DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING #6 21 AUGUSTI 2008 tidningen för dig i Försäkringskassan KAN MAN MÄTA ARBETS- FÖRMÅGA? Intervjun: TUSEN- KONSTNÄR I BLEKINGE NY PENSIONS- MYNDIGHET Örebrofolket är Problemlösarna: INTE HOTAD MEN ILLA TILL MODS nfc-pionjärer
Du kan köpa arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder... Vi ger dig ett bra VERKTYG i REHABKEDJAN! Rygginstitutet har avtal (Nr. 13292-2007-02) med Försäkringskassan gällande diagnoserna: problem i rörelseapparaten whiplashskador samt psykisk ohälsa. Enligt det nya avtalet finns en avropsordning där vi placerade oss ETTA i fyra av sex regioner på kartan markerade med blått. I de två resterande regionerna placerades vi i ordning mellan ETT och TRE, beroende på diagnos och programlängd. Läs mer på www.rygginstitutet.se Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet - Luleå Eva Nyberg-Wuopio Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 E-mail: lulea@rygginstitutet.se Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Göteborg Ulrika Kruse-Molander Tel: 031-335 85 52 E-mail: goteborg@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Sundsvall Virpi Forsman Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Stockholm Åsa Larsson Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se www.norrlandsreklam.se 2
# 6 Måla fönster eller dyka vid Barriärrevet Ja, så var semestern slut! Som vanligt försvann den snabbare än väntat. (Men sommar är det hela augusti om nu någon inte visste det och det oavsett väder!). Det är konstigt. Första dagen på jobbet känner man sig mest förvirrad. Vad höll jag på med före semestern? Vilken kod har jag till datorn? Var är de där viktiga pappren? Eftersom vi dessutom flyttat upp tre våningar i huset var det också flyttkartonger och en ny arbetsplats som väntade. Men fram emot lunch börjar man undra om man verkligen haft semester. Skulle det inte vara skönt med lite ledigt? En tripp till solen kanske (just nu öser regnet ner)? Men det är klart att ledigheten är välgörande även om den stundtals sjunker undan i medvetandet. Och det oavsett om man varit hemma och tagit det lugnt, kanske målat fönsterkarmar och läst några goda böcker i solstolen, eller rest till andra sidan jordklotet och dykt vid Barriärrevet. Själv har jag lyckats med bedriften att vara på samma ställe hela semestern, det vill säga i sommarhuset i Roslagen. Och det var skönt! För nya krafter behöver vi ju det är helt klart. Även om den nya organisationen börjar komma på plats så återstår mycket innan allt fungerar som det är tänkt. Samtidigt är ju förändring ett konstant tillstånd, färdigt blir det aldrig. Det får inte minst de som berörs av den nya pensionsmyndigheten känna av. Knappt har man ställt in höjden på skrivbordsstolen förrän det är dags att tänka i nya banor. Extra krafter behöver också alla medarbetare som nu kämpar med bland annat föräldraförsäkringen, BTP och nya sjukförsäkringen. Eva lindén Redaktionssekreterare 10 24 16 25 AKTUELLT Ålderspensionen på väg bort 4-5 Svårt säga nej till sjukpenning 6 Skulder skapar ohälsa 8 REPORTAGE Örebro är ett av de nya nationella försäkringscentren. DS har varit där för att se hur det går. 10 15 INTERVJU Mats Günzel, samverkansansvarig och mångsysslare från Karlskrona 16-19 NEDSLAGET Arbetshjälpmedel handläggs numera på ett ställe, nämligen i Karlstad 20-21 PROBLEMLÖSAREN Vad gör man känner sig hotad i jobbet? 23 FOKUS Arbetsförmågan är svår att bedöma 24-25 Sänker samverkan sjuktalet? 26 ÅSIKTER Ålder omstridd faktor i arbetsmiljöarbetet 28 NYFIKEN PÅ...... Britten Olsson Larnefeldt 29 NÄST SIST Bertil ensam bland flickorna 31 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordetaldirektör Curt Malmborg får sista ordet dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 3
5MINUTER MED: Gunilla Törhagen, platschef nationellt försäkringscenter Halmstad AKTUELLT Blandade känslor I Halmstad gläds man åt att få vara med och bygga upp en ny myndighet men många ser sig om efter nya jobb. Ni har just fått besked om att ert NFC inte kommer att finnas kvar när pensionsmyndigheten startar i januari 2010. Hur är läget? Det är blandade känslor. Vi har genomfört ett stort arbete med att rekrytera till omprövningsverksamheten. Det är personer som sagt upp sig från tidigare jobb och i vissa fall också flyttat till Halmstad. För dem blir det besvärligt även om jag tror att det på sikt kommer att lösa sig, de har kunskaper och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Det viktiga nu är att vi snabbt kan börja avveckla och flytta över ärenden till Sundsvall. Det är viktigt både för personalen och för att verksamheten ska flyta på bra. Omprövarna kommer naturligtvis att börja söka jobb. Vi måste ha en bra personalpolitik och stödja dem även om snabb avveckling kan leda till problem med verksamheten. Kommer övrig personal få plats i nya myndigheten? Jag hoppas det. Förutom ålderspension och BTP så har vi föräldrapenning. De senare har ofta lång erfarenhet från olika ärendeslag inom FK och bör kunna få plats i det nya. Att vi får vara med och bygga upp en ny, mindre, myndighet känns positivt. Vad händer med invigningen av NFC Halmstad? Invigningen sker den 1 oktober. Men planerna måste modifieras. Det blir konstigt med en stor kick-off. Anders Ljungberg Ålderspensionen på väg bo Första januari 2010 inträffar en ny stor förändring av administrationen av socialförsäkringarna. Då startar den nya pensionsmyndigheten sin verksamhet vilket innebär att ålderspensionen bryts loss från Försäkringskassan. Pensionsmyndigheten, som än så länge är ett arbetsnamn, blir en sammanslagning av pensionsverksamheten inom Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten, PPM, som därmed upphör som egen myndighet. Uppgiften är, precis som idag, att se till att rätt person får rätt pension i rätt tid, säger Bo Könberg, landshövding i Södermanlands län, som har regeringens Vi kommer att arbeta med kompetensväxling och ärendeväxling, med start redan nu i augusti, på samma sätt som vi gjort när vi etablerat våra lokala och nationella försäkringscenter. Det säger Mikael Strömbäck som samordnar arbetet inom Försäkringskassan inför starten av pensionsmyndigheten. Mikael Strömbäck Mikael Strömbäck ingår också i styrgruppen för pensionsmyndigheten. Hur många kommer att arbeta på pensionsmyndigheten? Inom Försäkringskassan arbetar idag ungefär 800 personer med pensionsförmånerna. Svårast är att beräkna antalet inom ITverksamheten eftersom många arbetar med flera ärendeslag. Inom PPM rör det sig om cirka 200. Hur stor den nya myndigheten blir kommer utredningen ge svar på i december 2008. uppdrag att förbereda genomförandet av pensionsmyndigheten. Bo Könberg brukar nämnas som en av arkitekterna bakom pensionsreformen och han tycker, föga förvånande, att systemet är bra. Men informationen har fortfarande brister, menar han. Mer information En uppgift för pensionsmyndigheten blir att få till stånd en bättre information till allmänheten. Min ambition är att redan det första kuvertet som den nya myndigheten skickar ut våren 2010 ska vara bättre än dagens orange kuvert som inte innehåller tillräckligt med information. Till exempel saknas såväl uppgifter om avtals- pensioner som privata tilläggspensioner. Att få med det är dock inte helt lätt. Bo Könberg vill också ha en tydligare information om Bo Könberg vikten av att stanna kvar längre i arbetslivet. Administrationen ska också bli mer kostnadseffektiv. Hur det ska gå till återstår att se. Försäkringskassan har, konstaterar Bo Könberg, gjort betydande besparingar i sin verksamhet de senaste åren. Men som exemplet med bostadstilläggen till pensionärerna Kompetensväxling ger jobb i nya pensionsm Om man idag arbetar med föräldrapenning på de berörda orterna anses man då ha kompetens för att arbeta inom pensionsmyndigheten? Vi kommer att arbeta med kompetensväxling och ärendeväxling på samma sätt som vi gjort när vi etablerat våra lokala och nationella försäkringscenter. Det kommer att ske successivt med början redan nu i augusti och pågå till december nästa år. Det innebär rent praktiskt att en del av dem som nu i augusti skulle få utbildning i pensionsfrågor istället får utbildning om föräldrapenning och tvärtom. Naturligtvis stör arbetet med pensionsmyndigheten införandet av NFC Men ingreppen blir mindre än om vi, som ursprungligen var tänkt, skulle ha fått beskeden om lokalisering i december. Jag är därför glad att vi redan nu fått ett besked från utredaren att planera och arbeta efter. Pensionsmyndighetsutredningen räknar med att det finns en rationaliseringspotential. Hur många kan man förvänta bli övertaliga inom Försäkringskassan? Vi har ett krav på oss att bygga på befintlig struktur och kompetens. De effektiviseringsåtgärder vi genomför i Försäkringskassan kommer den nya myndigheten att dra nytta av. Telefonkundtjänsten och de nationella försäkringscentren är båda moderna sätt att organisera arbetet på även om det går att utveckla vidare. Om det finns ytterligare sätt att effektivisera får vi se under arbetets gång. Jag vill understryka att huvudskälet för att etablera en pensionsmyndighet är att skapa en sammanhållen pensionsverksamhet och ge pensionssparare och pensionärer en kontaktpunkt. Blir det någon handläggning av bostadstillägg (btp) kvar inom Försäkringskassan? Btp till dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning blir kvar. Det handlar om cirka en tredjedel av samtliga btp-ärenden. Åtminstone kortsiktigt är detta den bästa lösningen för kunden även om det är olyckligt att en och samma förmån handläggs av två skilda myndigheter. Men en person i 20-årsåldern ska inte behöva ringa till en pensionsmyndighet för sitt ärende. 4 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
rt från Försäkringskassan visar så är det inte helt enkelt att göra besparingar. Regeringen har varit tydlig med att det är viktigt att garantera en möjlighet för pensionärerna att möta pensionsmyndigheten. yndigheten NFC som berörs av nya pensionsmyndigheten l Ålderspension: Halmstad, Karlstad och Växjö. l Bostadstillägg: Halmstad, Karlstad, Växjö, Kalmar, Sundsvall, Karlshamn, Luleå och Skellefteå. l Pension utland: Visby. l Efterlevandepension: Luleå. Möten i varje kommun Jag har tolkat det som att det ska gå att få till stånd möten i varje kommun men kanske inte varje dag. Jag kan tänka mig en modell där bokade möten kan komma till stånd inom en vecka. Enligt direktiven ska pensionsmyndigheten byggas upp med kompetens från Försäkringskassan och PPM. Det innebär att handläggningen kommer att ske på orter där det idag bedrivs pensionsverksamhet i Försäkringskassans regi. Direktiven pekar också ut Stockholm som plats för huvudkontoret. Det betyder att verksamhet på flera av dagens NFC flyttas till pensionsmyndigheten. Tre NFC Halmstad, Karlstad och Växjö läggs ner och ärendeslaget föräldrapenning flyttas till andra nationella försäkringscenter. Pensionskartan Pensionskartan får, som det ser ut idag, följande utseende: Ålderspension: Halmstad, Karlstad och Växjö. Bostadstillägg till ålderspensionärer: Halmstad, Karlstad, Luleå och Växjö. De två myndigheterna kommer att ha mycket med varandra att göra, informationsflödet kommer att vara intensivt. När kommer besked om vilka orter som tar över föräldrapenning från NFC i Halmstad, Karlstad, Växjö? Redan nu i augusti kommer införandeplanen för nationellt försäkringscenter uppdateras. Helt klar kommer omfördelningen knappast bli innan början av nästa år. Halmstad är en av de orter dit omprövningsverksamheten förlagts. Blir de kvar till 2010 eller ska de avvecklas successivt? Vi har redan nu styrt om rekryteringen av de återstående till Sundsvall och om personalen i Halmstad söker sig till nya uppgifter kommer tjänsterna ersättas i Sundsvall. Vad händer med arbetshjälpmedlen (NFC Karlstad)? Det kommer ett förslag om att flytta arbetshjälpmedlen till ett annat nationellt försäkringscenter. Hur lång är övergångsperioden då pensionsmyndigheten förutsätts köpa IT-tjänster från Försäkringskassan? Det är svårt att nu svara på. Våra system är invävda i varandra och vi klarar inte att bryta loss det som endast rör pensionsfrågorna till 1 januari 2010 även om det skulle vara målet. Vi kommer att separera vad vi måste av legala skäl, det måste ju klart framgå från vilken myndighet en handling kommer. Det här arbetet kommer att ta år och det är därför rimligt att den nya myndigheten köper tjänster från Försäkringskassan. Detaljerna kring detta kommer vi att kunna presentera i slutet av detta år. Anders Ljungberg Utlandsärenden pension: Visby (som idag). Hit kommer även telefonkundtjänst för dessa ärenden. Efterlevandepension inklusive omställningspension och barnpension: Luleå (som idag) samt telefonkundtjänst för dessa ärenden. Premiepensionen: Söderhamn (som idag) samt telefonkundtjänst för dessa ärenden. Telefonkundtjänst och kundcenter: Gävle och Söderhamn. IT-verksamheten: Huvudsakligen Stockholm och Sundsvall. Huvudkontoret: Stockholm. Anders Ljungberg Karlstad Halmstad 1. Kundmötet Arbetsgruppen ska lämna förslag på hur handläggning och kundmötet lokalt och i telefon ska utformas samt vilka resurser som krävs. 2. IT Hur ska myndighetens IT-strategi se ut? Hur ska ansvar och befogenheter mellan Försäkringskassans nuvarande IT-verksamhet inom pensionsområdet och den nya myndigheten fördelas? Var ska den förläggas och vilka resurser krävs? 3. Webbplats Arbetsgruppen ska lämna förslag till funktioner och utformning av myndighetens webbplats så som den ska fungera den 1 januari 2010. Växjö Sundsvall Söderhamn Gävle Stockholm Visby Förslag på väg från sju arbetsgrupper Luleå 4. Kommunikationsstrategi Vilka ska vara myndighetens centrala budskap och hur ska de förmedlas? 5. Ledning och styrning Hur ska den nya myndigheten ledas och styras? Vilka funktioner ska finnas vid myndighetens huvudkontor? Hur ska IT-verksamheten styras? 6. Personal Hur ska personalövergångar och eventuell övertalighet hanteras? Hur ska kompetensbrist och kompetensförsörjning hanteras? 7. Redovisning m.m. Arbetsgruppen ska ta fram förslag till beslut i olika redovisnings-, analys- och statistikfrågor. Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 5
AKTUELLT Oklart om sänkt skatt för pensionärer n n n Ett förslag om att sänka skatten för de sämst ställda pensionärerna presenteras i en promemoria från Finansdepartementet. Skattelättnaden ges genom att grundavdraget höjs vid vissa inkomstintervall. För en ensamstående pensionär med full garantipension innebär förslaget en skattelättnad med cirka 2 500 kronor per år. Försäkringskassan saknar i sitt remissvar en analys av alternativ. Till exempel skulle en höjning av den övre hyresgränsen eller kompensationsgraden för bostadstillägg till pensionärer (BTP) vara möjlig. Enligt Försäkringskassan innebär förslaget också att ett särskilt grundavdrag för pensionärer liknande det som fanns innan det nya pensionssystemet återinförs. Ett högre grundavdrag påverkar det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) och äldreförsörjningsstödet. För att kunna bedöma konsekvenserna av förslaget måste man enligt Försäkringskassan även känna till hur dessa regelverk ska förändras. Sveriges kommuner och landsting (SKL) tycker inte heller att förslaget är tillräckligt utrett och vill att regeringen kartlägger hur olika regler samverkar. SKL föreslår en ökad garantipension i stället för ett höjt grundavdrag. Arbetsförmedlingen får ny generaldirektör n n n Den 1 september tillträder Angeles Bermudez- Svankvist som generaldirektör för Arbetsförmedlingen efter Bo Bylund. Hon kommer närmast från S:t Eriks ögonsjukhus där hon varit chef och har tidigare varit vd för Folktandvården i Stockholm. Även Folkhälsoinstitutet har fått en ny chef. Sarah Wamala, idag avdelningschef på institutet, efterträder Gunnar Ågren som generaldirektör den 1 november. Ett fåtal får försörjningsstöd Färre får försörjningsstöd och fler återgår i arbete efter beslut om nej till sjukpenning. Det visar en uppföljning från Försäkringskassan. Försäkringskassan har låtit göra en uppföljning av studien Nej till sjukpenning som genomfördes 2006. Ett syfte är att få kunskap om hur de som nekas ersättning försörjer sig efter beslutet. Undersökningen baserar sig på svar från cirka 1 000 personer som nekats sjukpenning under sista kvartalet 2005. Resultatet visar att de flesta går tillbaka till arbete eller till att söka arbete. Av dem som hade lön före beslutet har idag 60 procent lön och 15 procent a kassa. Av de som hade a kassa före beslutet har idag 35 procent lön. Totalt har 3 procent försörjningsstöd. Exempel på skillnader jämfört med 2006 års undersökning är att något fler idag försörjer sig genom arbete efter beslutet och att något färre har försörjningsstöd. Fortfarande få som nekas Det är fortfarande få som nekas sjukpenning. 1,8 procent fick under den aktuella perioden avslag på sin begäran om sjukpenning och 0,8 procent fick ersättningen indragen. Avslag var något vanligare, och indragning något ovanligare jämfört med två år tidigare. Försäkringskassan har låtit göra en uppföljning av studien Nej till sjukpenning som genomfördes 2006. Ett annat syfte med uppföljningen var att få en aktuell bild av hur människor som nekas sjukpenning kan uppfatta bemötandet från Försäkringskassan i samband med beslutet. Sammanlagt 18 personer vilka nekats sjukpenning under den nämnda perioden deltog i diskussioner i fokusgrupper i juni. Diskussionerna visade att man genomgående var missnöjd med bemötandet, precis som 2006. Man tycker inte att man har fått en bra förklaring till beslutet och kontakten med Försäkringskassan upplevs som alltför formell. Önskemålet var begripligare information genom personlig kontakt. Några ansåg dock att handläggaren var påläst, hjälpsam och saklig. I den kvantitativa delen uppgav ungefär en av tre att de kontaktats per telefon före det skriftliga beskedet. En del kontaktade själva Försäkringskassan efter beskedet och sammanlagt 60 procent uppgav att de hade diskuterat beslutet med en handläggare. Få ansåg dock att kontakten hjälpte dem att bättre förstå beslutet. Hur många som begärde formell omprövning av beslutet framgår inte. Ett nej till sjukpenning går ju tvärtemot hur den enskilde uppfattar sin situation, och det är lätt att förstå att många känner sig kränkta. Är det realistiskt att människor i det läget ska vara nöjda med Försäkringskassans bemötande? Det är naturligtvis många gånger en svår situation, säger Tommy Sundholm, vid Försäkringskassans huvudkontor. Den Tre frågor om att säga nej 1. Är det svårt att förklara ett avslag/en indragning av sjukpenning? 2. Får individen personlig information före beslutet? 3. Kan något förbättras vad gäller bemötandet? Carina Wasberg, tidig bedömning, NFC Sollentuna (nya sjukfall/ avslag) 1. Ja, det kan vara svårt eftersom människor fortfarande har bilden av att läkarintyg ger rätt till sjukpenning. Många blir både arga och förtvivlade. 2. Ja, jag ringer alltid och berättar att Försäkringskassan överväger att avslå deras begäran. Personen kan då fråga och komma med synpunkter, men också komma in med kompletterade underlag. Det är så vi arbetar. 3. Människor måste få ännu tydligare information om sjukförsäkringen så att de inte har helt felaktiga förväntningar enskilde har ofta andra, och ibland felaktiga, förväntningar på sjukförsäkringen än vad lagen medger. Men just därför är det så viktigt att vi gör allt vi kan för att möta individerna på ett respektfullt sätt. Svåra samtal Enligt undersökningen är uppfattningarna desamma idag som för två år sedan. Vad gör Försäkringskassan för att många inte ska uppfatta bemötandet så negativt? Bemötandefrågor är alltid aktuella på våra försäkringscenter. Vi har ett utbildningsprogram som tar upp bland annat svåra samtal i samband med negativa beslut. En stor del av handläggarna har redan gått igenom det. - Vi har också en rutin för att ta hand om kundsynpunkterna som gör det möjligt att följa utvecklingen av kundernas åsikter. Vi kommer att se över om vi kan vidta ytterligare åtgärder. Eva Lindén Helena Eriksson Personlig handläggare LFC City, Stockholm (pågående sjukfall/indragningar) 1. Oftast går det bra att förklara, men om någon befinner sig i en akut kris spelar det ingen roll hur mycket man förklarar. 2. Ja, alltid per telefon, men ofta också vid ett möte. 3. Jag tror inte att de försäkrade får ett dåligt bemötande. De är helt enkelt inte nöjda med beslutet. Men det är ett fåtal som fortsätter att vara arga efter att man har pratat igenom det ordentligt. 6 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
Resursbesked i september Försäkringskassan har ännu inte fått besked av regeringen om de pengar som man begärt för att klara arbetet med det nya regelverket i sjukförsäkringen. Det är dramatiska förändringar i sjukförsäkringen som nu har skett, och det är uppenbart att vi behöver mer resurser åtminstone i det korta perspektivet, säger Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg. Situationen just nu är ansträngd. Samtidigt har jag förståelse för att processen måste ha sin gång vilket bland annat innebär att det är riksdagen som fattar beslutet. Vi räknar med att få besked i budgetpropositionen, det vill säga under andra hälften av september. Får vi pengar kan vi använda dem i år. Kunde inte invänta besked Men vad gäller Kundcenter (tidigare telefonkundtjänsten) ansåg sig inte Försäkringskassan kunna invänta besked utan har anställt sammanlagt 50 personer i Kundcenter för privatpersoner och Kundcenter för partners. Vi måste försöka ta hand om de frågor som kommer från allmänheten och våra samverkanspartners. Det är också viktigt för övriga organisationen att så många frågor som möjligt Curt Malmborg kan besvaras där. Försäkringskassan har beräknat behovet av nya handläggare för att klara genomförandet av det nya regelverket till cirka 400 stycken. Eva Lindén på gång... Riksdag och departement AKTUELLT 29/8 Slutbetänkande från LSSkommittén. Översyn av den personlig assistansen. Försäkringskassans uppdrag 15/9 Strategisk utvecklingsplan. Rapport till regeringen om Försäkringskassans planerade utvecklingsarbete under de kommande åren. I Försäkringskassan 2/9 Försäkringskassans styrelse sammanträder. Personlig assistans är kostnadseffektiv Personlig assistans är ett kostnadseffektivt sätt att ge stöd till människor med omfattande funktionsnedsättningar. Det framgår av en ny rapport som belyser personlig assistans ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Kostnaderna har ökat snabbt Assistansreformen beslutades 1994. Kostnaden för assistansersättningen var 16 miljarder kronor 2006. I december 2006 var cirka 14 200 personer beviljade personlig assistans enligt Lass. Det är dubbelt så många som i december 1994. Kostnaderna har ökat snabbare än beräknat och därför har reglerna för assistansersättningen utretts och ändrats flera gånger. I slutet av augusti kommer LSS-kommitténs slutbetänkande med förslag om åtgärder för att dämpa och stabilisera kostnadsutvecklingen. Rapporten, som kommer från Socialstyrelsen, försöker svara på frågor om hur assistansen påverkat kostnaderna för andra verksamheter som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Men också vilka effekter personlig assistans får för användare och anhöriga. Kvaliteten har ökat En del av kostnadsökningen för assistansersättningen beror på att kvaliteten har ökat. Men en stor del är en omfördelning av kostnader från andra verksamheter. Till exempel har föräldrar till barn med assistansersättning i mindre utsträckning än andra sjukpenning, arbetslöshetsersättning, bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Även kostnaderna för vårdbidrag och handikappersättning har minskat. Vidare har antalet personer med kommunalt finansierad avlösarservice, korttidsvistelse och omfattande hemtjänstinsatser minskat liksom antalet anhöriganställda. Assistansreformen har inneburit stora förbättringar för personer med funktionshinder.. Personlig assistans har också gjort det möjligt för anhöriga att både förvärvsarbeta utanför hemmet och få betalt för sitt omsorgsarbete. Sammanfattningsvis har assistansreformen inneburit stora förbättringar för personer med funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Sven-Erik Johansson Illustration: MAGDALENA WENNBERG LAVEBRATT I omvärlden 3/9 Experimental evidence from intensified placement among unemployed in Sweden. IFAU-seminarium I Uppsala. Bland andra medverkar Pathric Hägglund, Försäkringskassan. 10/9 Förebyggande arbete mot hot och våld. Seminarium i Stockholm arrangerat av Utvecklingsrådet. Få har ersättning vilande för studier n n n Den 1 januari 2007 infördes regler om rätt till vilande sjukoch aktivitetsersättning vid studier. Under perioden januari 2007 mars 2008 har endast 277 personer, av totalt 540 000, haft sin ersättning vilande för studier. Det är främst kvinnor, yngre personer samt personer med tidsbegränsad ersättning som utnyttjat möjligheten. Det framgår av en uppföljning Försäkringskassan gjort. På grund av den korta tiden sedan införandet tycker Försäkringskassan att det är för tidigt att analysera effekterna av de nya reglerna. dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 7
AKTUELLT sedan sist på fia... Månadens viktigaste nyheter på Fia, Försäkringskassans intranät. 18 juni Kritik mot ändringar i Ensa Stora summor riskerar att betalas ut fel och vi kommer att få utreda mer i efterhand. Det anser handläggare från Uppsala som är kritiska till att vissa moment i handläggningen slopas. 27 juni IT-styrningen utreds Försäkringskassans IT-verksamhet behöver tydligare ledning. Det tycker Curt Malmborg som tillsatt ett projekt som ska utreda styrningen av IT-verksamheten. 1 juli Färre nöjda med arbetsmiljön Det sammantagna resultatet från två medarbetarundersökningar visar att Försäkringskassan backar på fler områden när det gäller psykosocial miljö. 3 juli Hälften på nya jobb Cirka hälften av de medarbetare som blev övertaliga när Försäkringskassans ledningsfunktioner förändrades, har fått nya jobb inom myndigheten. 9 juli Arbetsmiljöprioriteringar klara Delaktighet, bemanningsfrågor och rehabilitering. Det är några områden som fack och arbetsgivare anser ska prioriteras i arbetsmiljöarbetet. 18 juli Färre nöjda med IT-systemen För första gången minskar användarnöjdheten när det gäller IT-systemen. Helpdeskfunktionen får dock fortsatt högt betyg, enligt april månads mätning. 12 augusti Ny myndighet på nio orter Den nya sammanslagna pensionsmyndigheten kommer att ha verksamhet på nio orter, enligt förslag från regeringens utredare Bo Könberg. Stora skulder tickande ohälsobomb Nära hälften av dem som beviljades skuldsanering i fjol lever på sjukersättning. Sjukdom är den vanligaste orsaken till betalningsproblemen. Överskuldsättningen är ett folkhälsoproblem och rena motorvägen in i ohälsan, säger forskaren Richard Ahlström. Under 2007 ansökte rekordmånga om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Av statistik från myndigheten framgår att sjukdom är den vanligaste orsaken till betalningsproblemen och att hela 42 procent hade sjukersättning som inkomst. Utifrån statistiken är det svårt att dra någon slutsats om det är betalningsproblemen som leder till sjukskrivning eller om sjukdomen leder till betalningsproblem och överskuldsättning. De forskare och experter som DS pratat med ger dock en samstämmig bild. Kreditsamhället drar in allt fler i skuldfällan med stor risk för ökad ohälsa. Inte förvånad Jag är inte förvånad över att så många har sjukersättning, tvärtom. Alla blir inte sjuka av att ha skulder. Men vi ser tydligt att överskuldsättning i många fall leder till långtidssjukskrivning. I vår rapport om överskuldsättningens orsaker och konsekvenser framgår att det genomsnittliga hälsotillståndet för överskuldsatta motsvarar en 75-årings, säger Andreas Bäckbro, chef för Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsteam i Göteborg. Överskuldsättning kostar stora summor, bland annat i form av ökade sjukvårdskostnader. Totalt beräknas överskuldsättningen kosta samhället mellan 30 till 50 miljarder. De här personerna har ofta sjukvårdsrelaterade skulder, exempelvis för läkarbesök, rehabilitering och apoteksräkningar. Eftersom de har betalningsanmärkningar kan de inte få en avbetalningsplan på apotek och därmed svårt att finansiera sina medicininköp, säger Susan Höglund Westermark, jurist på Kronofogdemyndigheten. Hon ser en risk med de nya hårdare sjukskrivningsreglerna som kan medföra att det blir svårare för sjuka att få skuldsanering. Det gäller framförallt dem med mindre skuldbördor. Tidigare har det varit relativt lätt för Kronofogdemyndigheten att göra prognoser för hur länge den skuldsatte skulle komma att vara borta från arbetsmarknaden och därmed sakna inkomst. Nu försvinner den tidsbegränsade sjukersättningen och det blir tuffare krav på rehabilitering och prövning mot hela arbetsmarknaden. Det blir inte lika lätt för oss att bedöma hur läget kommer att vara efter ett halvår. Dolt folkhälsoproblem Forskaren Richard Ahlström från Mittuniversitet i Östersund, kallar överskuldsättning ett dolt folkhälsoproblem. I dagens kreditsamhälle blir överskuldsättningen rena motorvägen in i ohälsan, säger han. Upp till 600 000 personer beräknas vara skuldsatta i dag. Richard Ahlström menar att det inte längre är något fattigmansproblem att hamna i skuld, det drabbar alla, även högutbildade. Fördömande syn I Sverige finns en fördömande syn på människor som har skulder, vilket enligt Richard Ahlström även speglar den hjälp som ges till skuldsatta. Det är bra att hjälp till skuldsanering finns, men det går för långsamt och är för svårt. Det behövs ett system som ger hjälp i ett tidigare skede, innan skulden börjar skjuta i höjden. I stället efterlyser han ett smidigare system och kanske lagstiftning, liknande den som finns i USA där både långivare och låntagare har ett ansvar. Det påminner om ett aktiebolag där man som privatperson kan gå i konkurs utan att bli personligt ansvarig. Mittuniversitetet har flera stora studier på gång, bland annat tillsammans med Folkhälsoinstitutet, som ska kartlägga ohälsan bland skuldsatta. Christer Järild Foto: Bror Karlsson 8 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
Nu startar nya insatserna för långtidssjuka Snart drar försöket med alternativa insatser för långtidssjukskrivna igång. I september ska de första deltagarna vara på plats. Syftet med försöksverksamheten, kallad Alternativet, är att se om alternativa aktörer som får ersättning efter prestation och resultat, till exempel sociala företag, kan hjälpa långtidssjuka att komma tillbaka i arbete. Det kan handla om olika typer av stödjande insatser, arbetsträning eller renodlad jobbförmedling. Målgruppen är de som varit sjukskrivna längre än två år, har aktivitetsersättning eller tidsbegränsad sjukersättning. 32 500 personer Till en början kommer verksamheten att omfatta personer i Stockholm, Nacka, Värmdö, Göteborg med kranskommuner samt Dalarnas och Västerbottens län. Här finns cirka 32 500 personer i den aktuella målgruppen. 21 000 har tidsbegränsad sjukersättning, 4 500 har aktivitetsersättning och Enklare regler ska ge färre fel Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) lämnade sitt slutbetänkande i juni. Fyra områden lyfts fram där det krävs insatser för att omfattningen av de felaktiga utbetalningarna ska kunna minskas. Förenklingar inom välfärdssystemen: Om arbetsgivarna varje månad lämnar löneuppgifter per person istället för ett totalbelopp kan de utbetalande myndigheterna hämta uppgifterna direkt från Skatteverket. Den enskilde slipper lämna inkomstuppgift och handläggningen blir snabbare. Skatteverket bör få fler möjligheter att kontrollera var en person bor och fler ersättningar bör baseras på uppgifter från folkbokföringen. Information: Med information, det vill säga mer kunskap om välfärdssystemen och bidragsbrott, kan fel undvikas. Information behövs också för att minska acceptansen för bidragsbrott. Fler och effektivare kontroller: Eftersom det finns starka kopplingar mellan bidragsbrott och skattebrott bör de bekämpas samtidigt. Kontrollverksamheten måste ges högre prioritet hos myndigheterna. FUT anser att myndigheterna upptäcker för få fel i förhållande till de fel som begås. 106 47Stockholm Tel 08-690 91 90 Fax 08-690 91 91 order.fritzes@nj.se www.fritzes.se ISBN 978-91-38-23031-2 ISSN 0375-250X 7 000 har varit sjukskrivna längre än två år. 56 procent är kvinnor. Alla i målgruppen får vid flera tillfällen information per brev och de som är intresserade får kontakta Försäkringskassan. En bedömning görs av om personen har förutsättningar för att delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering, bland annat genom samarbete med det så kallade Pilaprojektet. 1 500 personer ska ingå i försöket. Hur de nya reglerna i sjukförsäkringen kan komma att påverka intresset och behovet i målgruppen är idag svårt att bedöma, säger Bruno Berglund, Försäkringskassans projektledare. För att säkra att vi får tillräckligt med deltagare kommer eventuellt hela Stockholms och Västra Götalands län att ingå. I så fall blir det från januari. Runt 70 privata aktörer har anmält sitt intresse och i september beräknas ett antal deltagare kunna påbörja insatser. Intresset för att starta verksamhet har varit stort i storstadslänen medan det på andra håll, till exempel i Västerbotten, har varit relativt svagt. Bruno Berglund Inom några veckor vet vi också hur många sociala företag som vill delta. Så här långt är det relativt få. Fick uppdraget gemensamt Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick gemensamt uppdraget av regeringen i februari. Det ska bedrivas 2008 2009 och utvärderas i samarbete med IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering). Det innebär bland annat att gruppen som får insatser inom försöket kommer att jämföras med en kontrollgrupp som får insatser via den ordinarie samverkan (den s k Farosmodellen) med Arbetsförmedlingen. Eva Lindén SOU 2008:74 Rätt och riktigt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Rätt och riktigt Åtgärder mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen Betänkande av Delegationen mot felaktiga utbetalningar SOU 2008:74 Sanktioner: FUT vill att en utredning tillsätts om en administrativ sanktionsavgift för bidragsbrott där beloppen är relativt låga. En sådan avgift, liknande den som Skatteverket idag använder sig av, skulle avlasta rättsväsendet som tyngs under det ökade antalet brottsanmälningar från bland annat Försäkringskassan. Anders Ljungberg Målet för ohälsotalet nått n n n Ohälsotalet hade i juli månad sjunkit till 36,9 dagar. Det innebär att Försäkringskassan redan har nått sitt mål om ett ohälsotal på 37 dagar. Likaså att det nåtts innan de nya reglerna i sjukförsäkringen hunnit verka. Målet var att 37 dagar skulle nås till utgången av 2008. Det finns heller inget som talar för att det ska öka igen, tvärtom kommer det utan tvekan att sjunka ytterligare till årsskiftet, säger Bertil Thorslund, analytiker vid Försäkringskassan. Ohälsotalet är ett mått på frånvarodagar som ersätts av sjukförsäkringen under en tolvmånadersperiod. Ny ledning för premiepensionen n n n Sedan juni har Premiepensionsmyndigheten (PPM) ny ledning. Marie Rudberg är ny ordförande. Hon var tidigare vice ordförande och är administrativ direktör vid Svenskt Näringsliv. Hon efterträder Thomas Franzén som tackat nej till fortsatt förordnande. Ny vice ordförande är Hans-Erik Holmqvist, generaldirektör för Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Han var särskild utredare för Pensionsadministrationsutredningen som föreslog inrättandet av en ny pensionsmyndighet. Ny generaldirektör för PPM är Johan Johan Hellman. Hellman. Försäkringskassans IT-styrning utreds n n n Försäkringskassan ska utreda styrningen av IT-verksamheten. Projektledare är Charlotte Ahlström, som lett Försäkringskassans förnyelseprogram. Senast den 15 oktober ska en ny modell för styrning inom IT redovisas. dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 9
Försäkringskassan har under våren tagit ytterligare ett steg för att prova ut sin nya kostym. Efter kundcenter (telefonkundtjänsten) och de lokala försäkringscentren med tillhörande lokalkontor har etableringen av de nationella försäkringscentren inletts. DS har besökt Örebro, som var först ut som pilotort, för att ta reda på hur det har gått så här långt. text: sven-erik johansson foto: dan lindberg Inför starten av det första nationella försäkringscentret (NFC) i Örebro i början av april konstaterade platschefen Tarja Huttunen att det var många bitar som måste falla på plats. Eftersom det var en pilotverksamhet kunde man inte räkna med att allt skulle gå som på räls på en gång. Men att det skulle bli så många brandkårsutryckningar som det blev hade hon inte räknat med och när vi ses i början av augusti medger hon att hon nog var litet besviken vid starten för att hon inte kunde pröva den nya verksamheten i nybyggarandan Hallå Örebro hur står det till med
full skala eftersom inte allt var på plats. Under de sju pilotveckorna kom NFC Örebro aldrig in i vad som skulle kunna beskrivas som ett normalläge. En bidragande orsak var att de ärendemängder man fick ta över från andra kontor var oväntat stora och innehöll väldigt många gamla ärenden. Å andra sidan fick vi en aha-upplevelse när vi tog itu med dessa gamla ärenden, säger Tarja Huttunen. Vi upptäckte att man trots ensa processerna hade arbetat väldigt olika. Det gjorde att vi verkligen förstod vitsen med att samla produktionen så att vi kan arbeta likadant överallt. Många nyrekryterade En annan sak var att en stor del av medarbetarna var nyrekryterade eller kom från andra ärendeslag inom Försäkringskassan. Det ställde inledningsvis stora krav på utbildning, introduktion och handledning. Först tidigt i höst är de fullärda så att vi kan få upp produktionskapaciteten och jag räknar med att vi ska kunna nå våra mål det fjärde kvartalet. Dessutom hann man inte träna ordentligt med det nya produktionsstyrningsverktyget. Men Tarja Huttunen är ändå väldigt glad över att NFC Örebro som pilot fick vara med och påverka. Det var en bra skola för oss och vi lärde oss mycket nytt på kort tid. Och på det stora hela har det gått bra även om vi inte är i mål ännu, tycker hon. Lojala medarbetare Det beror inte minst på att medarbetarna varit så lojala och haft höga krav på vad de ska åstadkomma. Örebro har genom åren haft goda resultat och medarbetarna vill ogärna sänka sina ambitioner. Arbetsbelastningen har varit, och är fortfarande på flera håll, stor och det har varit slitigt för personalen med mycket övertid. För att något lätta på trycket har Tarja Huttunen hela tiden poängterat att medarbetarna inte är ansvariga DS har besökt pilotorten Örebro för att se hur det har gått och hur det står till med nybyggarandan. Medarbetarna är inte ansvariga för inflödet av ärenden utan enbart utflödet. Tarja Huttunen för inflödet av ärenden utan enbart för utflödet. Hon har också vädjat till medarbetarna om tålamod och förklarat att i takt med att bitarna i det stora förändringsarbetet faller på plats så kommer det att bli bättre. Vi är alla nationella och lokala försäkringscenter, lokalkontor och kundcenter beroende av varandra. När det gäller dagsläget konstaterar hon att läget är ansträngt i föräldraförsäkringen i hela landet. Men vi har ändå full kontroll. Vi har fått ut betalningar i alla pågående föräldrapenningsärenden och vi har tagit in tillfällig personal för att ta itu med de nya ärendena. Tidig bedömning fungerar som det ska och när det gäller arbetsskador har Örebro fått hjälp från andra orter att lyfta bort ett antal ärenden. Jag är inte bekymrad, vi kommer att klara av det. De kunder som har sin försörjning från oss kommer att få sin ersättning i rätt tid, säger hon. Vad kan då andra NFC lära sig av Örebro? Först och främst att enhetschefer och controllers ska vara på plats i god tid, säger Tarja Huttunen. Detsamma gäller medarbetare som ställts om från andra ärendeslag, det räcker inte med två veckor före driftstart. Vid överlämningen av ärenden gäller det att få besked om hur många det blir och hur gamla de är. Så att man får det man räknat med och inte mer. Örebro har även utvecklat och prövat sådant som behörigheter och listhantering. Och, inte minst, korgstrukturen för sortering av ärenden i ärendehanteringssystemet (ähs). Det är inte bara platschefen som är stolt över det genomslaget, det upprepas av nästan alla som DS träffar under besöket i Örebro. 3ärendeslag i Örebro Vid NFC i Örebro handläggs arbetsskador, tidig bedömning i sjukpenningärenden och föräldraförsäkringen (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning). Dessutom statligt personskadeskydd för hela landet. NFC Örebro består av åtta enheter. Två för arbetsskador och tre för tidig bedömning respektive föräldraförsäkringen. Totalt arbetar cirka 200 personer vid NFC Örebro. 11
Föräldraförsäkring Ingen kan ringa till oss längre Den stora skillnaden mot tidigare är det stora antalet ärenden och att kunderna inte kan ringa till oss. Det tycker Barbro Nygren och Birgitta Ström, handläggare inom föräldraförsäkring. Aven om de är nya inom föräldraförsäkringen har både Barbro Nygren och Birgitta Ström jobbat länge inom Försäkringskassan. Barbro kommer närmast från telefonkundtjänsten och Birgitta från pension och bostadstillägg. Framför allt inom föräldrapenning är läget ansträngt. Barbro Nygren berättar att hon inte hinner med nya ärenden just nu. Hon har fullt upp med de som redan pågår. Vi har väldigt hög arbetsbelastning eftersom vi vid starten fick ta över stora balanser från andra kontor. Det har också kommit många nya ärenden och under sommaren är det alltid en topp. Det är klart att man oroar sig, säger hon. Det krävs en lösning. Det beror inte bara på att vi är många nya handläggare, jag tror att det behövs mer resurser också. Även inom tillfällig föräldrapenning (tfp) var balanserna stora vid starten. En del har kunnat betas av under sommaren då det är en nedgång i tfp. Jag tar så mycket jag kan och har kunskap om efter tre månaders arbete, säger Birgitta Ström. Jag känner hela tiden att jag vill göra så mycket som möjligt. Med tanke på den tuffa arbetssituationen är de båda handläggarna ändå påfallande positiva. En positiv inställning gör att det inte blir lika tungt, säger Barbro Nygren. Vi ska se till att vi producerar så att vi blir nöjda. Vi ska lägga ribban så att vi klarar av det. Men Birgitta Ström påpekar att alla nog inte är lika positiva. Etableringen av NFC har gjort att många har fått långa resor till jobbet. Det stora skillnaden med att arbeta på NFC är att kunderna inte kan ringa direkt till handläggarna. De ska i stället vända sig till telefonkundtjänsten i kundcenter. Om NFC behöver kontakta en kund är det handläggaren som avgör när och hur det ska ske. Jag saknar kundkontakten, säger Birgitta Ström. Å andra sidan tjänar vi på det. Vi blir inte avbrutna, vilket gör att vi kan arbeta ostört. Barbro Nygren är för sin del rädd för att det blir svårt att bygga upp ny kunskap när det inte blir några frågor från kunderna. Jobbet på Försäkringskassan har alltid inneburit kontakt med folk så det är en stor förändring för oss. En annan skillnad är mängden ärenden. Tidigare kunde man se när antalet i ärendekorgen minskade och följa det dagligen. Det går inte längre. Det kommer hela tiden nya ärenden. De tycker också att handläggarna blivit mer anonyma i NFC. Jobbet har blivit mer isolerat och de har blivit kuggar i ett stort maskineri. Webbutbildningen i samband med pilotstarten var för generell och bara orienterande, tycker de. Det hade behövts mer lärarledd utbildning och den borde ha varit mer verklighetsanknuten. Vi försökte avverka den så fort som möjligt så att vi fick börja jobba, säger Birgitta Ström. Christer Lindgren är enhetschef inom föräldraförsäkringen. Hans huvuduppgift är att se till att produktionen flyter. Han är medveten om det svåra balansläget och att personalen varit utsatta för stora påfrestningar under våren. Handläggarna har gjort ett jättejobb. Samtidigt som de fått ställa om till nya arbetsuppgifter, gå igenom webbutbildningar och tränas av handledare har de satts i nästan full produktion. Mer än hälften av medarbetarna Birgitta Ström och Barbro Nygren är handläggare inom tillfällig föräldrapenning respektive föräldrapenning. Handläggarna har gjort ett jättejobb. Christer Lindgren inom föräldraförsäkringen kommer från andra ärendeslag inom Försäkringskassan. Enligt Christer Lindgren är reaktionerna på det nya blandade. En del har tyckt om att få nya arbetsuppgifter, andra har saknat de gamla. En del saknar kundkontakterna, andra tycker att det fått arbetsro genom att vi inte har inkommande telefonsamtal. Han räknar med att läget ska ljusna i höst. Då har vi kommit längre i utbildningen av de omställda medarbetarna. Jag hoppas också att vi ska bli några fler. Han tror också att det blir bättre när alla NFC är i drift. Men vi får räkna med mycket jobb i höst också, säger han. Vid sidan av produktionsstyrningen funderar han mycket på hur man inom föräldraförsäkringen ska kunna leva upp till att vara en utvecklande arbetsplats. En del tycker att arbetet är enformigt och vill bredda sig. Det är en utmaning för oss och jag hoppas att vi ska finna lösningar på sikt. För egen del tycker Christer Lindgren att det är ett lyft att ha två enhetschefskolleger. Tidigare var man alltid ensam chef i sitt ärendeslag. Det ställer större krav men är också en styrka för oss. 12 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
Arbetsskador Spännande att få börja med något nytt Frida Chebat och Johanna Engström rekryterades för att handlägga arbetsskador inför starten av NFC i Örebro. De tycker båda att det är spännande att få vara med om att bygga upp något nytt. Johanna Engström kom i mitten av januari. Hon har tidigare arbetat inom den kommunala äldreomsorgen. Frida Chebat kom den 1 februari från Migrationsverket där hon arbetat med tillståndsärenden. Det finns fem typer av arbetsskadeärenden. Frida Chebat handlägger dels tandskador (typ 2), dels skador i rörelseapparaten (typ 4). Johanna Engström delar sin tid mellan typ 4 och skador enligt lagen om statlig personskadeskydd, som är en så kallad nischförmån och handläggs för hela landet i Örebro. Alla kontakter med kunderna sker per telefon och det är handläggarna som ringer upp i samband med utredningarna. När pilotverksamheten drog igång i början av april var ärendebelastningen hög eftersom de fick många fler ärenden än de räknat med. Parallellt skulle de gå igenom ett antal webbutbildningar. Vi betar fortfarande av de gamla ärendena samtidigt som det kommer in nya, säger Johanna Engström. Som ny känner man en press att ta fler ärenden, vilket kan vara stressande. För att hinna med inriktar sig Frida Chebat på att göra en sak i taget. Sedan får jag se om det räcker. Det har varit mycket nytt och det har tagit sin tid att komma in i det. I början hade de stor hjälp av handledarna men efterhand har de klarat sig allt mer själva. När det uppstår frågetecken vänder de sig till kollegerna på enheten. Vi har ett öppet samarbetsklimat och man känner aldrig att man besvärar någon med sina frågor, säger Johanna Engström. Frida Chebat ser jobbet som en utmaning. Jag får lär mig något nytt varje dag. Inget ärende är det andra likt. Johanna Engström tycker att arbetet är väldigt varierande. Det blir aldrig långtråkigt. Det är positivt med kundkontakterna även om de sker per telefon. Stig Grönkvist är enhetschef inom arbetsskador. Han var tidigare områdeschef och hade då bland annat en period hand om den dåvarande arbetsskadegruppen. Då var vi fem, nu är vi 35. Den stora skillnaden mot förr är att det nu är en så stor hantering. Han tycker att NFC Örebro fått vara mer plöjare än pilot med tanke på de stora ärendemängder man fick vid starten. Vi fick komma på lösningar efterhand. Stig Grönkvist konstaterar att det har varit inkörningsproblem i hela landet. Än så länge är bara två av de fem arbetsskadeorterna igång. Han räknar med att det blir bättre när de andra startat och när telefon- och besökskundtjänsten kommit igång bättre. Han tycker ändå att det gått bra för arbetsskadorna vid NFC i Örebro. Inte minst med tanke på att så många medarbetare var nya. Nio rekryterades utifrån och lika många kom från andra ärendeslag. Endast sju handläggare fanns kvar från den tidigare arbetsskadehanteringen (3 från Örebro och 4 från Södermanland) och av dem fungerade två som handledare. Det innebar förstås ett gigantiskt upplärningsarbete och att ärendehögarna växte. Men nu har det börjat plana ut. Handläggarna har kommit en bra bit i sin kompetensutveckling och fungerar allt bättre som grupp. NFC Örebro har fått vara mer plöjare än pilot. Stig Grönkvist Erfarenhet får man med tiden. Till hösten räknar Stig Grönkvist med att man ska ha kommit i ren produktion. Då ska vi kunna jobba helt enligt ensaprocesssen, något som vi inte hade en chans att göra under pilottiden. För det borgar inte minst de många unga duktiga medarbetare som rekryterats och som Stig Grönkvist räknar med att få behålla. Det har fungerat bra. Vi har fått in många olika kompetenser. Tillsammans med de erfarna och de som kommer från andra ärendeslag har vi fått ihop en bra mix. Johanna Engström och Frida Chebat rekryterades för att handlägga arbetsskador. dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 13
Tidig bedömning Vi ligger bra till Inom tidig bedömning av sjukfall har handläggarna klarat av de ärendemängder som de fick vid NFCstarten. I dag kan de ta tag i nya ärenden så snart de kommer in. Det berättar Emina Ustamujic och Ann- Caroline Hidman. Emina Ustamujic, som fick ett vikariat på Försäkringskassan 2006 med att skriva PM för sjukersättning började på tidig bedömning i januari i år. Ann-Caroline Hidman har jobbat länge inom Försäkringskassan och var med redan när man började med tidig bedömning i Örebro 2004. Ann-Caroline Hidman förklarar vad tidig bedömning handlar om: Vi gör en första bedömning av om en person som blivit sjukskriven har rätt till sjukpenning. Vi sköter också om den första utbetalningen. Sedan slussas ärendet vidare, antingen som prognos ärende till särskilda sjukförsäkringshandläggare inom tidig bedömning eller till fördjupad utredning vid lokalt försäkringscenter (LFC). Ungefär 75 procent av ärendena går till fördjupad utredning. Efter regeländringarna i sjukförsäkringen kommer den andelen att öka. I ungefär hälften av ärendena tar tidig bedömning kontakt med de försäkrade. Det är ofta något som behöver kompletteras. Men kunden kan inte ringa direkt till oss utan måste ringa till kundcenter, som ska kunna ge svar på många frågor, säger Ann-Caroline Hidman. Men om kunden vill ha kontakt med oss ringer vi upp inom 48 timmar. Prata tar tid Själv tycker hon att gränssnittet till kundcenter fungerar ganska bra just nu. Det sparar mycket tid som vi kan lägga på handläggning. Att prata med en försäkrad tar ofta längre tid än man tror. De båda handläggarna beskriver en arbetssituation som sett ljus ut. De ärendemängder som de fick ta över vid NFC-starten har de betat av och innan regeländringarna den 1 juli kunde de i stort sett jobba med dagens post. En stor del av framgången tillskriver de arbetsgruppen. Även om vi har våra egna ärenden och dagar så jobbar vi gemensamt och stöttar varandra, säger Emina Ustamujic. Lär sig hela tiden Man lär sig nytt varje dag. Inget ärende är det andra likt och man stöter alltid på frågor. Hon tycker också att det känns tryggt med kolleger som jobbat med tidig bedömning från början. En stor förändring är att man släppt de mer komplicerade (egna företagare, timanställda och studerande) utredningarna av sjukpenninggrundande inkomst (sgi). Tidigare hade vi all sgi, säger Ann- Caroline Hidman. Veronica Svensson är enhetschef inom tidig bedömning. Hon började 2002 på Försäkringskassan och har tidigare varit samordnare och enhetschef för långa sjukfall i Västra Götaland. Till Örebro kom hon i februari i år. Precis som för de andra enhetscheferna vid NFC handlar det mycket om produktionsstyrning för henne. Hon ska se till att bemanningen matchar inflödet av ärenden. Just nu har vi ärenden som samlats på hög. Det beror på regeländringarna i sjukförsäkringen. För att klara det ska vi rekrytera nya medarbetare. De tre cheferna inom tidig bedömning produktionsplanerar tillsammans rakt över enheterna. Det har varit en framgångsfaktor och ett roligt sätt att jobba på, säger Veronica Svensson. Hon tycker att NFC generellt sett har ökat möjligheterna att produktionsplanera. Handläggarna blir mycket duktiga på tidig bedömning och när vi ligger i fas får kunderna pengarna i tid. Så här långt har bemanningen fungerat bra. Frågan är hur regelförändringarna slår. Även om det blir nyrekryteringar så ska de nya läras upp. Dess- Ann-Caroline Hidman och Emina Ustamujic tar tag i nya ärenden. Vi har satt Örebro på kartan. Veronica Svensson utom har NFC Örebro fått nationellt ansvar för personalärenden och sekretessärenden. Äter av resurserna Det är småuppdrag men även de äter av resurserna. Veronica Svensson tycker att piloten var en tuff och slitsam tid. Men det var det värt. Vi har fått bra genomslag och satt Örebro på kartan. Medarbetarna är stolta för det de gör. Hon funderar också mycket på hur medarbetarna ska kunna utvecklas och komma vidare. Väldigt många vill ha något ytterligare ansvarsområde som gör arbetet mer omväxlande. Det är en utmaning för hela Försäkringskassan. 14 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
kristin ritter Vi ska göra lika i hela landet Vi bygger nu en organisation som ökar möjligheterna att göra lika i hela landet. Med 20 nationella försäkringscenter får vi stordriftsfördelar som ger stabilitet och förutsägbarhet i utbetalningarna av de olika socialförsäkringsförmånerna. Det säger Kristin Ritter, som är högsta chef för NFC. Redan när hon tillträdde som NFC-chef i februari i år poängterade Kristin Ritter hur viktigt det är att lika ärenden slutar i lika beslut. De geografiska skillnader som finns i dag och som inte är relevanta ska försvinna, sade hon. Samtidigt betonade hon att det klart och tydligt ska framgå, både för kunder och medarbetare, när ersättningen kan betalas ut. Men hon vill också lyfta fram NFC:s mål att skapa en ny nationell organisation med tydlig produktionsstyrning, ett avgränsat uppdrag och renodlade yrkesroller. Likformig handläggning Med det ska vi få till stånd en enhetlig och likformig handläggning med ökad kvalitet och rättssäkerhet, höjd effektivitet och bättre service till kunderna. Hon är medveten om att det kommer att ta tid innan det målet uppnås och allt är på plats. Det handlar om genomgripande förändringar och hela 2008 kommer att vara ett prövningarnas år. Vi får inte glömma att det är och har varit stora omflyttningar av medarbetare och ärenden. Vid varje ny NFC-etablering, hittills har det varit nio, blir det avbrott i handläggningen samtidigt som medarbetarna ska frigöras för utbildning i nya yrkesroller. Men en oväntad fördel är att det vid varje flyttning blir en ordentlig ärendestädning. Vår strategi är att hela landet regelbundet redovisar de äldsta ärendena, säger Kristin Ritter. För att skapa stabilitet i utbetalningarna måste vi ta bort det som tynger och det är ofta det gamla. Samtidigt är det en förutsättning för att samspelet med de lokala försäkringscentren (LFC) och Kundcenter (telefonkundtjänsten) ska fungera. Det är en framgång för oss om vi kan säga vad handläggningstiden för en viss förmån är. Så att Kundcenter slipper frågor om när utbetalningen kommer. Det finns ett gap Ett stort problem är att det redan finns ett gap mellan behov och resurser inom flera ärendeslag inom NFC. De ärendeprocesser som ska utföras går inte hand i hand med bemanning och ärendevolymer. Men Kristin Ritter vill vända på frågan: Vi måste skapa handläggningsprocesser med inbyggd kvalitet det får aldrig vara en sidovagn som stämmer med våra resurser och volymer. Här ligger den riktigt stora utmaningen för Försäkringskassan. En annan sak som kan bli problematisk är att stora delar av personalen vid NFC är nyanställd eller omställd från andra förmåner. Det finns en risk att kvaliteten blir lidande om det inte finns erfaren personal som stöd, säger Kristin Ritter. Hela 2008 kommer att vara ett prövningarnas år. Å andra sidan kan det vara lättare att anamma nya arbetssätt om man är ny. Trots det hårda arbetstrycket tycker hon ändå att flytten av ärendeproduktion har gått över förväntan. Med gemensamma krafter försöker vi hela tiden rätta till det som inte är bra. För att verksamheten vid NFC ska fungera krävs det enligt Kristin Ritter att chefer och medarbetare bara gör det som de ska göra och nöjer sig med det. Samtidigt måste Kundcenter klara sin kompetensuppbyggnad och börja med sin handläggning. Framgångsfaktorn Men den viktigaste framgångsfaktorn är ändå medarbetarna och cheferna ute på de olika NFC. Det betonar Kristin Ritter gång på gång. Hon är särskilt glad för den kollegialitet som finns. Jag visste att det fanns en stor vilja att hjälpas åt och det har verkligen märkts under våren. Trots de ständiga ändringarna i det stora NFC-pusslet har hon noterat en stark lust bland medarbetarna att få komma igång med det nya. Tillsammans med nybyggarandan är det en förklaring till att det ändå gått så pass bra. Hon vet att det är en stor omställning för alla att jobba nationellt och inte ha egna ärenden liksom att direkt när en ärendehög väl är avarbetad behöva ta tag i nya ärenden. Men det är en resa till något som blir mer förutsägbart och bättre, lovar Kristin Ritter. Hälften av alla NFC redan invigda Under våren och försommaren har hälften av de 20 NFC invigts: Örebro, Falun, Växjö, Norrköping, Östersund, Visby, Kalmar, Göteborg City och Göteborg Gårda. I höst är det dags för Sundsvall, Jönköping, Lund, Karlstad, Malmö, Halmstad, Luleå, Skellefteå, Karlshamn, Stockholm Sollentuna och Stockholm City. NFC-strukturen kommer att förändras eftersom pensionsmyndighetsutredningen föreslagit att NFC i Karlstad, Växjö och Halmstad avvecklas och ersätts av verksamhet inom ramen för den nya pensionsmyndigheten (se sidan 4). NFC tar hand om många ärendeslag En lång rad ärendeslag handläggs vid NFC: bostadsbidrag, föräldrapenning, barnbidrag, underhållsstöd, arbetsskador, tidig bedömning i sjukpenningärenden, ålderspension och bostadstillägg till pensionärer. Vissa NFC får nationellt ansvar för olika förmåner: utlandsärenden (Visby), bilstöd (Norrköping), arbetshjälpmedel (Karlstad), efterlevandepension (Luleå), statlig fordran och aktivitetsstöd (Östersund). Ålderspension, bostadstillägg till pensionärer och efterlevandepension kommer att föras över till den nya pensionsmyndighet som startar 2010. dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 15
som styr skutan i Blekinge Husbyggare, kakelugnsmakare, sportfiskare och författare och därtill djupt engagerad i socialförsäkringen. Den beskrivningen lär bara passa in på en person i landet, nämligen Mats Günzel i Blekinge, nu samverkansansvarig vid det lokala försäkringscentret i Karlskrona. text: eva lindén foto: ola åkerborn Mats Günzel hämtar mig med bil på Kallinge, det vill säga Ronnebys flygplats. Vi småpratar lite om det ena och det andra, och när jag frågar var han bor berättar han att han håller på att bygga ett hus utanför Ronneby dit han och hans hustru ska flytta så småningom. Husintresserad som alltid undrar jag om vi inte kan ta en sväng och titta på bygget. Jovisst, det är klart. Ronneby är inte precis någon metropol. Trots att huset verkligen ligger på landet är det inte mer än några kilometer från centrala Ronneby. Huset är byggt i vinkel och ligger högt med utsikt över vatten, bryggor och båtar. Här finns mycket av det som är Mats Günzels intressen. Husbygget förstås, det är det andra huset han bygger med viss hjälp men mest genom eget arbete. I det som ska bli vardagsrummet finns grunden till vad som ser ut att bli en kakelugn. Och det stämmer. Han har alltid gillat kakelugnar och är till och med utbildad kakelugnsmakare. Den som ska muras upp här har han köpt och plockat ner på Ekerö utanför Stockholm. Att mura åt andra hinner Mats inte numera. Det senaste uppdraget var att mura två 1700-talskakelugnar på Marinmuséet i Karlskrona för några år sedan. En del av båtarna vi ser är Mats Günzels egna. Han fiskar själv och har som blekingebo ett nära förhållande till skärgården. Bygga hus, mura kakelugnar och ägna sig åt båtar och sportfiske hinner han med sitt vanliga jobb? Jodå, huset prioriterar jag så mycket det går utan att jäkta. Jag bygger utan Jag har egentligen alldeles för många intressen, säger Mats Günzel, här i ett av dem. tidsplan det kallar jag lyx. Jag ser sällan på TV och läser inte mycket, förutom facklitteratur och Båtnytt förstås. I stället kopplar jag av genom att göra saker. Det vanliga jobbet innebär att han är ansvarig för den externa samverkan vid LFC i Karlskrona, det vill säga i Blekinge. Det är en ny tjänst som inrättats på alla lokala försäkringscenter i landet allt eftersom de startat. Mats Günzel är redan 16 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
välkänd bland samverkansaktörerna i länet. Han har varit chef först för rehabiliteringssamordnarna i länet och sedan för hela sjukförsäkringen. Och han har massor av kontakter även sedan tiden med det som kallades Ett Helt Liv. Ett Helt Liv Idén till Ett Helt Liv fick Mats Günzel ursprungligen från den stora rehabiliteringsutredningen från 1988. Där talades mycket om behovet av kompetensutveckling och han tyckte att Blekinge skulle vara först med att skapa en nationell arena där teoretiker och praktiker kunde mötas. Det blev så småningom Ett Helt Liv, en organisation där Försäkringskassan tillsammans med landstinget och Arbetsförmedlingen under många år genomförde konferenser och projekt. När Ett Helt Liv under andra hälften av 1990-talet blev en stiftelse anställdes han där. Syftet var att sprida kunskap men också att förbättra samverkan i länet. Och det skedde också. Vi gjorde något gemensamt, många medarbetare involverades och vi var stolta över att det gick så bra. Något annat som torde ha givit Mats Günzel en speciell form av extern legitimitet är att han, ensam och tillsammans Bakgrund: Socionom, jobbat som byggnadsarbetare, på LM Ericsson med mera. Började på Försäkringskassan 1980, arbetade först med utredning, pension och bidrag och från 1988 med sjukförsäkringen. Arbete: Samverkansansvarig vid LFC i Karlskrona. Familj: Hustru och två vuxna barn. Hunden Hippa. Bor: I hus i Karlskrona Senast lästa: Läser när jag är ledig nu senast två böcker samtidigt. Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson och Refaat El-Sayeds memoarer Makten och ärligheten. Fritid: Båtoch skärgårdsliv, bygger hus. Jag har egentligen alldeles för många intressen, gillar också att laga mat, baka, hifi, teater-filmlivemusik, resa till exempel. Det bästa med semestern: Att kunna vara tillsammans med min fru från morgon till kväll. dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 17
med andra, har skrivit flera böcker om arbetsmiljörätt, rehabilitering med mera. En av dem används som kurslitteratur vid universitet, och snart är det dags för en ny upplaga. Det innebär att Mats Günzel har använt första veckan av sin semester för att omarbeta den utifrån förändringarna i sjukförsäkringen 1 juli. Böckerna vänder sig i första hand till arbetsgivare och informerar om olika regelverk, men tar också upp sådant som varför det är värdefullt att jobba med ett arbetsmiljöarbete värt namnet och vad som kan hända vid långtidssjukskrivning, det vill säga konsekvenser av inaktivitet. Att jag började skriva berodde helt enkelt på att jag blev tillfrågad i några olika sammanhang. Men jag upptäckte att det var roligt, och att jag kunde skriva skapligt. På köpet tvingas man vara uppdaterad om mycket. Avgränsa uppdraget Först kanske man undrar om jobbet som lokalt samverkansansvarig kan fylla en heltidstjänst. Det är ju ändå handläggarna som samverkar i de enskilda ärendena. Och de stora linjerna för samverkan dras upp regionalt och nationellt. Men efter att jag har läst igenom handlingsplanen som Mats Günzel just sammanställt för 2008 undrar jag snarare hur han ska hinna med allt. Allt pågår ju inte hela tiden, säger han. Men det gäller att avgränsa och fokusera uppdraget. Försäkringskassan är en viktig aktör i samhället och vi efterfrågas i alla möjliga sammanhang. I dag är efterfrågan större än tillgången, så att säga. Kontaktperson Basen i jobbet är att vara kontaktperson för strukturella samverkansfrågor vilket bland annat innebär att han sitter med i ett stort antal grupper och nätverk. De som Försäkringskassan samarbetar med är framför allt arbetsgivare, Arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, företagshälsovården och kommunerna. Han ska initiera, eller medverka i, att ta fram överenskommelser och avtal och han ska ansvara för, eller delta i, information om Försäkringskassan och socialförsäkringen. Ibland arbetar han tillsammans med handläggare, specialister och enhetschefer. Här finns mycket att utveckla, menar Mats Günzel. På kort sikt handlar det om att skapa ännu bättre samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vi har skrivit i vår överenskommelse att Arbetsförmedlingen inte ska Det här är ett oerhört stimulerande arbete variationen, rörligheten och utmaningen. avvisa en sökande med motiveringen att hon på grund av sjukdom inte står till arbetsmarknadens förfogande, utan att först ha gjort en utredning. Det är viktigt att skapa samsyn kring begreppet arbetsförmåga. Varje gång vi misslyckas med det får den försäkrade betala priset. Företagshälsovården En annan sak som ska utvecklas är samarbetet med företagshälsovården. Det handlar om att hitta ett rationellt koncept för arbetet med anställda på små och medelstora företag. En del i det kan vara att hitta fasta tider för avstämningsmöten. Just nu, och säkert för ett bra tag framöver, är en viktig uppgift att informera om förändringarna i sjukförsäkringen från 1 juli. Senast skedde det i Karlskrona och Karlshamn tillsammans med Svenskt Näringsliv i form av två möten för arbetsgivare. Sammanlagt kom 130 personer. Vid sådana tillfällen brukar han få frågan om hur han själv ser på förändringarna. Jag svarar att mina åsikter är o intressanta. Det är riksdagen som äger frågan om inriktning och ambitionsnivå. Men naturligtvis tycker jag något, även om jag inte för det till torgs i de sammanhangen. Att det finns goda intentioner i det nya är uppenbart, men det som bekymrar mig är att kraven framför allt ställs på den sjukskrivne. Motivationen att återgå i arbete ska öka genom att ekonomin blir sämre, tryggheten minskar, kraven på att byta arbete och kanske till och med flytta blir högre. De sjukskrivnas rörlighet på arbetsmarknaden ska alltså öka. Och det är 18 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008
naturligtvis bra om det innebär att en sjukskriven får stöd att hitta ett lämpligare arbete. Men vi ska samtidigt ha klart för oss att det är de mest sårbara, och därmed i praktiken de minst rörliga, som vi kräver snabbt ska kunna röra på sig. Inte mjukare Mats Günzel tror inte att det är så enkelt. När sjukfrånvaron galopperade mellan 1997 och 2003 var det inte de sjukskrivna som blev fler utan sjukskrivningarna som blev längre, påpekar han. Enligt min mening blev inte tilllämpningen av sjukförsäkringen mjukare. I stället var det något som hände i arbetslivet. Det blev svårare att komma tillbaka till jobbet. Så kanske är det de ökande kraven och arbetsgivarnas ofta bristande motivation att få tillbaka anställda som är det största problemet. Mot den bakgrunden tycker jag att det är märkligt att propositionen gång på gång markerar att arbetsrätten ska vara oförändrad. I stället kanske arbetsgivarnas ansvar att utreda och genomföra insatser hade behövt förtydligas och skärpas. För att Försäkringskassan ska kunna jobba bra med det nya regelverket tror A N N O N S Mats Günzel att man behöver lära mer om olika lagstiftningar och hur de hänger samman. Närmast tänker han på arbetsmiljölagen, lagen om anställningsskydd (LAS) och Försäkringskassans egen AFL. Det är nödvändigt för att förstå Försäkringskassans samordningsuppdrag men också för den konkreta handläggningen. Han tar ett aktuellt exempel: För att man i rehabiliteringskedjan ska kunna bedöma rätten till ersättning och ställa krav på åtgärder från arbetsgivarens sida måste man kunna något om arbetsgivarens omplaceringsansvar och hur kollektivavtalet kan ersätta dispositiva delar av LAS. Om vi inte vet det vet vi heller inte vilka arbeten som kan anses tillgängliga för en sjukskriven som inte längre kan arbeta kvar i sitt tidigare arbete. Genom att kunna det här kan vi påverka arbetsgivare att underlätta för anställda att återgå i arbete, och samtidigt uppfattas som en professionell samarbetspartner. Många och svåra beslut För det är många och svåra beslut som ska fattas i arbetet enligt rehabiliteringskedjan, inte sällan sådana som kommer att uppfattas negativt av den det gäller. Och här är det viktigt att man som handläggare får tillräckligt med stöd och kompetensutveckling, poängterar han, kanske i form av kontinuerlig handledning. Annars kommer varje handläggare att hitta ett eget förhållningssätt. Och ett sätt är att bli väldigt formell och bara hänvisa till lagen. Men om vi ska uppfattas på ett positivt sätt måste vi lyssna på människor och bemöta dem på ett bra sätt även i denna konfliktfyllda situation. Förändra människors uppfattning Att Mats Günzel rent formellt har klivit ner ett eller ett par pinnhål i hier arkin bekymrar honom inte. Det känns inte så. Det här är ett oerhört stimulerande arbete variationen, rörligheten, utmaningen i att försöka förändra människors uppfattning om Försäkringskassan och ge en positiv bild av Försäkringskassan och våra handläggares arbete. För framtiden ser jag inte att utmaningen ligger i det utåtriktade arbetet i sig utan mer i att på ett bra sätt länka samverkansarbetet till en hårt ansträngd intern verksamhet. Våra insatser ger resultat Arbetslivsresurs har fått fortsatt förtroende att samarbeta med Försäkringskassan! Vårt nya 12 veckors program för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ger människor en rejäl möjlighet att komma tillbaka i arbetslivet. Programmet är individuellt utformat och innehåller bland annat arbetsträning och vägledning. Genom våra insatser lyckas 8 av 10 att bryta sin sjukskrivning helt eller delvis. 93 % av våra kunder är nöjda med våra insatser. Vi finns där vi behövs och har lokalkontor på nästan 40 orter i landet. Vill Du veta mer om våra tjänster, kontakta oss på telefon 020-258 258. www.arbetslivsresurs.se dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008 19
januari februari VAD GÖR DE PÅ... ENHETEN FÖR ARBETS- HJÄLPMEDEL I KARLSTAD? Tolv edsvurna i Karlstad En mycket varm dag i slutet av juli stiger DS utsände av tåget i Karlstad. I Klarälven mitt i stan badar de lediga. Älven passerar man på den korta men idag rätt jobbiga promenaden från stationen till Karolinen där nationellt försäkringscenter (NFC) som snart drar igång på allvar är inrymt. Idag är det bara Försvarets materielverk och Pliktverket bland hyresgästerna som påminner om kontorskomplexets mer militära bakgrund. Det är mitt i semestern och lite ödsligt i kontorslandskapet, de flesta skrivbord står tomma. Det är överhuvudtaget rätt så tyst och lugnt i huset. Men Försäkringskassan stänger aldrig och chefen, Eva Sundler, plus de tre handläggarna Agneta Smedberg, Elin Utterdahl och Marie-Louise Almén på enheten för arbetshjälpmedel är på plats. Handlagda ärenden inom stipulerad tid 100 80 60 40 20 0 mars april maj juni Här började enheten i Karlstad Intensiv snabbutbildning Alla, sammanlagt tolv, som utreder och beslutar om arbetshjälpmedel var med och drog igång kundcentret för arbetsgivare i Säffle/Åmål. Där fick de bland annat en snabb intensiv utbildning i det som kallades arbetsgivarnas medfinansiering av sjukförsäkringen och som kanske någon fortfarande minns. När de borgerliga ersatte socialdemokraterna i regeringen avskaffades medfinansieringen, och arbetshjälpmedlen som hade handlagts lite varstans koncentrerades till kundcentret som ersättning för de förlorade arbetsuppgifterna. Dock inte som en heltidssyssla. Och sen, som en del av omstruktureringen av Försäkringskassan, hamnade arbetshjälpmedel på det som i september var tänkt att på riktigt bli NFC Karlstad. Den kommande etableringen av Pensionsmyndigheten ser ut att ändra på det. För de flesta blev flytten till Karlstad en vinst såtillvida att de nu slapp pendla eftersom de redan bodde där. Förmånen har hanterats på olika sätt i länen. Detta syns fortfarande i betydande skillnader i antalet ansökningar från de olika länen. Försäkringskassan kan bevilja stöd till arbetshjälpmedel för att den försäkrade ska kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete. Ett av flera knepiga avgöranden för handläggaren är att dra gränsen mot vad som kan ses som ett stöd för den dagliga livsföringen och det som endast behövs för att arbeta. En vanlig hörapparat, till exempel, kan vara helt avgörande för att klara av jobbet men å andra sidan behövs den ju vanligtvis också i vardagen. Alltså ska inte socialförsäkringen utan landstingen svara för den. Praxis skiljer sig Fullt så enkelt är det förstås inte och dessutom skiljer sig praxis kraftigt mellan landstingen. Det är svårt att få en lika tillämpning när de andra inblandade aktörerna inte agerar på ett enhetligt sätt, säger Eva Sundler. Det är framför allt i gränslandet mot landstingen som det uppstår problem men även gränsen mot arbetsgivarnas ansvar enligt arbetsmiljölagen kan vara besvärlig. Att vända sig till Försäkringskassan och tro att man kan få bidrag till en bra kontorsstol eller ett höj- och sänkbart skrivbord är ingen idé. Men erfarenheterna av kontakterna med arbetsgivarna är överlag positiva. Vi kan inte förhandla, men vi kan ringa upp arbetsgivaren och tala om vad vi anser. Nekar de att betala är det förstås svårt men oftast är arbetsgivarna välvilligt inställda, säger Agneta Smedberg. Och det går att i vissa fall dela kost- I dag är det bara Försvarets materielverk och Pliktverket bland hyresgästerna som påminner om kontorskomplexet Karolinens mer militära bakgrund. nader, säger Marie-Louise Almén. Problem med hörsel och syn är upphov till de flesta ärendena. Det kan gälla utrustning som gör det möjligt att höra i en konferenssal, förstoringsprogram till datorer eller talsyntes, det vill säga en dator som omvandlar text till tal och även tvärtom. Eller, som DS skrev om i maj 2006, hydrauliska fotsteg och servokoppling på en traktor som underlättar för lantbrukare som efter många års hoppande ut och in i traktorer fått värk i knän och höfter. Är det för varmt på jobbet så kan en person med MS, som har svårt att reglera värmen, få bidrag till kylväst. Och att hjälpmedel till dyslektiker som rättstavningsprogram, taldatorer och annat kommer att öka är de övertygade om. Att handläggningen bara sker på ett enda ställe för med sig en del, mest praktiska, problem. Hur ska vi göra när en försäkrad inte längre behöver sitt hjälpmedel och det inte är avskrivet och hur ska vi rent praktisk hantera återlämnandet?, undrar Eva Sundler. Och informationen om den okända förmånen hur ska den skötas? De tolv handläggarna som nyss flyttat in ska flytta inom huset redan den 1 september. Och vad som händer när NFC Karlstad avvecklas som del av Försäkringskassan för att ingå i Pensionsmyndigheten återstår att se. Ja, ja, nej Tillhörighet: Arbetshjälpmedel hör hemma på nationellt försäkringscenter i Karlstad. Där handläggs också bostadstilllägg, föräldraförsäkring och ålderspension. 18 september drar enligt planerna nationellt försäkringscenter igång i Karlstad. Antal: Tolv handläggare, alla har någon form av högskoleutbildning. Säger nej: I ungefär 30 procent av ärendena. Historia: Försäkringskassan har givit bidrag till arbetshjälpmedel sedan 1991. 20 dagens socialförsäkring AUGUSTI 2008