Ombud och offentligt biträde: jur. kand. Tore Ludwigs Advokatfirman Gösta Stenhorn, Odengatan 7 114 24 Stockholm

Mål m FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ISTOCKHOLM 2011-10-26 UM115-11 Meddelad i Enhet 26 Stockholm Sida l (11) KLAGANDE SaidNaimSaidzadeh, 19870419 Paviljongvägen 7, Igh 15, pl 38 852 40 Sundsvall Ombud och offentligt biträde: jur. kand. Tore Ludwigs Advokatfirman Gösta Stenhorn, Odengatan 7 114 24 Stockholm MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Solna Box 507 169 29 Solna ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut 2010-12-14, se bilaga l Dnr 11-674778 SAKEN Uppehållstillstånd m.m. enligt utlänningslagen (2005:716) - UtlL DOMSLUT 1. upphäver Migrationsverkets beslut, utom beträffande ersättningen till det offentliga biträdet, förklarar Said Naim Saidzadeh vara alternativt skyddsbehövande samt beviljar honom permanent uppehållstillstånd. 2. avvisar yrkandet om resedokument. 3. fastställer ersättning till Tore Ludwigs som offentligt biträde till 16 686 kr, varav 9 095 kr avser arbete, l 070 kr avser tidsspillan, 3 184 kr avser utlägg och 3 337 kr avser mervärdesskatt. Dok.Idll2885 Postadress 115 76 Stockholm Besöksadress Tegeluddsvägen 1 Telefon 08-56168000 E-post: Telefax 08-561 686 55 forvaltningsrattenistockholm@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 09:00-15:00

Sida 2 YRKANDEN M.M. Said Naim Saidzadeh, nedan benämnd klaganden, har överklagat Migrationsverkets beslut och yrkat att han ska beviljas uppehålls- och arbetstillstånd, flyktingstatusförklaring och resedokument. Som grunder har han åberopat flyktingskap, annat skyddsbehov och synnerligen ömmande omständigheter (4 kap. l- 2 a och 5 kap. 6 UtlL). Till stöd för sin talan har klaganden vidhållit vad han tidigare anfört och tillagt huvudsakligen följande. Den förföljelse som han riskerar från talibanerna faller in under 4 kap. l UtlL, eftersom han av talibanerna anses ha avvikande politisk och religiös uppfattning. Talibanerna förföljer honom eftersom hans verksamhet anses vara icke islamisk. Den förföljelse som han riskerar från general Dostum faller in under 4 kap. 2 UtlL. De ingivna handlingarna borde ha ett högre bevisvärde än vad Migrationsverket ansett. På grund av situationen i Afghanistan är det svårt att komma in med bevisning av bättre kvalitet. Det är vidare anmärkningsvärt att Migrationsverket tappat bort en av honom ingiven CD-skiva som innehåller ett TVinslag med reklam för hans redigeringsverksamhet. Detta är ett viktigt stödbevis för hans trovärdighet. Han har styrkt sina asylskäl så långt det för honom är praktiskt möjligt. Det finns ingenting i det han anfört som är omöjligt eller osannolikt. Han har för Migrationsverket beskrivit hur han på en kurs lärt sig att rent mekaniskt använda vissa program för specifika moment. Det är därför långsökt att påstå att han skulle varit verksam med digital filmbearbetning. Han torde ha gjort klart att den bearbetning han utförde var ett rent hantverksmässigt och mekaniskt arbete där en dator enbart ingår som ett redskap bland andra. Han har först erhållit en analog film som han spelat över till en dator. Därefter har han bearbetat filmfilen i vissa program, varefter han överfört filmen till ett nytt band med analog teknik. Han har därmed inte utfört digital filmbearbetning. Det finns ingen anledning att arbeta med olika filtyper, eftersom grundfilen som spelas in i

Sida 3 datorn utgör ett slags negativ på vilken redigering genomfors direkt. Han har även utsatts för förföljelse i sin hemprovins på grund av de svåra motsättningarna där. Han har kommit till talibaners kännedom och är av intresse för dem. Klagandens berättelse vid den muntliga förhandlingen Vid migrationsdomstolens förhandling har klaganden vidhållit sina tidigare lämnade uppgifter samt tillagt i huvudsak följande. Han upptäckte att hans bror av misstag hyrt ut Dostums dotters bröllopsfihn innan svärsonen kom och frågade efter den. När svärsonen kom för att hämta ut filmen ljög han och sade att filmen inte var klar. När han var barn tog talibanerna över Sheberghan och fängslade hans far. Fadern flydde och tog sig till Pakistan. När talibanerna föll och Dostum och junbeshpartiet åter tog makten i Sheberghan 2001 återvände hans far till Sheberghan. Sedan dess har fadern levt tillsammans med resten av familjen. Hans far har inte utsatts för fler hot av talibanerna förrän då de brände ned familjens hus i Koshtepal förra året. Klaganden är hotad av general Dostum och av talibanerna i Koshtepal. Av dessa båda känner han sig mest rädd för general Dostum. Anledningen till att talibanerna hotade honom i Koshtepal var att han undervisade i engelska och att hans far sedan tiden då fadern var aktiv i junbeshpartiet var i konflikt med talibanerna. Eftersom han tillhör faderns familj, anser talibanerna att de är i konflikt med honom också. Eftersom han är uzbek samt medlem i junbeshpartiet och talibanerna är pashtuner som är i konflikt med den uzbekiske krigsherren Dostum, kunde han inte bo i andra provinser än Jawzjan som kontrolleras av Dostum. Då han bodde i Sheberghan hotades han aldrig av talibaner, eftersom de inte vågar sig dit på grund av att Dostum kontrollerar den staden.

Sida 4 Han vet inte var hans bror som togs av Dostum befinner sig. Efter att ha vistats i Sverige under sju månader fick han per telefon kontakt med en vän. Vännen berättade för honom att hans far befinner sig i Iran och att hans mor och övriga familjen, förutom brodern som tillfångatogs av general Dostum, håller sig gömda utanför centrala Andkhvoy i Jawzjanprovinsen. Klaganden har fått kontakt via telefon med sin far som befinner sig i Iran. Fadern har berättat att han inte blev tillfångatagen av talibanerna. När talibanerna brände ned familjens hus i Koshtepal befann sig fadern i moskén. Fadern utsattes emellertid återigen för misshandel av Dostums män en tid efter det att talibanerna bränt ned familjens hus. Fadern befann sig i Sheberghan då Dostums män tog honom tillfånga och uppmanade honom att ge dem sin son och se till att bröllopsfilmen lämnades tillbaka, annars skulle de döda honom. Dosrums män misshandlade fadern vid detta tillfälle vilket medförde att fadern fick en arm och käkbenen brutna. Fadern lyckades ta sig till Kabul och flydde därifrån till Iran. Han har gått en ettårig kurs i engelska som pågick varje dag kl. 19-20. Migrationsverkets inställning Migrationsverket har bestritt bifall till överklagandet och vidhållit det överklagade beslutet. Vad gäller klagandens redigeringskunskaper har biträdet i en inlaga till domstolen uppgivit att klaganden inte behärskar engelska språket och att den mjukvara han utbildat sig i använde detta språk. Klaganden ska därför ha lärt sig att rent mekaniskt använda vissa program för specifika moment. Migrationsverket finner detta märkligt eftersom klaganden har påstått att han har undervisat i engelska, varför han borde ha förstått datorprogram på engelska. För det fall domstolen skulle anse att klaganden är eftersökt av Dostum finns inget internt flyktalternativ

Sida 5 för klaganden i och med att Dostum har en mycket hög position. För det fall domstolen skulle anse att klaganden riskerar förföljelse från talibaner har klaganden själv uppgivit att han inte är utsatt för hot av talibanerna i Sheberghan, varför han kan bosätta sig där. Även Kabul är ett relevant och rimligt internflyktsaltemativ. Landinformation har tillfört målet rapporterna Afghanistan: Armed conflict forces increasing numbers of Afghans toflee their homes, av den 11 april 2011, s. 23-25, från Internal Displacement monitoring centre (IDMC) och "Eligibility guidelines for assessing the Internationalprotection needs of asylum-seekers from Afghanistan " av 17 december 2010, s. 7-8, från UNHCR. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Prövning mot Afghanistan I likhet med Migrationsverket finner domstolen att klaganden har gjort sannolikt att han är hemmahörande i Jawzjanprovinsen i Afghanistan. Förhållandena i hemprovinsen Situationen i Afghanistan är svår. Migrationsverket har i en rapport från den 2 februari 2010 ansett att det råder svåra motsättningar i Jawzjanprovinsen (Migrationsverkets rapport: "Rättschefens rättsliga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan"). Med beaktande av i målet tillförd landinformation anser domstolen att förhållandena i Jawzjanprovinsen inte har försämrats så påtagligt sedan Migrationsverkets ställningstagande att det finns skäl att i dag göra en annan bedömning av

Sida 6 säkerhetsläget i Jawzjan (Internal Displacement monitoring centres (IDMC) rapport: "Afghanistan: Armed conflict forces increasing numbers of Afghans toflee their homes", av den 11 april 2011, s 23-25). anser alltså att det råder svåra motsättningar i klagandens hemprovins. Det har, enligt domstolen, således inte framkommit att den allmänna situationen och säkerhetsläget i Jawzjan är sådan att det generellt sett finns ett behov av skydd för personer från den delen av landet. Det ska i stället göras en individuell prövning av de uppgivna asylskälen. Den individuella hotbilden Den av klaganden uppgivna hotbilden består sammanfattningsvis av att han riskerar att dödas av general Dostum och av honom anlitade personer på grund av att han har tappat bort general Dostums dotters bröllopsfilm. Materialet i filmen är känsligt, eftersom kvinnor och män förekommer tillsammans på festen och kvinnorna enligt afghanskt synsätt är lättklädda. Om videofilmen skulle spridas till allmänheten sätts general Dostums familjs heder på spel. Vidare riskerar klaganden att utsättas för skyddsgrundande behandling av talibaner vid ett återvändande till Afghanistan, eftersom han har undervisat i engelska, vilket enligt talibanerna är ett hedniskt språk, och då hans far sedan tiden då fadern arbetade för general Dostum är i konflikt med talibanerna. Vidare har klaganden och hans far varit medlemmar i det av Dostum ledda junbeshpartiet. Den skriftliga bevisningen Klaganden har till stöd för sin berättelse ingivit ett handskrivet brev gällande Dostums svärsons attack i klagandens hem utanför Sheberghan. Intyget är utfärdat av överhuvudena i byn och försett med dessas tumavtryck

Sida? och foton. Domstolen finner i likhet med Migrationsverket att intyget är av låg kvalitet och har ett begränsat bevisvärde. Den ger emellertid visst stöd åt klagandens berättelse, men domstolen anser inte att klaganden lyckats styrka sitt skyddsbehov med det åberopade intyget. Klaganden har till Migrationsverket inlämnat en CD-skiva som han uppgett innehåller ett inslag för TV där han gör reklam för sin redigeringsverksamhet. Denna CD-skiva har förkommit hos Migrationsverket. Domstolen har ingen anledning att ifrågasätta att klaganden ägnat sig åt redigeringsarbete och fllrnuthyrning. Innehållet på skivan är dock inte tillräckligt bevis för att klaganden redigerat Dostums dotters bröllopsfilm eller att denna film har förkommit. Den övriga till Migrationsverket ingivna skriftliga bevisningen är av enkel beskaffenhet och ger ett visst stöd för klagandens berättelse men kan inte anses visa att han har ett skyddsbehov. Domstolen övergår därför till att pröva om klaganden har gjort sitt skyddsbehov sannolikt genom sin asylberättelse. Bedömning av klagandens asylberättelse Domstolen anser att de av klaganden lämnade uppgifterna inte strider mot allmänt kända fakta om de konflikter som kan uppstå mellan människor i Afghanistan. Klaganden har lämnat en återhållsam och sammanhängande berättelse som till sina huvuddrag förblivit oförändrad under hela asylprocessen. Klaganden har visserligen hos Migrationsverket lämnat en vag beskrivning av hur hans redigeringsarbete rent tekniskt har gått till, bl.a. gällande olika filtyper. Han har emellertid hos domstolen förklarat att han har använt sig av en enkel redigeringsteknik som han lärt sig mekaniskt, varför han inte har behövt använda sig av t.ex. olika sorters filtyper. Domstolen anser att hans förklaring är godtagbar. Klaganden har genom sitt biträde

Sida 8 anfört art han inte behärskar engelska språket, varför han inte kunnat förstå den mjukvara han använde sig av. Migrationsverket har påpekat att detta framstår som märkligt då han har undervisat barn i engelska. Domstolen anser att det är skillnad i vilka språkkunskaper som krävs för att undervisa små barn och att förstå ett tekniskt redigeringsprogram, varför detta inte är något som talar mot klagandens trovärdighet. Klaganden har hos verket uppgivit att talibanerna tog hans far när de brände ned familjens hus. Efter att ha varit i kontakt med fadern har klaganden vid den muntliga förhandlingen rättat denna uppgift och förklarat att fadern befann sig i moskén vid detta tillfälle och således inte blev tillfångatagen av talibanerna. Eftersom klaganden var tvungen att lämna byn i all hast och endast fick andrahandsinforniation om vad som hänt är det, enligt domstolen, inte omöjligt att klaganden tidigare kunnat få en felaktig bild av vad som hänt hans far. De fåtal nya uppgifter som tillkommit i övrigt rör detaljer eller uppgifter om klagandens familj och som han har fått kännedom om först efter det att Migrationsverkets beslut meddelades. Domstolen anser således vid en samlad bedömning att klaganden har lämnat en trovärdig berättelse och att hans berättelse ska läggas till grund för bedömningen av hans skyddsbehov. Domstolen övergår till att pröva om klagandens berättelse i sig är tillräcklig för att han ska anses som flykting, alternativt eller övrig skyddsbehövande. Hot från talibaner Av landinformation i målet framgår att personer som arbetar såsom lärare riskerar förföljelse från bl.a. talibanerna på grund av att de anses vara allierade med regeringen eller utländska styrkor (UNHCR:s "Eligibility guidelinesfor assessing the International protection needs of asylum-seekers from Afghanistan "av 17 december 2010, s. 7-8). Domstolen anser trots

Sida 9 denna landinformation att klaganden inte har gjort sannolikt att han av talibaner riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling. Följande skäl ligger till grund för domstolens bedömning. Fadern som har en politisk bakgrund i junbeshpartiet och tvingades att lämna Afghanistan återvände till hemlandet 2001. Efter detta år har klaganden kunnat driva sin videobutik i Sheberghan utan problem och varken klaganden eller hans familj har varit utsatta för några hot från talibanerna förrän talibanerna brände ned klagandens familjs hus i Koshtepal. Med hänsyn till dessa omständigheter anser domstolen vid sin framtida riskbedömning att klaganden inte gjort sannolikt att denna enstaka händelse i Koshtepal innebär att han, i vart fall inte utanför Koshtepal, riskerar någon skyddsgrundande behandling av talibanerna. I sin bedömning har domstolen även vägt in att klaganden själv har uppgivit att han inte riskerar skyddsgrundande behandling från talibanerna i t.ex. Sheberghan och att det är Dostum som är det främsta hotet mot honom. Inte heller har det kommit fram att klagandens eller hans fars medlemskap i junbeshpartiet utgör någon riskfaktor vid ett återvändande. Hot från Dostum Domstolen övergår till att bedöma om klaganden har gjort sannolikt att han vid ett återvändande riskerar skyddsgrundande behandling till följd av konflikten med Dostum. Av landinformationen i målet framgår att afghanska institutioner i norra Afghanistan är svaga och att allianser mellan olika grupperingar förändras fort. Krigsherrar dominerar det offentliga livet och är inblandade i många kriminella aktiviteter. Den uzbekiske krigsherren Abdul Rashid Dostum kontrollerar ett nätverk av lokala krigsherrar i provinserna Faryab, Jawzjan och Sari Pul. Han utmanas endast av det tajikdominerade

Sida 10 Jamiat-i islami. Korruption inom lokala myndigheter försvårar ytterligare att stabilitet och säkerhet upprätthålls i regionen (rapporten från IDMC: "Afghanistan: Armed conflict forces increasing numbers of Afghans toflee their homes ", s. 23). Genom landinformationen har det således kommit fram att Dostum är en mycket inflytelserik och högt uppsatt person i Afghanistan. Som framgått ovan har klagandens far och bror utsatts för övergrepp i hemlandet med anledning av den förkomna bröllopsfilmen. Vidare har Dostum och hans män letat efter klaganden och därigenom visat att de har ett intresse av klaganden. Det finns därför enligt domstolen risk för att även klaganden kan komma att utsättas för övergrepp av Dosrum om han tvingas att återvända. Migrationsverket har ansett att det inte föreligger något internflyktsalternativ för klaganden för det fall domstolen skulle finna att klaganden riskerar skyddsgrundande behandling från Dostum. Domstolen instämmer i denna bedömning. Klaganden har således gjort sannolikt att han är alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 l stycket första ledet UtlL. Klaganden ska då beviljas alternativ skyddsstatusförklaring med stöd av 4 kap. 3 UtlL och uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. l UtlL. Uppehållstillståndet ska vara permanent. Av 12 kap. 22 tredje stycket UtlL framgår att avvisningsbeslutet upphör att gälla. Det framgår vidare av 2 kap. 8 UtlL att kravet på arbetstillstånd inte gäller för en utlänning som har permanent uppehållstillstånd. Resedokument Klaganden har hos migrationsdomstolen yrkat att han ska beviljas resedokument. Yrkandet har framställts först hos domstolen och har inte varit föremål för Migrationsverkets prövning. är förhindrad att pröva yrkandet som första instans. Överklagandet ska därför avvisas i denna del.

Sida 11 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (Dv 3 1 10) Ulrika Sandell Rådman I avgörandet har även deltagit Peter Engvall, Ingo W Riiger och Maria Fridstjerna (skiljaktig). Föredragande har varit Cindra Klingspor. Nämndemannen Maria Fridstjerna är skiljaktig och anför i följande. Jag ifrågasätter inte att klaganden har bedrivit en fihnredigeringsverksamhet. Däremot anser jag att berättelsen om hur han har redigerat bröllopsfilmen och den förföljelse han därefter har utsatts för av Dostum och talibanerna är vag, kortfattad och framstår som en inlärd historia. Berättelsen framstår inte som trovärdig. Med beaktande av detta har klaganden inte gjort sannolikt att han riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling av vare sig Dostum eller talibanerna. Han har därmed inte gjort sannolikt att han är flykting, alternativt eller övrig skyddsbehö vande och kan då inte beviljas status som sådan. Vidare anser jag att det inte föreligger synnerligen ömmande omständigheter i klagandens fall. Då ingen annan grund för uppehållstillstånd framkommit har klaganden inte rätt till uppehållstillstånd. Detta medför att det finns förutsättning för att utvisa honom. I övriga frågor är jag ense med majoriteten.

Asylprövningsenheten/barn i Uppsala Johnny Lundmark Migrationsverket Beslut 2010-12-14 < Akt 1.29 1/8 Beteckning 11674778 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Saidzadeh, Said Naim, född 870419, m, medborgare i Afghanistan Adress: Paviljongv. 7 Lgh 15 Pl 38, 852 40 Sundsvall Offentligt biträde: Tore Ludwigs, Advokatfirman Gösta Stenhorn, Kungsgatan 57 B 753 20 Uppsala Beslut Migrationsverket beslutar att - avslå din ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd - inte bevilja dig flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring - avvisa dig, med stöd av 8 kap. l l och 2 utlänningslagen (2005:716) i - awisningen ska verkställas genom att du reser till Afghanistan, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig - bevilja det offentliga biträdet Tore Ludwigs 20 836 kronor i ersättning, varav 4 167,25 kronor är moms. Staten står för ersättningen till Tore Ludwigs och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövningsenheten/barn i Uppsala Besöksadress Bolandsgatan 10 Postadress Box 1323 SE-75143 Uppsala Telefon 0771-235 235Telefax 018712230 E-post migrationsverket@migrationsverket.se Hemsida www.migrationsverket.se Organisationsnr 202100-2163 Dokumentid: 19238277

Beteckning 11674778 2/8 Ansökan med mera Du reste in i Sverige den 4 oktober 2010 och ansökte om asyl nästkommande dag. Du har åberopat skyddsskäl. Migrationsverket ska då även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som skäl för din ansökan har du bland annat uppgett följande. Du uppger att du hotas av general Abdul Rashid Dostum och hans familj vid ett återvändande till Afghanistan. Detta grundar sig i att du och din bror fick i uppdrag att redigera en bröllopsfilm från Dostums dotters bröllop. Då du tappade bort bröllopsfilmen anser Dostums familj att du kränkt deras heder och du riskerar nu att dödas vid ett återvändande. I ärendet har du inkommit med - tazkira i original - ett handskrivet brev gällande attacker ifrån Dostums svärson i din hemby -CV - intyg från Tyskland - fraktsedel - diplom från studentexamen - två foton på Dostum - medlemskort i afghanska islamiska nationalistiska rörelsen Skälen för beslutet Identitet och utgångspunkter för prövningen Det är en internationellt accepterad princip att en asylsökande har bevisbördan för att han eller hon är flykting. Den sökande förväntas därvid samarbeta med prövningsmyndigheten och lägga fram alla relevanta fakta och all bevisning som kan styrka ansökningen. Beviskravet får dock inte sättas för högt när det gäller påståenden om förföljelse. En sökandes berättelse bör godtas om den framstår som trovärdig och sannolik. Vid bedömningen av trovärdigheten fäster Migrationsverket vikt vid att berättelsen är sammanhängande och inte präglas av inbördes motstridiga uppgifter. Påståenden får inte heller strida mot allmänt kända fakta. Sökanden måste även göra sin identitet sannolik. I en prövning av en asylansökan ska alltid först bedömas om sökanden har gjort sin identitet och sitt ursprung sannolikt. Därefter får de åberopade skyddsskälen prövas (MIG 2007:12). Inledningsvis konstaterar verket att kvalitén på den inlämnade tazkiran är så låg att den inte kan anses styrka din identitet eller göra den sannolik. Enligt verkets bedömning har du dock gjort sannolikt att du är hemmahörande i Afghanistan och därmed prövar verket ditt skyddsbehov dit. Bedömning av säkerhetsläget i Afghanistan I Afghanistan pågår en konflikt mellan å ena sidan afghanska säkerhetsstyrkor (ANSE) jämte multinationell militär och å andra sidan väpnade regeringsfientliga element (AGE), ofta betecknade som taliban Dokumentid: 19238277

Beteckning 11674778 3/8 eller "insurgents". Säkerhetssituationen är överlag mycket problematisk men ser olika ut i olika delar av landet. De provinser där mer kontinuerliga strider pågår mellan å ena sidan internationella styrkor och regeringsstyrkor och å andra sidan taliban och/eller andra väpnade grupper och kriminella nätverk, dvs. med en mer kontinuerlig närvaro av s.k. insurgents, är Farah, Helmand, Kandahar, Zabul, Ghazni, Uruzgan, Paktika, Paktya, Kunar och Khost. I dessa provinser råder enligt Migrationsverkets bedömning inre väpnad konflikt. Striderna är av en sådan intensitet att de inte bara kan anses utgöra isolerade eller sporadiska våldshandlingar. Våldet som striderna för med sig i dessa provinser får betecknas som urskillningslöst. Det är även särskilt påtagligt att talibanerna utövar systematiskt våld mot befolkningen. Det finns därför en grundad anledning att förmoda att en civilperson genom sin blotta närvaro i provinserna löper en verklig risk att utsättas för ett allvarligt hot mot riv eller lem. Ett återsändande till dessa provinser framstår därför som otänkbart. Vidare bedömer Migrationsverket att andra svåra motsättningar i utlänningslagens mening får anses råda i följande provinser i Afghanistan: Nimroz, Wardak, Logar, Kabul, Kapisa, Parwan, Laghman, Nangarhar, Nuristan, Kunduz, Baghlan, Faryab, Jawzjan, Badghis, Sari Pul, Samangan, Ghor och Day Kundi. Det våld som förekommer i dessa provinser får i huvudsak anses vara kopplat till de rådande motsättningarna. (Rättschefens rättsriga ställningstagande angående fråga om väpnad konflikt, andra svåra motsättningar, myndighetsskydd och intern flykt i Afghanistan, Lifos 22162). Därför anser Migrationsverket att du inte är flykting Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att en flykting är en utlänning som inte är i det land som han eller hon är medborgare i därför att han eller hon känner en välgrundad fruktan för att förföljas på grund av - sin ras - sin nationalitet - den samhällsgrupp som han eller hon tillhör - sin religion - sin politiska uppfattning - kön eller sexuell läggning För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. Flyktingar har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Som skäl för din ansökan har du uppgett följande. Du drev en filmstudio i Sheberghan i Jawzjan provinsen i Afghanistan. Du hyrde ut och redigerade filmer. Den l maj 2010 gifte sig en dotter till general Abdul Rashid Dostum. Dokumentid: 19238277

Beteckning 11674778 4/8 Du och din bror fick i uppdrag att redigera bröllopsfilmen. Din bror lånade av misstag ut den redigerade bröuopsfilmen. När du inte kunde återfinna filmen när Dostums svärson kom för att hämta filmen fick du ett ultimatum om att du skulle dödas om du inte återfann filmen. Du letade desperat efter filmen men kunde inte återfinna den. Några dagar senare attackerades din familjs hem av Dostums svärson och soldater. Du lyckades fly men din bror misshandlades och fördes bort. Ingen har hört från din bror sedan dess. Du och din familj flydde då till en släkting i Ghostepe. Där bad byäldste dig att undervisa personer i däri och engelska. När talibaner på tillflyktsorten fick veta att du undervisade i "hedniska" språk brändes ert hem och din far fördes bort. Efter detta lämnade du Afghanistan. För att du ska kunna betraktas som flykting krävs att du vid ett återvändande riskerar att utsättas för förföljelse, det vill säga att det är fråga om allvarliga hot, såsom hot mot frihet eller liv, eller andra allvarliga övergrepp av mänskliga rättigheter. Vidare krävs att förföljelsen har ett samband med någon av grunderna i flyktingdefinitionen. Då de omständigheter du åberopar enligt Migrationsverket inte grundar sig i din ras, din nationalitet, din religion, politiska uppfattning eller några av de andra grunderna i flyktingdefentionen finner Migrationsverket att du vid ett återvändande till Afghanistan inte riskerar att utsättas för förföljelse kopplade till flyktinggrunderna ovan. Migrationsverket finner därför att du inte är att betrakta som flykting i enlighet med 4 kap. l utlänningslagen. Därför får du inte flyktingstatusförklaring En flykting har rätt att få flyktingstatusförklaring enligt 4 kap. 3 utlänningslagen. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är flykting kan du inte beviljas flyktingstatusförklaring. Därför anser vi att du inte är alternativt skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att - han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller, - han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom Dokumentid: 19238277

Beteckning 11674778 5/8 handlingar från enskilda personer. Alternativt skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Du har uppgett att du hotas av Dostum och hans familj för att du kränkt familjens heder genom att tappa bort en bröllopsfilm. Du har till stöd för din ansökan ingivit ett handskrivet brev gällande attacker ifrån Dostums svärson. Migrationsverket konstaterar att den inkomna handlingen är av låg kvalitet och har därför ett mycket begränsat bevisvärde. Migrationsverket har då att bedöma om din redogörelse framstår som trovärdig och - om så bedöms vara fallet - du bör ges fördel av det uppkomna tvivelsmålet, den så kallade bevislättnadsregeln, (jfr. UNHCR:s handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 års konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning [i det följande UNHCR:s handbok] par. 196.) Migrationsverket finner att det finns oklarheter kring din asylberättelse. Först ska din bror av misstag ha lånat ut bröllopsfilmen. Vilket är anmärkningsvärt då filmerna borde ha varit märkta. Vidare är det märkligt att Dostums familjs bröllopsfilm inte hanterades med större aktsamhet än att den lånas ut av misstag. Detta ska vidare ha sammanfallit med att du raderat råmaterialet i din dator och inte skapat någon säkerhetskopia. Dessutom skulle ni inte ha känt till kunden som lånade filmen. Därtill ska kunden valt att behålla bröllopsfilmen trots att det inte var den film han ville hyra. Att alla dessa omständigheter skulle uppkomma samtidigt förefaller enligt Migrationsverket som osannolikt. Din förklaring om varför kunden skulle behålla bröllopsfilmen är även den osannolik. Du uppger att om en person såg filmen så skulle den aldrig lämnas åter. Grunden till detta är att filmen skulle kunna utnyttjas för att få saker gjorda. Migrationsverket finner att detta är rena spekulationer från din sida. Vidare är det är dessa spekulationer osannolika då de kräver att fumhyraren förstår vilka som medverkar på bröllopet och därmed filmens potentiella värde. Vidare måste han våga behålla filmen för att använda den mot general Abdul Rashid Dostum som är en av Afghanistans mäktigaste män. Utöver detta konstaterar Migrationsverket att din beskrivning av hur redigering av film går till är odetaljerad och allmän. Detta i synnerhet med tanke på att du uppger dig jobbat med detta i tre år och uppger dig vara känd för att vara duktig. Vidare är det märkligt att du inte kan redogöra för olika filformat för digitalfihn vilket enligt Migrationsverket är grundläggande kunskap när man jobbar med digital film. Mot bakgrund av detta finner Migrationsverket att du inte gjort din asylberättelse sannolik och att du därmed inte heller gjort sannolikt att vare sig talibaner eller Dostums familj har något intresse i dig. Du har mot denna bakgrund enligt Migrationsverkets bedömning inte gjort sannolikt att det finns en grundad anledning att anta att du vid ett eventuellt Doku mentid: 19238277

Beteckning 11674778 6/8 återvändande till Afghanistan skulle löpa en konkret och individuell risk att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan sådan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som avses i 4 kap 2 utlänningslagen. Det råder enligt Migrationsverkets bedömning inte någon inre väpnad konflikt i din hemprovins. Migrationsverket bedömer därför att du inte är alternativt skyddsbehövande. Därför får du inte alternativ skyddsstatusförklaring En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är alternativt skyddsbehövande får du inte alternativ skyddsstatusförklaring. Därför anser Migrationsverket att du inte är övrig skyddsbehövande En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon - behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt - på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande kan bedömas som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land och att han eller hon inte kan återvända dit på grund av en miljökatastrof. Den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverket finner att det råder svåra motsättningar på din hemort. Enbart den allmänna situationen i Jawzjan utgör emellertid inte tillräcklig grund för att bevilja uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. Mot bakgrund av det resonemang som förts i fråga om du är alternativt skyddsbehövande har du inte gjort din asylberättelse sannolik. Migrationsverket finner mot denna bakgrund att du inte heller har gjort sannolikt att du personligen riskerar att utsättas för allvarliga övergrepp som är orsakade av de svåra motsättningarna på din hemort. Vidare finner verket att någon miljökatastrof inte har ägt rum i Afghanistan. Det saknas således anledning att bevilja uppehållstillstånd i enlighet med 4 kap. 2a utlänningslagen. Migrationsverket bedömer därför att du inte är övrig skyddsbehövande. Därför får du inte övrig skyddsstatusförklaring En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra Dokumentid: 19238277

Beteckning 11674778 7/8 stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Eftersom Migrationsverket bedömt att du inte är övrig skyddsbehövande får du inte övrig skyddsstatusförklaring. Därför får du inte uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter Det framgår av 5 kap. 6 utlänningslagen att en utlänning kan få uppehållstillstånd i Sverige av synnerligen ömmande omständigheter. Enligt förarbetena (prop. 2004/05:170 s. 185) till lagen ska det vara fråga om situationer som inte omfattas av någon av huvudgrunderna för uppehållstillstånd. Regeringen har också uttalat att begreppet synnerligen ömmande omständigheter ska markera att det rör sig om en undantagsbestämmelse. Du lider inte av någon allvarlig psykisk eller fysisk sjukdom. Du har vistats i Sverige kort tid, drygt två månader. Eftersom omständigheterna inte kan anses vara synnerligen ömmande får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd på denna grund. Eftersom det inte finns någon grund för att bevilja dig uppehållstillstånd avslår Migrationsverket din ansökan och avvisar dig från Sverige med stöd av 8 kap. l första stycket l och 2 utlänningslagen. Överklagande Information om hur man kan överklaga finns på beslutets sista sida. Johnny Lundmark Föredragande Dokumentid: 19238277

Bilasa 2 SVERIGES DOMSTOLAR HUR MAN ÖVERKLAGAR - MIGRATIONSMÅL 1 o Q Den som vill överklaga migrationsdomstolens dom/beslut ska skriva till Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen. Överklagandet ska ha kommit in till förvaltningssrätten inom tre veckor från den dag domen/beslutet meddelades. Om domen/beslutet inte har meddelats vid muntlig förhandling och det inte heller vid en sådan förhandling har tillkännagetts när domen/beslutet kommer att meddelas, ska dock överklagande från utlänningen ha kommit in inom tre veckor från den dag då han eller hon fick del av domen/beslutet. Om sista dagen för överklagande infaller på lördag, söndag eller annan allmän helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton räcker det att skrivelsen kommer in nästa vardag. Dom/beslut om förvar överklagas på samma sätt. Ett sådant beslut får överklagas utan samband med ärendet i övrigt. Överklagandet är inte begränsat till viss tid. Prövningstillstånd För att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i kammarrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Prövningstillstånd meddelas om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas eller det annars finns synnerliga skal att pröva överklagandet Om förvaltningsrätten beslutat om förvar i annat fall än efter överklagande av förvarsfrågan krävs inte prövningstillstånd vid överklagandet till kammarrätten. Om prövningstillstånd inte meddelas i ett mål där sådant krävs står förvaltningsrättens dom/beslut beslut fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till kammarrätten varför man anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla 1. den klagandes namn, personnummer, yrke, postadress och telefonnummer. Dessutom ska adress och telefonnummer till arbetsplatsen och eventuell annan plats där klaganden kan nås för delgivning lämnas om dessa uppgifter inte tidigare uppgetts i målet. Om någon person- eller adressuppgift ändras är det viktigt att anmälan snarast görs till kammarrätten, 2. den dom/beslut som överklagas med uppgift om förvaltningsrättens namn, målnummer samt dagen för beslutet, 3. de skäl som klaganden anger till stöd för en begäran om prövningstillstånd, 4. den ändring av förvaltningsrättens dom/beslut som klaganden vill få till stånd, 5. de bevis som klaganden vill åberopa och vad han/hon vill styrka med varje särskilt bevis. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans ombud. Adressen till förvaltningsrätten, migrationsdomstolen framgår av domen/beslutet. Om klaganden anlitar ombud ska denne sända in fullmakt i original samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. www.domstol.se