Funktionsstöd Nämnds budget 2014
Nämndbudget 2014 Nämndbudget 2014 Nämnden för Funktionsstöd www.kungsbacka.se
Innehåll 1 Översiktlig beskrivning av nämnden... 4 1.1 Nämndens uppdrag... 4 1.2 Verksamhetens omfattning... 7 1.3 Nämnd/styrelse... 7 1.4 Förvaltningens organisation... 7 2 Så här styrs kommunen... 8 3 Visionen visar vart vi vill... 9 4 Kommunens omvärldsanalys... 11 5 Nämndens omvärld... 13 6 Kommunfullmäktiges inriktningar... 15 6.1 Vår värdegrund, Bitt... 15 6.2 Valfrihet... 15 7 Nämndens inriktning... 16 8 Mål... 17 8.1 Ökat inflytande... 17 8.1.1 Senast 2015 ska kundval införas, med stöd av lagen om valfrihet, LOV, för insatserna ledsagning och avlösning i hemmet... 18 8.2 Direktiv invånardialog... 18 8.3 Bemötande och tillgänglighet... 18 8.4 Hälsosamt liv... 18 8.5 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika... 19 8.6 Bättre fritid... 19 8.7 Trygg kommun... 19 8.7.1 Antalet platser inom bostad med särskild service i kommunen ska öka för samtliga målgrupper, så att de som beviljats, kan erbjudas en sådan bostad... 20 8.7.2 Förvaltningen ska senast 2015 ta fram kvalitetskriterier för samtliga verksamheter... 20 8.7.3 Förvaltningen ska utveckla boendestödet för att det i högre grad ska fungera som en förebyggande insats som på sikt minskar behovet av mer omfattande och dyrare insatser... 20 8.8 Direktiv praktikplatser... 20 8.8.1 Förvaltningen ska aktivt planera för praktikplatser utifrån direktiv från KF... 20 8.9 Minskad energianvändning... 20 8.10 Minskade koldioxidutsläpp... 21 8.11 Attraktiv arbetsplats... 21 8.11.1 Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidstjänst ska öka... 21 8.11.2 Sjukfrånvaron för kvinnor ska minska med en procentenhet jämfört med... 21 8.12 Direktiv e-förvaltning... 22 9 Direktiv... 23 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige... 23 9.1.1 Direktiv invånardialog... 23 9.1.2 Direktiv praktikplatser... 23 9.1.3 Direktiv e-förvaltning... 23 9.2 Direktiv från nämnden... 23 9.2.1 Senast 2015 ska kundval införas, med stöd av lagen om valfrihet, LOV, för insatserna ledsagning och avlösning i hemmet... 23 Nämndbudget 2014 2
9.2.2 Förvaltningen ska senast 2015 ta fram kvalitetskriterier för samtliga verksamheter... 23 9.2.3 Förvaltningen ska utveckla boendestödet för att det i högre grad ska fungera som en förebyggande insats som på sikt minskar behovet av mer omfattande och dyrare insatser... 23 9.2.4 Förvaltningen ska aktivt planera för praktikplatser utifrån direktiv från KF... 24 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer... 25 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått... 26 11.1 Resursmått... 26 11.2 Prestationsmått... 27 11.3 Effektmått... 29 12 Personalmått... 32 12.1 Resursmått... 32 12.2 Prestationsmått... 33 12.3 Effektmått... 33 13 Ekonomi med kommentarer... 35 13.1 Driftbudget... 35 13.2 Investeringsbudget... 35 14 Intern kontroll... 37 15 Kompetensförsörjningsplan... 39 15.1 Attrahera/rekrytera... 39 15.2 Utveckla/behålla... 39 15.3 Avsluta... 39 15.4 Analys... 40 16 Policys, planer och program... 41 17 Taxor och avgifter... 42 Nämndbudget 2014 3
1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Verksamheten riktar sig till personer mellan 0 och 65 år, som har någon form av funktionshinder till följd av fysisk skada eller sjukdom, utvecklingstörning, autism, psykisk sjukdom eller neuropsykiatriska funktionshinder. Samverkan För bästa stöd till den enskilde brukaren och för kunskapsutbyte samverkar förvaltningen med övriga förvaltningar och andra huvudmän. Samverkan med intresse- och brukarorganisationer sker regelbundet. Ofta finns det ett nätverk av anhöriga kring den enskilde brukaren. Dessa personer utgör en resurs och finns om möjligt med i planering av insatsers utförande. Lagstiftning De lagstiftningar som i första hand styr nämndens verksamhet är lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, socialtjänstlagen, SoL och hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Handläggning/myndighetsutövning Verksamhetens myndighetsutövning sker genom handläggare som tar emot ansökningar från enskilda personer eller företrädare för dem. Handläggarnas ansvar är uppdelat mellan LSS, SoL och insatser för personer med psykiska funktionshinder. Under utredningstiden träffas den enskilde och handläggaren. Ofta träffar handläggaren också anhöriga eller god man eller annan företrädare, för samtal om behov av stöd. Utredningen utmynnar i ett bifall eller avslag. Om den enskilde inte är nöjd kan beslutet överklagas hos förvaltningsdomstol. Socialtjänstlagen, SoL är en ramlag och innebär att kommunen har yttersta ansvaret för personer som vistas i kommunen och bistånd enligt ovan ska ges om behov föreligger och inte kan tillgodoses på annat sätt. Förvaltningen ansvarar inte för ekonomiskt bistånd. Verksamheter enligt SoL Hemtjänst Ledsagarservice Avlösarservice Omsorgsbidrag Korttidsvistelse Särskilt boende Sysselsättning Boendestöd Trygghetslarm Anhörigstöd Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag och insatser ska ges till personer som tillhör LSS personkrets 1 och som har behov av sökt insats. Verksamheter enligt LSS Kontaktperson Personlig assistans Nämndbudget 2014 4
Ledsagarservice Korttidsvistelse (stödfamilj, korttidshem, läger) Bostad med särskild service, barn och vuxna inklusive familjehem Daglig verksamhet Avlösarservice Personlig assistans enligt LSS och Socialförsäkringsbalken Personlig assistans verkställs efter beslut från kommunens handläggare enligt LSS eller från försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Verkställigheten kan ske genom privat utförare eller genom kommunen som arbetsgivare. Den enskilde avgör vilken utförare det ska vara. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för alla beslut enligt LSS. För beslut som fattats enligt socialförsäkringsbalken delas det ekonomiska ansvaret mellan kommunen och försäkringskassan Verkställighet av personlig assistans då den enskilde väljer kommunen som assistansanordnare, sker genom ett generellt avtal som styr innehållet i assistansen samt en individuell arbetsplan där brukaren eller dennes företrädare har inflytande. Socialpsykiatriskt boendestöd enligt SoL Hemteamets arbete innebär långsiktigt uppsökande och motiverande arbete samt att efter uppbyggd relation kunna stödja den enskilde till att klara eller underlätta sitt sociala liv i och utanför bostaden samt att klara praktiska uppgifter i det dagliga livet och att understödja självständighet. Hemteamet ger stöd till personer som har ett psykiskt funktionshinder och till personer som förutom psykiskt funktionshinder har en utvecklingstörning eller autism. Förvaltningen säljer också hemteamets specialiserade tjänster till förvaltningen för Äldreomsorg. Insatsen är avgiftsfri för den enskilde. Hemtjänst enlig SoL Omsorgsteamet arbetar med hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Hemtjänstinsatser ges under dygnets alla timmar. Den enskilde har möjlighet att välja privat utförare enligt lag om valfrihetssystem, LOV. Avlösar- och ledsagarservice LSS och SoL Insatsen avlösarservice avser att erbjuda ordinarie vårdnadshavare till funktionshindrade barn eller familjemedlemmar avlösning i hemmet. Insatsen kan ges dels med regelbundenhet men också som kortare insatser och kan utgå under alla delar av dygnet. Ledsagarservice är ett stöd för att ta sig ut i samhället. Korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj eller läger enligt LSS och SoL Korttidsvistelse enligt LSS och SoL är avsedd att ge avlösning för föräldrar samt rekreation och miljöombyte för den enskilde. Korttidsplatser enligt SoL köps av förvaltningen för Äldreomsorg. Kontaktperson enligt LSS Insatsen kontaktperson har som uppgift att vara ett personligt stöd för att öka möjligheten till gemenskap och minska social isolering för personer med funktionshinder. Bostad med särskild service Bostad med särskild service kan beviljas såväl utifrån SoL som LSS. Behovet av bostad med särskild service kan variera. Det finns servicebostäder med lägre grad av stöd och gruppbostäder med större tillgång till personal då funktionshindret är av karaktären att stöd i större omfattning krävs. Det finns i verksamheten bostäder med särskilt stöd för personer med utvecklingstörning samt för personer med psykiska funktionshinder. Vid en av servicebostäderna för personer med Nämndbudget 2014 5
psykiska funktionshinder, erbjuds även tillfällig övernattning i ett gästrum. Dessutom erbjuds social samvaro på kvällar och helger samt telefonkontakt på kvällar och nätter. Daglig verksamhet enligt LSS Daglig verksamhet är en insats enligt LSS och är till för såväl personer med utvecklingstörning, autism och neuropsykiatrisk funktionshinder som för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Daglig verksamhet är utifrån den enskildes egen förmåga och utveckling indelad i tre steg och bedrivs dels i kommunens egna lokaler, ute i grupper på företag eller som individuella arbetsplatser med stöd av handledare. Sysselsättning och arbetsträning enligt SoL Verksamheten vänder sig till personer med psykiska funktionshinder som till följd av långvarig och allvarlig psykisk sjukdom eller neuropsykiatrisk funktionshinder har stora svårigheter att ta del av samhällets ordinarie utbud av arbete/sysselsättning. Verksamheten erbjuder social gemenskap, strukturerad sysselsättning eller arbetsträning. Exempel på innehåll i verksamheten är data, sömnad, montering, lunchrestaurang och gemensamma utflykter. För medverkan vid dessa verksamheter krävs inga biståndsbeslut. Verksamheten innehåller också ett socialt arbetskooperativ som bedriver hunddagis. Den enskildes önskemål och förmåga avgör verksamhetens omfattning och innehåll. Resursenheten Resursenheten bedriver av hemsjukvård, rehabilitering, habilitering och metodutveckling. För hälso- och sjukvårdsuppgiften finns en länsövergripande överenskommelse avseende ansvar för sjukvård upp till sjuksköterskenivå. Hemsjukvården utförs av kommunsjuksköterskor. Rehabilitering och habiliteringsinsatser i form av utprovning av hjälpmedel samt hjälp till träning och instruktioner, utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Region Halland är ansvarig för den palliativa vården som kommunen utför genom tjänsteköpsavtal. Palliativ vård innebär omsorg och vård av personer i livets slut samt stöd till anhöriga. Denna omsorg kräver särskild kontinuitet och flexibilitet. Metodutvecklare erbjuder metodhandledning genom resursteamet. Resursteamet Resursteamet består av representanter från alla yrkesgrupper i Resursenheten och erbjuder metodhandledning till de arbetsgrupper inom förvaltningen som har behov av det utifrån sina uppdrag. Grunden i teamet är fyra metodutvecklare men de har stöd i sina uppdrag av all HSLpersonal. Beroende på uppdragets karaktär väljs lämplig sammansättning i teamet som ger handledning/stöd till arbetsgrupper. Insatsen ska efterfrågas av ansvarig enhetschef och uppdraget ges till resursenhetens enhetschef som ihop med enheten sätter ihop ett lämpligt team. I resursteamets uppdrag ingår även att utveckla befintliga metoder för att anpassa dem till våra brukares behov. Anhörigstöd Anhörigkonsulent bedriver olika former av stöd till anhöriga. Stödet kan vara såväl enskilt som gruppverksamhet. Valfrihetssystem och köpta platser Inom hemtjänsten tillämpas lag om valfrihetssystem, LOV. Förvaltningen köper även insatser utanför kommunen. Nämndbudget 2014 6
1.2 Verksamhetens omfattning Nämndens budgetomslutning är 330 611 tkr. Förvaltningen har kontakt med cirka 700 brukare och har cirka 530 månadsanställda medarbetare samt vikarier, arvoderade kontaktpersoner och stödfamiljer vilka tillsammans utgör ungefär lika många. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden utgörs av nio ledamöter och åtta ersättare. Nämnden sammanträder varje månad och presidiet träffas veckan innan nämndsammanträdet för beredning av ärenden. Nämnden genomför årligen planeringsdagar för arbete med årsredovisning, omvärldsbevakning och diskussion kring strategiska frågor. Nämndens ordförande och förvaltningschefen har regelbundna uppföljningsträffar. Vid varje sammanträde får nämnden en budgetredogörelse. Nämnden har avsatt tid vid varje sammanträde för fortbildning utifrån verksamhetens ansvarsområde. Förvaltningens ledningsgrupp planerar för ett tema för varje sammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen har en organisation som är process- och funktionsinriktad. Organisationen avser att med fokus på brukaren säkra processen från ansökan till verkställighet genom teamarbete, där enhetschefer och handläggare arbetar ihop. Denna del är processinriktad. Med fokus på medarbetaren ska organisationen arbeta funktionsinriktat genom tre forum, ledarskap, myndighetsutövning samt utveckling och kvalitet. Syftet med dessa tre forum är att säkra kompetensutveckling inom respektive profession. Förvaltningen är indelad i fyra verksamhetsdelar, två med ansvar för verkställighet, en med ansvar för myndighetsutövning och en med ansvar för utveckling och kvalitet. Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret. Förvaltningens ledningsgrupp utgörs av förvaltningschef och verksamhetschefer. Verksamheternas ledningsgrupper utgörs i sin tur av verksamhetschef och enhetschefer. Teamsamverkan sker i team med enhetschefer och handläggare. Handläggarna ansvarar för utredning och beslut. Enhetscheferna har det operativa ansvaret för verksamhet, personal och budget. Förvaltningens centrala administration utgörs av verksamhetschefer, enhetschefer, handläggare, utredare och utvecklare med olika ansvarsområden, systemförvaltare, nämndsekreterare, administratörer, medicinskt ansvarig sjuksköterska, mas, socialt ansvarig samordnare, sas, samt anhörigkonsulent. Verksamhetsstöd i form av medicinskt ansvarig för rehabilitering, mar, sker genom tjänsteköp av förvaltningen för Äldreomsorg och verksamhetsstöd i form av HR-konsult, ekonom, kommunikatör och IT-stöd sker genom tjänsteköp av förvaltningen för Service. Förvaltningens administration är samlad centralt i lokaler på Borgmästaregatan 5A i Kungsbacka. Övriga verksamheter finns lokaliserade i hela kommunen. Nämndbudget 2014 7
2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 2014 8
3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget 2014 9
Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 2014 10
4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget 2014 11
11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 2014 12
5 Nämndens omvärld Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Här beskrivs några faktorer som har direkt betydelse för vår verksamhet under planperioden. En ökad benägenhet hos brukarna att vilja välja stödformer och utförare samt en genom lagstiftning ökad möjlighet till val för brukaren, innebär fler privata aktörer inom socialtjänstens område, aktörer som Funktionsstöd, FS blir uppdragsgivare för. Höga hyror och en liten andel hyreslägenheter av det totala utbudet av bostäder medför att personer med funktionshinder, som ofta har låg inkomst, får svårt att få tag i en bostad. Nämnden ställer frågan om det finns möjlighet att kommunen köper in bostadsrätter. Tillgången till bostäder skulle öka och kanske skulle boendekostnaden bli lägre om man kommer in i äldre bostadsrättsföreningar. För att och förvaltningen ska kunna klara sin kompetensförsörjning och kunna framstå som en attraktiv arbetsgivare behöver det finnas tillgång till bostäder i kommunen för tänkta arbetssökande. Kravet har ökat på att arbetstagaren/ brukaren ska vara tillräckligt kvalificerad för sitt arbete. Samtidigt ökar antalet personer med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder. Fler personer riskerar hamna utanför arbetsmarknaden och kravet ökar därmed på förvaltningen att tillhandahålla daglig verksamhet och sysselsättning. Försäkringskassan har allt snävare bedömningsregler för assistansersättning och även reglerna för aktivitets- och sjukersättning har skärpts. De webbaserade tjänsterna ökar vilket medför ökade krav på förvaltningen att tillhandahålla webbtjänster och ha beredskap att utveckla dessa tjänster. Brukarnas självständighet ökar i samband med teknisk IT-utveckling för kommunikation och övrigt stöd i vardagen. Förvaltningens personal måste erbjudas utbildning för att möta denna utveckling. Ovanstående påverkas också av framtida möjligheter vid eventuellt införande av fria val av hjälpmedel. Stödet till den enskilde brukaren utvecklas i riktning mot att bli alltmer individualiserat inom daglig verksamhet och bostad med särskild service. Socialtjänstens ansvar för att utöva tillsyn och kontroll av såväl egen verksamhet som entreprenörer inom området har skärpts och utgör en förutsättning för att såväl offentlig som privatdriven socialtjänst ska kunna bedrivas. Fler privata aktörer inom socialtjänstens område medför konkurrens om personalen. Kravet ökar på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Det har blivit svårare att rekrytera stödfamiljer och kontaktpersoner vilket medför att förvaltningen inte i tillräcklig omfattning kan verkställa dessa beslut. Barn med funktionshinder aktualiseras allt tidigare inom socialtjänsten. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser ökar inom kommunens ansvarsområde och det uppstår ökat behov av specialistvård i hemmet. Brukare har allt svårare individuell problematik och brukare som skrivs ut från sjukhus har allt Nämndbudget 2014 13
större vårdbehov vid utskrivningstillfällena. Unga brukare med komplicerad social problematik och sammansatta diagnoser bor idag inte sällan på annan ort för skolgång på grund av svårigheter att tillgodose behovet i. Nämndbudget 2014 14
6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget 2014 15
7 Nämndens inriktning Alla människor har lika värde och ska bemötas med respekt. Vid mötet med brukaren bär varje medarbetare insikten av att vara till fullo närvarande och agera därefter Varje människa har utvecklingspotential, alla har rätt till att ha makten över sitt eget liv och få möjlighet att växa som människa Nämndens verksamhet ska inriktas på att finna arbetsformer som bygger på evidensbaserad praktik Ekonomi, miljö, samverkan och jämställdhet ska vägas in i allt planeringsarbete inom nämndens verksamhetsområde Verksamheten ska vara attraktiv som arbetsplats med tydliga uppdrag och god beredskap för förändringar Förvaltningens arbetsplatser ska vara utformade för att passa alla medarbetare utifrån likabehandling Nämndbudget 2014 16
8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Nämndbudget 2014 17
KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning 2014 2015 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 48 50 50 50 8.1.1 Senast 2015 ska kundval införas, med stöd av lagen om valfrihet, LOV, för insatserna ledsagning och avlösning i hemmet Beslutats av Mätning 2014 2015 2016 Status direktiv 8.2 Direktiv invånardialog Beslutats av KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Mätning 2014 2015 2016 Status direktiv 8.3 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet 2014 2015 2016 60 62 63 65 8.4 Hälsosamt liv Beslutats av Nämndbudget 2014 18
KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning 2014 2015 2016 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 6,9 7 7 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,9 7 8.5 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Mätning 2014 2015 2016 Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol 91% 81% 83% 85% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak 94% 88% 90% 92% Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika 82% 83% 84% 8.6 Bättre fritid Beslutats av KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mätning 2014 2015 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 79% 80% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten 2016 8.7 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning 2014 2015 2016 SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 65 67 67 68 Nämndbudget 2014 19
8.7.1 Antalet platser inom bostad med särskild service i kommunen ska öka för samtliga målgrupper, så att de som beviljats, kan erbjudas en sådan bostad Beslutats av Mätning 2014 2015 2016 Antalet platser i kommunen i bostäder med särskild service 120 153 165 171 8.7.2 Förvaltningen ska senast 2015 ta fram kvalitetskriterier för samtliga verksamheter Beslutats av Mätning 2014 2015 2016 Status direktiv 8.7.3 Förvaltningen ska utveckla boendestödet för att det i högre grad ska fungera som en förebyggande insats som på sikt minskar behovet av mer omfattande och dyrare insatser Beslutats av 8.8 Direktiv praktikplatser Beslutats av KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Mätning 2014 2015 2016 Status direktiv 8.8.1 Förvaltningen ska aktivt planera för praktikplatser utifrån direktiv från KF Beslutats av 8.9 Minskad energianvändning Beslutats av Nämndbudget 2014 20
KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad 2014 2015 2016 176 160 155 150 8.10 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 2014 2015 2016-2,5% -2,5% -2,5% 8.11 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 2014 2015 8,5 8,6 2016 Jämix, ökning av antal punkter per år 1 1 1 8.11.1 Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidstjänst ska öka Beslutats av Andel med heltidsanställning av samtliga tillsvidareanställda kvinnor inom Funktionsstöd 2014 2015 2016 50 % 62 % 65 % 68 % 8.11.2 Sjukfrånvaron för kvinnor ska minska med en procentenhet jämfört med Beslutats av Nämndbudget 2014 21
Sjukfrånvaron för kvinnor anställda inom Funktionsstöd 2014 2015 2016 7,2 % 6,2 % 6,2 % 6,2 % 8.12 Direktiv e-förvaltning Beslutats av KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Mätning 2014 2015 2016 Status direktiv Nämndbudget 2014 22
9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning 9.1.3 Direktiv e-förvaltning KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Senast 2015 ska kundval införas, med stöd av lagen om valfrihet, LOV, för insatserna ledsagning och avlösning i hemmet 9.2.2 Förvaltningen ska senast 2015 ta fram kvalitetskriterier för samtliga verksamheter 9.2.3 Förvaltningen ska utveckla boendestödet för att det i högre grad ska fungera som en förebyggande insats som på sikt minskar behovet av mer omfattande och dyrare insatser Förklaring av målet/direktivet Ett utbyggt och väl fungerande boendestöd förväntas innebära att några brukare kan bo kvar i ordinärt boende istället för att bli i behov av bostad med särskild service Nämndbudget 2014 23
9.2.4 Förvaltningen ska aktivt planera för praktikplatser utifrån direktiv från KF Nämndbudget 2014 24
10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Hemtjänst Hemtjänst ska ges i samverkan med dig, enligt det beslut du fått om hemtjänst Du ska alltid få meddelande i förväg om hemtjänstpersonal är mer än 30 minuter försenad eller när någon annan än ordinarie personal kommer Du ska få din hemtjänst utförd av samma personal, så långt det är möjligt Hjälpmedel Du ska få de hjälpmedel du behöver för att nå en godtagbar funktion och klara vardagen När du fått beslut om hjälpmedel som tillhör hjälpmedelscentralens standardsortiment, ska det levereras inom 14 dagar, under förutsättning att det finns tillgängligt på länets hjälpmedelscentral Om ditt hjälpmedel går sönder ska reparation ske eller annat hjälpmedel ersätta det skadade inom tio dagar, förutsatt att det finns i lager Personlig assistans Insatserna ska utföras så att du kan leva ett socialt aktivt liv Du som har personlig assistans ska tillförsäkras ett stort inflytande över valet av assistent Du ska ha informationspärmar i hemmet som innehåller nödvändig information för dig och dina personliga assistenter. Pärmarna uppdateras minst två gånger per år Bostad med särskild service I en bostad med särskild service erbjuder vi dig som boende möjlighet att utveckla din självständighet. Det sker genom att vi upprättar en genomförandeplan med dig Vi erbjuder dig personalstöd en gång i veckan till en fritidsaktivitet, som kan vara individuell. Personalstödets omfattning och inriktning utgår från genomförandeplanen Vi erbjuder dig personalstöd en gång per år till en resa inom landet eller till ett nordiskt grannland med minst en övernattning. I en bostad med särskild service får du framföra dina synpunkter om boendet. Detta sker i de flesta fall vid brukarråd eller boendemöten Daglig verksamhet Inom daglig verksamhet får du rätt utrustning för att kunna utföra arbetet Daglig verksamhet ska bedrivas i ändamålsenliga lokaler Din arbetsmiljö ska beaktas i daglig verksamhet. Inom daglig verksamhet finns brukarråd där du ges möjlighet till ett inflytande Vi bedriver daglig verksamhet på olika nivåer individuell nivå gruppnivå utflyttade grupper och verksamheter individuella praktikplatser Det innebär att arbetsuppgifterna anpassas utifrån din förmåga, att din självständighet kan utvecklas och att du ges ett inflytande över valet av arbetsuppgifter. Handläggning När du kontaktar oss på förvaltningens myndighetsavdelning, per telefon eller skriftligen, ska vi ringa upp dig inom tre vardagar När du söker stöd hos oss ska du vid den första kontakten med handläggare få tydlig information om hur handläggningen går till och hur lång tid den kan förväntas ta Handläggaren ska ha den utbildning och kompetens som krävs för att kunna utreda och bedöma ditt behov av stöd Under tiden vi arbetar med ditt ärende ska vi hålla dig informerad Vi ska ha en utredningstid på högst tre månader Handläggaren ska göra regelbundna uppföljningar av alla beslut inom två år. Om ditt behov av stöd ändras sker uppföljningen oftare. Detta gäller inte beslut om bostad med särskild service eller daglig verksamhet Nämndbudget 2014 25
11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Resursmått Nyckeltal Kostnad för boende, LSS och assistansersättning, kr/ brukare 2011 Riket 693 888 832 631 714 728 Kostnad för boende, LSS, kr/inv 0-64 år 1 402 1 765 2 499 Kostnad för insatser LSS och assistansersättning i kr/inv 0-64 år Kostnad för personlig assistans LSS/assistansersättning i kr/inv 0-64 år Kostnad för personlig assistans LSS/assistansersättning i kr/inv 0-64 år 3 889 4 352 5 160 1 161 1 190 1 320 1 161 1 190 1 320 Prognos 2013 Budget 2013 Resursmått 2011 Riket Rapport till Budgetföljsamhet + 1, 3 % -0,3% Nämnd Kostnad FS kr/inv 0-64 år Kostnad för personer med assistansersättning enl. SFB Kostnad för boende, LSS och assistansersättning, kr/ brukare Kostnad för boende, LSS, kr/inv 0-64 år Kostnad för daglig verksamhet i kr/ inv 0-64 år Kostnad för insatser LSS och assistansersättning i kr/inv 0-64 år Kostnad för personlig assistans LSS/assistansersättning i kr/inv 0-64 år Kostnad för övrig verksamhet i kr/inv 0-64 år. Kostnad i kr/inv 0-64 år med hemtjänst 5934 6469 8431 Fullmäktige och nämnd Nämnd 693 888 832631 714728 Nämnd 1402 1765 2499 Nämnd 635 757 767 Nämnd 3889 4352 5160 Nämnd 1161 1190 1320 Nämnd 691 638 574 Nämnd 329 329 369 Nämnd Nämndbudget 2014 26
11.2 Prestationsmått Nyckeltal 2011 Antal fattade beslut LSS bifall 334 Antal avslag och delavslag vid LSS-beslut 50 Antal personer med LSS-insats 381 395 Riket Antal personer med LSS-insats per 10 000 inv 50 52 67 Antal personer i åldern 0-22 med LSS-insats 178 166 Antal personer i åldern 0-22 år med LSS-insatser per 10 000 inv Antal personer i åldern 0-22 år med LSS-insatser per 10 000 inv 75 73 78 75 73 78 Antal personer i åldern 23-64 med LSS-insats 191 213 Antal personer med LSS-insatser i åldern 23-64 år per 10 000 inv 49 52 76 Antal personer 65 år och äldre med LSS-insats 12 16 Antal personer med LSS-insatser 65 år och äldre per 10 000 inv Antal personer i bostad med särskild service, LSS Antal bostäder med särskild service, LSS per 10 000 inv 9 12 29 117 120 15 16 24 Antal personer med korttidsvistelse, LSS 118 123 Antal personer med korttidsvistelse per 10 000 inv 15 16 10 Antal fattade beslut SoL bifall 433 Antal avslag och delavslag vid SoL-beslut 21 Antal överklagade beslut till Förvaltningsrätten eller Kammarrätten Antal ändrade beslut i Förvaltningsrätten eller Kammarrätten Antal överklagade ärenden till kammarrätten 2 13 34 1 3 Prognos 2013 Budget 2013 Prestationsmått 2011 Riket Rapport till Antal fattade beslut SoL bifall Antal fattade beslut LSS bifall Antal avslag och delavslag vid SoL- Tidigare sammanräknat SoL/ LSS Tidigare sammanräknat SoL och LSS Tidigare sammanräknat SoL 433 Nämnd 334 Nämnd 21 Nämnd Nämndbudget 2014 27
Prestationsmått 2011 Riket Rapport till beslut Antal avslag och delavslag vid LSSbeslut Antal överklagade beslut till Förvaltningsrätten eller Kammarrätten Antal ändrade beslut i Förvaltningsrätten eller Kammarrätten Antal personer med LSS-insats Antal personer med LSS-insats per 10 000 inv Antal personer i åldern 0-22 med LSS-insats Antal personer i åldern 0-22 år med LSS-insatser per 10 000 inv Antal personer i åldern 23-64 med LSS-insats Antal personer med LSS-insatser i åldern 23-64 år per 10 000 inv Antal personer 65 år och äldre med LSSinsats Antal personer med LSS-insatser 65 år och äldre per 10 000 inv Antal personer med personlig assistans Antal personer med personlig assistans per 10 000 inv Antal personer med assistansersättning enligt SFB Antal personer med assistansersättning enligt SFB per 10 och LSS Tidigare sammanräknat SoL och LSS Nämndbudget 2014 28 50 Nämnd 13 34 Nämnd 1 3 Nämnd 381 395 Fullmäktige och nämnd 50 52 67 Fullmäktige och nämnd 178 166 Nämnd 75 73 78 Nämnd 191 213 Nämnd 49 52 76 Nämnd 12 16 Nämnd 9 12 29 Nämnd 29 33 Nämnd 4 4 Nämnd 84 71 Nämnd 11 9 Nämnd
Prestationsmått 2011 Riket Rapport till 000 inv Antal timmar uförd personlig assistans Antal personer i daglig verksamhet Deltagare i daglig verksamhet per 10 000 inv Antal personer med neuropsykiatriska funktionshinder, npf i sysselsättning Antal personer i bostad med särskild service, LSS Antal bostäder med särskild service, LSS per 10 000 inv Antal personer med korttidsvistelse, LSS Antal personer med korttidsvistelse per 10 000 inv Antal överklagade ärenden till kammarrätten Antal timmar av kommunen utförd hemtjänst Antal timmar av privata utförare utförd hemtjänst inom kundvalet Andel av privata utförare utförd hemtjänst 236 356 259 627 Nämnd 163 170 Nämnd 22 22 33 Nämnd fler än 54 *Inga privata uförare av hemtjänst 2011 Nämnd 117 120 Fullmäktige och nämnd 15 16 24 Fullmäktige och nämnd 118 123 Nämnd 15 16 10 Nämnd 2 Nämnd 39 000 34426 Nämnd 5070 Nämnd 0 %* 12,8 % Fullmäktige och nämnd 11.3 Effektmått Nyckeltal 2011 Riket Prognos 2013 s betalning till kommunala kostnadsutjämningen för LSS-insatser 59 614 000 Genomsnittlig utredningstid från ansökan till beslut om LSSinsatser, alla insatser, antal dagar 21 32 Nämndbudget 2014 29
Nyckeltal Upplevelse av bemötande 2011 Upplevelse av bemötande 9 Upplevelse av inflytande 7,9 Upplevelse av tillgänglighet 8,4 Upplevelse av trygghet 8,6 Riket Prognos 2013 Effektmått 2010 2011 Rapport till Hur nöjd är du med verksamheten i sin helhet? Hur väl uppfyller verksamheten dina förväntningar? Hur nära ett tänkt ideal tycker du att verksamheten kommer? 8,5 8,2 Nämnd 8,4 7,6 Nämnd 8,0 7,3 Nämnd NKI boende vuxna 8,3 9,2 Nämnd NKI boende barn 9,1 9,1 Nämnd NKI daglig verksamhet NKI sysselsättning Regnbågen NKI sysselsättning Hunddagis NKI boendestöd Hemteam NKI hemtjänst Omsorgsteam 7,8 7,4 Nämnd 7,6 8,6 Nämnd 9,1 8,6 Nämnd 8,5 8,7 Nämnd 7,7 8,1 Nämnd NKI kontaktperson 7,8 7,4 Nämnd NKI korttidsvistelse 8,5 8,7 Nämnd NKI avlösarservice 8,0 7,9 Nämnd NKI ledsagarservice 7,9 8,5 Nämnd NKI personlig assistans NKI medelvärde totalt Upplevelse av bemötande Upplevelse av inflytande 8,4 8,9 Nämnd 8,2 7,8 8,4 Fullmäktige och nämnd 9,0 9,0 Fullmäktige och nämnd 8,1 7,9 Fullmäktige och nämnd Nämndbudget 2014 30
Effektmått 2010 2011 Rapport till Upplevelse av tillgänglighet Upplevelse av trygghet Genomsnittlig utredningstid från ansökan till beslut om LSS-insatser, alla insatser, antal dagar Genomsnittlig verkställighetstid från beslut till insats avseende kontaktperson och/eller boende, LSS, antal dagar Kungsbacka kommuns betalning till kommunala kostnadsutjämningen för LSS-insatser 8,4 8,4 Fullmäktige och nämnd 8,8 8,6 Fullmäktige och nämnd 32 21 32 Nämnd 34 36 och 15 98 och 162 Nämnd 70 285 000 59 614 000 publiceras december 2013 Fullmäktige och nämnd Effektmåtten grundas på brukarundersökningar. 2010 och gjordes brukarundersökning vid all verksamhet, medan det 2011 enbart gjordes för brukare med hemtjänst. Nämndbudget 2014 31
12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal 2011 Total antal anställda 550 576 Antal anställda kvinnor 491 514 Antal anställda män 59 62 Totalt antal årsarbetare 486 511 Antal årsarbetare kvinnor 434 456 Andel årsarbetare kvinnor 89% 89% Antal årsarbetare män 52 55 Andel årsarbetare män 11% 11% Andel medarbetare 100% sysselsättningsgrad 47% 52% Andel kvinnor 100% sysselsättningsgrad 45% 50% Andel män 100% sysselsättningsgrad 60% 62% Andel medarbetare 75-99% sysselsättningsgrad 35% 30% Andel kvinnor 75-99% sysselsättningsgrad 36% 32% Andel män 75-99% sysselsättningsgrad 20% 15% Andel medarbetare <75% sysselsättnignsgrad 18% 18% Andel kvinnor <75% sysselsättningsgrad 19% 18% Andel män <75% sysselsättningsgrad 20% 23% Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp 60% 80% Andel män i högsta ledningsgrupp 40% 20% Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 0,96% 1,55% 1,36% Antal medarbetare per chef 24 29 Andel medarbetare yngre än 30 år 18% 21% Andel medarbetare 30-39 år 22% 22% Andel medarbetare 40-49 år 31% 28% Andel medarbetare 50-59 år 22% 23% Andel medarbetare 60 år och äldre 7% 6% Prognos 2013 Budget 2013 Nämndbudget 2014 32
12.2 Prestationsmått Nyckeltal 2011 Andel medarbetare som haft uppföljningssamtal 97% 86% Andel medarbetare som nyttjat friskvårdssubventionen 47% 44% Prognos 2013 Budget 2013 12.3 Effektmått Nyckeltal 2011 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 7,3% 7,2% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 7,7% 7,5% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 4,7% 4,3% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Totalt 37% 37% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Kvinnor 38% 38% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Män 26% 16% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp yngre än 30 år 7% 6,5% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp 30-49 år 6,7% 6,7% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp 50 år och äldre 8,6% 8,3% Arbetsmiljöindex Chef 8,2 6,7 Arbetsmiljöindex Medarbetare 7,9 7,6 Arbetsmiljöindex Totalt 8 7,5 Ledarskapsindex Chef 8,1 7,5 Ledarskapsindex Medarbetare 7,9 7,8 Ledarskapsindex Totalt 7,9 7,8 Medarbetarskapsindex Chef 8,3 7,8 Medarbetarskapsindex Medarbetare 8,4 8,3 Medarbetarskapsindex Totalt 8,4 8,3 MMI Motiverad medarbetarindex Chef 71 MMI Motiverad medarbetarindex Medarbetere 75 MMI Motiverad medarbetarindex Totalt 75 HME Hållbart medarbetarengagemang Chef 82 HME Hållbart medarbetarengagemang Medarbetare 83 HME Hållbart medarbetarengagemang Totalt 83 Rekommendationsbenägenhet Chef 45 Rekommendationsbenägenhet Medarbetare 33 Rekommendationsbenägenhet Totalt 34 Framgångsfaktorer / Lojalitet Chef 7,9 Prognos 2013 Nämndbudget 2014 33
Nyckeltal 2011 Framgångsfaktorer / Lojalitet Medarbetare 8 Framgångsfaktorer / Lojalitet Totalt 8 Prognos 2013 Resultaten på de olika indexen är hämtade från Medarbetarenkäten 2011 och. införde en ny medarbetarenkät. Detta innebär att resulten inte är fullt jämförbara eftersom frågorna i de två enkäterna inte är grupperade på samma sätt. Nämndbudget 2014 34
13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 2013-06-12 om Kommunbudgeten 2014 och plan 2015-2016. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2014 och sammandrag investeringsbudget 2014-2018. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Nämnd 3 661 775 775 Verksamhet 297 467 322 864 329 836 Summa 301 128 323 639 330 611 Kommentar till ramfördelningen Kommunfullmäktige beslutade 12 juni 2013 att tilldela nämnden för Funktionsstöd 328 212 tkr exklusive kapitalkostnader. I ramen ingår 5515 tkr avseende volymförändringar och 583 tkr avseende nettoprisförändringar. Ramen fördelas i förvaltningsbudgeten ut till respektive budgetansvarig chef per ansvar. Inom verksamheterna boende vuxna/barn, daglig verksamhet, korttidsvistelse barn/ungdomar och hemtjänst fördelas budgeten utifrån, av nämnden beslutad, resursfördelningsmodell. Inom dessa verksamheter finns möjlighet att överföra resultat vid bokslut till resultatfonder. Inom personlig assistans bygger budgeten på en ersättningsnivå utifrån beviljade timmar per brukare. Övriga verksamheter har en rambudget som fördeltas utifrån analyserat behov och prioritering inom förvaltningen. Omdisponering av budgeten inom samma verksamhet kan ske löpande under året, exempelvis justering av prestationer inom resursfördelningsmodellen. En sådan omdisponering görs efter beslut av förvaltningschef som i sin tur informerar nämnden i samband med delårsrapport och bokslut. 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016-18 Löpande investeringar 3 321 1 840 1 840 5 520 Övriga investeringar Nämndbudget 2014 35