Teknikinformatören Tidning för och av medlemmar i Föreningen Teknisk Information, FTI GRUNDAT 1964 3/2006 dec FTI höll sitt höstmöte på Tom Tits Experiment Åke Rullgård refererar mötet på sidan 3. Barn på nytt FTI:arna Leif Dahl och Christina Sjögren Tom Tits Experiment Tom Tits Experiment i Södertälje är Sveriges största science center och bjuder på upplevelser för alla åldrar. I den interaktiva utställningen upptäcker man naturvetenskapen med hjälp av alla sinnen. Här finns 400 experiment att pröva, med anknytning till vatten, luft, ljus, ljud, rörelse, människokroppen och mycket annat. Läs mer på http://www.tomtit.se I detta nummer Redaktören beklagar... 2 FTI:s höstmöte 26 oktober 2006 3 Informationskaos slår mot affärerna 4 Språknämnden blev språkrådet 2 juli 4 Montera versus installera 5 Om en bruksanvisning för motorsåg 6 Teknikinformatör inte informationstekniker 7 Montage, installation, erection 7
Teknikinformatören 3/2006 Redaktören beklagar att det inte kom ut något nummer av Teknikinformatören i början av oktober. Detta nummer skulle ha innehållit inbjudan till höstmötet den 26 oktober. Nu blev det inte så. Min dator havererade, och istället fick inbjudan till höstmötet gå ut som e-post förutom att den lades ut på hemsidan. OBS! Fick du ingen inbjudan per e-post, innebär detta att vi saknar din e-postadress eller så är denna felaktig. E-post blir allt viktigare vid kontakten med medlemmarna, och för att inte missa information i framtiden, anmäl din e-postadress till info@fti.org.se Skriv E-postadress i ärenderaden. Du kan ange en e-postadress hem och en till arbetet. PS. Jag lyckades lappa ihop min dator nödtorftigt så att jag kunde göra detta nummer. Nu väntar en ny dator på att tas i bruk. Tommy Persson Teknikinformatören är främst ett forum där medlemmarna i Föreningen Teknisk Information (FTI) kan utbyta erfarenheter genom att diskutera yrket, språk, illustrationer och andra angelägna ämnen. Teknikinformatören är också en kanal där föreningens styrelse och certifieringskommitté kan informera om t.ex. möten, evenemang och certifieringsfrågor. Innehållet i Teknikinformatören är, förutom material från styrelsen och certifieringskommittén, helt beroende av det som medlemmarna själva bidrar med. Redaktionen välkomnar därför bidrag från medlemmarna. Ansvarig utgivare Ralph Dreilich Trillans Väg 41, 131 49 NACKA e-post: ralph.dreilich@grade.com Redaktör Tommy Persson Steglitsvägen 3 B, 227 32 LUND e-post: tommy.persson@fti.org.se Utgivning 4 nummer per år: feb/mar, maj/jun, sept/okt, dec. 2 Teknikinformatören 3/2006 Redaktionellt material sänds till tekninfo@fti.org.se Redaktionen ansvarar inte för insänt icke beställt material. Åsikter framförda i signerade artiklar behöver inte delas av Föreningen Teknisk Information (FTI). Innehållet i Teknikinformatören lagras elektroniskt och kan komma att bli åtkomligt via Internet eller på annat sätt. Skribenter och bildskapare måste uttryckligen meddela förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt. Eventuellt utbetalt arvode inkluderar dock Teknikinformatörens rätt till elektronisk publicering. Copyright 2006 respektive skribent/ bildskapare och Teknikinformatören. För tillstånd om återgivning av artikel eller dylikt, kontakta respektive skribent/bildskapare eller redaktionen. Information såsom medlems namn, adress m.m. behandlas med modern informationsteknik och lagras hos Föreningen Teknisk Information (FTI) som äger Teknikinformatören. Annonser i Teknikinformatören tas emot under antagandet att de överensstämmer med svensk norm beträffande annonspraxis. Det faktum att en annons accepteras för publicering i Teknikinformatören innebär inte att produkten/tjänsten godkänns av FTI. Pris för helsida (180 x 254 mm): 2 100 kr Pris för halvsida (180 x 125 mm) eller helspalt (88 x 254 mm: 1 200 kr Pris för kvartssida (180 x 60 mm) eller halvspalt (88 x 125 mm): 750 kr Pris för kvartsspalt (88 x 60 mm): 475 kr Moms tillkommer på dessa priser. Kontakta redaktionen, e-post: tekninfo@fti.org.se Det går också att annonsera på FTI:s hemsida, www.fti.org.se Kontakta FTI, e-post: info@fti.org.se Detta nummer av Teknikinformatören är tryckt på miljövänligt papper av Elanders Berlings AB i Malmö. Typsnitt: Adobe Garamond och Myriad. är tryckt på miljövänligt papper av Elanders Berglings, Malmö.
HÖSTMÖTET Höstmötet på Tom Tits Experiment 26/10 Den här gången genomfördes FTI:s höstmöte i det Periodiska Systemet. Ja, så hette den lokal på Tom Tits Experiment i Södertälje dit styrelsen valt att förlägga höstmötet. En trevlig och fyndig plats för ett FTI-möte! Själv hamnade jag på den stol som var märkt KRYPTON. Alla 108 grundämnena i det periodiska systemet var väl inte besatta men cirka 40 FTI-medlemmar hade sökt sig till höstmötet och det får betraktas som en god anslutning, speciellt med tanke på att mötet inte ägde rum i Stockholm. Programmet såg ut så här: 12.00 Inledning 12.15 DITA/Darwin - Introduktion till ZERT. Krister Wiksell, Annika Eklundh 13.00 Paus 13.15 Wärtsila single-source Ett praktiskt exempel på att ta fram en skräddarsydd dokumentation utifrån flera spridda informationskällor. Börje Fågelklo 14.00 Bild i fokus Att tänka på som användare av bilder och illustrationer. Ralph Dreilich 14.30 Fika 15.00 Sörmans Uptime, Magnus Krans 15.45 Paus 16.00 Guidad tur i utställningen/mingel Tom Tits Experiment är en utställning där man utforskar interaktiva experimentstationer med hjälp av en utställningspedagog Tidsmässigt dominerade föredrag om dokumenthanteringssystem, Wärtsilä single-source och Sörmans Uptime. Sådana system finns tidigare men man kanske kan påstå att dessa system börjar få en slags mognad och acceptans hos användarna dit teknikinformatörerna hör. Speciellt intressant var det att höra om hur Wärtsilä lyckats få med alla på att acceptera och använda Wärtsilä single-source för framställning av projektanpassad dokumentation ur spridda informationskällor. Magnus Krans berättade om Sörmans uptime med exempel från en installation vid Volvo. Man kan fråga sig hur det tidigare gått till att sköta dokumentationen och speciellt uppdateringar utan tillgång till system av detta slag. Föredraget DITA/Darwin handlade om den uppsättning procedurer av riskanalyser, CE-märkning m.m. som krävs vid framställning av produkter och underhålla dessa. DITA som står för Darwin Information Typing Architecture, och följande allmänna beskrivning är hämtad på www.oasis-open.org: The purpose of the OASIS DITA Technical Committee (TC) is to define and maintain the Darwin Information Typing Architecture (DITA) and to promote the use of the architecture for creating standard information types and domain-specific markup vocabularies. DITA is specializable, which allows for the introduction of specific semantics for specific purposes without increasing the size of other DTDs, and which allows the inheritance of shared design and behavior and interchangeability with unspecialized content. Minimalism lär vara målet och det låter bra. Enligt föredraghållarna var DITA på allas läppar vid senaste tekommötet i Wiesbaden. Ämnet skulle kanske vara värt en mässa vid FTI-vårmötet. En svensk terminologi för DITA känns också angelägen och skulle kanske underlätta spridning och användning av tekniken. FTI-ordföranden, Ralph Dreilich berättade om Bild i fokus och gav en nyttig repetition av bildformat/ komprimering, färgsystem och upphovsrätt till bilder. Jag kan inte låta bli att visa komprimeringsalgoritmen för jpeg (multidimensionell diskret cosinus transform); den har en viss skönhet. Det finns mer att läsa på Wikipedia http://en.wikipedia.org/wiki/discrete_cosine_transform Den enkla regeln när det gäller upphovsrätt är också värd att nämna: Fråga först! Mötesdeltagarna fick också lite FTI-statistik: Medlemsantalet är nu 368, en siffra som manar till medlemsvärvning! Snittåldern bland medlemmarna ät 47 ± 9 år. Snittmedlemstiden är 7 ± 6 år. De flesta medlemmarna finns i Stockholm och däromkring. Även i Skåne finns det många medlemmar. Två medlemmar finns i Finland, två i USA och en i Tyskland. Slutligen ett tack till styrelsen för ett trevligt och givande möte på en originell och lämplig plats för ett FTI-möte! Åke Rullgård pidoc@swipnet.se Teknikinformatören 3/2006 Teknikinformatören 3/2006 3
DEBATT Nedanstående debattartikel har tidigare varit införd i Computer Sweden. Den återges här med författarens tillstånd. Informationskaos slår mot affärerna Information som finns lagrad men som är ostrukturerad är tämligen värdelös information för företagen, skriver Fredrik Höglund, vd på Hummingbird. Under årens lopp har alla möjliga prylar, leksaker och kläder från olika epoker i livet samlats i mitt källarförråd. Allt finns tryggt förvarat och jag fyller kontinuerligt på med mer. Nu får man visserligen nästan pressa igen dörren, men det känns ändå skönt att lägga undan saker som man inte använder just nu. Fast varje gång någon ber mig att hämta upp en specifik sak slår ångesten till. Det känns enklare att köpa nytt än att söka igenom detta berg av prylar. Det brukar ändå sluta med att jag river runt i högarna och uttalar förbannelser över kaoset. Värre är att situationen är den samma i de flesta svenska företag när det gäller dokumenten och informationen. Och det är mycket viktigare än prylar i ett förråd. Det handlar om grunden för verksamheten, men det tänker inte alla på. Inte förrän den dag man missar en viktig affär eller gör bort sig för att affärsdokument har försvunnit på servern. De flesta företag sparar sin information. De investerar enorma summor i system för lagring och backup. Det är inte där problemet ligger. Informationen finns där någonstans, men det handlar om tillgänglighet och spårbarhet att hitta rätt dokument när man behöver dem. Information som finns lagrad men som är ostrukturerad är tämligen värdelös information. Ett och samma dokument samt alla olika versioner finns på många platser, på enskilda datorer och i olika mappar på servern. Det spär på kaoset och osäkerheten kring versioner vilket leder till förväxlingar och stora risker i den dagliga affärsverksamheten. Statistik från analysinstitutet Gartner visar att i organisationer med fler än 100 användare finns i genomsnitt elva kopior av varje dokument. Det var för ett par år sedan men jag gissar att situationen är ännu värre i dag. Förutom förvirring skapar det även högre kostnader för backup och lagring. Språknämnden blev Språkrådet 1 juli Språknämnden har fått vidgade uppgifter och bildar med Sverigefinska språknämnden och Klarspråksgruppen den nya organisationen Språkrådet. Webbadressen är www.sprakradet.se. Men det finns goda lösningar som skapar struktur i informationen, lösningar och system som gör att medarbetarna slipper lägga tid på att leta efter dokument eller mejl, som eliminerar dubbelarbete, som gör att medarbetarna alltid vet vilken version av ett dokument, kontrakt eller ritning som är den senaste versionen. Med hjälp av dokumenthanteringssystem får man ett helhetsgrepp på all information, dokument, mejl och framför allt innehållet i dokumenten. Den största poängen är effektivitetsvinsterna som uppstår när alla anställda enkelt kan knyta samman all relevant och aktuell information som hör till ett projekt, kund eller ett ämne. Och kunna vara säker på att: om det finns information i ett ämne så finns det i systemet, inte bara på någons dator. Dokumenthanteringssystem leder alltid till stora besparingar och säkerställer att affärsinformationen finns tillgänglig, när den behövs eller när kunden kräver det. Här ställer lagstiftningen krav på ökad struktur och spårbarhet för alltfler företag. Den ostrukturerade informationen ökar lavinartat i näringslivet, inte minst på grund av den växande användningen av e-post och im. E-post är också dokument som ofta innehåller affärsinformation men här härskar ostrukturen hejdlöst och hela 75 procent av organisationernas kunskap ligger enligt Gartner begravd i e-posten. Det är skrämmande. Alltfler företag inser värdet av informationen, men många kör på med svällande mappsystem på servern där medarbetarna lagrar informationen efter eget tycke och smak. Nu när kullarna från 40-talistgenerationen börjar försvinna från arbetsmarknaden har problemet fått ny aktualitet: dels försvinner kunskap med personerna, dels är det nästan omöjligt att ta vara på strukturkapitalet dokumenten. En dubbel förlust. Givetvis finns det också många företag och offentliga verksamheter som betraktar informationen som en tillgång och använder system för att få kontroll men de är i minoritet. Kostnaden för dokumentröra är rejält underskattad kanske för att den är svår att uppskatta. Det är lättare att motivera inköp av mer lagringsutrymme eller hårdvaror, men det löser inga problem. Det bäddar bara för mer kaos. Fredrik Höglund vd, Hummingbird Copyright 1996-2006 IDG, International Data Group 4 Teknikinformatören 3/2006
SPRÅK Montera versus installera Montera a) vispa upp en sås eller en soppa med smör eller vispgrädde för att förhöja smaken och få en fluffigare konsistens, b) vispa äggvita till hårt skum. Ovanstående betydelser av ordet montera är tagna från ett matlexikon, och det är väl inte dessa som man först tänker på om man inte har matlagning som yrke. Den som sysslar med teknikinformation, tänker i första hand på något helt annat nämligen att sätta ihop (foga samman) färdiga delar till en helhet. Båda betydelserna av montera kommer ursprungligen från det latinska mons som betyder berg, och vi har fått dem via det franska monter som ursprungligen betyder stiga eller bringa i höjden. Det engelska ordet är mount. Monter och mount har många olika betydelser som jag inte tar upp här. Det överlåter jag åt den språkintresserade och koncentrerar mig enbart på betydelsen av montera när ordet används i tekniksammanhang. Jag går också in på vad som skiljer montera från det närbesläktade installera. Montera montering Montera (sätta ihop) och montering (ihopsättning) bör endast användas för mera omfattande arbeten/produkter: fordon, tv-apparater, motorsågar, hushållsmaskiner, etc. Ett annat exempel är monteringsfärdiga hus som levereras i färdiga delar, klara att sättas ihop. Montera används ofta felaktigt. Att t.ex. sätta upp en skylt på en vägg, är inte att montera skylten. Om skylten ska fästas med fyra skruvar, skriver man det och inte att skylten monteras med fyra skruvar. Ibland kan man träffa på uttrycket är monterad. Det kan i de flesta fall bytas ut mot är placerad eller helt enkelt sitter t.ex. strömbrytaren sitter längst till höger på panelen. Ofta förekommer de felaktiga uttrycken montera upp och montera ihop. De kan ersättas med sätta upp resp. montera (eller sätta ihop). Montage Det franska låneordet montage betyder det samma som montering men används numera inte så ofta i tekniksammanhang. Montage har fått en särskild betydelse. Bildmontage/fotomontage är en term som används för ett collage sammansatt av fragment av fotografier, tidningstryck och liknande. Termen fotomontage har senare även kommit att användas för en sammansatt bild, gjord av kopior från flera negativ (eller motsvarande elektroniskt medium) på ett enda pappersark. Demontera demontering Demontera är motsatsen till montera. Istället för att sätta ihop, tar man isär. Demontering av en enhet innebär således att enheten tas isär, inte att den lossas från en vägg eller tas ur ett apparatskåp. Ibland används ordet nedmontera (montera ned) istället för demontera. Även om det kanske är språkligt oriktigt, känns det naturligt att säga montera ned en byggnadställning, ett sågverk eller ett annat högre/större objekt. I politiska sammanhang förekommer uttryck som nedmontering av det sociala skyddsnätet trots att detta aldrig har monterats. Installera installering (installation) Alltför ofta förväxlas montera med installera och montering med installering (installation). Följande exempel förklarar vad som skiljer installera från montera: Att skruva fast färdiga enheter (och ansluta ledningar till och mellan enheterna) är att installera enheterna, inte att montera enheterna. Dessa har redan monterats på en fabrik, vilket är både effektivare och billigare. Genom att installera en produkt, bestående av (en eller) flera enheter, gör man produkten klar för användning. Detta kan innebära att man måste göra vissa anpassningar och/eller inställningar. På samma sätt som montera och montering, bör installera och installering endast användas för mera omfattande arbeten/produkter, t.ex. inbrottslarm, övervakningskamera, värmesystem, luftkonditionering och datorprogram. Att ansluta en transistorradio till elnätat genom att sätta i stickkontakten i ett vägguttag är inte att installera transistorradion lika lite som att sätta i batterier i en transistorradio är att montera batterierna. För installera och installering (installation) finns det inte några motsatsord motsvarande demontera och demontering. Det som har installerats, det tar man loss, tar bort, tar ur, lyfter bort, lossar eller avlägsnar. Andra betydelser Installera och installation används också i andra sammanhang. Man kan installeras till (insättas i) ett akademiskt eller kyrkligt ämbete (installation till ett ämbete). Man kan också installera sig i en bostad. Installation används också för att beteckna ett arrangemang av konstföremål i en viss miljö. Tommy Persson tommy.persson@fti.org.se Teknikinformatören 3/2006 Se också Åke Rullgårds kommentar på sidan 7. Teknikinformatören 3/2006 5
BRUKSANVISNINGAR Om en bruksanvisning för motorsåg För några år sedan drabbade jag FTI-medlemmarna med en artikel om erfarenheter av en bruksanvisning för motorgräsklippare. Den här gången gäller det en maskin för grövre avverkning, en elektrisk motorsåg. Jag köpte alltså en sådan såg och började med att läsa bruksanvisningen levererad på 20 språk. Alla språkversionerna är bundna i en volym, cirka 1 cm tjock, i format A5 där den ena språkversionen börjar omedelbart där den förra slutar. Varje språkversion borde börja på en högersida, så att man lätt kan riva ut den språkversion som önskas utan att få med störande inslag av något annat språk. Marginal för hålslagning för förvaring i pärm finns det inte. Hålslagning skulle förstöra rätt mycket av den tätskrivna texten. På sista sidan finns glädjande nog ett dokumentnummer som dock inte finns för varje språkversion. Dokumentnumret går förlorat om man river ut bara det språk man vill ha. Så vitt man inte skriver av numret från sista sidan. Men det gör kanske de flesta, eller? Tillsammans med dokumentnumret anges revision 3, en uppgift som har visst intresse för fortsättningen. Jag kämpade mig genom flera sidor tätskriven text med säkerhetsanvisningar, nyttiga uppgifter för en användare men inte speciellt läsvänligt presenterade. Alla varningar skulle framstå tydligare om de visades som en punktlista istället som i löpande text, som kanske sparar någon del av en procent papper men inte vittnar om någon större användarvänlighet. Bruksanvisningen har sina förtjänster också, t.ex. tydlig beskrivning av märkplåt, lättläst tabell med tekniska data, välpreciserat intyg om överensstämmelse för CE-märkning. Underskriften på det senare saknar dock namnförtydligande och uppgift om undertecknarens organisatoriska hemvist, vilket gör intyget mindre vederhäftigt. Så kom jag fram till avsnittet C. BESKRIVNING AV SÄKERHETSUTR SUTRUSTNING USTNING och läste följande rubrik: KEDJEBROMS NÄR GASREGLAGET GET SLÄPPS UPP. Men hallå! Jag trodde att jag köpt en eldriven motorsåg! Och sådana apparater har inget gasreglage. Visuell kontroll visade dock att sågen hade en stickkontakt så visst var det en eldriven såg. Texten fortsätter sedan med att beskriva vad som händer när gasreglaget hanteras på olika sätt. Ordet gasspärr förekommer också, så texten är i alla fall konsekvent. Nu går det naturligtvis att använda sågen trots denna konstiga nomenklatur, men jag fick idén att se hur det kunde vara på de andra språken. Någon nytta kan det vara med den klumpiga multispråkvolymen och då finner jag följande nomenklatur i versionerna på svenska, engelska, tyska, danska och norska: Svenska gasreglage, gasspärr Engelska switch, switch block Tyska schalter, schaltersperre Danska kontakt, kontaktspœrre Norska brytere, sperring av bryter En lämpligare svensk benämning skulle kunna vara startknapp resp. startspärr eller brytare resp. brytarspärr. Det senare alternativet anknyter till benämningarna på de övriga språken. Man kan undra vad som är orsaken till att det bara är i den svenska versionen som det förekommer nomenklatur som inte associerar till en elektrisk utrustning. Det beror kanske på att det blivit något fel i terminologidatabasen, något som märkligt nog inte upptäckts av tillverkaren trots att bruksanvisningen är inne på revision 3. Eller är det så illa att tillverkaren är medveten om den konstiga svenska nomenklaturen men underlåter att rätta till texten eftersom det då krävs en nytryckning av hela den tjocka bruksanvisningen? Mot denna konspirationsteori talar dock att bruksanvisningen är inne på revision 3, så misstaget med den svenska nomenklaturen beror nog helt enkelt på slarvig korrekturläsning, en förklaring men inte någon ursäkt. Om bruksanvisningarna levereras som enskilda häften för varje språk, blir det billigare att rätta till felaktigheter av det slag som beskrivits ovan eftersom bara det häfte som rättats behöver nytryckas. Om man av hanteringsskäl vill ha med alla språkversioner i varje förpackning är det bara att bunta ihop alla häftena i ett plastomslag och lägga med paketet med varje såg. Då kan varje användare välja just det häfte som har önskat språk. Och varje häfte skulle förhoppningsvis vara märkt med gällande dokumentnummer, en referens som är av intresse för såväl tillverkare som användare i händelse av felaktigheter eller personskador! Åke Rullgård pidoc@swipnet.se Teknikinformatören 3/2006 6 Teknikinformatören 3/2006
UTBILDNING Teknikinformatör inte informationstekniker! Vad finns det för möjliga utbildningsvägar för den som vill bli teknikinformatör? Om man kontaktar olika lärosäten och försöker ta reda på om de har någon utbildning i teknikinformation, så svarar enbart några få Ja. Desto fler utbildningsanstalter har däremot utbildningar i informationsteknik. Och här börjar förvirringen. För visst är det en skillnad mellan att vara teknikinformatör och informationstekniker! Som teknikinformatör är man inte nödvändigtvis tekniker eller ingenjör i botten. Man kan t.ex. vara språkvetare, beteendevetare eller journalist och sedan börja arbeta med teknikinformation. Men en informationstekniker är oftare just tekniker i botten. Det finns idag en uppsjö av utbildningar inom informationsteknik, och ofta leder dessa utbildningar till en högskole- eller civilingenjörsexamen. Det man gör som informationstekniker är att arbeta med teknik för kommunikations- och informationssystem (t.ex. datorer, telefoni). Det är så att säga tekniken som är den huvudsakliga arbetsuppgiften för en informationstekniker. För en teknikinformatör däremot är det informationen, och förmedlingen av denna, som är den huvudsakliga arbetsuppgiften. Visserligen handlar informationen om teknik (eller vetenskap, eller annan specialkunskap). Men det är ändå informationen som är det huvudsakliga. Är man inte road av att på bästa sätt försöka förmedla information på något sätt (t.ex. genom text, bild, utbildning) så är man nog inte rätt person att arbeta som teknikinformatör. Kanske kan det låta självklart. Sammansättningen teknikinformatör kan ju omvandlas till frasen informatör inom området teknik. Men det tycks ändå råda viss förvirring på sina håll. Vid en kontakt med 25 av landets universitet och högskolor svarade två av dessa att de hade kurser i teknikinformation. Men ungefär fem utbildningsanstalter svarade att de hade utbildningar inom området, men när de gav vidare uppgifter om dessa utbildningar visade det sig ganska snart att det inte alls rörde sig om teknikinformation utan istället handlade om informationsteknik. Visserligen kan det finnas beröringspunkter. En person kan skriva manualer inom området datorer eller telefoni och är då teknikinformatör inom området informationsteknik. Men avgränsningen mellan dessa två områden är ändå glasklar. Teknikinformatör och informationstekniker är inte samma sak. Emma Bayne emma.bayne@comhem.se Tekikinformatören 3/2006 FTI:s sidor om utbildning på hemsidan har nu blivit uppdaterade. Där går det nu att söka utbildningar på olika nivåer i Sverige. Dessutom finns länkar till två utländska organisationer där du också kan hitta utbildningar i teknikinformation. Montage, installation, erection Tommy Perssons artikel Montera versus installera inspirerar till funderingar på andra ord som förekommer i samband med att apparater och anläggningar ska föras fram till brukbart skick. Ett engelskt ord som förekommer i detta sammanhang är erection och motsvarande verb, erect, som uttryck för uppförande resp. uppföra, t.ex. ett uppfört kraftverk som på engelska blir erected power plant. Det här handlar inte om någon misslyckad översättning till engelska utan är uttryck som används i engelskspråkliga länder och förekommer i offerter och leveransavtal om industriella anläggningar. I Norstedts tekniska lexikon anges att erection kan översättas med hopsättning, uppförande eller uppsättning. Erection drawing betyder enligt samma lexikon montageritning. Det svenska ordet erektion är naturligtvis inte användbart i samband med montage och installation utan är en rent medicinsk term som i vardagsspråket oftast leder till viss munterhet och kommentarer i stil med och så ska vi fixa erektion åt dom också. Ordet erection kan ge associationer till något ekivokt även i engelskspråkliga länder och det har hänt att kunder undanbett sig ordet i offerter och avtal. I sådana fall brukar ordet installation användas som ersättande synonym. Åke Rullgård pidoc@swipnet.se Teknikinformatören 3/2006 Teknikinformatören 3/2006 7
RETUR TILL: Föreningen Teknisk Information Box 5710 114 87 STOCKHOLM B PORTO BETALT FTI önskar alla sina medlemmar en God Helg och ett Gott Nytt År! FTI Föreningen Teknisk Information The Swedish Society on Technical Communication Postadress: Box 5710, 114 87 Stockholm Telefon(svarare): 08-641 68 79 Fax: 08-598 210 60 E-post: info@fti.org.se Hemsida: www.fti.org.se Plusgiro: 51 16 96-7 Bankgiro: 834-4012 Org.nummer: 818501-2658 Medlemskap FTI är en ideell förening för alla som i olika former arbetar som teknikinformatörer och för alla andra som är intresserade av teknikinformation. Medlemskapet inkluderar bl.a: Föreningens medlemstidning Teknikinformatören, som utkommer 4 6 ggr/år, varav två nummer i tryckt form och övriga i pdf-format. Tidskriften Populär Kommunikation, som utkommer 6 ggr/år. Gratis deltagande i medlemsmötena (vår och höst), som är hel- eller halvdagsmöten med föredrag, seminarier och s.k. idémarknad. Tillträde till de lösenordsskyddade delarna av FTI:s hemsida. Indirekt medlemskap i de internationella organisationerna INTECOM (www.intecom.org) och TCeurope (www.tceurope.org), vilket bl.a. innebär rabatt på de nationella medlemsorganisationernas evenemang och tidskrifter samt gratis åtkomst till publikationer såsom handledningen SecureDoc (Användbara och säkra bruksanvisningar för konsumentvaror; beställs från FTI) och rapporten TecDoc-Net (Professional education and training of Technical Communicators in Europe). Enklast blir du medlem genom att fylla i den anmälningsblankett som finns på FTI:s hemsida. Du kan också anmäla dig per e-post, post eller fax. Adresser, se ovan. FTI:s styrelse* Ralph Dreilich (ordförande) Christina Sjögren (vice ordförande) Mats Insulander (sekreterare) Lars-Göran Nilsson (kassör) Emma Bayne, Lars Biärsjö, Leif Dahl, Staffan Westbeck (ledamöter) Revisorer* Ivona Kobiela, Michael Pargman Valberedning* Mats Linder (sammankallande), Mats Insulander, Jerker Thorell Certifieringskommitté* Göran Goldring, Karin Gärdegård, Roland Kristiansson FTI:s och Sveriges representant i INTECOM Ej utsedd f.n. Ansvarig för FTI:s hemsida Leif Dahl Redaktör för Teknikinformatören Tommy Persson Närmare presentation av styrelsemedlemmar och andra funktionärer med e-postadresser finns på FTI:s hemsida www.fti.org.se Medlemsärenden E-post: info@fti.org.se Medlemsavgifter 2006 Fullbetalande: 485 kr/kalenderår (medlemsavgift 100 kr, serviceavgift inklusive moms 385 kr) Studerande och pensionärer: 100 kr/kalenderår Företag och instutioner som vill stödja FTI:s verksamhet ekonomiskt kan bli medlemmar. V.g. kontakta styrelsen, e-post: info@fti.org.se Certifieringsavgift: 300 kr/3 år * Personuppgifter gäller fr.o.m. årsmötet 2006