rapport 2002:1 Hur skattas Stockholm?. I rapporten konstaterades att den statliga beskattningen av individer, företag och kommuner i stockholmsregionen hade skärpts avsevärt under den undersökta perioden 1995 2000. Skatten på förvärvsinkomster hade fördubblats. Statens skatteinkomster från stockholmarna ökade sammantaget med 50 miljarder kronor. Detta utan att konsekvenserna av skatteutjämningssystemet hade medräknats. I rapporten konstaterades att det någonstans finns en gräns för när skatteuttaget på stockholmsregionen och dess invånare blir så högt att det i sig motverkar tillväxt och välstånd i hela vårt land. Av rapporten framgick att denna gräns redan var passerad. I den efterföljande debatten fanns det de som anförde att det var rimligt att skatteuttaget på Stockholm växte ordentligt när tillväxten var så hög som under den undersökta perioden och att skatterna inte hade någon större betydelse för tillväxten som sådan. Även om resonemanget är fel i sak borde det i logikens namn leda till att stockholmsregionens andel av de statliga skatterna sjunker när tillväxten i Stockholm är lägre än i andra delar av vårt land. Handelskammaren har därför bett Inregia, med Joakim Johansson och Björn Horsman som ansvariga, att göra en uppföljning av den tidigare rapporten. Resultatet redovisas i denna rapport. Av rapporten framgår att tillväxten i Stockholm sjönk dramatiskt efter år 2000 från ca 6 8 procent/år till 2.5 procent år 2001. Då var tillväxten i övriga län drygt en procentenhet högre. Trots att stockholmsregionen under 2001 och 2002 uppvisade lägre tillväxttal än övriga Sverige ökade Stockholms läns andel av statens skatteintäkter i förhållande till andelen av Sveriges totala inkomster. Trots sämre tillväxt har alltså beskattningen skärpts. Till detta kommer den kommunala skatteutjämningen som nästan fördubblades för stockholmarna under åren 2000 2002, från 7.7 till 13.2 miljarder kronor per år. Ytterligare bördor är de kommunala skattehöjningar som genomförts i stockholmsregionen under de senaste åren, vilket gör att den genomsnittliga kommunalskattesatsen i stockholmsregionen nu är på exakt samma nivå som för riket i övrigt. Den exempellösa ökningen av skattetrycket på stockholmsregionen under det senaste decenniet har dämpat utvecklingskraften i vår region. När vi nu ser att tillväxten åter är på väg att ta fart i Stockholm finns risken att uppgången blir kortvarig till följd av skattesystemet. Det är Handelskammarens förhoppning att föreliggande rapport kan medverka till en mer seriös och saklig debatt om tillväxtens driv- och bromskrafter. Vi är fortfarande övertygade om att stockholmsregionen med en rimlig beskattning även i framtiden kommer att kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och därmed medverka till fortsatt tillväxt och förbättrat välstånd i hela vårt land. Men det är hög tid att agera. Stockholm i november 2004, Peter Egardt VD 1

Sammanfattning Stockholmsregionen har under många år varit Sveriges ekonomiska motor och har samtidigt stått för en betydande andel av statens skatteintäkter. I en tidigare rapport för Stockholms Handelskammare ( Hur skattas Stockholm ) visade Inregia AB att beskattningen av hushåll, företag och kommuner i Stockholmsregionen skärptes avsevärt under perioden 1995-2000. Så t ex fördubblades Stockholms läns skatter på förvärvsinkomst, statens totala skatteintäkter från Stockholms län ökade med 50 miljarder kronor och kommunerna i länet fick betala accelererande avgifter till det statligt styrda kommunala utjämningssystemet. Inregia har nu gjort en ny utredning för att visa utvecklingen under perioden 2000-2002. Vi har också gjort en mer detaljerad sammanställning för hela perioden 1995-2002, t.ex. genom att mer tydligt särredovisa beskattningen av hushåll och företag. Under tillväxtåren 1995-2000 ökade Stockholms läns andel av statens direkta skatteintäkter från 34 till 41 procent. Den rekordhöga beskattningsnivån bibehölls 2001 och 2002 trots att Stockholmsregionen då drabbades hårt av IT-kraschen och hade en påtagligt lägre ekonomisk tillväxt än landet i övrigt. Stockholms läns andel av statens direkta skatter är långt större än andelen av motsvarande inkomster. Denna skillnad till länets nackdel, som har skärpts de senaste åren, innebär att skatteandelen var mer än 50 procent högre än inkomstandelen år 2002 antingen man ser till hushållen eller till både hushåll och företag. De omfördelningar mellan skatteposter som har skett under perioden 2000-2002 innebär bland annat att fastighetsskatterna ökade med 26 procent för hushållen i Stockholm län. I övriga delar av landet minskade dessa skatter med 7 procent. Samtidigt minskade hushållens skatt på kapitalinkomster med 55 procent i Stockholms län och 46 procent i övriga landet. Om vi inkluderar avgifterna till statens kommunala utjämningssystem visar det sig att situationen för Stockholms län har försämrats ytterligare mellan 2000-2002. Dessa år ökade länets avgift till systemet från 13,2 till 15,4 miljarder kronor, dvs. nära 17 procent. Eftersom systemet är självfinansierat innebär det att övriga län sammantaget har fått motsvarande bidragsökning. Sett ur de enskilda hushållens och företagens perspektiv är det viktigt att väga in de kommunala skatterna. Under perioden 2000-2002 ökade kommunalskatten med drygt 10 procent i såväl Stockholms län som övriga Sverige. När det gäller den kommunala beskattningen är det emellertid efter 2002 som situationen för Stockholmarna har förvärrats. Som en följd av bland annat avgifterna till skatteutjämningssystemet ökar då kommunalskatten i Stockholms län mångdubbelt snabbare än i övriga landet. Sammantaget har sålunda skattesituationen i Stockholms län förvärrats ytterligare under perioden 2000-2002. Denna skärpning av beskattningen har skett trots att länet denna period hade en påtagligt långsammare ekonomiska tillväxt än övriga landet. Det finns inga tecken på att en växande del av statens skatteintäkter investeras i Stockholms län. Det finns därför skäl att befara att den statliga beskattningen allt mer försvårar länets ekonomiska återhämtning och långsiktiga utveckling. 2

Skatteutvecklingen i Stockholms län Stockholms läns andel av statens skatteintäkter ökar Om man ser till hushållens och företagens totala förvärvs- och kapitalinkomster så var 20 procent av Sveriges skattebetalare bosatta i Sverige år 2002, de tjänade 29 procent av Sveriges totala inkomster och svarade för 44 procent av statens direkta skatteintäkter 1. Det finns alltså ett stort gap mellan Stockholms läns andel av statens skatteintäkter och länets andel av landets inkomster. Gapet har, som framgår av figur 2.1 vidgats under perioden 1995-2002. År 2002 var länets andel av statens direkta skatter mer än 50 procent högre än motsvarande inkomstandel antingen man ser till hushållen eller till både hushåll och företag. Det innebär en ökning jämfört med år 2000 trots att inkomsterna därefter har minskat i Stockholms län samtidigt som de har ökat i övriga landet (de minskade med 7,2 procent i länet och ökade med 1 procent i övriga landet). Gapet mellan Stockholms läns andel av statens skatteintäkter och länets andel av landets totala inkomster illustreras i figur 2.1 nedan, uttryckt som kvoten mellan skatteandel och inkomstandel. En kvot på säg 1,5 innebär att länets skatteandel är 50 procent högre än länets inkomstandel (en inkomstandel på 30 procent och skatteandel på 45 procent skulle ge en sådan kvot). Bilagetabellerna B1 och B2 ger ytterligare information om hur länets inkomst- och skatteandelar har utvecklats under perioden 1995-2002. Figur 2.1 Utvecklingen av Stockholms läns andel av statens skatteintäkter och länets andel av Sveriges totala inkomster, uttryckt som en kvot mellan skatteandel och inkomstandel Total inkomst hushåll 2002 2000 1995 Total inkomst hushåll och företag 1,30 1,35 1,40 1,45 1,50 1,55 1,60 1 Vi använder begreppen hushåll och fysiska personer synonymt, detsamma gäller begreppen företag och juridiska personer. Den statistik som redovisas i rapporten är officiell statistik sammanställd av SCB. Enligt SCB definieras fysiska personer som privatpersoner och dödsbon medan juridiska personer definieras som aktiebolag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar m.fl. 3

Under perioden 1995-2000 ökade hushållens totala inkomster med 12 procent per år i Stockholms län samtidigt som de direkta statsskatterna ökade med 31 procent per år. Mellan 2000-2002 reducerades denna beskattning ungefär i samma omfattning i Stockholms län som i övriga landet. Eftersom inkomsterna samtidigt växte långsammare i Stockholms län än i övriga landet försämrades sålunda Stockholmshushållens relativa position. För företagen i Stockholms län ökade både inkomsterna och skatterna mellan 1995-2000 för att sedan minska mellan 2000-2002. Utvecklingen i övriga län var likartad. Förutom intäkter från förvärvs- och kapitalinkomst består statens direkta skatteintäkter också av fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och allmänna egenavgifter. Utvecklingen av samtliga dessa skatteposter illustreras i figur 2.2 och figur 2.3 nedan. Figur 2.2 visar hur Stockholms läns andel av statens totala skatteintäkter från såväl hushåll som företag har förändrats mellan 1995-2002 för var och en av dessa poster. I figur 2.3 visas liknande information för hushållen. I efterföljande tabell 2.1 visas motsvarande uppgifter i absoluta tal. (Se också Bilaga för ytterligare information). Figur 2.2 Stockholms läns andel av statens direkta skatter, hushåll och företag, 1995-2002 Totalt (inkl egenavg) 34,0% 40,9% Förmögenhetsskatt 38,4% 50,6% Fastighetsskatt 27,2% 38,1% 2002 1995 Kapitalinkomster 26,0% 33,5% Förvärvsinkomster 43,3% 47,7% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 4

Figur 2.3 Stockholms läns andel av statens direkta skatter, hushåll, 1995-2002 Totalt (exkl egenavg) 37,9% 31,3% Förmögenhetsskatt 37,4% 49,9% Fastighetsskatt Kapitalinkomster 29,3% 24,7% 33,5% 26,0% 2002 1995 Förvärvsinkomster 43,2% 37,0% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% Som framgår av figur 2.2 och 2.3 har Stockholms läns andel av statens skatteintäkter ökat betydligt för samtliga skatteposter under perioden 1995-2002. Ser man till de totala skattebetalningarna för både hushåll och företag, samtliga skatteposter inräknade, skedde en relativt stor ökning i Stockholms läns andel av statens intäkter mellan 1995 och 2000, från 34 till 41 procent. Mellan 2000 och 2002 låg länets andel kvar på 41 procent. Under perioden 2000-2002 skedde en omfördelning av skatterna. Så t ex minskade Stockholmshushållens andel av statens intäkter från förvärvs- och kapitalinkomst samtidigt som deras andelen av statens intäkter från fastighets- och förmögenhetsskatt ökade. För företagen ökade andelen av fastighetsskatterna medan andelen av skatterna på förvärvsinkomst och andelen av intäkterna från förmögenhetsskatt minskade (se tabell 2.1 nedan för en mer detaljerad uppdelning mellan hushåll och företag). Tabell 2.1 Statliga skatteinkomster åren 1995, 2000 och 2002 i miljarder. Löpande priser. Skatteslag Område 1995 2000 2002 Förvärvsinkomst Hushåll AB Län 8,7 14,2 14,3 Övriga län 14,8 19,2 18,8 Riket 23,4 33,5 33,1 Företag AB Län 18,2 41,3 22,3 Övriga län 20,4 31,0 21,3 Riket 38,6 72,3 43,6 Totalt AB Län 26,9 55,5 36,6 Övriga län 35,2 50,2 40,2 Riket 62,1 105,7 76,8 5

Kapitalinkomst Hushåll = Totalt AB Län 4,1 18,2 8,1 Övriga län 11,6 29,5 16,0 Riket 15,6 47,7 24,0 Fastighetsskatt Hushåll AB Län 2,7 3,1 3,9 Övriga län 8,1 10,1 9,4 Riket 10,8 13,2 13,3 Företag AB Län 1,5 4,5 5,0 Övriga län 2,9 5,4 5,1 Riket 4,4 9,9 10,1 Totalt AB Län 4,1 7,6 8,9 Övriga län 11,1 15,6 14,5 Riket 15,2 23,1 23,4 Förmögenhetsskatt Hushåll AB Län 1,3 2,9 1,9 Övriga län 2,2 5,1 1,9 Riket 3,5 8,0 3,8 Företag AB Län 0,06 0,14 0,08 Övriga län 0,02 0,04 0,03 Riket 0,08 0,18 0,12 Totalt AB Län 1,4 3,1 2,0 Övriga län 2,2 5,2 1,9 Riket 3,6 8,2 3,9 Egenavgifter Företag = totalt AB Län 6,2 10,9 4,0 Övriga län 22,7 36,7 13,3 Riket 29,0 47,5 17,2 Totalt Hushåll AB Län 16,7 38,4 28,1 Övriga län 36,6 64,0 46,1 Riket 53,3 102,4 74,3 Totalt Hushåll + Företag AB Län 42,7 95,2 59,5 Övriga län 82,8 137,1 85,9 Riket 125,5 232,3 145,4 Notera att förmögenhetsskatterna minskade relativt kraftigt i både Stockholms län och övriga Sverige mellan 2000-2002. Anledningen till detta är de nya reglerna för förmögenhetsbeskattning; gränsbeloppet ökade med 500 000 kr från och med inkomståret 2001 vilket innebär att antalet personer som betalar skatt på förmögenhet minskade stort, framförallt i länen utanför Stockholm. Mellan inkomståret 2001 och 2002 var reduktionen i antalet personer som betalar förmögenhetsskatt 29 procent i Stockholms län och 55 procent i övriga län. Skattereduktionen blev därför mycket lägre i Stockholms län än i övriga Sverige. Fastighetsskatten av småhus är problematisk av flera skäl. Ett problem är att skatten inte baseras på faktiska inkomster utan på fiktiva kapitalinkomster beräknade utifrån fastigheternas taxeringsvärde. Tanken är att ägarna i princip skulle kunna få högre inkomster genom att hyra ut sina hus. Eftersom majoriteten av hushållens ekonomi inte påverkas positivt av husets höjda värde förrän i samband med att husets säljs, kan konsekvensen för småhusägarna bli påtaglig genom att deras utrymme för konsumtion minskar. Därtill kommer också att många småhusägare måste betala förmögenhetsskatt för sina hus. 6

Figur 2.4 och Tabell 2.2 nedan visar utvecklingen av de totala taxeringsvärdena i Stockholms län och övriga Sverige under perioden 1998-2003. De värden som redovisas i tabellen avser såväl småhus som hyreshus avsedda för antingen boende eller företagsverksamhet. Vi har exkluderat fastigheter vars verksamhet är osäker. Figur 2.4 visar utvecklingen av de totala taxeringssvärdena i Stockholms län i förhållande till de totala taxeringsvärdena i övriga landet, uttryckt som en kvot. För såväl verksamheter som boende ser vi att en växande andel av Sveriges totala taxeringsvärden således också fastighetsskatter hamnar i Stockholms län. Taxeringsvärdena mer än fördubblades i Stockholms län 1998-2003 för såväl hushåll som företag. I övriga Sverige har taxeringsvärdena ökat i en mycket mindre omfattning. Figur 2.4 Utvecklingen av de totala taxeringsvärdena i Stockholms län i förhållande till taxeringsvärdena i övriga Sverige, uttryckt som en kvot, 1998-2003 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Boende Verksamheter 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tabell 2.2. Totala taxeringsvärden i miljarder, löpande priser, 1998-2003 Område Fastighet 1998 1999 2000 2001 2002 2003 AB Län Verksamhet 153 159 187 211 252 257 Övriga län 287 297 296 306 331 336 AB/Övriga 0,53 0,54 0,63 0,69 0,76 0,76 AB Län Boende 295 298 342 508 612 657 Övriga län 922 928 971 1219 1318 1404 AB/Övriga 0,32 0,32 0,35 0,42 0,46 0,47 Ökat skattetryck på den genomsnittlige Stockholmaren I det ovanstående har vi kartlagt utvecklingen av Stockholms läns totala inkomster och totala skatter i förhållande till övriga Sverige. För att denna utveckling ska ge en rättvis bild av hur skattetrycket har utvecklats för den genomsnittlige Stockholmaren i jämförelse med boende i övriga Sverige, är det 7

viktigt att också beakta hur invånarantalet i Stockholms län och övriga Sverige har utvecklats. För att få en bild av den totala beskattningen per invånare är det dessutom viktigt att väga in de kommunala skatterna. I figur 2.5 nedan redovisas hur de statliga och kommunala skatterna per år och invånare i Stockholms län har utvecklats under perioden 1995-2002. Som framgår av figuren har det skett en relativt stor ökning i skatten per invånare vad gäller såväl de kommunala som statliga skatterna. Hushållens totala skatter ökade från 35 000 till 63 000 kr per invånare och år 1995-2002. Figur 2.5 Utvecklingen av statliga och kommunala skatter i Stockholms län per invånare och år 1995-2002 Totala skatter, hushåll Statliga skatter, hushåll Statliga skatter, hushåll och företag 2002 1995 Kommunal inkomstskatt, hushåll 0 10 20 30 40 50 60 70 I Stockholms län ökade den årliga skatten på förvärvsinkomst från 15 600 till 20 000 kr per invånare under perioden 1995-2002. I övriga Sverige var motsvarande ökning från 4 900 till 5 600 kr. Att skatten per invånare är så mycket högre i Stockholmsregionen än i övriga Sverige beror delvis på att företagsskatterna bokförs efter företagens huvudkontor som ofta är lokaliserade i Stockholm. Det finns därför skäl att exkludera företagsskatterna. Om vi följaktligen endast beaktar hushållens totala statliga skatter, samtliga poster inkluderade (dvs. skatt på förvärvsinkomst, kapitalinkomst, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt), ökade den årliga skatten i Stockholms län från 9 700 till 15 200 kr per invånare under perioden 1995-2002. I övriga Sverige var motsvarande ökning från 5 200 till 6 500 kr per invånare. År 2002 betalade alltså den genomsnittlige Stockholmaren drygt dubbelt så mycket i skatt till staten än boende i övriga delar av landet. Detta förhållande förändrades inte mellan 2000-2002. År 2002 betalade Stockholmarna i genomsnitt 7 100 kr mer i kommunal inkomstskatt per invånare än boende i övriga Sverige. År 1995 var denna siffra 4 800 kr. Räknar vi samman de statliga och kommunala skatterna betalade den genomsnittlige Stockholmaren 63 100 kr i skatt år 2002, varav 47 900 kr var kommunal inkomstskatt och 15 200 kr statlig skatt. I övriga län var den totala skatten i genomsnitt 47 400 kr per invånare, varav 40 900 var kommunal inkomstskatt och 6 500 kr statlig skatt. År 2002 betalade således Stockholmarna i genomsnitt 15 800 kr mer i skatt per invånare än 8

boende i övriga Sverige. År 1995 var motsvarande siffra 9 300 kr. Se tabell B.2 i Bilaga för ytterligare information. När det gäller de kommunala inkomstskatterna är det också intressant att beakta hur skattesatserna har utvecklats efter inkomståret 2002. I figur 2.6 nedan redovisas de genomsnittliga kommunala skattesatserna i Stockholms län och i övriga Sverige för perioden 2000-2004. Figur 2.6 Utvecklingen av kommunala skattesatser (%) i Stockholms län och i övriga riket 2000-2004 32,0 31,5 31,0 30,5 30,0 29,5 29,0 28,5 28,0 27,5 Stockholms län Riksgenomsnittet 2000 2001 2002 2003 2004 Som framgår av tabellen är det i första hand efter år 2002 som de kommunala skatterna har ökat i Stockholms län jämfört med övriga Sverige. Det gap som tidigare fanns mellan kommunerna i Stockholms län och kommunerna i övriga Sverige försvann helt år 2004. År 2000 var den genomsnittliga skattesatsen i Stockholms län 29,07 procent och i riket 30,81 procent, vilket ger ett gap på 1,74 procent. Fram till 2002 ökade detta gap marginellt till 1,84 procent. År 2003 var gapet 0,55 procent (30,91 i Stockholms län och 31,46 i riket) och år 2004 är den genomsnittliga skattesatsen i såväl Stockholms län som riket i övrigt 31,71 procent. Fördelningen av statens utgifter mellan olika regioner Stockholmsregionens andel av statens direkta skatteinkomster är idag (inkomstår 2002) ca 41 procent. Samtidigt är endast 20 procent av Sveriges inkomsttagare bosatta/verksamma i Sverige och de tjänar knappt 30 procent av Sveriges inkomster. Det visar ett relativt stort gap mellan länets inkomst- och skatteandel. Frågan är hur stor del av Stockholms skatter till Staten som kommer tillbaka till Stockholm. Nutek har genomfört ett antal studier av statsbudgetens regionala fördelning. Den senaste undersökningen avser budgetåret 1998. I studien ingår alla inkomster i budgeten, dvs. direkta och 9

indirekta skatter, sociala avgifter och övriga inkomster. Alla statliga utgifter är inkluderade som kan fördelas inom landet. Det kommunala utjämningssystemet ingår däremot inte. Undersökningen för budgetåret 1998 visar att Stockholms län bidrog med 40 procent av statens inkomster medan bara 22 procent av statens utgifter hamnar i länet. Det kan vara värt att notera att stockholmsregionens andel av statens utgifter motsvarar ungefär regionens andel av Sveriges befolkning. Nutek har inte gjort någon uppföljningsstudie för att kartlägga huruvida fördelningen av statens utgifter har förändrats, men det finns inga indikationer på några sådana. Således sker en relativt stor omfördelning mellan stockholmsregionen och övriga Sverige via det generella skattesystemet. Därutöver sker en ytterligare omfördelning via inkomst- och kostnadsutjämningssystemet, en omfördelning som har ökat under de senaste åren (se nedan). Stockholms län bidrar med närmare 16 miljarder till utjämningssystemet Det primära syftet med nuvarande utjämningssystem är att säkerställa att alla kommuner och landsting i Sverige har samma möjlighet att erbjuda invånarna en viss definierad servicenivå. Individens tillgång till service ska med andra ord inte vara beroende av var i Sverige hon bor eller vilka egenskaper hon har. I nuvarande system åstadkoms detta genom att man omfördelar medel mellan olika kommuner och landsting. Det nuvarande systemet leder det till en långsgående utjämning vilket har att göra med hur systemet finansieras; för att systemet ska kunna vara statsfinansiellt neutralt måste vissa kommuner betala. I takt med att bidragen ökar till vissa kommuner måste betalningarna från andra kommuner således öka i samma omfattning. Utvecklingen av Stockholms läns nettobetalning till systemet redovisas i tabell 2.5 nedan. I beräkningarna inkluderas inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen och införandereglerna. De generella statsbidragen är ej inräknade eftersom samma bidrag/person ges till samtliga kommuner. Som framgår av tabellen har Stockholms läns totala betalning till systemet ökat från 5,7 Mdkr år 1996 till 15,4 Mdkr år 2004. Per invånare i Stockholm innebär det en ökning från 3 300 kr år 1996 till 8 300 kr år 2004. Tabell 2.5 Stockholms läns betalning till utjämningssystemet 1996-2004 System 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Kommun Bidrag/pers (kr) 2 554 2 144 2 267 2 446 3 060 3 792 4 798 5 619 5 411 Bidrag tot (Mdkr) 4,41 3,74 3,99 4,34 5,49 6,88 8,78 10,35 10,02 Landsting Bidrag/pers (kr) 764 480 739 827 1 223 1 710 2 402 2 920 2 895 Bidrag tot (Mdkr) 1,32 0,84 1,30 1,47 2,19 3,10 4,40 5,38 5,36 Totalt Bidrag tot (Mdkr) 3 318 2 624 3 006 3 273 4 283 5 501 7 200 8 540 8 306 Bidrag tot (Mdkr) 5,72 4,58 5,29 5,81 7,68 9,98 13,18 15,73 15,38 Utvecklingen av Stockholms läns betalning till utjämningssystemet illustreras också i figur 2.3 nedan. 10

Figur 2.3 Förluster för Stockholms län genom betalning till utjämningssystemet 1996-2004 0,0-2,0-4,0-6,0-5,7-4,6-5,3-5,8-8,0-7,7-10,0-10,0-12,0-14,0-13,2-15,4-16,0-15,7-18,0 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Övriga regioner har passerat Stockholm i ekonomisk tillväxt I figur 2.4 nedan redovisas den ekonomiska utvecklingen i Stockholms län och övriga Sverige under perioden 1996-2001. Vad som redovisas är de procentuella förändringarna i BRP. Figur 2.4 Procentuell förändring i BRP från föregående år, 1996-2001 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Stockholms län Övriga län 1996 1997 1998 1999 2000 2001 11

Tillväxtsiffrorna för respektive år i figuren avser förändringen i BRP från föregående år. I Stockholms län ser vi således en tillväxt på drygt 5,5 procent år 1996, vilket innebär att mellan 1995 och 1996 ökade BRP med drygt 5,5 procent. Notera att dessa siffror inte är korrigerade för höjda priser real tillväxt är alltså lägre. Under hela perioden 1995-2000 var tillväxten i Stockholms län avsevärt högre än i övriga län. Efter år 2000 ser vi en motsatt bild. År 2001 var tillväxten lägre i Stockholms län än i övriga Sverige. 12

Bilaga Tabell B.1 Andel av landets skattebetalare som är bosatta i Stockholms län, länets andel av landets totala inkomster och länets andel av statens skatteintäkter, 1995-2002 Inkomstslag 1995 2000 2002 Antal Inkomst Skatt Antal Inkomst Skatt Antal Inkomst Skatt Förvärvsinkomst/Hushåll 19,7% 23,0% 37,0% 20,5% 24,9% 42,5% 20,6% 25,0% 43,2% Förvärvsinkomst/Företag 29,0% 48,1% 47,1% 30,0% 59,2% 57,1% 29,1% 52,7% 51,1% Förvärvsinkomst/Totalt 20,0% 26,5% 43,3% 20,7% 31,7% 52,5% 20,9% 28,3% 47,7% Kapitalinkomst/Hushåll 18,1% 26,1% 26,0% 19,2% 38,2% 38,1% 19,4% 33,8% 33,5% Total inkomst/hushåll 19,1% 23,2% 32,6% 20,0% 26,6% 39,9% 20,2% 25,5% 39,1% Total inkomst 19,3% 26,5% 39,8% 20,2% 32,4% 48,0% 20,3% 28,6% 44,3% Tabell B.1 Förändring per år i inkomster och skatter i Stockholm och övriga riket 1995-2002 Inkomstslag Område Förändring 95-00 Förändring 00-02 Förändring 95-02 Inkomst Skatt Inkomst Skatt Inkomst Skatt Förvärvsinkomst AB Län 7,6% 12,8% 6,2% 0,2% 7,9% 9,3% - Hushåll Övriga län 4,9% 6,1% 5,9% -1,1% 5,6% 3,9% Riket 5,5% 8,6% 6,0% -0,6% 6,1% 5,9% Förvärvsinkomst AB Län 27,5% 25,3% -22,4% -23,0% 4,5% 3,2% - Företag Övriga län 10,5% 10,3% -14,2% -15,5% 1,3% 0,6% Riket 18,7% 17,4% -19,0% -19,8% 2,8% 1,9% Förvärvsinkomst AB Län 12,7% 21,3% -4,4% -17,1% 7,0% 5,2% - Totalt Övriga län 5,4% 8,5% 3,5% -10,0% 5,2% 2,0% Riket 7,3% 14,1% 1,0% -13,7% 5,6% 3,4% Kapitalinkomst AB Län 69,0% 69,5% -27,6% -27,9% 14,2% 14,0% - Hushåll (tot) Övriga län 31,0% 31,0% -22,8% -22,9% 5,5% 5,5% Riket 40,9% 41,0% -24,6% -24,8% 7,8% 7,7% Total inkomst AB Län 11,5% 30,9% 0,1% -15,5% 8,3% 10,8% - Hushåll Övriga län 6,3% 17,0% 2,9% -14,3% 5,6% 4,6% Riket 7,5% 21,5% 2,1% -14,8% 6,2% 6,6% Total inkomst AB Län 15,4% 27,6% -7,2% -19,7% 7,3% 6,3% - Hushåll och Övriga län 6,7% 14,1% 1,0% -14,8% 5,2% 2,9% företag Riket 9,0% 19,5% -1,6% -17,1% 5,8% 4,2% 13

Figur B.1 Stockholms läns andel av statens direkta skatter 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 0,37 0,43 0,43 0,43 0,53 0,48 0,26 0,38 0,33 0,25 0,23 0,29 0,27 0,33 0,38 0,37 0,36 0,50 0,38 0,37 0,51 0,22 0,23 1995 2000 2002 0,23 0,31 0,38 0,38 0,34 0,41 0,41 20,0% 10,0% 0,0% Förvärvsinkomst Fys Förvärvsinkomst Tot Kapitalinkomst Fys (Tot) Fastighetsskatt Fysisk Fastighetsskatt Totalt Förmögenhetsskatt Fysisk Förmögenhetsskatt Totalt Egenavgifter Totalt Fys (exkl egenavg) Totalt (inkl egenavg) Skattebas Tabell B.2 Skatter per invånare och år, kronor, löpande priser 1995-2002 Skatteslag Område 1995 2000 2002 Kommunal inkomstskatt AB Län 34 610 43 379 47 937 Övriga 29 808 36 434 40 869 Statlig skatt, förvärvsink AB Län 15 580 30 457 19 775 Övr län 4 949 7 112 5 664 Statl skatt, kapitalink AB Län 2 353 9 969 4 351 Övr län 1 627 4 178 2 256 Statl fast.skatt AB Län 2 399 4 157 4 813 Övr län 1 555 2 205 2 043 Statl förm.skatt AB Län 796 1 674 1 073 Övr län 310 732 274 Allm egenavg AB Län 3 620 5 955 2 144 Övr län 3 198 5 193 1 873 Totala statliga skatter AB Län 24 747 52 212 32 156 Övr län 11 639 19 420 12 109 Statliga skatter hushåll AB Län 9 679 21 072 15 206 Övr län 5 152 9 063 6 506 Totala skatter hushåll AB Län 44 289 64 451 63 144 Övr län 34 960 45 497 47 375 14

Besöksadress: Västra trädgårdsgatan 9 Box 160 50 103 21 Stockholm Tel: 08-555 100 00 e-post: info@chamber.se www.chamber.se